X LAHOLMS "TIDNING ' —=1IT > Dagen H närmar sig. ” Det "finns onekligen åtskilliga . "bilister. vid det bär laget är oroliga inför söndagen .den 3 sep- -tember, då vi övergår från väns- ter- till högertrafik. Den oron är i viss mån berättigad, men bör ' Massor land. överdrivas. "av kör bil och klarar högertrafiken där utan en. Men den kräver förstås extra ansträngningar. och skärpt ih Precis d inte så skulle utan tvivel: clycksfalls- I kurvan böja av nedåt, -När' vi: börjar köra högertrafik måste vi, göra detta, Till detta kommer de" reducerade hastigheter: som ' fast- , ställts, och vilka ger oss ökade chanser att tänka oss för hur. vi- skall handla i trafiken. .: -- Många bilister bekänner, "de glömt bort vad åtskilliga vä förbuds-, påbuds- och upplys- ; i ärken betyder. Självklart: att - kommer högertrafiken här hem- ma att kräva, Vi kan inte fort- är det angeläget att alla "bilister, i som känner sin svaghet i dessa” sätta att köra i vår i rutin utan måste skärpa oss för att kla- ra de extra påfrestningar omlägg- ningen kräver. Just detta att vi rycks upp ur vår invanda rutin-"' körning kan bli en positiv fak- tor i trafiken. Om vi alltid iakt- tog. den extra försiktighet och all trafik egentligen - Medicin 'och | livslängd I senaste numret. av "Läkartid- ningen tåg de medicinska fram- stegens Inverkan på livslängden "upp till. en. mycket intressant analys, '-Tldningen: konstaterar bli a. 'medellivslängden i Sverige "ökat från 55 år omkring år, 1900 till .72 år 1961, Ökningen är emel- dertld » Fegränsad till de första "Jévnådsåren — fämför man Istäl. leg den beräknade" återstående livslängden. för en 40; åring var denna” 31 är : 1900" och 35- år 1961, Ad; v.8 "en ökning med 'en- -.dast. fyra är. "Bakgrunden: är att läkårveten- skapen "lärt sig att bemästra de, svåra” Infektion nssjukdomar 'som . drabbar, de ' yngsta Individerna "hårdast De medicinska landvin- kräver, en Nas KT ningar söm fu görs har Fsjälva . verket . ganska. Hiten ' ,betydelse; . för Individernas Ilivslängd.; Det är andra faklorer som inverkar, . Läkartidningen + redovisar <:”en : amerikansk undersökning ,.som bekräftår dessa antaganden, Där konstateras bl, a: att det är' sam- hälleliga och ' kulturella faktorer gnarare än medicinska som” är avgörande . för livslängden. ST ” Det är "mycket" intres nta - synpunkter, . Läkarvetens Tandvinningar när det gäller: att hekämpa livshotande sjukdomar motverkas, av. , bristerna: i sam nällsmiljön. Trafikolyckor, - Juft- och vattenförorejingar 1 de'sto. ra titortsregionerna «är, tillsam- . mans "med kostfrågorna. de; all-| : Varligaste olägenheterna: £ö ån] aälviden;. es : "Slutsatgen bil” att Mädliiskö "fe fika. mycket är en: angelägenhet för polittkerna som; för läkarna, Den ökade satsnirig på I en aktiv miljöpolltik som krävts under gcpare' Arter, sig , mot , denna bakgrund som oumbärlig, sön PRI UNDE IRSÖKNINGAR I rr: : = HAMARBETR SXTJARR - KUND | -Det' går bra att samarbeta — vå prisundersökningar berättar EN ri Köpenskap och, refere- |- » rår till köpman och konsumen- ter I Norrköping, som har prö- NV t” metoden, För: objektivite- öns skull, som FCO-ordföran- iden Allan Borg uttrycker det. — Vi kan inte klara undersöknng- arna tillfredsställande utan fack- "folksmedverkan, när det t. ex. rör sig om bedömning av olika kvälitéter, fet Att uppskatta det ena eller det andra på ett ungefär ger Inte rättvist resultat, säger alltså herr Borg, basen för Fackliga centrat I Norrköping, vilken or- £anisation arbetat med prisun- dersökningar I 4 år. Det är dock först under dett senaste året som samarbete med livsmedels handelns folk etablerats. . Alan Borg är också ordfö ! rande I stadens lokala konsu- mentkommitté. Norrköping är en av de sex städer som av Cen- "tråla "rådet för lokala konsu- 'mentkommittéer utsetts som för- ”söksort, Övriga platser är: Kal mar, ' Västerås, Skövde, Hälsing- borg och Umeå. Herr Borg vet åunte om prisundersökningar står på. kommitténs program första året, — FCO har under 4 års tid följt, prisutvecklingen med un. dersökningar i lvsbutikerna 1 Norrköping, och det är en verk- "samhet 'som man tänker fortsät- ta med, alltså separat, inte till- sammans med kommittén. 2 Virhar genomfört undersök- ningar $i intimt samarbete med -handelns folk, berättar hr Borg, Jag -anser att samarbete är nöd- .— vändigt om kravet på objektivi- tet och rättvisa .skall uppfyllas, Som lekman kan man inte be- döma kvaliteter', eller rättvist Jämföra till synes likvärdiga produkter. Man behöver kunnigt och erfaret folks medverkan. ”Särmårbetet ' har gått utmärkt, löpt : friktionsfritt, VI hoppas kunna fortsätta den Inslagna vä- som . . vilket hälsa '”.och” välbefjnnanden ti tycken, energiskt ' rep Å och! letterar sina kunsk häri.” I så fall. bör även detta waråa en, positiv faktor för. ökad trafiksä : kerhet; "+ Väsen Det är emöltertid mycket an-: nat, som vi också behöver stude- : "ra i förväg för att därmed un-' derlätta': körningen Dagen H och därefter. Bland det allra, vikti-: gaste är att. högerregeln . kommer / att tillämpas hårdare än vad som + varit. fallet med: hittills - gällande | vänsterregel, ' Filkörningen ' i: tät-; orterna : förefaller kanske proble-. ” matisk - för : motorfordonsförare, ' som sällan har tillfälle praktisera den. Många svåra" olyckor : har: hänt på vägarna vid omkörning; av framförvarande fordon. En vi skuld härtill har rattens felaktiga '| placering på våra. bilar. Den. si p "ter Aill vänster. och, vid omkör- ning, till, höger. måste .vi ofta" gå ; långt ut i körbanan. för. att få fris] sikt. Många kritiska- situationer ' har därvid uppstått, som kanske | lett till oöverlagda omkörningar ; eller 'panikbromsning; som följts, av sladdar 'och kollisioner: 1' hö gertrafiken sitter ratten rätt, "den sitter på vänster sida' i för- : donet,' och ger därmed möjligke-'! a ter till riskfriare omkörnin; ”blemet är återgången till ' da. av: vägen, d v.s' höger halva, efter omkörningen, ; 4 AB dagspressen el dan; En: ny körkortsinnehavare är, "naturligt ;3 vis inte fullärd när han eller hon första: gången ' gör: gut i-tra- fikén "på "egen" hand. ;Men' högst få råkar. ut” för; « olycksKändelser, i IE gamla, körkortsinnehavare när hö: :gertrafiken börjar. Men -har de förberett ig väl ö nä” Snart.” säkerheten genom: praktisk” erfarenhet. . Låt oss därför hoppas | att Dagen H" inte "skall, medföra några svåröverkomliga problem : för. oss gamla "vänstertrafikanter. :: I varje fall skall vi inte. förstora: att reducera dem.' dt olika avseenden och på j ka områden bedrivs" kontinuer;| Net och" intensivt inom ”grund- skolan, Som en ny' sådan kärak- terlserar Lärartid ningen/ Svensk Skoltidning,.in- rättandet av huvudlärartjänst - ”Arbetsuppgifterna för. de, be-: fattningshavare ssom : ska 'upp-; problemen utan: själva bidra; till IT rätthålla dessa tjänster: är. vagt I AKTUELL PROFIL: Det Vålaiga röda ” "Kina ' "med, sida "9,7 miljoner kvadratkilome- terfoch över 700. Miljoner; inv. nare (uppskattningsvis) har raskt blivit 'en maktfaktor att' räkna: med -1:- det: världspolitiska ränk- spelet,. Och en farlig sådan enligt sansade. och sakkunniga politiska ' bedömare. En kommuniststat som fortfarande "dras med sina födsl våndor men som likväl har egna atomvapen. Just nu pågår kam- pen mellan den gamle ledaren: Mäo ' Tse-tungs trogna och ' hans motståndare. flammar ....- ”Men .det finns även ett annat litet :”loppbett” - ' (om uttrycket; tilläts?).som irriterar kommunist kolossen och 'de; är den 'gamhb brittiska .kronkolonin Hongkong. 1012 kvadratkilometer 'mark:' a västerländskt. styre och" britterna tycks ”inte' ha någon som: helst önskan att lämna sin strategiska flottbas (och lönande handelscent- rum) : före -arrendetideng utgång 1997.£ "Det är trettio år dit. Men frågan är likväl om britterna ska kunna””hålla sina ställningar så länge: In över Hongkongs grän- ser. väller "tusentals och ;åter tu- sentals” "flyktingar, Många av dem med. vapen i bagaget! Gatukra- vallet ” "hör". till (o)ordningen för dagen ij Hongkong, - "YT dettå politiska stormeentrum et ert stabil :reporterklip- på för att stå ut, Sveriges Radios Hans Granqvist: vars jovia- nina med ' jämna melan- öter, oss i TV-program från flärrån, öster uppfyller, alla vill- kor. Iden. vägen, -.Journalistiskt sett har han hamnat på en. plats där han 'inte behöver riskera sak- nar material: till sina rapporter: ' . Rätt man "på rätt plats brukar det heta! Och Hans Granqvist har mer = eller.« mindre "genom ' tillfäl- ligheternas 'spel - blivit - en : sorts ic ]reotutionsexgert. "Under de:.ore- Ragnar -Edenman. går: av up . ” enbara skäl: til historien som ” tniska slaget,” : menar: spings: "Posten: (fp); Men: det än dag knappast möjligt: att: "gå honom” ett avgångsbetyg sc som, lyckats med; är att ge skolan den arbetsro. och trygghet inför fram- ; som äro. grundbetingelser ivsel. och. framgång. Det =spörjs,:om - icke , kardinalfelet i den: edenmanska reformpolitiken är, ”atb den 'så. helt. lagt tyngd- 'punkten på de rent yttre orga- ,Nisatoriska förändringarna, med förbiseende av. - andra väsentliga MLAND IL VÄN AN vå mlands väntar: på sin nye hövding. Utnämningen kom vintär vid förra veckans konselj dc lär” inte komma vid konsel- den oden. "här - veckan, Värm- "slandssFolkblad (s) börjar Bli "otåligt. Om "något mer' än "skisserade . såväl i lärarutbild- ningspropositionen som -kom i början av året.som i de anvis- ningar "skolöverstyrelsen utfö fog fällas om tillsättningsproce.; , duren, . Den inskränkning gjort I' sina anvisningar om att; lämpligt, kan bereda lärare till; fälle att: inkomma med önske-j mål om att ifrågakomma . som huvudlärare strider mot dent. viktiga principen .. att -tillsätt-? ningar inte ska få ske 1 smyg, enler under hand, - De nytillträdande huvudlär "na står inför helt oprövade ar | 150, "skolstyrelsen, om den. så: finrier;. n, månad drar sig landshöv- ding. Gustaf Nilsson tillbaka? Ett tag såg det ut som om sades att: man äntligen ha- "de "fatt" ördning på 'tåtarnä, tre åntalet. Den ”överblivne” Westerlind I ' Stockholms n skulle placeras I Kalmar el ;ler göras till diplomat med tjänstgöring på urrikes ort, Mats Lemne i Vänersborg skulle flyt- .tas till Karlstad och efterträdas «av Andersson i Brämhult. Allt I föreföll kläppat 'och klart, men »så inträffade något, vad det nu kunde: vara, som gjorde att ut na dröjde, te -betsuppgifter.. De - "att delta i en pedagogisk. försökse-] verksamhet med 'såväl arbets- som trivselfrämjande" faktorer, Liksom huvudlärarna "kommer -yrkesvalskirarna :' under: ' detta "läsår «att arbeta . under .- vaga auspicier, fortsätter: tidningen: För dem är detta "tyvärr: ing- en nyhet, 'Sedan slutet'av 1950- talet: har ansvariga myndighe-, ter inte kunnat ena sig 'om .en 'organisation för 'studie- och YT; kesvägledningen i grundskolan. Ett: anta! - utredningar i frågan] "har gjorts och 1 början av detta" | nära sin lösning ”— ett förslag" skulle inkluderas 'i'lärarutbild-: nNingspropositionen.. Därav blev: emellertid intet, Inte heller kom gen, en. aviserad ” FilSggsproposition. et k t ederbörande står inför ' Det"är viktigt, menar tidning- chefen, vem det är väl förtrogen med de näringsfrågor som pockat på sål - stor . uppmärksamhet i Värm- land på senare. år: Ur den”/synpunkten är det na- turligtvis inte tillfredsställande + att. utnämningsfrågorna är sam- manvävt med så många andra I -utnämningsfrågor att höga ve XKulturrevolutionen:; H det urgamla Kinas ursprungliga" i territorium är fortfarande under . I man:. ska! återge. en, nyhet: klart jobb med den” äran: och när” hän: ändå ;vidare.. till':Peking och : därifrån "kong; berömda; ” "Vad Hr Edenmån avgjört miss- |. hans pA EE reporterklippa Hans Granqvist" liga. ären 1957 tin 1963 var, han skandinavisk: pressrepresentant i Frankrike och följde de Gaulles väg till måkten och den" fjärde republikens fall, Helt följdriktigt så var han” också: den. svenske journalist som befann sig på plats när . kulturrevolutionen - i: Kina brakade lös, .Fast vägen dit var lite lång och slingrande. Man blir inte precis auktoriserad utrikes- korrespondent -på -en dag... .H G. hörde till en studentkull som rumlade ut 'ur. läroverket i Skara. Bara detta' är 'ärevördigt värre... Och tämligen snart länka- des han In på journalistens yrke. Men ' först. ägnade han sig med framgång ät att skriva lyrik! Till saken hör att H G också räknas som en god poet! -. « Tänk sen på den; trygghet nan utstrålar i bildrutan när han avger sina politiska analyser över läget i Hongkong och andra de- lar av dessa avlägsna trakter av vår jord; Mån kan inte se på ho: nom att han även inom sej starkt""förnimmer:' den oro. som kanske "åter... sätter "svår: värld i brand, (Han anser "personligen att och. koncist,” dra: "ut dess. konse- kvenser: i nutid Jock: framtid” "och |< ge alla fakta" "men. att : man kan Chrustjevs fall.-196- HL. G arbe. tade: då når "Aftonbladet och. sän- des kvickt" tilll Moskva: för att'be- vaka: utvecklingen av. "derkist litiska AeNsati befann sig i'SSUR så sändes han är det ju int sä: längt: ch-han utsikten . äv, det," "Beundrade från Victoriapeak' över den av Iden'tintörnationella': viktigaste: mötesplatser: ; »Från' Kowloon: — elle Kau Jun som det: heter på kinesiska — har han en fördel framför and- räddades av milis. . som - >, amerikanska byråerna, : | och” Kowloon "utan även de:s, k. åker man” snabbt och ätt till Kanton. H G har varit där mass- vis med-gånger. Som skandinav ra ”pressmän. Han får tinfese- visum till' Röda Kina! — Det är inte lätt. Tar för lång tid men är ofta värt besväret. Fast just nu är det inte riskfritt för euro- peer att vistas i Kina. Jag hade en norsk presskolega' som räkade rätt illa ut. Uppretade människor försökte välta hans bil och han H G plöjer igenom en "diger lunta av Hongkongs dagspress. Stryker för och noterar vad som är. värt att ”följa upp”. ' Han, ringer sina samtal:till Nya Kinas 'pressbyrå "(material som ska, ut och jsom måste tas med. Man' kan alltid gissa sig till vad ligger -- bakom bullertinen) och : kohtaktar de engelska 'och Följer med i de lokala" radio- och TV-programmen, Kontaktar. sina ”privata” källor. DAGLIGA RAPPORTER . Ur "allt idetta ' sorterar” han se- dan ur ”kvintessensen” och: gör sin analys och varje. natt-(Hong- kongtid) "klockan -1200 sitter han i Hongkongs radiohus och sänder sin rapport till. Sveriges Radio. Hongkong ligger sju timmar före svensk 'tid." Utöver - detta så 'an- svarar '.han ; även för. alla film- inspelningar för svensk .TV och måste som - skandinavisk; :press- kille hålla några danska och nors- ka , dagstidningar, med aktuella artiklar. : i "Han har” ett — ur nyhetssyn- punkt — väldigt område att be- vaka. : Vi behöver bara tänka. på Hongkongs hamn; Där -är det an- löpande: och. avgående” tonnaget större; än. i alla svenska hamnar tillsammanst" Att" kronkolo- nin är "en "fästning "känner de flesta till; Japanerna erövrade den 1942 :och: använde den.:sedan som bas under':resten' av” kriget tills kapitulationen 1945:: Brittisk poli- tik:lär av sina misstag. Hongkong ska int tas: : med "vapenmakt i Stora: depåer för lottans - huvudsta- äl "skyddade tior i. Östasien irstaders i " Att leva i Hongkong? .. ' Kanske likvärdigt med att sitta på. n. krutdurk/ vars" ubin; leder Kina?: os ov "Men vi kan garantera att HS är "situationen vuxen.i dubbel be- märkelse, Han gillar” 'att' vara med där ' det 'händér ' saker” 'och ting.” Försök "inte att "tänka . er honom. som" :vardagsimrutad "folk: hemspappa : 'med” trea i -Välling- Föliden | skulle” äntagligen i ”folkhemsrevolution”. ; Arne: öijen: "FOTNOT: "Ar" 1841 avträddes . Hongkong til England. och, var. då en liten obetydlig: ort med c:a 4000 invä- nare.” År '1898' undertecknades: ett arrendekontrakt. mellan Kina 'och England, Britterna skulle få -styra i Hongkong under 99 år. Hong- köng omfattar inte.bara' Victoria "New 'Territorles” och några öar. Tillsammans. 1012 : kvm. K strider, som sedan 5-6 vec-- «kor pågått i Nigeria mellan de fe- derala regeringstrupperna och den avfälliga' östregionen Biafras styr- kor, inträdde efter den första vec- kan i augusti en vändning. Efter begynnelseframgångar . för . rege- Tjngsstyrkormacvi) vilka angrep Bia- a från tre sidor och lyckades er- övra den viktiga oljehamnen Bön- ny, så vände sig plötsligt krigslyc- kan, Biafras trupper grep till of- fensiven och kunde inom kort be- sätta Nigerias s k mellanvästliga region. ' .. » Den. idigare brittiska kolonin Nigeria fick sin oavhängighet som federativ republik år” 1960.. Detta Afrikas folkrikaste land åtnjöt an- - seende som det svarta Afrikas de- mokratiska mönsterstats och det ansågs allmänt, att det ekonomiskt rika landet skulle gå mot en löf- tesrik framtid. Men Nigerias grän- ser, vilka godtyckligt hade:utsta- "LAGOS ELLER BIAFRA? nuvarande militärdiktatorn. VA won. Under detta maktövertagan=- de kom det emellertid till våld- samma massakrer mot ibofolket — mer än 30.000 mördades och halv- annan miljon flydde i panik från nordprovinsen tillbaka till site hemland i östregionen. - LR I och med ibofolkets uttåg lov : Nigerias ekonomi totalt lamslagen. Utom i Lagos, huvudstaden, stod ingenstädes en duglig ersättning > att finna för de, bortflydds' eller ihjälst > För- gäves försökte Gowon att med en ny författning — vilken innebar, "att landet skulle uppdelas -i, 12 provinser, varav 3 i östregionen — att. locka. ibofolket till samarbete, Ibos såg sig genom Gowons planer hotade att bli avskurna från de rika oljekällorna 'i ”Nigerflodens delta, De krävde, att Nigeria skul- ;” 1e bli en'löst fogad iörbundsstat : av fyra regioner .och då central-: kats under kolonialtiden omf: folkstammar, vilkas språk; kultur, religion och bildningsnivå uppvi-' sar alltför. stora olikheter för-att ett fredligt samliv skulle bli möj- ligt mellan” de skilda folkgrupper- na. Den nytillskapade ' författnin- gen, . ett "verk « av " engelsmännen, gav från början. en stark fördel åt den'. i ,.nordprovinserna . boende muhammedanska : -haussastammen, för :vilken. engelsmännen : icke - sakligt. "motiverad sympati.' 'Haussafolket är konser- vativt' "och står misstroget”' "emot alla "nymodigheter; icke minst” på : det ;. tekni område, men det. utgör Nigerias övervägande - majoritet. I västpro-. vinserna :. bor. det, likaledes 'mu- . hammedanska” yorubafolket - -: mest håller till i småstäder, s ; däremot bor ibostammen, till "stor del kristriad och i besittning av' en" avgjort större intelligens och duk- tighet. än: både haussa- och. yoru- ' bastammarna. Redan. under kol " nialtiden fick de en viss maktstäl ning "inom ' "näringslivet ” och : för= valtningen: 'De blev 'skrivare "ock järnvägstjänstemän, ” s polisoffiverare.. Framför” 'allt -ut- . märkte' de 'sig.som. skickliga hant- " verkare, vilkas tjänster kolonial> administrationen gärna tog i bruk, Många ibos utvandrade till Nord- nigeria, där de kom att bekläda inflytelserika ställningar och väe- . kri framåtsk på '- publiceras i första” numret av Sweden” NOW, den. nya svenska exporttidskriften ” som just "har kommit ut,- Världens första termo. visignsfoto : 1" färg är' från "AGA och "taget i samarbete med; Len närt Nilsson, En ”färgkarta” av en ficka "och en katt'i nära -nog- psykedelisk färgsättning-. visar . värmeintensi- teten i. olika delar. av motivet — inte ljuset och de verkliga färger- na. som ett vanligt foto... Kattens nås och öron är de varmaste de- larna , och nästan, vita, I övriga partier finng växlande temperatu- rer som åskådliggörs — från var- mare till kallare — av färgerna gult—rött—grönt—>lått, Den sva. la bakgrunden är helt svart, Swe. den NOW berättar att den nya tekniken kan få" betydelse bl, a. för lokalisering av tumörer, :”Sverige nu” är ju annars om- läggningen till högertrafik — vär största, en del säger enda,-hän- delse av verkligt internationellt intresse sen westfaliska : freden. Robert Borson tar i den nya tid- skriften -upp två viktiga frågor: hur får man 8 miljoner människor att göra helt om på samma gång, FÖRSVARET KAN INTE" bv IMPROVISERAS > 5 "Försvaret är, ingenting som i kan improviseras, yttrade stats- » Minister Erlander i'en' Intervju i samband med sitt nuvarande ' besök 1. Helsingfors.' Det är så sant som det är sagt, instämmer (Nerikes Allehanda (fp): Får man tolka hr Erlanders uttalande så att regeringen inte : ämnar till varje pris driva 1ge- . nom sin vilja vad det gäller den nya försvarsramen utan också beakta oppositionens tungt vä och sakligt sett "ovidkommande problem när - de "skall försöka Jösa den. Helt avgörande borde år. föreföll det som om den vv. art "vara "att Värmland behöver en "driftig Person i spetsen för sina bemödanden att behålla och NE ga' ut näringslivet och trygg: sysselsättningen åt landskapets befolkning, ' gande ar ? Av en och an- och". vad ' "har: : den. tillfälliga ök- ningen - av. order... betytt . för. de företag som tillverkar . allt från näsdukar med H-symbol till gerträfikbussar? ” "Den oöversättliga ”verkstadsin- dustrin” har gått om skogen och malnren” som vår. viktigaste : ex- N y ombudsman i Hallands, se CUF-distrikt - od Heimo Käki. - Hallands distrikt av, Centerns ungdoinsförbund får I 0 Hittill mannen Ulf Persson har övergått till annan verksamhet och efterträ- des av 19-årige typografen vid Hal- lands Nyheter Heimo Käki, Ves- sigebro. - Heimo Käki har vuxit upp i ett jordbrukarehem i Väby i Vessige. Efter slutad skolgång kom han till Hallands Nyheter, där han sedan varit anställd. Han har under tiden "ny om- 3. hud i Hal d fkurs. ; nan röst i den iald rat ka pressen har man fått rakt "motsatta uppfattningen, : Det är förklarligt om opposi- tionen ställer sig litet avvaktan- de med tanke på regeringens hit och dit-agerande 1 försvarsfrågan "På senare tid, k erar NA, även genomgått Centrala verkstads- typogra: Inom CUF-rörelsen har den nye distriktsombudsmannen gjort en ak- tiv och framträdande insats i av- delningen i Vessigebro. F n är han ordfö rande i denna avdelning, Distri hittills att vara (förked. till Fal ka gr avund Under ytan rådde det i åratal oro i den nytillskapade staten, och Å januari 1966 utbröt: det första ; uppröret under "ledning av gene- ral Ironsi, en ibo-man, Regerin- gen i Lagos blev avsatt, premiär- ministern ..Balewa och några av dennes ministerkolleger mördades.” General Ironsi omgav sig med folk ur sin egen stam, och detta väckte” hos haussafolket fruktan för att det duktiga ibofolket skulle kom- ma att. skaffr sig en alltför stor Itid | "ta ställning: mellar Lagos och I "poliser : och .| : i Lagos vägrade att" gå . med på detta krav, 'så skred ,ibo- " folket under ledning av överster - löjtnanten Ojukwu till öppet i 'upp- ror och grundade en egen''stat, . Biafra, som, omfattar: hela östre- gionen av Nigeria. EN NAS ÄN Idenna: ny: tbrytarstat ligger” | Nigerdeltats' oljekällor, ' vilka: ht. . ;vudsakligen ;axploaterats av. eng”. ” e Fo överförde pengarna på "spä rade” konton. Men alldenstund geringen i Lagos är helt beroen= . de av. att erhålla! dessa" pengar, så — / vägrade den att tillåta östregionen : att. utträda" ur federationen" och hotade : Biafra . med ekonorhisk blockad. Blockaden! visade” dock. : verkningslös, toch Biafra hoppas nu "på. ett "arrangeiitang ' Imed ' de' stora” ”oljebolagen. Dessa hår -emellertid hittills iakttagit" en ' "stor! försiktighet. och; undvikit. att 1 » fra. 'Ännu är det, ovisst," 'vem'som l immer att bli herre & över oljefyn- 1 gheterii B hKängighet,' så- råder” det stor. risk, "att även Västregionen! ansluter” ig "till den: nya staten, enär dess ns tressen, trots'stam-" och 'religionss , skillnad, ligger närmare Biafra ön - s Lagos, . Staten” Biafra "förfogar. i varje "fall" över. alla nödiga .eko- nomiska förutsättningar” att Beva-, Ta sin oavhängighet, -” Ännu är” stridens ut vet Viss, men de som känner till förhåll. dena :anser, att ibofolkét:' beh; Uess stat :Biafra har de största chan- : serna. att vinna kampen, Hur 'stori makterna kommer att. förhålla sig, vet man inte, De låtsas ännu vas ra neutrala, Endast London" har hittills visat en benägenhet" btt ta > Parti för regeringen i Lagos, men makt, -Vid ett uppror i juli 1966 fördrevs Ironsis. regering av den ett entydigt” ställningstagande” har ännu ej ägt rum, te portindustri. David Jenkins, ame- rikansk ekonomisk skribent, för- klarar, uttrycket, "som inte” har I någon . direkt, motsvarighet ' på engelska, i en översikt över den- na stora grupp av företag. Han säger bl. a. att det är -förvånans- värt att ett litet land som Sve- rige överhuvudtaget kan hålla sig med t. ex, avancerad bil. och lyg- planstillverkning. En .evensk . hjärnforskare . pre: senteras: .professor Holger Hydén som kanske redan är mer känd 1 utlandet än hemma, Om 'omskol- ning som recept mot arbetslöshet handlar en artikel av Michael Sal- zer och. ett. bilduppslag visar de telefoner vi kanske kan få i fram- tiden — enligt bidrag till en täv- ling, utlyst av L. M. Ericsson, numret av Sweden Now Ssymboli. serar - omläggningen > till höger. . trafik, betet? Vi vet frå han kom från n bibeln hederligt yrke Mycket är” fanta måste ha varit verkare, ” med måste han ha: att han: kunde: kän över: resultatet, . -- Flickan på omslaget till första | Så förmanar ja nu: rede som är en er Herren, att föra en' vandet; som sär värdig (Se days I haven undfått. : Vilken: vikt. lade Jesus: vid. ar: satt' han en familj med ett — snickarens;.: "religiöst skådespel Jesu "familjeliv. si men ;:en sak di pjäsen: Jesus n' skicklig: -hant- Vad han: än- arbetade gjort "det så : na sig” stolt >. Jag Det finns ett som behandlar. betonas starkt sina brev. till. församlingarna rbetets ' värde. ' =
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.