Xx + I ka få del av de fördel . utvidgat ekonomiskt: [| i "LAHOLMS TIDNING —= IT: Felaktig jämförelse i 1 statsråds tal. "Det har tyvärr länge inom vis- i sa kretsar varit brukligt att så snart. man kommer in på jord- brukets' problem missbruka sta- tistiska uppgifter I sådan rikt ning att jordbruket stämplas . som en ineffektiv -närlng I jäm? förelse med andra” näringar 1 samhället. Ett sådant fåll kan noteras i statsrådet Sven Eric Nilssons tal på Elmia i Jönkö- ping 1967. Texten har, publice- rats i en stencflerad publikation från Domänstyrelsens PR-avdel- ning. sccece te "Statsrådet underströk med fullt berättigande att skogsbru- . ket för landets ekonomi och sär- skilt för exporten länge har va- rit. av utomordentlig betydelse. Han påpekade 'vidare att skogs- bruket "och skögsindustrin "till sammans svarar för ungefär 25 procent av den "svenska expor- ten — om man räknar med de förädlade ' produkterna, — Han ' nämnde även att skogsnäringeris [7 . tillskott till landets samlade pro- '. duktftonsresultat" uppgår till om- kring .15 procent; även + -detta efter förädlingen inom skogsin- ” dustrierna., Här. fann statsrådet lämpligt. att göra en nedvärde- ring av jordbruket: ”Detta :betyder att” skogsnö- ringens andel i den svenska eko- nomin är flerdubbelt 'större än ' den andel som tillkommer den närlng man hittills prukat kalla vår modernäring”., .Så långt statsrådet . Nilsson. Jämförelsen är uppenbart fel aktig, Hr Nilsson har ifråga om skogsbrukets andel av, exporten. respektive av det samlade :pro- » dukttonsresultatet i landet: ut- gått ifrån värdet efter” "/föräd- : . lingen. Det är, alltså inte enbart skogsbrukets andel : 1 näringsli-- :vet, utan -även. skogsindustriér- nas, "Detta jämför. fir ” Nilsson - med jordbruksproduktionen "räk" nåd i Jordbrukarledet; Så kan män, "göra en jämförelse 1 mellan Jördbruk och skpgstiruk - fråga om 7; "produktionsvärdet" -eller an: ”dert ARNES och m tö Jånd” om ångellgenhieten” a anshitning till EEC- marknåden, ”könstat rar. Svensk Poltik (cp): be VI kan inte låta bil" såmarböte 1 Europa innebär. I” handölspöli- tiska sammanhang”är”det natur-' ligt att vi i första hand ' försöker: få till stånd samarbete 'rned. län- der som geografiskt. ligger 058. nära, d.. v. s. de skandinaviska länderna och med övriga. Euro. pa. Samarbetet : inom Efta har lett till att.ala tullar mellan Ef: -taländerna nu” försvunnit. 'När | det gäller EEC har det svenska näringslivet fått allt svårare att exportera till områdena innan- för tullmurarna. "-Om Sverige-får möjlighet att påverka utvecklingen av .han- delssamarbetet i Europa är. det angelöget att man fortsätter an-; strängningarna för en. friare "världshandel, Sverige .måste ak- "tivt verka för att handelssamar- t betet inte missgynnar. utveck- lingsländerna, Vimåste' se till . att vi inte i Europa "får: en ex klusiv rikemansklubb .som 'ge- "nom handelspolitiska ' åtgärder : diskriminerar redan Ma behand-. "lade områden. -. Genom sin framställning har Sverige begärt förhandlingar, I syfte att åstadkomma en anslut- "ning till den europeiska ekono- miska gemenskapen. Om ' den svenska neutralitetspolitiken för- handlar vi emellertid inte, Den” är fast och, orubblig.” ” DE PARTIPOLITISKA ÖVERVÄGANDENA har tydligen spelat större roll än de ekonomiska bedömning- arna när det gällt att plocka fram folk till styrelsen för den statliga investeringsbanken, an- ser tidningen Företagaren: Det är uppenbart att den nya bankstyrelseri fått politisk slag- sida och att den också mera rep- resenterar -statsföretag än :'ett tvärsnitt av näringslivet. Rege- . ringen har valt människor, som står. det socialdemokratiska par- tlet nära, framför, politiskt neu- trala men ekonomiska mycket skickliga företagsledare, detta in- te sagt som nägon kritik mot de båda statliga industrimännen Arne Lundberg och Eije Moss- berg. Det hade onekligen varit en smula snyggare rent politiskt sett om regeringen valt en poli- tiskt neutral industriman på nå- gon av dessa poster. Men så gjorde man inte, vo: Det är under sådana förhållan- den inte så underligt att man i vida kretsar ställer sig skeptisk till investeringsbanken, skriver 3 Företagaren, Tisdagen « den” 22 sugustt. 1967. ; hån upp arbetet: med; långläxor bygg RR HE därvid: a det ena fallet beräknar värdet efter förädling" så” måste |: detta ske även i det. andra fal- let... " Nu nämner hr Nilsson alltså att skogsbruket -— "räknat. :på det sätt statsrädet behagar ”göra — svarar för 15' procent av pro- duktionsresultatet.. Han säger ”vi- dare att detta är. flerdubbelt stör- re andel än jordbrukets. Om hr: statsfädet -istället hade- räknat |: på lika sätt, alltså med "värdet ' på jordbruksprodukterna ” "efter förädlingen, hade han- Kommit - till.ett annat resultat, nämligen att jordbruket svarår för en vär sentligt- större andel av 'det sam: lade ' produktionsresultatef än! skogsbruket, "1. co Ca | . Det finns intet att erinra emot att” "statsrådet Nilsson understry- ker skogsbrukets betydelse för landets näringsliv. Den betydel-. sen kan inte .nog starkt under- strykas. Det är endast. att” hop: ”pas att skogsbrukets fäliga lö] > besvärliga. läge och, dåliga lön- ' samhet kommer; att. förbättras. Statsrådet”. Nilsson var, optimis: tisk "på den punkten och troli- en med rätta: .; . "Däremot frågar. man g Vv för et; statsråd skall behöva gt Parkeringsdäcket - tio De flesta större örter I i "värt land har problem med .parkering- en, Peckellt är. det akuta situa- tioner som sätter myror i huvu- Ty det på stadsplanerare och gatu- I kontor, Man. löser ofta knuten ge- nom att ställa 'rivningstomter och ; skolgårdar tåll förfogande, men nuddat vid tanken som nu blivit : Det. monteringsbara Jä] - Uppfinnaren och: en nedvärdering av en 'nä . ringsgren . för ;att. framhålla', e annan, oOm- detta- är. gjort, "okunnighet eller. obetänksamhet: så är det illa.: är "det gjort a "siktligt för att nedvärdera bruket är get: värre.” ä skeppsbyggnadsingenjören Jan Jo- 'hansson,. som tagit ” med. sina däckserfare Heter upp. på land, i Det . förnämliga :xmed: ”äppfin- | : ningen "ligger, kanske inte" 1 själ va idén att bygga en övervåning till? spårkeringsplåtserna,” utan återfinns : i” konstruktionen: Me- ningen, med däcken är ju att. de ” skall ” vara” provisoriska : anlägg-. "ningar," och därför lätta tt. sätta 1 upp och.ta. ned. " Jjor " FORTSATTA »SVARIGHETER - + 'Läroplanerha för det nya gym "Hastet och fackskolan ger anv ningar. om hur; studieformer. som” ex. längläxér, -Betingsläsning; enskilt ”arbete. vock grupparbete skall." tillämpas; > framhåller "Skolvärlden: och tillägger; - 2 Meh "Kur utförliga "dessa "anvi ningar från lärarnas 'sida än bli är-det' inte-alltid säkert att el struktionen'” ö lämmar:;. av träl” Balkarna; sätts hop, lika" ätt som” ett, meccario, ch det tar som "exempel inte mer montera egen Kand i-alltför. stor :utsträck-; och 'en. gaffeltruck at! "ning; Som en 'gymhasieinspektör de. 120" kvm däck som; -'rioterat 'så :sköt, eleverna 'på sina eriheten. ra en direkt felaktig", jämförelse ' &tskilliga . stadsplanerare 'har nog : k I helt? enkelt |D stålställhing. :på vilken lagts | " verna mäktar. med. att: arbeta: på, än: tre timmar: för:några arbetare | get "hindrar heller att ytterligare Ubmprengerat med "betonglåck, och en: våning, sätts på... Uppfarten skall vara ung 14 m, och på ett 120 kvm däck får .man bekvämt plats med sex personbilar. Priset ca, 100 .kr/kvm, ? MÅNGA ANVÄND ” 'och ! böstads- stiftelser. som hört av Sig till kon- struktionsfirman ' — Firma P-däck i Varberg — —- har haft något pro- visorium ' att" lösa,. Däcket "behö ver dock inte vara "någon 'anlägg- ning bara” för kort tid. Det är r en uppfinning, som i framtiden kommer att problem. Däcket på bilden tillverkas av en firma i Varberg — Firma P-däck - och konstruk« är patentsökt, Uppfarten: är. 14 m" och liksom själva däcket utfört av betonglackerade trä : | - Föreningen Skånes Fårintressen- ter och Hallands, läns fåravelsför- ening har beslutat att, gemensamt anordna en. - fåravelsauktion på Scan, Halmstad, den 7/9 1967.' Det kan kanske vara på sin plats" att reda upp begreppen om livdjur och 3yelsäjur, om fårskötsel ' och fåravel.. NS fr en FARSKÖTSEL j "är ett allmänt begrepp som om- | fattar ; allt som rör fårens sköt- "Isel. I detta sammanhang vill jag deklarera att. uttrycket odlare” i samband med djur skorrar i mina öron, Man odlar, växter och sköter: eller uppföder djur. Intres- avstår Ca > Fåraveln. och sa. temporära parkerings- står emot såväl bilarnas nötning som "väder och" vind i ca 20 år. Som jämförelse kan nämnas att ett parkeringshus av betong är avsett att stoppa ca 30 är. Lite ,i periferin av det egentliga användningsområdet kan konsta- teras att.den kommun som köper ett 'sådant här däck "även har en utmärkt orkesterstrad och-tribun, och då höjden över marken är 2.10 :m. kan » gäkert . en. påhittig byggnadschef hitta. ändamål att använda utrymmet”. under däck; när detta inte är parkering. : vära” jördbruksprodukter ökar? un" .serligen har'vi ifråga om fodersä: g "den" ännu. inte någon "utpräglad" prissättning, baserad på orodul tens kvalitet; Skicklighet 'och -om- sorg hos Producenten, får: därmed allt större, inflytande på det eko: nomiska resultatet, "För ”Spannmålsodlingens - del” är det inte. minst 'skördetekniken och behandlingen av den skördade va- i första: årskursen: till: ÄN: da r elever 1 . Lundby, ymnasium ;. i Göteborg ” framgår. det bl.. a. att långläxor-" nar beredde . åtskilliga” gymnasis- ter. "svårigheter. Och 'det: ger :en: s antydan: som att. betingsläsning-. drea'” - en: frandra årskursen på gymnaå- Giultan . Isiet liksom..det: enskilda arbetet; graft' utges | + ii-fackskolar” kän komma” att. vålr "Översatt. ill Ja. bekymmer, Och i den” situa-” itionen” blir. givetvis den. indivi-” tal duella, handledningen från, lärs "rens sida, extra tidskrävande, , '' Det är ännu: för. tidigt att u tala - :sig..om den totala omfat ningen av gymnasie-' och” faci skolelärarens arbete 'då det gäl-. er att förverkliga läroplariernas:- Pn Om synnerligen krävändetin' vecka, en :underhållande bok far 8 ”förfat- turnéer. tillsammans ' med" satser ' utöver -lektionstiden uppenbart. ' a tare” och skådespelare. : + Per Olof Ekström berättar om . Verkligheten kommer” Lsannär-; en : bönde : som ; vägrar" acceptera igen att tvinga fram en” ännan je nya keno SEE Vvild- urets nrärke, oc strid Petters- Inställning” till det merafbete , son" fortsätter. + Livets trappa sin som det nya gymnasiet innebär” romanserie 'om,, Ulla, som bryter för -läraren: än den orealistiska méd bir -böndemiljö och tar plats syn 'som ecklesiastikministern. Butte PA 1930-i Try FÖteDOrB: gav uttryck fört sin beskrivning «4 ar äg ra NS OBON en, skildring av. två synska- i gymnasiepropositinonen:'av lä-> da ungdomars äktenskap. rarens arbetssituation. rm : historiska: romaner finns z med på" höstlistan: ."Knallepåsen Hd av Gunnar” Falkås, som samtidigt BRODSADSSKÖRDENS dar ett "fint" dokument: om väst PROBLEM oc oc sul götaknållärnas liv; samt Madon- De sänkta inlösenpriserna . på EE kak nde = a Rem ASO ettskåkande drama från reforma- vete och råg kommenteras i tionstidens. Sverige. Jordbrukarnas Före-| I Som nummer sex'i serien av ningsblad bl a. sålunda: Sven: Edvin : Saljes samlade roma: Årets” brödsädsskörd blir to- Nervi: »nyutgåvor kommer Livets talt sett betydligt större: än en gäster, a i skörd av normalstorlek. !' Tack '"' Hans! Lidman har med penna väre detta kan flertalet. bröd. Och" Karriera; fångat natur, djur sädsodlare trots det sänkta pri-” NN fnänniskor, . Här han följt set förväntas uppnå större för->T Tintomaras spår med -'underti- a snön ot. = > telri”:Vandringar på Kolmården. säljningsinkomster än om skör. Laxfiske ' i: norska älvar är en den .”endast” skulle uppnå nor. illustrerad handledning skriven malstorlek och därmed det pre- sav "én "tysk. storfiskare, Detlev liminärt fastställda "priset kun-.Balkenhöhl, och översatt av Curt nat hållas. För denna grupp av. Lindhé, vars bok Gädd. och ab- brödsädsodlare medför den i och borrfiske' kommer i-ny upplaga. för sig ovälkomna och väl av, Guhnar Ericsson ger "086 söm många inte förutsedda prissänk- vanligt sin speciella versin av ningen alltså inte ,ett ekono- ärets; händelser i Svitjodkrönikan, miskt bakslag liknande "det 'som' illustterad " av EWK, som även 1 fjol drabbade brödsädsodlarna” ritat de roliga gubbarna i Runer på grund av dåligt skörderesul-” Jonssons barnbok Vicke Viking i tat, För de jordbrukare som har Vinland, 'den fjärde i serien om 'sina, gårdar inom de delar av, Vicke, som. numera” också upp- landet,, där årets skörd till följd' träder i TV och radio och blivit av. främst torka blir klen,: för översatt till många främmande dem innebär däremot det sänkta språk. priset ett' ekonomiskt avbräck, | : Av. diktsamlingar har redan un- Särskilt "dessa senare lantbru« der sommaren utgivits Emil Hag- kare måste fråga "sig, om-.det Soma abbatsår, och i höst kom- verkligen" varit "nödvändigt. att' er Olle Svenssons Sena sagor — sänka" -brödsädspriset, Svaret. Pa den frågan är'obetingat' jar: > da Kostnäderna. för att avlasta "de. stora överskott: det här är fråga ;under påföljande är. - .- om är så betydande, att det inte Det är inte lätt att maximalt "gått att upprätthålla preliminär- i utnyttja den totala pri , 'oduktions- priset utan 'en brandskattning av. ram som jordbruket har att ar örfattare som är på en världssensatton, An: sjä höst ”Järnarmen, svenska aviENCR, Giovene. 'äf” napoli- och . det : är: sitt -dagsbeslut och för det andra en- :dast medfört att man i ännu .högre grad äventyrat : priserna regleringskassan, En sådan skul- . bet. 1e för det första Inte stått i över- eta inom. Någon Columbi ägg- ensstämmelse med vårens riks. lösning” stär”inte att' finna. ” i; | om.” Finlands Jarl k konstnärslvor: och ”lapp-t kåtor, samt Folke Fridells Bokens, ; Kraften. Her- illustrerade utger. ch" wvis- domsord. , I Tema-serien' kommer en orij nalroman . Jord "av: Gunnan- Gun- narsson' "samt-' Sigfrid " Svenssons Bondens. år med undertiteln . Ka- lender och märkesdagar,' ; hushälls- regler "och 'väderleksmärken. ; I svensk, delupplaga utger Ni Westermarck en illustrerad bok lantbruk, 'Ilmaril' Hustichs ekonomiska. och närings- geografiska översikt Finland för- vandlas kommer nu i: illustrerad upplaga... : M ne sftt Nya « hundböcker ö Pudel;. nummer 4 och 5 i serien Min hund i bild av' fotograf Ake Wintzell med text av Leif Knut- son. Vidare kommer i omarbetat skick i serien Hundutbildning och hundvård under redaktion av ge- neralsekreteraren " i '. Svenska Brukshundklubben ' P.. ' Pehrsson, del I Uppfostran, "psykologi och inlärning samt del II Ärftlighet, uppfödning och sjukdomar. '.. Slöjdlärare Åke R, Nilssons Av trä vill i text och ett.rikt bild- material. stimulera till, använd- ning” av svenska frukt och pryd: nadsträd i hobbyslöjden. - Kaktusboken av Walter Haage är allt-i-ett: boken för varje kak- tusodlare, 32 . färgbildsidor och många svartvita bilder. Odla blommor är en praktisk handbok, avsedd även för trädgårdsunder- visningen, av hortonom Arne Eriksson, rikt illustrerad, bl, a. med 16 sidor i färg: fotograf är Erik Fridh. Inom samma använd- ningsområde : lägger Trädgårdens växtskydd .av byrådirektör Bror och. trädgårdskonsulent Karl Wi kesjö. Genetics: Basic and Applied ut- ges av professor Arne Miäntzing och är den andra helt reviderade engelska -upplagan av Ärftlighets- forskning. Gassvetsning, lödning och skär- ning är en Järo- och handbok av rektor "Bo KnutsorrEk med tal rika illustrationer, : Föreningslagen av «professor Knut Rodhe kommer 1 sin fem- te reviderade upplaga. 'Traktorkörskola av lektor Len- nart Gröné och förste bilinspektör Eric Sundström har . omarbetats med hänsyn - till högertrafikom- läggningen." ' Fil. Uc. Gunnar Asvärn utger. sin bok Hur planeras ditt sam: hälle i- en 3:e' omarbetad uppla- ga. Inom .. gruppen "handböcker och läroböcker för lantbruksundervis- ningen utges Växtodlingens grun- der i samarbete med "Svenska lantbruksskolornas lärareförening, Skydda grödan av agr. Knut Ane- rud .och rektor Per-Ake Nilsson kommer i en 4:e omarbetad upp- laga. Bekämpningsmedlen — an- vändning och risker av byrådir, (Forts, å sid, 7) - [Så om; "betydande: kvalitetsskado jsom; bl.a. kan: |vid olika. dagsavverkning kan då kvalitetsbetalning... eftersom . det fortfarände, :; saknas tillräckligt, ” | men kan kanske sammanfattas ef- -| pen, set. för fårskötseln har. snabbt ökat, kanske för snabbt "de: se- naste. åren. Orsakerna är många, ter de två: stora intressegrupper- na: Fritidsfolket, som vill ha öp- levande bygd runt rekrea- tionsställena och lantbrukarna, som av en eller annan anledning slutat "med - nötkreatursskötsel Båda .grupperna har det gemen- samma intresset att utnyttja frå- ställda. betesmarker och i regel billigt grovfoder. Billigt, därför att foderpriset i stort sett motsvarar kostnaden för, arbetet. , "INTRESSET HAR KANSKE "+ ÖKAT FÖR SNABBT, :- Många tycks nämligen ha glömt bort -själva grunden i all djur- lerande och 'alla resonemang om antal djur per ha, byggnader, ut- fodring och. val av ras blir me- ningslöst, om. skötseln. bir det- förökning 'av; dåliga slaktdjur. Ef- ter hånd .-som tillgången på lamm- kött, ull och skinn.ökar, ökar också kundernas krav på -kvali- tet,: Blir. marknaden . mättad med dåliga - fårprodukter kan detta medföra en. kännbar . brist på köpintresse med grusade. förhopp- ningar till följd. > 3 - All:; lönande diurskötsel . måste därför alltid grundas; på ett stän- digt pågående avelsarbete, Får- skötseln. är inget undantag, om det . nu. gäller. rena” avelsbesätt- ningar med renrasiga. kött- eller pälsfår, - eller ;-rena ;bruksbesätt- "ningar med -blandrasfår. . » innebär. ett medvetet;, urval av säkra . och : praktiskt: användbara baggar-och "tackor .och en medve- ten . kombination av: dessa... Får skötsel; "avelsarbetet, Alt kalky-|- samma som en uppnumrering,.en|- för. samtliga" 'raser och raskors: 23/8 1967. grunder för bedömning "av kvali-. parningen, ske 'helt.- slumpmä sigt teten.:Men å andra sidan;är det”! och " använder man” helt. okända fullt klart, "att felaktig hantering djur .i. aveln." av” varan efter skörden '-—-speciellt | samma, "fläck år efter år. och tidi- otillräcklig: eller. utebliven - tork] gare utfört avelsarbete kan, spo- stampar, man på ning '— "ger torrsubstansförluster ; (”svinn”). Oftast rör det sig. oc allvarliga s v I VÄTTENHALT OCH ou TEMPERATUR 453: 0 Man : måste således ha klart för sig- att'”skördetröskan -båra i en- staka undantagsfall levererar en; direkt y lagringsbar vara. alltid 7 än "vattenhalten; för - hög,: ratur, Till detta ': kommer - ofta . ojämn' 'mognådsgrad,. som i” myc: ket hög grad inverkar på lagrings- barheten "HUR STOR I TORKKAP. . Vv CIFET? 0000 t ; Det : är -- alltså : uppenbart, att spannmäålen i regel måste torkas omedelbart efter tröskningen, Med dagens . tröskningskapacitet "och ; | skördeförhållanden -. blir - därmed anspråken på torkningskapacitet ' mycket " stora. "Om ” man : räknar ; med att hela ”spannmålsskörden skall kunna tas om. hand hemma på - gården kan. följande ”riktvär- den på torkningskapacitet. tjäna | som en orientering, ' ' Torkning med : kalluft: Torkan bör "rymma' 65—75 procent av skörden, Fläkten — eller, fläktar- na — skall därvid samtidigt kun-, na klara genomblåsningen av den: na mängd med kapacitet av minst 600 m? luft per ton spannmål och timme. > > Torkning, med svagt uppvärmd luft (s. k. tillsatsvärme, 5—7> C uppvärmning): Torken bör rym- ma - 45—50 procent av skörden, Fläktarna — dimensioneras efter samma norm som: svid kallufttork- ning.” Torkning med varmluft (ca 30— 50? C uppvärmning): Ett riktvär- de för dimensioneringen bör vara att. dagsskörden i stort sett skall vara helt färdigtorkad till. påföl- jande dag, I annat fall kan man, knappast: tillgodose kravet på rimliga torrsubstansförluster "och god spannmälskvalitet. Detta in- nebär "att torken bör ha så stor kapacitet, att torktiden vid genom- snittliga förhållanden — alltså be- träffande dagsskörd och vatten- halt — inte bör överstiga 13-14 timmar per dy; : Den behövliga - torkkapaciteten anges på följande sätt. Genomsnittlig. ---Erford. torkkap. dagsavverkning ton/tim - dt oa 150 ” 1,8 4 200 2,8 300 : 3,9 400 - 50 600 . 8,0 Den genomsnittliga vattenhal- ten har förutsatts ligga vid ca 25 procent, och den angivna dagsav- verkningen avser således denna vattenhalt. "Vidare har förutsatts att en torkkapacitet av 1 ton per timme motsvarar en vattenav- | dunstning av 45 kg vatten per timme, : «dar sig på någon, form-..av. här- : yvkastningskon-. itroll.. TTedde. se det år som sär lieras på kort tid, All avel grun- stamninis. och Mest utvecklad. är. den 1; avelsbesättningarna; där snart sagt allt som kan: redovisas finns, på panpner. Som ,hekant ombesör- ies denna” kontroll av lanthruks- mnden, Kontrollen innebär en lerade, men "vent kan säkert åv- ge detta med blotta ögat? "LIVDJUR: 1! ITA -är inte detsamma. som åvels: djur. Detta är något -som ofta glömmes bort; på Jivdjursauktiö- önsamt att få fortsätta leva. Det är ett airekt fel at! på livdjursauktioner utbjuda re: dan slaktmogna djur eller , sådana sjuka . eller eftersatta, och ”Knäpp- ta” djur, som lönar sig bäst att slaktas direkt. Ett livdjur kan vara. en mellanprodukt: eller ett bruksdjur, som kan ge en viss avkastning, men det kan också va- avelsdjur, lägg efter. fatt livdjur . behöver således inte vara kvalificerad som avgöra. PARAVELSAUKTIONEN. cv "I en sådan ”ny”. näringsgren som fårskötseln finns det många uppfödare. som : helt.) förklarligt har svårt att -välja ut lämpliga djur på en ”"livdjörsduktion. Det finns också många, som söker var-man skall finna dem. Av” den! | na” anledning" har i. man beslutat att' gemerlsamt ” för- Skåne -och Halland anordna en;speciell auk- tion för avelsfär den-7/9 1967 på Scan, Halmstad,;: enligt följande beslut: cv bre a vred VERS 1. Auktionen skall: endast om: fatta djur' från "kontrollerade ,be- sättningar, - vilket » innebär, 'att djuren är kontrollerade och. känd: härstamning. >. : > ett 2." Auktioner skall, vara öppen ningar som är' föremål för kön: troll. Baggar skall. vara renrasiga, 3. Auktionen skall vara öppen för både äldre djur och lamm av båda könen, Tacklamm skall.få sälas enskilt eller i grupp enligt säljarens besked. Ovri jur ene. skilt. : ” 4,. Auktionen skall vara öppen för djur tillhörande medlemmar. i Föreningen Skånes Fårintressen- ter och Hallands Fåravelsförening samt för .Scan- och MHIS-medlem- mar I angränsande län. - 5. Sista” anmälningsdag den "6." Diuren : skall ” leveröras” "gen 6/9 1967 och uppstallas utan kost- nad 1 Scans livdjurshallar i Halrm- stad, varefter bedömning: sker, ; kort kritik". lämnas. över djuret. -.8, Före.. . äuktionens. öpnnaride kommer priser att utdelas för bäs- fa 'djur- inom "varje ras samt för bästa "tacklamm eller grupp iv sådana inom" varie ras. : iL-samband..med ånktionen” kont. mer, "tlantbruksnämnden: > på: en kursdag. att anordna idemonstrå- , tioner rörande olika :erenar inom fårservicen "saråt "Klassificering och stvckning av” får och lamm- kronnar. Olika slag”av utställning- ar: är "även planerade samt en säkrare” bedömning av .avelsdiu- rens ärftliga her, : som "bör ha'störst' chans att ver inte.vara, bättre än okontrot- ärde och "ger unp-. Nästan" lysningar om: vilka '-kombinatia- konenlenter, estraddiskusslon rörande 'fårsköt- sel mellan de tre länens husdjurg- i + NT + pe . Y Fn dag "värd att hökat ibland "också :spännrhålens tempe- ”lvckas, +» Kontrallerade .diur hehäö:” fälle att: handla med" av elsfår. - : Sten” Kötvenbere. fn Den; gårigna sommaren” har va . rit solig "och ' vacker, "men det ; växlar". om, såsom allting; : 'Aret 1954 var mycket regnigt, vilket gav mig anledning att vid årets slö skriva 51, : Det år som nu' till 1 ända gått I ärvoodet var så grått i grått, Det regnade och regnade och allting blev så vått. : Uppå Mellbystrann, Där” vi "hålla till iblann,.:" : Var 'det bara vann. vote cd Till och med på torra Jann. i uti väta dränkt; Ja, ack' blott Uti. grått . vet Aftonsång : Hastigt svinna "stunderna "som regn en sommardag '" . Ljuvligt lyser'-lundarna . ot o.- - med. solbelyst behag. . ” . Vinden den är dröjande : över havets rand TA Dimmorna 'beslöjande " vid Änsjöns. väna strand, . Ke Det” bilr tyst i-byarna . | - -Fågelsång ej höres mer Röda lyser skyarna : ' som sin- trolskhet ger - . Kvällens frid är smekande -' Nattens' ro är skön Livet det är lekande "på andra sidan ön: eft Hilding" Strandh. ? Hösten : blev som tänkt /. också | 1. trots att. året” hatten sol så arm och blek och matt så skola vi ej klaga över: himl "Öppna tratt, i Ty vi. :hodde ju - Alla; under prima tak, Såväl” jag som du Hade 'torra: bra gemak. ' Är man klok som vi stugan , man förbli.. te grått, > Mycke. vått 3. — Inne hade vi det ett, Meh 'nittonhundrafemtlofem blir nog ett bättre år, ' Då . alla sölskensönskningar : - fullbordan går. Det är bara att. Taga dagen lätt och! glatt Så ska vi få se N Huru allt sig ljust ska te; Och 'i tro härom Jenu, de alla, alla som - toesa. Kretsen vår - : Nära står '- Ynräg ga önska Må mt Gott Nytt Ar! utt En verkligt gudfrukti krist kvinna var anhängare: ue Kristen, skapsidén "och en framstående le- dafe av många goda rörelser, som . kanske inte alltid var så ra. Hennes åsikter retade nänga och några stycken kom om att telefonledeg' okväda henne. sent p på kvällarna, Men hon :tog nad av torkkapaciteteri på senare år är det . bara en liten del av gårdstorkarna, som motsvarar de här angivna kraven, Oftast har man vid planeringen stannat för en kompromiss, d. v. s. en någor- lunda tillräcklig torkkapacitet för den - spannmål som skall lagras och ev, förbrukas på gården, Men det är också mycket vanligt, att man oavsiktligt har hamnat i den här situationen beroende på felak- ÖVERBELASTA INTE TORKEN! Trots en mycket kraftig utbygg- 2. tig dimensionering av torkkapacti. teten. Speciellt gäller detta många na medx skaffade sig en ins] rens bön och när dant samtal spel i- telefonen. "Kristlig kärlek, belning äv Her. hon: fick ett så- ade" hon ' skivan ständigheter: ra. visar den" kista och medlidande. Inför. och orättfärdig kritik som är i Kris vänlighet... När smädelser svarar. den ms med .kristuslik ofördragsamhet — aller "Ser Jab visar en" Jesu encller. fördomar (Forts, å sid, 7) :erföl En sådan kärlek i än Gud nen värt att göra på- - avelsdjur, men detta får köparen : speciella avelsdjur... men” ej vet ' Törstäclas . 7. Före utbiudningen skall 'en -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.