| ER ER ARD ER jä än | a än är a föra rn rr > ha . förg LAHOLMS Inning den +Socialdemokraterrias. > allra starkaste kört 7 sep LTS = - Tr i den sociald. a tiska given till hy partiledare efter Tage Erlander, som redan i fjol aviserade sin avgång efter valet 1968, 'är inte" Olof Palme utan Gunnar Sträng. Detta hävdar det numera som det främsta socialde-' ”mokratiska språkröret betraktade Arbetet i Malmö i en ledare i sön- dags. Ledarförfattaren är inte hel- ler vem som. helst, utan chefre- daktör Frans Nilsson, ordförande I det mäktiga skånska socialdemo- .kratiska partidistriktet och tillika partistyrelseledamot, Just därför kan den :lans, som Arbetet drar för finansminister Gunnar Sträng, betraktas -som ett tungt. vägande ord i debatteh om efterträdare till Tage Erlander. ”För socialdemokratin gäller det att i de breda folkgrupperna åter- vinna det förtroende som rubba- 7 des i fjolårets val, att få kontinui- , tet i ett reformarbete som varit sällsynt framgångsrikt och att lika målmedvetet som tidigare fortsät- ta sin socialistiska samhällsomda- ning efter beprövade riktlinjer”, argumenterar Arbetet. Ingen har bättre förutsättningar än Gunnar ' Sträng . att. under" de. närmast framförvarande åren klara dessa , uppgifter, tillägger tidningen, ” Aven Palme är. ett starkt kort, skolad « till: statsminister har det . sagts på sina håll, skicklig politi- ' ker och dessutom av en väsent=. ligt yngre generation, fortsätter > Arbetet, som dock anser att. par-Y tiet handlar klokt om det i'nuva- rande läge stannar-för Sträng som: partiledare, - Rent psykologiskt : sett bör ju Hl Soc Sträng appellera starkare till 3ocialdemokraternas många sk . " erbetarväljare, än ' Olof Palme, Sträng har själv jobbat "klädd i .blåställ. Dessutom har han, bl a eyklat land och rike kring och egiterat för Tantarbetarnas fack- liga Han kan "alltjämt hål- la brandtal som går direkt hem bland = blåblusarnas : människor," Dessutom kan han tala till företa- ”gare, ekonomer och andra mäkti- ga herrar på ett språk laddat med facktermer,' som imponerar på sitt Ssätt. Olof Palme är jurist och 'har . fått sin politiska skolning i aka-, demiska kretsar, vilket” givetvig inte heller är att förakta. Des:- utom har = socialdemokraterna många väljare även i dessa sam- > hällsskikt. Där finns troligtvis det allra mest labila väljarunderlaget, vilket Sregeringspartiet inte kan undvara om det skall klara majo- riteten i nästa års val. Det finns alltså motstridiga taktiska: hänsyn att ta, som å ena sidan talar för folkmö krendidat och å den andra den politiska 'disputa-' tionens, för att nu "uttrycka saken " grovt tillskuren. Vi fäster oss även vid Arbetets formuleringar. om fortsatt” konti- nuitet i reformarbetet m m,' Det. IG 7, är välbekant " att Gunnar Sträng "som högste vårdare av, samhälls-, finanserna under de. senaste :åren. intagit en allt strängare hushåll- ning och med järnhand skurit ner petitaäskandena från statliga verk ' och anslagskrav från' statsnådskol- . leger.. Kanske har chefredaktör Frans Nilsson .den baktanken, att så länge Sträng sitter på sin nu= ' varande post, kommer det hårda ” klimatet för . reformarbetet att . fortsätta, - Blir däremot. Gunnar - Sträng statsminister och partile- dare,. kommer" han att inta:en” "mjukare attityd till reformarbetet, Alltnog 'är - Arbetets söndagsle- dare om :det aktuella tillståndet inom den socialdemokratiska. le- darhierarkin intressant och bidrar” kanske till att något minska Olof. . Palmes odds som efterträdare till Tage Erlander. . TRAFIKREFORMEN . " Högertrafiken fick en relativt " smidig start, svårigheterna "köm- mer längre” . fram, ', noterar . Svenska Dagbladet (hh): ] : All expertis tycks 'vara”över- tygad om”att "det verkligt prob- lematiska börjar när , högerkör- ningen är på väg att bli rutin, d. v, s. när. nyhetsintresset: och den "skärpta: uppmärksamheten släpper men ännu . det ' nya mönstret. inte är så. intränat: att det i kritiska situationer. bestäm- mer även 'reflexhandlingarna. De |. första dagarnas rapporter.-har|. naturligtvis sitt intresse, 'meri'dé säger ingenting om i vad mån övergångstiden,' som. måste räk- ..nas i månader eller kanske år, kommersaatt kräva offer. s.:' Vi kan bara hoppas att olycks” 7 talen skall: kunna 'hållas-' nere; och vi måste alla'hjälpas ät för | att' det skall lyckas: Av största | vikt är att H-trafikkampanjen |; 5 med sina' sändiga "påminnelser inte tar slut för tidigt.” Det''kän |, i verka tjatigt, men det "kan "inte hjälpas. . Inför - de svårigheter som 'kan uppstå under närmast överskådlig tid får.man försöka hålla i minnet att reformen har tillkommit för att på sikt tjäna trafiksäkerheten. Det har inte funnits, något val skov skulle; endast ha gjort om ställningen svårare, 4 . Utfallat ” var inte perfekt, men också allt annat än katastrofalt eller fiaskobetonat, skriver :D.a- gens Nyheter (fp): ” Olyckor som direkt Kan. hän- s till sidbytets påfrestning- ar 'på kör- och gångbanor var åtminstone . under dagtrafiken glädjande få och lätta, och trafi-, kanterna visade hyfsat handlag, gott humör och föredömlig hän- syn, även. om påfrestningssym- tom efter hand märktes när kö- er, temporärt kaos och svåra stockningar laddade upp sig, spe ciellt 1 Stockholms och Göte- . borgs cityn, , Citystockningarna kan säkert förklaras mer av nyfikenhet och "lusten att vara i centrum för-his- toriska fläktslag än av föredöm- lig följsamhet till maningarna att träna från första stund; och den efterkloke kan naturligtvis säga att det är tveksamt om han ändå inte borde ha valt att lägga H-debuten till en vardag, då man för det första skulle sluppit en massa nyfikenhetskryssning just 1 de mest utsatta stadskärnorna, för det andra kunde fått ett omedelbart test på det viktigas- te, som dock är vardagstrafiken och arbetsresornas berg-och-dal- flyktuationer, Övergången hade inte kunnat gå så friktionsfritt utan de många. medhjälparnas solida in satsar på det lokala planet, på- pekar Handelstidningen (fp): os Si skilt. ” gatukontoren 1 de större städerna har satts på hår- da prov och de har skilt sig från sin uppgift med heder. Det är för mycket begärt att alla de lösningar på de lokala trafik- » problemen de nu presterat skul- le vara de bästa tänkbara. För- modligen blir det dags för en del ändringar, när man hunnit " skaffa sig en handgriplig erfa- renhet av vad högertrafiken krär Varje uppl SKATTERN AÄ "-Kolnmer -omsät tern och "diffusa ” ”dementier' 'av . statsministern tyder på det, sk ri darplats. Problemet: är Helt. enkelt gare fö bättringar .av folkpensio- nerna, . barnbidragén: och' anslå man att höja skatterna — vilket "inte är "populärt. att. tala. om 'in- Det, ä "därför Inte troligt att ,merna- 1968. och de populära de delningstal som angivi för gråndskölans | klassaydelningar, erinrar Skolvärldenc om och tillägger: s : : Varje tendens till ”att ”avdet ningarna -på:en del håll blir nå got mindre än vad man räknat med. skall stävjas. Bäde. på lä- rarhåll och från oppositionen i om” man vill genomföra" ytterli- i mer .stätsmedel till sbostädsbyg- = n, väljer, de: populära. refors t går” skolöverstyrelsen | mycket; härt in för. att hålla på art riksdagen "har man” i 'sambarid | Here g bar t ett brä de aktuellt politiskt namn den det gäller Hongkong ka sig till- baka i tiden för att finna ursprungs- 1 Den ska I Ipoli- ”'enaste tiden. Påtryck na från det väldiga- Röda Kina mot den lil- Ja brittiska . kronkolonin : (futtiga 1,012 ' kvadratkilometer av def.ur- sprungliga Y Kinas territorium” om 9,7 miljoner kvadratkilometer). blir allt starkare. Kanske har den kom- munistfrälste kinesen av I dag svårt ätt glömma vad som drabbade hans landsmän för drygt 100 år sedan när kolonialmakten England av ”säker- hetspolitiska skäl” lade beslag på Hongkong: med ' ' Victoria,”. halvön Kowloon och ögruppen ”New 'Ter- ritöries”? "sett kvarstå al fästningen , Hongkong , är . en enkel munsbit att svälja för Rö- ; da Kina; Besittningen är en asia. tisk krutduk; som: kan bli den tän- von spaer Det är snabba skeenden. å dågens ; Id; Likväl kan” man när va. 2 Men;je ningenacö lagligt. nog.' inte" j .mbitionen: är att dervisningsavdel- erstyrelsen - väntar undervisningen och sar "hårt: på storklassundervi 'D inuve skall "bara: slås” fast: ia som: ”öcrtralisöring = av de; studievägar på det nya gym- "nasiet; och på fackskolan sont in- = "te "drar: till, tillräckligt” | i-många elever: Valfriheten på den .!egna' skolorten minskas. alltså. I :praktike lir; det nya, gymna- siet.och? fackskolan7 på, ' många oa. med: grundskolebeslutet , uttajat' förhoppningar om att undervis Håll något annat än vad dess / :upphövsmän tänkt sig." — Överslagsberäkningar | idka på att under de senaste fyra åren tusen ersättningsberättigade 'lant- brukare gått miste om skördeskar deersättning på tillsammans drygt fyrtio miljoner. kronor, därför. att de inte lämnat anmälan: om sina lig orsak” till att anmälan - nu. skall bli obligatorisk, omtalar by-i rådirektör Urban Jönhagen ”vid' Statistiska centralbyrån. Samtliga jordbrukare med minst. 2 hektar åker skall nämligen 'från ; och med .1968-lämna uppgifter om främst åkerarealen och dess; använ ning. Blanketter. kommer: i mitten av juni månad att sändas till -Varje NS jordbru- Rare, . Uppgifter till den allmänn; jordbruksstatistiken, : : Uppgifterna skall också använ- das för den allmänna jordbruks- statistiken. Varje år lämnar cirka 24.000 jordbrukare uppgifter till jordbruksinventeringen ,i juni, Dessa uppgifter kommer efter en övergångsperiod at;' inhämtas på giftsinsamlingen till femte år” den vart "återkommande .jord- ' NATURENS UNDER ' — Djuren - undergår "verkligen fantastiska förändringar, H — Det att en ful larv kan bli en vacker fjärl, : '— Det är väl ingenting mot kar ninernat . — Kaninerna? ver, äkta sälbisam. Andälan till skördéskadeskydde - blir nu oh > igatorisk. har sammanlagt närmare sjuttio-|' obligatorieblanketten, Också . upp-. — Ja, efter döden blir dom ju å N ruksr kningen, skall Ske på en utvidgad ånmälningsblankett, vv - ADer. nya företagsre istret, UH "Uppgifterna" till ett: ”företagsre- gister. för : lantbruket skall också samlas>in i anslutning till den ob- skördeskador. Detta -är. en väsent- | ligatoriska: "anmälan. Vilka upp- gifter. öretagsregistret :skall inne- hålla sär ännu, inte klart, Det är "emellertid föreslaget att registre- ringen -skall omfatta samtliga jordbruksföretag med åker, skogs- fastigheter i enskild ägo och stör- "re djurbesättningar. vå . eriheter utan åkerbruk, Man har också fö- jreslagit att uppgifter om investe- ringar: i ekonomibyggnader, .bru- karens utbildning och ålder skall lämnas till. registret. -Ett sådant register. kan ge en. noggrann regional statistik, med uppgifter om bl, a. företggens an- vändnin- "av mark, . arbetskraft och byggnader. Vidare blir det möjligt att följa utvecklingen av lantbruksföretagens produktions- inriktning liksom vandra, struktu- rella faktorer som ”Dåverkar före- tagens drift 'och lönsamhet. Des- sa undersökningar kan göras för såväl mindre områden som för riket i sin helhet; Alla uppgifter i företagsregist- ret kommer inte att aktualiseras varje: år. 1 regel "kommer sanno- likt insamlingen av uppgifterna att, bli årlig för sådana data som förändras snabbt. Övriga , data samlas in med några års mellan- rum. För de mindre, företagen inhämtas troligen uppgifterna en- dast i anslutning till de allmänna jordbruksräkningarna vart femte Tr. SLL > + största:och bä tiken förr karaktäriserades -inte av överdriven : mildhet. , (Vilken kolo- -nialmakt. kan för övrigt arbeta ef- Ater' den” mjuka linjen?) Och: be- sittningen Hongkongs uppkomst är intimt sammanknippad med det s k ”opiumkriget”. 1839—1842, vent : Kineserna hade från början: jakt- tagit 'de' västerländska . 'barbarernas "framfart .och av. både; tekniska och, säkerhetsbetonade skäl tvingat eu- »ropéerna:att hålla sig utanför lan- dets stora' hamnstäder, -Handelsfak- | 1 toriernå fick ' ' placeras på - lämpligt I: ktum: den av uppbygglig del av kolonialhistorien. Framför ”allt så” är" den ”västerländ 'ska inblandningen föga väcker. När kriget ” var,” över "tvirigades > - Kina" | att öppna sina: fem! traktathamnar |" för A monigpölfri utländsk” Kandel; Speciellt". "dåvaran obetydligaré Shangki trädde 'också -ön Hongkong "till kri-- gets” segerherre Storbritannien, 2 och "med detta, låg det tidigare nä -tan helt "avspärrade: landet öppet för västerländsk. exploatering: : "Snabbt | utvecklades också: "de ledande hån. k Jades : snabbt ger' en" hel del 'om dess käpacitet | I här man noterar. att inte alla sven- | ska” hannar tillsammans" per år: re- terande sådant l < Britterna . börj själva ön: Victoria (ståden här såm” na namn). och efter 'arrendeavta- lets: undertecknande 1898 växte den brittiska basen 'i' omfattning. Kow= loon . (Kau-luus) + bebyggdes. och även småöarna: ”New, Territories”: Dagens invasion av flyktingar från Röda Kina; hotar, som "vi alla vet att. "spränga , kronkolonins gränser, Situationen "förbättras inte av "att många - av . ”invandrarna” har 'va- pen med sig i bagaget) | ölet VÄLSTÅND CONTRA : ENORMT ARMOD : ' Hongkong besitter :en otrolig och fasch.erande ” skönhet, : Men "den ljuva bilden fördunklas av de enor- ma skillnaderna mellan 'fattigdom och. välstånd. På ”The Peak”. (Öns högsta punkt drygt 500 meter över Victoria) har överklassen byggt si- na dyrbara och luftkonditionerade villor. "Men i' Hongkongs '”goda hamn” lever; föds och dör tusen- tals 'och åter tusentals kineser i si- na husbåtar. Det är en gungan- de och orolig värld sorn skarpt bry” ter av mot de solida villorna nå ”The Peak”... Hur minga lever i Hongkongs hamn? -Siffrornå varie- rar. Nåera exakta går inte att få flyktingar som ägt rum den senas- te tiden så är siffran 200.000 inte man myriader 'av småbåtar och djonker — de fattigas hem. Mellan Victoria och Kowloon- halvön. ligger Hongkong . roads, Den världsberömda redden”och en av den internationella" sjöfartens viktigaste knutpunkter. Läget utan- för Kanton (enbart småbåtar kan ta sig dit upp) har åstadkommit att Hongkong blivit omlastningsplats för: nästan all sydkinesisk export och import. Och dess frihamn har ett strategiskt läge för att ånlöpas av alla fartyg som trafikerar ost- asiatiska hamnar. kummntlT LT. fram. ' Men efter den invasion av | orimlig. I Causewaybukten finner: När det andra världskrigets våd= "eld svepte över"världen så invade- rade den' nya 'asiatiska stormakten Japan Hongkong och intog fästnir- gen och hamnen; (Efter, hårt mot- stånd från den brittiska besättnin= gens sida). Först i september. kapi- tulerade ' japanerna; och : britterna började reorganisera' sin koloni. De oroliga förhållandena på det kine> siska fastlandet har inte fö e "satt Mao" ITse-tungs (snart ' 75 år) | tron" i. gungning -har, gjort pressen mot Hongkong ännu mer . intensiv, ”Kömmunisttrupper= na ställningar ed: japanerna), röda 'stoörmvågen.. var. förgäves och | den 21: januari” 1949” avgick" Chiarg ” ampen”. från For= tad :i rätt. månad oktober : 1949 — harsitt högsta råd i Peking öch har "följ ". det "kommunistiska mönstret om: statsbildning i ialla "detaljer. - Nu” pågår” kulturrevolutionen :.; Vietnamkriget. har inte gjort. det spända politiska . "läget: / "lättare. Amerikanska” bombningar: närhet av den kinesiska” gränsen höjer: ” spänningen, "Pressen ».. mot Hongkong "ökar. Denå kinesiska kommuniststaten är inte längre lika medgörlig "mot västerlandet : som tidigare, :. Inte . ens mot: sin ' ur- man” någon: timid "linje. Den långa marschen och minnen från grymma kineserna! Hongkong är. ett bittert minne och tar man dagens läge och passar in det i sitt stora och histo- riska sammäånhang så kanske man får lättare att förstå kineserna. "Hongkongs öde' låter sig svårli- gen analyseras.: Trettio års nådatid under brittiskt styre bör kronkolo- nin ha kvar. Men å andra sidan så står frågan öppen om Kommunist- Kira fortlöpande vill acceptera ett arrendeavtal som ingicks 1898 under påtryckningar av den mäktigaste av dåtidens stater? =". " : Röda Kina är en ung 'kommu- niststat som dras med. födslovåndor. Men likväl har den makt att sätta bakom sin, argumentering. När en lättirritabel nation har kärnvapen till sitt förfogande beh inget större djup för att k riskerna för världen som helhet. |ETT ORD - "PA VÄGEN När man kommer in i S:t Pauls- katedralen i:London lägger man t:från: Norda I 4 Lars ?-Skiöld:- "Hats förhoppningar om &n fredlig I :. uppgörelse gick om intet "och han | u "farlig - k sprungliga - stödpåunkt Sovjet håller |' oförrätter lever starkt” "kvar: bland |. [0 Ni har läst och hört så mycket ; om:vad som hände DET DYGNET dä Sverige började köra på höger ursäkt för. tilltaget att: komma med en dan-efter-danrapport, ../ "Ni kan ju strunta i att läsa den. Men gör det inte bara för att ' "ni tycker .att-allt vad högertrafik heter sitter er upp i halsen, Vad "I vi lärp oss måste få tid på sig att - åka upp i huvudet också. i ' Förresten tänker jag inte alls förmedla någon trafikkunskap — "I bara berätta för er hur: det var. att bli högertrafikant i huvudsta- den det historiska klockslaget 5 - den 3'september 1967. Hur det kändes att uppleva ett stycke trafik(världs)historia, Och bli vän med högertrafiken, ">. & torradion 4,42 när jag med pryd- ställde .mig på en av Stockholms mest trafikerade led. på söder, Götgatan, "På dess vänstra sida. Jag ville stanna på denna gata, Jag. har kört den i tolv år dagli- gen. Förnuftsmässigt var det allt- så bra att starta höger här efter- som'-sakkunskapen säger att det är svårast att. ”lägga om” på in- vanda: sträckor. : s Känslomässigt ville g göra det eftersom" gatan är den jag mest vandrade (och: cyklade) .'på för mycket länge sedan. Då jag .-skul le inordna mig.! vänsterförhällan- dena här i'landet; . Nyss' hitkommen från högérlan- sida, Man: kanske borde be-om : ' Klockan var enligt, lilla ”transig | ligt - Tillståndsbevis på bilrutan det Finland var det svårt, ibland tor, inte minst Götgatan, blev ut- skälld: av. bilister. som” fick tvär- nita för att inte köra över mej, tade mot, i . Där lite längre borta i gathör-, net, smällde jag på "cykel ihop med"”en spärvagn, en av de ”blå drabanter”: Den ' nya .-cykeln totalförstördes ' och jag grät. Det var nästan exakt för 20 år sedån, den 17 7 september 1947. "Fyra, femtio och noll hör j från "transistorn. "Sakta" kör jag tillsamrnans med några taxin och" en (1); privatbil, över i ö sida, : "Det känns så pirr gt, men nåja Än återstår 10 skälvande vänster. minuter. Bort med tejpen på sträl:: halvljuset. En "cigarrett ” Bäst latt starta motorn. Fingrar- na ' känns så fumliga, men; OK, motorn började- brumma.: N Fem, rioH och" noll; ”Håll till : höger”; ””:-manar ” "högergeneralen Ny Tax av gångtrafikanter som jag stör-. som inte längre finns, "högerpil. vänster sen, håll dej på hö kastarna . och glöm - inte” släxpåj Pe första högerminuterna Ne , en bilfärd ”på aviga”, 'Högergeneralen Lars Skiöld, den .lugnaste av alla generaler 1 värl den,- Den 1 januari blir han gene.« ral på riktigt, i Trafiksäkerhets- ” ; verket, år Ne Skönt. oa a PAN Så. börjar min bilfärd ”på : avi | gan”. Bäst att följa taxin, Hoppas de ska åt Riksdagshuset, Dit har' jag tänkt köra, till presshi teret. ” - Men taxin skulle inte dit! Jag blir ensam, om frn " Så ensam .och övergiven har jag aldrig '(känt. mig tidigare; Hur'ska det gå? Men. jag måste, måste... , Och : så' skulle jag. ju intervjua Kögergeneralen också. Han var. förstås ganska hes tidigare.på dan vid en av de tusen presskonferen- ser han avverkat ij dessa yttergta ; dagar. Denn neraler i' världen. Den 1 januari livsfarligt. Jag vimsade över ga-:blir han generat vå riktigt för det nya Trafiksäkerhetsverket, , Za "Så. mycket : onödiga saker . jag tänker på de. här första högermi- nuterna. Men så är det också en raksträcka jag kört - hela tiden. Om ändå nån ville dyka upp: till sällskap. UN . "Och nu ska jag svänga, där jär : Och "ingen glidning' åt ger sida. : pan: Halv sex. kominer” "jag ni | Riksdagshuset. ', En. engelsktalande, kollega undrar .orn det var -besvär- "ligt; he tror han frågade s a < Hur ska jäg 1 den stunden klara på engelska att jag kört på vå avigan. hit är: det, bara en fullt riktig "känsla. MEN HALL TILL HÖGER. OCH TÄNKT PA H SOM "I HÄNSYN." Pom, sol" och noll, Klockan "HH", Tecknaren" EWK hade fötj «> len öch mycket annat "i ett folk. och biltomt Stockholm. Och med ri slagen. Ingen. rivstart timmer t' med: i bilen tidigare på natten” tiftet. fångat. bi denna historiska natt, : När hösten” breder .sina” färgers. "fång : Och | skymning stilla sär : Då "vandrar jag. på kyrkogårdens gång” Där minnena "mig når: . Från dem som vilar. efter ärens "strid" L I Och gömts. i,mull från” ram « och tid, = : Så mänga. namn då gravarna, mig Ber, YA Om med och utan sten - En minnesbild 'jag för. mitt öga , Ser Ser många ' en och en Och minnes dem som "de i livet - Var Då stav och ränsel än de bar. a så vemodsfullt som trädets kala (- gren” Sig ter en höstens dag - Då löven ' singla sakta en och en Med obeveklig lag Så är att stå vid vänners grav Och minnas allt vad de oss gav. . Hilding Strandh, | N kätedralerna, "När de utförde si- na snickeriarbeten på undersidan | 2 av korstolarna, visste de att myc- märke till en grav, där Sir Chris- topher Wren vilar. Det var han; som gjorde ritningarna till bygg. naden, På graven finns en latins inskription som hans son låtit in- rista: ”Vill du se hans äreminne, se dig omkring”. ' Detsamma- skulle kunna sägas om de enkla medeltida -hantverka-: re som byggde-de stora gotiska ket få människor skulle 1ä märke till deras arbete, men trots detta följde de” ritningarna med tomordentlig skicklighet och gändlig tålamod, De arbetade in- e i första rummet för vin skull utan till Guds ära. » nings Broder Lawrence -i Klost erkö. ket kunde till och med säga att han diskade till Guds ära, Därför IN. "Minnesvaridring | Greklands aktier ger: "bra resultat "Svenska Kommittén" för. rek. lånds Demokrati proklamerade en tidsbegränsad svensk turistbojkott från den 1 juli 1967 mot Grekland , med ' anledning av militärkuppen den 21: april 1967. Uppmaningen , att - inte, resa till. Grekland Har följts av det svenska folket,.R: sandeströmmen till Grekland .: vi sar ett starkt sjunkande antal re- senärer för varje månad som går efter militärkuppen. ma Sällskapsresor tin Grekland; - från svenska flygplatser, ,;j mins Antal "Antal ov resenärer ” resenärer 1966 1967 April > 51387 5049 Maj 4729 > 8370 Juni -.4662 2887 Juli. 6175 3004 '-i- B1.Jel Athen har minskat :' kraftigast, I juni månad 66 var det: 1337-st. resenärer, 1 juni månad 67 'sjönk ' fntalet resenärer till :434 st.”I'ju- fö mänad 66 var det' 1711,: siffran ör juli 1967 var” 469, "Rhddos - minskade under: juli månad- 67 med 43 procent:jämfört med jult 67. . Att märka är 'att, turistström- fo markant minskat ytterligare Varje månad som. gått . efter Nappen, inte avtagit I början för tt sedan öka en tid' efter kuppen. — Ar kunde han var lika in ock i det heliga Allt arbete illa, Vi ärar: bästa i'arbe gäller andan det Då. Det b så betyga: att; Gud a honom i Jöker som . sakramentet, fa kan göras väl eller Gud när vi-gör värt tet -— både när det och sättet att utföra ehöver bli vår daglt ga. bön att & lt vi gö av Jas, fortsätta vi gör måtte bör 5 och avslutas:1 Gud: e .lugnaste av alla.ge-, .. 2 t
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.