"i N A "liga . statsmakternas intentioner ot i - ut och placerar matyrglorian på MN håll bedriva. undervisningen i sSaltför provisoriska lokaler. Bris- » mål för undervisningen som .lä- misdagen den 5 september 1907 — X I 5. Tisdagen den II > Amerikansk" förtroendekris Under de två senaste månader- . na — sedan den direkta inver- kan av Johnson—Kosygins möte i juni gått över — har siffrorna från de fortlöpande opinionsun- dersökningarna om den ameri- ' kanska allmänhetens förtroende för sin president närmat sig ka- tastrofala värden för Lyndon Johnson. För att finna något jäm- förbart måste man gå tillbaka till president 'Trumans ställning 'i början av 1952, då Koreakriget befann sig i sin värsta fas. De opinionsvärdena lär f ö ha bidra- git till att avhålla Truman från att ställa upp till omval samma höst — något som Lyndon Johnsons vedersakare just nu inte underlå- fer att påpeka med tanke på pre- sidentvalet nästa år. DIKTATUREN I GREKLAND Det brutala övergreppet mot os : grekisk 'demokrati består, skri ver -TCO- stidningen och " fortsätter: . Det enda som kan hota den, utöver ett inbördeskrig med 'alla dess” förödande - följder, , är ett ekonomiskt sönderfall '— 'som författaren Kai Henmark påpe- kar i en artikel i detta nummer. « Turistbojkotten mot Grekland, . bakom vilken står bland andra våra fyra demoktatiska ung- domsförbund, förefaller att vara? effektiv. Reagerade den övriga: världen på liknande :sätt, som många av våra turister, skulle den: skamlösa militärregimen i Gréeklånd inte bli gammal, > MAGRA "PETITA DA ". Utrymmet för förbättringar som inte är: betingade av ren ”autgmatik begränsas till 50 mil-: joner "kronor i skolöverstyrel- sens petita på. närmare. fyra :miljarder kronor för nästa bud- getår, fastslår Skolvärlden som, också" framhåller: " Direktiven från regeringen om stör återhållsamhet från verkens sida vid anslagskraven för nästa budgetår har alltså respekterats till det yttersta. Men frågan är . om inte skolöverstyrelsen här på .. Jängre sikt :gör undervisningen en. björntjänst. genom att inte bättre. försöka , återhämta den . eftersläpning som finns på sko- .Jans, område, Bristerna är. stora och det' behövs krafttag för att det” skall bli möjligt att förverk- med skolreformerna. - = Visst presenterar nu 'översty- relsen en, rad rationaliserings- uppslag | i syfte att förbättra och "så långt” möjligt är hålla utgif- terna för skolans del tillbaka. » Det' är ingen" brist på" fantasi]: när. Sd ti petita förutskickar vil- ka' vinster som är att göra. Men till stor: del är, det för "dagen bara prögramförklaringar: Vi vet' Inget om hållbarheten i'allå pro: påer. Vi vet inte "om" det” går att reallsera dem, Det'talas' om att konkreta uppslag:skall' läm-j" nas som gör det möjligt: 'eller' som gör det lättare 1 varje. fall för läraren på fältet att nå de roplanen anger. Man skall:dock Inte knyta alltför stora förhopp- ningar till att ytterligare. anvis- ningar skall kunna. göra under- verk, oo Visst måste det. pedagogiska forsknings. och utvecklingsarbe- tet få "bättre resurser till sitt förfogande. Och visst kän re- - sultaten .. av - detta arbete leda till nya synpunkter på hur man . bäst når de uppställda målen, : ; Men det är först och främst resurser. I form av adekvat un- dervisningsmateriel, ändamålsen- lUga hjälpmedel '6ch läroböckår som läraren, på' fältet efterlyser. Lokalfrågan både för grundsko- . lan och den gymnasiala skolan måste också lösas — på många ten på grupprum, arbetsrum för ”ärare” O.S. Vv. är skriande på allt- : för många skolor. + 4 XKORYKIOSKEN OCH NATTRON. Enligt tidningsreferat har drät- selkammaren tänkt placera en korvkiosk "vid Rådhusgården. Vo- re det icke en rimlig begäran, att först höra de kring Stortorget boendes mening? - Demokrat. 2 "ATT VÅRA HEDERLIG, Vissa tidningar, som är följsam- ma och försvarar vår tids norm- nöshet, använder till och med ut- 'rymmet, på ledarsidan för att upplysa butiksrättorna om deras rättigheter, exempelvis den att de inte behöven åtlyda privata kon- trollörers tillsägelser, Varför tar Ni inte steget fullt dessa det ynkligaste som finns i tjuvväg? Då vore det ju logik i den anarkins filosofi, som visser- ligen försiktigt men sakta men säkert breder ut sig som en smy- gande farsot över landet, Det är ju snart den bestulne, provokatören, och inte tjuven som är brottsling längre, N "Samhällets tolerans mot vad som, förr betraktades som verkli- ga brott blir för varje år allt större, I motsvarande grad ökas emellertid kraven på dem som fyller en produktiv uppgift och 4, september 1967: LT = ”Wiss.rcligen ' svänger dessa siff- ror kraftigt med den dagliga in- och utrikessituationen, men de nu aktuella värdena är alltför låge för att kunna avfärdas som till! fälligheter, inte minst mot bak- grund av att Johnson för bara knappa tre år sedan vann den' mest överväldigande valsegern i USA:s historia. Beständigheten hos det väljarstödet kunde dock "redan från början ifrågasätlas, ef- tersom det var ovisst hur många röster som var för Johnson och hur många som var mot Gold- water. Eller annorlunda uttryckt: det verkade sannolikt att alla 'de republikaner som 1964 röstade på Johnson åter skulle stödja. sitt eget parli så snart detta ställde. upp en mindre extrem kandidat ' . Men även om man bara räknar . med stöd från folk som traditio-' . nellt. är demokrater, är de nuva- : rande opinionssiffrorna farligt lå-: ga. har under senare :tid för-: klarats med en "företeelse ' som : kallas ”the credibilty gap” — förtroendeklyftan. : När Lyndon Johnson. hösten ' 1963 blev president hade han i åt- skilliga år varit känd som Ameri- kas kanske mest slipade inrikes- (i politiska taktiker. Han hade också rykte om sig att vara liberal, dvs -gynnsamt ' inställd till bl a ras- jämlikhet . och , sociallagstiftning, ; På' det utrikespolitiska området hade »han överhuvud ”taget. inget rykte, för han hade aldrig sysslat : : med - internationella. frågor. Han ' ägnade sig också till en början åt: att fullfölja John, Kennedys inri-' kesprogram och - fick, som den: -överlägsne kongressdomptör- han: var, igenom en rad liberala lag- ; förslag. När. han 1964. valts ..till ; president på eget mandat lansera- : de han sitt 'stora välfärdsprogram , ”The Graet Society”, men gjorde : samtidigt — om på eget initiativ ; eller på andras inrådan är obe-. kant. — ett hårdare utspel på det utrikespolitiska området; där den viktigaste - åtgärden "blev den " hittills "resultatlösa ' "bombningen av Nordvietnam. , Na :> President Johnson här "pi se naste tiden sagt att USA har råd ; . med både kriget i Vietnam" och välfärdsprogrammet hemma; ”kri- : get.mot fattigdomen”. Det. är kan- : ske riktigt, om man bara ser, till ' pengarna, men å andra.sidan. har Vietnamkriget "tagit så - mycket uppmärksamhet, tid och mänskli- : " ga resurser i anspråk att: "kriget , mot fattigdomen mer eller mind- i re.stagnerat och en rad 'nödvänz'' diga inrikesinitiativ uteblivit. Kri- get har bidragit, till en konjunk-.. turöverhettning' som .:nu nödvän- ; diggör , en, skattehöjning, :; vilken "blir. svår: att få kongressen att anta — och som naturligtvis inte : är: populär, bland nästa: års: välja= : re; Presidentens medarbetare har : » fått sitt -anseende alltmer skarafi- "lat — framför allt då ministrarna Rusk” och ' McNamara, som ' till- sammans "med Johnson ' upprepa- de gånger lovat ett snart. slut på "kriget. "I stället verkar krigets aut allt- ' mer fjärran och insatsen blir allt ; dyrare, Samtidigt ökar overksam; . heten på inrikesfältet, vilket inte ' minst kom i tydlig dager vid som- marens raskravaller. Folk tror in- te längre på vad presidenten, och , hans, medarbetare säger -' och de har inget förtroende, för, vad de gör.” sl, "Ändå är det” "sannolikt att de-' mokraterna' ställer upp Johnson till omval nästa år, ty varje annan kandidat — och inte minst Robert Kennedy — skulle," som ' det nu ser ut, splittra partiet ännu "mer ' än vad som 'redan skett.' Således anser sig republikanerna ha möj- ligheter att nå Vita Huset fyra år tidigare än väntat — förutsatt att de kan finna en kandidat som inte är för konservativ, inte för libe- . ral, inte för! ung och inte för gammal PN Nu smeker . VV > aftonvind - . Nu: smeker aftonvinden - I trädens gröna hår Och drömmande står linden 7 parken där jag går. Och runt omkring på bänkar ' Det sitter kvinnor — män , '£ Som med naturen .länkar ' Sin dröm i kvällningen, It Lå oa - drömmar sitta alla” ul Och glömmer för en sålunda . Det vardagsgrå. och kalla ,. i- Som i jäktet har sin grund. ' De ser blott blom och blader De njuter vattenlek . Från fontänernas kaskader "” Till aftonvindens smek, : Hilding Strandh. [1 I - dréttön. - end missionärer har under tio dagar i augusti .va- rit samlade i Uppsala till en kurs som en. förberedelse inför utresan till « missionsområdena. De . flesta av. missionskandidaterna ” skall dock först avsluta sina spräkstu- dier i England, innan de i början av. nästa. år börjar sin missions- tjänst. OM "Eftersom alla "de blivande mis- sionärerna . skall,arbeta i Afrika har + undervisningen vid kursen koncentrerats . till ämnen. kring mission och kyrkor i denna världs- del. Sålunda har orienterande fö reläsningar hållits om kyrkorna i Sydafrika, : Rhodesia och - Tanza nia. Man har också behahdlat spe- ciela problem "om den "afrikanska kvinnans. ställning.' Varje dag har inletts med ett: bibelstudium med | anknytning till.missionsuppgiften. TBleverha har också fått lyssna till religionshistoria:.ochs religionsfilo- sofiska föreläsningar. Föredragen har hållits i av. professor : Bengt 'och tjänstemän. vid mis-. artsli. Tanzanias ”ambhas- säd, i" Stockholm, här. Också ställt / föredragshållare": till” " förfogande, Kursen leddes av kandidatsekre- terare” Gunnar Ljungman MN r N ”Sötidagen den 27. "augusti vär en speciell högtidsdag" för: kursen, dä”én av” "eleverna, sjuksköterskan och barnmorskan . Birgitta: Gens avskildes till rhissionär i'samband med högmässan Mikaelskyrkan il sionsdirektor Holger, Benetsson.; Uppsala. ' Akten förrättades av mis:-/ Ira fåglar "flyttar ju 'redan I slutet - Fröken Gens, som tidigare varit korttidsarbetaré åt Svenska :'kyr- kans mission i Sydafrika,' skall in om kort resa till Rhodesia. Övriga deltagare i kursen har varit: pastor: Jan Olof Bergh och hans fru Doris, ingenjör Michael Fosseus och :sjukgymnast: Barbro Rimsten, vilka skall' tjänstgöra i Sydafrika.” Pastör Bengt Ingvars N Kd . Kursdeltagarna med barn och barnvakt samlade kring kursledaren kandidatsekreteraren Gånnar . : Tjungman « och en av lärarna kurator. Brita Berstind längst fram tv. r son. och hans fru Kerstin, som är smäskollärare, ungdomssekretera- re Lasse Lindqvist och:hans fru Brita, pastor Kjell Markström och hans fru Ann-Sofie, som är -orga- nist," samt "pastor Lars Svensson och hans fru Birgitta, som :' är sjuksköterska, - Alla : dessa: skall tjänstgöra antingen i Rhodesia el- ler Tanzania. . i Loa NN . " géptember —''det-'är. den Ålyen-|e de sommarens månady då de: grö- na. löven från lönn 'och lind 'sing- lar..-till:: marken- märkta av gängelsens "gula. färg. Men. det :är något'' visst "med: septembersko- gen... Överallt finngs' det liv'—: med - årets' alla fågelungar närvarande! är” "september ' nästan » den" mest: individrika - månaden på året i naturen; Men: samtidigt . är. det” underligt tyst. och" stilla "mellan granarna, .Kungsfågelsungarna” för året piper fint; högt: upp granärna, det är ett läte son an- nars' brukar. drunkna. i 'det:-all- männa ”fågelkvittret. : Koltrastens Vvarningssignaler; det där inten- sivt hamrande lätet: skär: genom? skog 'stillhetön” är” doc bara” lugn inför stormen :——stora.- flyttfågöt”4 ):skaror: mot "södern sätter snart igång””på ' allvar." Egentligen har det varit i gång 'ett bra” tag, någ- stad läsa" i LT- fredagen den 25/8,"!"Det "var" ett.bra' initiativ bö -gladde”$ig mycket åt, för även om ' nian "lever. i förskingringen' så följer n med vad som händer och. sker 'i sin födelseort," .Man häde. nästan gått och hyst farhågor” för att . Ränneslöv! skul- le,, som ,så mång ', andra byar; av-. folkas. och försvinna i. glömskans hav, räddningsplankan "var kanske kyrkan ;' och -"ålderdomshemmet. När skolorna drogs in i 'Rännes- lövs by, för att övergå till; Vallr berga , och. två: affärer blev; ner- lagda,; då, verkade det mest som Början till slutet,. men. när så an- nonsén: förmälde, vilka möjlighe- ter som kan erbjudas, så var det liksom ' samhället fått ' nytt liv. Det har. tydligen insetts att man måste; följa med i "utvecklingen, kom ' det. sedan "är som ok eller eid beror väl på hur man ser det." döm is Ränneslöv, så minns jag särskilt -hur . ”gubbarna” verkade så: stora och gamla, vi barn hade stor respekt -och inlärd vördnad för:dem.' Det var mäktiga bönder, präst 'sorå man gärna gick en om- väg för att slippa möta, skollä- rare !och andra. Dessa personer var oerhört myndiga och domi- nerande, och det var dom som bestämde om socknens utform- ning,” både: socialt och: planering. Någon större önskan att göra nå- got för samhällets utveckling var det nog ingen som ville eller kun- de tänka sig, det skulle gå i gam- la inkörda fåror. Så kom första "världskriget och med det en ny, kanske inte bätt- Te, men' annan tid, och efter hand som detta fortskred. gick det inte. att fortsätta efter de gamla normerna. Man måste bör- ja tänka om, Det blev brist på allting, och beslag på sådant som någon gång köra lite för fort," följden alltid ett kännbart straff- är ju ren förtjänst att låta dem: böta. De har ju jobb och betalar; ma år de verkligt stora! bovarna, lönar sig dåligt, "det blir. billigast , att ge dem skyddstillsyn. Ett visst parti hade en gång: inför en valkampanj parollen: Det måste löna sig att arbeta. Person-, ligen skulle jag vilja ge min röst åt det parti som ställer parollen: Det måste. löna sig att vara he" derlig. är omoderna nog att hålla på Stare Hazard, Parkera lite för länge o. s. v. blir ' följaktligen sina böter, Att kläm-! hörde” till. livets uppehälle, Det gamla hedersbegrepp. Skulle de, gick så, långt att de som produ- -cerade livsmedel började stjäla från sig själva, genom att gömma undan" sådant som skulle in un- föreläggande, Tacka för det, det ider ransoneridgen, Dä. försvann pondusen och den lilla” ynkliga egoistiska människan kröp fram, sådan som vi väl alla går och bär inom oss, (Det är många roliga historier från den tiden som jag - 1kanske någon gång kommer att berätta om). Det var en mörk tid i många hänseenden och inte blev det bättre av att fotogenen tog slut, och”. ersättningsprodukten karbid försvann också från ' marknaden. Det låter otroligt i dag när jag talan om att vi var två stycken Em annons ned den rubriken + i. och som en gammal" Ränneslövs-j som fick namnet ”husare”, re som reste till Hälsingborg "enbart, för att köpa karbid, och -vi lyce kades genom en, förbindelse med en affär. och. på; andra «knep : få ihop 10: kilo var, Vi vågade inte tala. om vårt fynd med risk att någon ville. ha av: gudsgåvorna, det kändes' nästan som stöld. Det var då som några tog initiativet för . ett kraftverk .i Smedjeån. Värestorps kvarn inköptes: och 1919 : började ' det Ijusna' i! Rän- neslöv, .mer; så helt - lyckat var det inte. Vattnet i är visades va- ra otillräckligt för att tillfreds- ställa” det . allt mer ökade” beho- vet av elkraft, och så skulle det också räcka till för kvarnen. Det var. ganska många år som det med stora besvärligheter drog sig fram, , de som fick bära hundhu- vudet för, eländet hade det' inte lätt. Kombinationen kvarn och kraftstation gick inte så bra ihop, båda fordrade att bli betjänade på bästa - sätt. Så småningom gick det elektriska upp i en större en- het, och så; blev det. bättre, . Det varen 'grupp abonnenter och som av namnet framgår, var det sådana som var med enbart för ljusets skulle.' Dessa hade aldrig vårit representerade 1 styrelsen, och "vid en kupp blev signaturen vald på två år utan att jag i för- väg hade blivit tillfrågad, var in- te ens "med på sammanträdet. Kuppen var således tvåfaldig bå- de mot föreningen och. mig. Det var intressant att få inblick i föreningens svårigheter, att det gick>lite slentrianmässigt till var inte att'ta fel på, och det börja- de längst: mer att gnissla, ganska skarpa diskussioner om att för- söka rätta till förhållanden före- kom allt som oftast. sn 1958 var det dags för avveck- ling, det hade blivit än svårare de sista åren att driva det som förening. Jag föreslog en gäng att annonsera i ett par större tid- ningar om försäljnings av hela fö- retaget för.att få någon industri hit, Tiden var sådan då att in- dustrin sökte efter platser där. de kunde etablera, Det var av olika orsaker, kommunerna var kanske inte så välvilligt inställda för så- dant som'de är nu. Mitt förslag vann inte något gehör, det var kvarnen som ansägs oumbärlig för orten. Man kan fråga sig hur det skulle utfallit om det hade varit i dagens läge. : Nu får vi hoppas att Ränneslöv än en gång går mot en blomst- rande utveckling, jag har någon gång tidigare skrivit om en gång- en storhetstid, men det var av ett annat slag. Cen, September - sommarens avsked ” ON av: juni, men mar märker inte så lätt att en'fågel saknas i'sko- gen. Några; ormvråkar 'som skru- vade under skyn och tydligen höll på ”att sträcka sydvart. såg jag i går och. för nägra. nätter sedan HKördes' tydliga" "vingslag . från sträckande: fåglar' under. förnatten. Ett-anhnat: 'osvikligt.hösttecken är att svalornå Börjät "visa. stort in- tresse: för :traktens -telefontrådar — de" ser-ut.:som: noterna till ett sängstycke, Äpplena "är "snart riktigt mog- ra, - åtminstone : sommäarfrukten. Vemodigt och avskedsmässigt .spe- lar. syrsan. sin -entoniga, refräng öch näckrosorna-. gungar. på. det stilla insjövattnet, där envisa. fis- kare ännu ,ävlas. om , att fångat » kräftor. Myggen.”. ”stimmar 'i :sol- gasset. och 7 getingärna är ”dggres: siva och flödar ymnigt i somma- rens : elfté” timma. :Mose dag, den 4 september, skall ”bina slaktas” och -:bikuporna' skattas, ty efter den: dagen" samlar "de ingen ho- nung - mer,” Om" Korsmässan.. den 14, hette' det” att svalorna flytta- de. och inte. kom tillbaka", förrän efter vårens 'korsmässa den 3 maj. "Den 8. september. hette fordom Morsmässan, då -skullé' -man sam- la in” läkeörter och kryddväxter. De bör. plockas vid fullmåne och klart väder och "sedan hängas i svalt rum: i skuggan. att . torka, De "får inte hängas i solen ”för tå utthorkar Solen all then Kraff- ten som them aff f Naturen ingif- wen är”, September, brukar vara den bäs- ta svampmånaden, men det. gäller att"se upp för giftsvampen.: Våt fingersvamp lyser över allt; Så- dan "sades :förr vara bra att ha om man ville komma .på bärsär- karhumör,. Det påstods att våra vikingar åt friskt med finger- svamp och flugsvamp för. att de skulle ilskna till ordentligt innan de for ut på sina sjörövartåg. Kantarellerna gömmer sig i Mos- san och är svåra att "upptäcka, | men det är annars en svamp som] de. flesta" känner till. och : läcker till -på köpet. September fångar de 'sista som- mardagarnas lysande , blom, : Da- spånad, garna är. fyllda av höstens 'stäm- söm: lyser dallrande av” grant och ning och luften är klar, fri från glöd. skymmande solrök vid horisonten, Dungarna 'lyser i bjärta färger och bergens linjer tecknas. 'skar- pa' och hårda vid 'synranden, Ing- en värme pressar, intet dis skym- mer men ur ängarna stiger vid midnattstid den bleka - dimman och kastar 'sin” slöja över nejden. Det är höst! Men säger skalden Emil Kleen: .| vila 'och frid, Inga surrande bil Söndagsmorgon. stilla och mild lyser sensommarsolen. Allt. andas motorer, inga brummande mope- der, Blott kyrkklockans klang hö res. Den förkunnar att det är. vi lodag och kallar till gudstjänst. Tanken på templet, helgedomen, manar fram en älsklig. dikt i mitt minne. ”Det finns en liten tempelgärd, där änglarna står vakt, ' där oskuld, ' tro” och ljuvlighet sin offergåva lagt. Där är så ljust, så rent, så skärt, 1 och där man trivs så gott, ' där blir vad världen kallar stort så ynkeligt och .smätt, : En stämning som av helgdagsluft så underbart slår mot, och blomster utav evighet tycks där ha slagit rot. i templet träder in, hans 'vackra barndomsdrömmar Ah står klara för hans sin. Där längtan bliva god och ren så kraftigt tränger på. Och templet, helgedomen, är. i hemmet hos de små”. - När barnen. sjöng Jesu lov i Jerusalems tempel och detta för- tröt översteprästerna = och « de skriftlärde, besvarade Jesus deras anmärkningar med att hänvisa till konung Davids ord i den åt- tonde psalmen i Israels folk sång- bok Psaltaren: ”Av barns och spe- nabarns mun har du, berett dig lov') Livets händelser ger belägg för dessa ord. Ofta får de vara redskap att föra människor till gemenskap med Gud. En "liten tioårs pojke ligger för döden 1 sitt: hem, Gråtande knä- böjer hans föräldrar vid hans bädd, En man träder in i rummet och ber att få se pojken. Till en början. vill man inte släppa in honom, "men han 'ber så”"ivrigt och enträget, att han till slut blir insläppt i det rum där pojken 1 | REFLEXER och REFLEXIONER | -Maihma och lilla Ingela sitter-t dagsrummet... Mamma. syr och , Ingela leker 'med ett vackert hals. band. Enda halsbandet och: gade. " st nio pärlor” finns I alla är olika "fär. ”Mamma”, säger Ingela; "håla. "Jag har fått det av min mör- a, ”vad är det för något?” snack Ka Mamma svarar: : I aposteln Paulus brev til de kristna i Galatien talar han om vilka: frukter en kristen skall bä-, ra, det vill säga hurudan er kris. ten skall vara till, sitt. väsen och sitt handlingssätt. Det'kristna :li- När den, i kampen, hårdnat har, | vetsg frukter, Andens frukter, E enligt Paulus följande nio: kär- lek, glädje och frid, tålamod, vän- lighet - | saktmod "och: självtukt”. och. godhet, strof sthet, ”Det var många. Mamma,- vil ken är den förnämsta av dem?” ”Det är den först nämnda: kär- eken, Jag tror att vi kan säga Jesus skänker oss denna själva, våra böjelser och anlag, kamp för stillhet, för ett stilla, mottagande sinne, kamp fö mjukhet. Vi måste bli små i oss själva, kransen på oss”, "öd så att Jesus kan fästa ”Hur skall han. .kunna, göra det?” - "”Det sker genom att vi blir vän med honom, överlåter oss åt ho- nom, tar reda på hans vilja och bud. och lever i gemenskap med ligger.. När han kommit in i rum- met och får se pojken ligga där blek och avtärd,”brister han i gråt, Föräldrarna ser: förvånat på har .;sedany gjort: det.' varje...dag- äg ”Jag älskar dig, du, underbara öd, du gyllne" tråd tärets bleka ' — Lik den kärlek: är, den aldrig som städse längtat i mitt hjärtas September — — blossandé och snart du druvobringande, min hyllning Det är emedan Gud begagnat sig av: detta barn för att finna vägen till mitt hjärta, Jag är: murare till yrket, En. dag gick jag ned från. ett tak på en mycket: hög stege, Den. här” lilla pojken stod vid stegens fot. När jag kom ner till marken sade han: "Är du inte rädd när du är där högt uppe? soc Jag hann aldrig svara, ty ome delbart fortsatta han: ÅA, jag förstår, varför du inte är rädd. Det är därför att du har bett din bön denna morgon”. -Jag : hade. inte gjort: det, men När” jag ; fick, veta att han pr svårt sjuk,” ville jag". hälsa på honom och tacka honom”, . Föräldrarnas sorg "mildras, av. mannens ord, De glädjas över att deras pojke har fått vara ett red- skap i Herrens hand "att-leda en människa åter in” . gemenskap med Gud. Om. denne vojke kan sägas det. samma som Herrens Ande genom profeten: ”En. liten ' gosse. skall valla (= leda) dem”! ”Du far och mor, ack, : värna om din egen tempelgård: |". de" oskuldsfulla små, du fatt av Gud uti din vård! Var vaksam på dig själv och bed om renhet och om tro, . att vita änglaskarer stån cs oc som skyddsvakt i ditt bot ie. Små barnaögon- se så stort på gärningen du: gör, och varje 'ord' utav din mun - - nog barnaörat hör. + > Gör hemmet "sådant" att en gång, när liter blivit :stor, vad fagrast han i livet. sett var hem och far och mor”! N, & månad, du sköna band emellan: liv och funna, slag. förbrunna, hg” Tore Leth. SKYSKRAPA: I CHICAGO a BLIR "STAD PÅ HÖJDEN” - Chicago (LT). Så H Chicago — skyskrapornas fö- delstad — får inom kort en 100 våningar hög byggnad som blir något av ”en stad på höjden”. Skyskrapan. som nu är under uppförande, blir världens näst högsta byggnad efter/Empire Sta- te Building i New' York, Den kommer bl. a. att il bo- städer, kontor, parkeringsplatser, affärer, bank, postkontor, restau- ranger, ett rekreationsområde samt en inomhus swimmingpool Det 335 m höga huset får nam- net John Hancock Center efter dess ägare, försäkringsfirman John Hancock Mutual Life Insu- rancé Company. Bygget, som skall vara klart någon gång nästa är, kommer. att kosta” omkring 95 milj. dollar, Sin ställning som världens näst högsta byggnad får den emellertid endast behålla il: -|då världens högsta byggnads- I fyra år. År 1978 skall nämligen World Trade Center i New York stå färdigt med sina två 110 vå- ningar höga skyskrapor. Det blir komplex med Empire State Buil- ding ' (102 vån) på andra och John - Hancock . Center på tredje plats. VÄELDENS SNABBASTE HISSAR Många stadsplanerare och arki- tekter betecknar denna typ av höghus för flera ändamål som ett sätt 'att maximalt utnyttja dyrbar tomtmårk samtidigt som man reducerar - sådana problem trängsel, 'oväsen och luftförore- ningar. Genom att de u'gör små lj sa. byggnader även att minskal yr; trafiken på gator och trottoarer.|g Forts, å sid. 7) Kor 3:9.)' lyst upp och berikat evangelil förkunnare, vrå av världen strå framför andlig blindhet”, en gång, ”Må Gud förba över dem vars andliga ö nar förmågan att så”, ”städer i städerna” kommer des-| med henne och ibl ädelstenar på lig vänskap” mellan. oss och ho- nom växer 'de' goda' frukterna, de ädla Nor aktärsegenskaperna.. fram honom, Under tårar säger 'man- mena, berätta > nen: od frukterna”! fot N "undrar varför jag gråter. ”Gärna . det! Kärleken . är den: pärla som ger liv och :färg åt. de Konom. Genom en sådan person. - bandet har ju varit. ditt, varför är det bara nio pärlor £ det. mor och hon hår berättat, att ' hennes mor hade sagt att. hals. bandet ville hälla en liter: predt- kan om Andens frukter”, . ”Andens frukter”, frågade Tnge. att den är den tongivande, eller / kanske ännu hellre den livgivan- de åt de andra. Kärleken är åter- speglad, det vill säga uppenbarad i de åtta andra pärlorna, Utan kärleken": hade de' ingen, verklig. glans, pärlekrans, men det kostar kamp att vinna den. Kamp mot oss N andra pärlorna. Så är glädjen jub- . lande "kärlek; Jag tror: att vi. kan säga, att glädje är fröjd över att höra Jesus till och ha honom t till sin. bäste vän, : -: Frid. är vilande kärlek, stilla och "försynt. Det är. ungefär "som ' när. du "ibland kommer och kry! per upp li mitt 'eller:pappas” knä och på frågan ”Vad vill. du min lilla vän? svarar 'Jag” vill "bara vara hos. dig? : ””Tålamody' det :är' tälande, kärlek, som ej knyter: handen i vrede och som . likt -solenssstrålar sprider ljus och harmoni omkring sig. Den är lik en hälsodryck Wsom , skänker. kräft åt den trötté;, + -GodHet. är verksam kärlek, Den söm älskar sitter aldrig med hän: Idérha i kors, ”Trofasthet är. tillitsfull'- kärlek; förtrogen kärlek. Den . sviker. ej . och skapar. pålitliga, karaktärer. Saktmod; det är ödmjuk kä kärlek med böjt huvud.' " Självtukt slutligen är sann kär- lek” till oss själva, Den hjälper [Eg attwvara rädda om oss självå,, att gå till rätta "med oss. själva och att vårda och utveckla bäde ande, Själ och kropp”. ”Det var mycket; mammar” ' ”Javisst, " barnet mitt. Nu får du först” lära dig namnen på alla Andens frukter, Börja på den sto- ra pärlan... Vi' kän ju kalla den, ledarpärlan ' och lär dem sédan alla”. ; Moas har ”Ja, mamma, -men sen vill.jag 1 mitt liv bära Andens frukter”. « "Det: gläder mig, kära Ingela. Det kommer, att ge ditt liv. ett rikt innehåll. Och det kommer att kosta en livslång kamp, Förtröt- tas dock icke, För varje framgång : som du får, ny kraft dig Herren giver”. ”Mamma, när jag blir" lite stör- re. och kan läsa, då kan du, väl skriva -upp åt, mig. allt det "här som .du har: berättat för mig om Kär) |ekeris pärlband”! . ”Det skall jag visst göra”, sä- ger "mamma och går ut i köket för att laga kvällsvard. ' Hs.” [ETT ORD... | > PÅ VÄGEN "Vi äro. Guds medarbetare. Aa Mycket ofta är vi benägna för att tro det är ett speciellt privi- Jeglum för vissa "människor: att få arbeta för Gud. Det är Inte med sanningen överensstämmarn-. de,' Oftare än vi anar utför- van- liga människor stora ting för Gud, I ett hem för blinda bor' én äld- re kvinna, I trettio års tid har hon undervisat de blinda i satima institution. Vid första ögonkastet ser man att hon förlorat: genom smittkoppor. Men ansikte utstrålar något av Guds härlighet, sin:syn hennes ' Hennes kristna umgängelse har mitt liv som I. en .mörk lar henres skt mörker sale hon arma sig Bon sak- us. ”Jag föredrar fysis Jag har ofta bett tillsammans and u - ar. Hon hör till de människor om man skulle gala . kalla Guda jord N NY i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.