. . : Lördagen den 9 september. 1987 ES = LT Lördagen « den 9 september 1987 Folkhögskolans ihundra å år firas” i i Önnestad 1968: "Den "svenska folkhögskolans 100-årsjubileum' nästa år kt . "mer att: förläggas till önne: |: stad under tiden .10—12 augus-' : "ti, varpå man fortsätter med folkhögskollärarnas förbunds-- kongress. Programmet ägnas främst åt att penetrera den gamla folk- "högskolan såväl ur ideologi! sociologisk som historisk sy , punkt; Föreläsare ”blir' bL 7ä. Ls dr. Erik Tengberg,. Eslöv, och- "rektor Allan : :Degerman, Åsa. SI fortsättningen ägnar. man - 4 sig. via estradsamtal ät. den moderna folkhögskolan c och. av. ser vidare att presentera ”vad . "dess teatér- 'och :musiklinjer "förmår åstadkomma, . = att , konsumtionen:" av. mjö j och : Sockerbolaget > mjölkprodukter, ”omräknade FRA Oo, . It mjöl,: mellan 1939 " och ' 1966 ,..(Fotts” fr, sid. 1): "minskat - från: ” till 64 kg : :v per person och'år "eevcs, att” konstimtionen av potatis” 19661)” "| beräknas til :knappt 80 kel: "per person, 1939 var den” 117 4 KB . ätt” förbrukningen ocker "1966 'var:v40 kg per. person;” 1939 Ar var, .den' 50 kg. ... att vi 1966 åt ungefär dubbelt "så ycket rotfrukter, grönsaker, rukt och bär som 1939, att vi .-konsumerade . nära 10 kg ,kaffe 1966; 1939 konsumerade |. vi ;6' kg. Därmed ligger "den svenska kaffekonsumtionen in- terna ionellt > sett på em myc- -ket, hög nivå.” mjölkkonsymtionen "minskar. 1939 : var den 195 liter, 1966 152 viteriv 2 MOA att. den sammanlagda” förbruknin. ir - Än kan v vi. inte” Ahetrafiki. har till största äelen "mäst ägna. sig åt dessa uppgifter, Denna " vägledning > kommen; också" för- visso! att vara nödvändig 'uhder den. långa övergångstid . vi får vara inställda på: Lika angelä- get. är. emellertid att tillräcklig "personal. avdelas för en skärpt .bevakning', av. dem som inte drar sig för att. "avsiktligt trotsa "och 'medför lägre lagringsför- luster. . Ur... vattenvårdssyn- | punkt är vidare' fördelarna igentemot. ensilering uppenba- ra, Dessutom minskar hante- -ringskostna erna "vid lagring . och ': sutfodring, och imekanise- rad; "utfodring underlättas. Jutligen lösgöres vallproduk- ion och " kreaturshållning i , viss mån från varandra, vilket gör att vallodlingens lönsam. het kan förbättras.” Torkning av, vallväxter är | ingen ny verksamhet i Sveri- "ge. . Framställning ”av" pellets och "mjöl har förekommit: i "ett tjugotal år: Däremot har «tillverkning ' av "briketter av torkat grönfoder beärtvits 4 ev dast i tre ärvs. : : ""CAtt Sockerbolaget kolinnit ON Rapporterna. från första hö- "gertrafikdagarna - var . positiva och Ingav förhoppningar om en 'över väntan smidig övergång. | Bilden var "ljusare än de mest "optimistiska vägat hoppas på. - Men redan nu'pekar tendenser- : N na mot en mindre gynnsam ut- " veckling, . Trafikanterna ” följer ="Inte fartgränserna, vilket de an- se "svariga betecknar som den mest | bestämmelser . som kommit, till "> allvarliga försyndelsen : under förj att. skapa större säkerhet as .övergängstiden, Mä för "alla, + Dessa. vägarnas måro: "Den första h-tidens mycket=fl- dörer ' måste, hållas efter effe : na' resultat får med all säker- "tivt, — "effektivare än någonsi het till största delen tillskrivas "Den mycket ambitiösa” infor- det utomordentligt skickligt ge- mation, om alla nya "trafikregler ”nomförda - förberedelsearbetet, som "gerverats' OSS genom, mass- gen av smör'och hushällsmar. det gigantiska jobb ."söm alla| media . kommer att fortsätta. |., . > garin.1966 var; 22 'kg per per- medverkande bör ges högsta be- Många även ansvarskännande" - T son;x:1939 var” den '2—3 kg I tyg för. Det vitsordades' också . trafikanter - har. uttalat sig, ne '”lägre.; Smörets andel av maåt- Yt 4 ect RN NN fettskonsumtionen' "har under . allmänt att trafikanterna :visade "'glädjande stor” hänsyn och pe "sitiv.' vilja: att. bidra till en så friktlonsfri övergång som möj gativt om den kompakta upplys- " ningsverksamheten, "man, tycker], det blir tjatigt att höra om och | ä /om sågen samma” 'saker. De emellertid en. inlärn ingsmetod Met 4 fre Av de. mindre ' 'syhäsamma ”rappörter att döma "som. nu strömmat in kan slutsatsen dras j - att, alltför"; ;många efter några a dagars . högerkörning ” Aror sig vara ypperliga högertrafikanter. ' Med följden att de nonchalerar - gällande fartgränser; "tar mindre hänsyn till medtrafikanter och därmed utsätter sig” "själva och " Amedmänniskor för. helt onödiga risker;” "Denna trafikantkategor! . "är "välkänd även från vänster- . trafiktiden, och det är den man tydligen även i fortsättningen "får: tänka på när åtgärder pla- "nerag 1 säkerhetsfrämjande syf- te. - NV 1 Den ; skärpta :, övervakningen under: den första öHvergångstiden har. varit inriktad på att hjälpa och . "vägleda: "alla "trafikanter i den ' nya > -trafikini jön: Polisen "som vetenskapligt bevisats. Vara om vi "redan i "inledningsskedet ja av. det: nya trafikmönstret str t- "nade på att ta del av anvisning- ar "som 'énbart "avser att: under: slätta övergångssvårlgheterna, : åtgärder, t, :ex.' i form av: för- ”längda eller i yttersta fall "sänkt ta "fartgränser,. grundar ig "des- sa på allvarliga ansträngningar från de 'ansvariga ati 'skydda oss Ö ”hlla' från, ”olyckstillbad som 'kån förebyggas. Och. de "åtgärderna baseras; på ”"forskningsresultat, ? som finns tillgängliga: "Mot. des .sa”-har' de "enskilda . trafikanter- nas subjektiva —"och öfta nega- tiva "—. värderingar -om "t.: ex. fartgränsens effekt ingen : bety- hyllan Det 'enda”. riktiga i den Rya trafiksituationen är, att alla De" Gaulles” fel och utta- " Janden har på.; senare tid ”kom- mit att inge" allt större farhågor: "Det oroande är främst. den, ge- Ynjensamma nämnaren i de skilda aktionerna: den ' starkt" kritiska MH attityden : mot' LSA' — skriver Svensk Tidskrift Ett svar "på: -gätan., de, Gaulle kan. man. reagerar mot: ett Snyftreportage Vv r söm : ”Spärkades. Wäg ink 2 "han "tycks. .uppfätta I sig "som, en" personifikation av av nkrike, en ”Jex' animata” 4 esjälad lag — för. sitt folk, "öLikaväl som han. med. partia kalisk visdom” ochf:omsorg styr I Frankrike, därför att:det är hans kallelse att. göra” så; likaväl är ,|det i hans ögon Frankrikes he; liga kallelse" att: styra .Europa; vars! civilisation "väsentligen är "att "uppfatta" som ' summan "av 2 Frankrikes civilisatöriska: insats " gehnomit tiderna.: Därav" oviljan « mot Frankrikes. historiska "med- tävlare England, och” mot USA:s inflytande. 1 Europa. t SN Det, ligger; nära, till "hands, att rinra om att "sådana 186er, 'om: "satta : de politisk” handling, - "ofta fått olyckliga” der, genom” att de hindat pol tiska ledare” "att | se" världen "som -den är. Dess); » utom" ställer ' sig de "europeiska | folk, söm! lyckats? frigöra sig |: : från sådana. idéer,'. oförstående ock"direkt fientliga till en fransk dominanspolitik, «. «> För "människor, som hoppas kvinna från Jugoslavien, som! ti digare. kom. tfill.; vårt! Jand.- sammans "med en grupp: -lands- + - män men: avvisades i likhet med de : övriga därför - att 'arbetstill stånd saknades, Nu är hon till- Ibåka” igen "och har lyckats kom: ima in-i:landet fortfarande utan ; arbatstillstånd:: "och uppenbar: | "gen "med ”riske "ett nytt av: "visnirigsbeslut! I hängande "över sig. rHår-: :vi””moraliskt råd att: stänga dörren för dem kom kom- in” förhandstillstånd; frå- "gar tidningen och tillägger: ”Det är. inte" många”. På, reportager N .Plats blir "man upplyst. om: hur: dana vi svenskar är, « Vid.; hand- öjda,” ga, hjärtlösa och byråkratiska; v ; Man trodåe” faktiskt att: E ix: ;sensationsrhakert: att åtta Inte "> Gruppen! so som digare avvisar , ,,des I'humana former, bestod av | » på”ett" likaberättigat . samarbete ; på grundval av jämställdhet mel- Jan de europelska folken ter sig . de" Gaulles. politik som. ett sorg-|. : Ugt efterspel på de nationalistis- ka stämningar som tidigare un der 1900: talet lett till katastro- (personer : med > små : eller : inga förutsättningar att bli något." an- "nat än rena socialfall i vårt land. Till och' med, ytlig kunskap öm "dessa "stackars människor visa- "de att de saknade förutsättning- ar för den anpassning, utan vil- ken bosättning'i-Sverige måste bli ett lidande. Inga användbara Se fer, ie > yrkeskunskaper, inga språkkun- : : Hans politik " M synes . "därtill |: skaper, ingen kännedom om vårt : ölycksbringande även för sam-| land annat än genom rena. hör: .. manhällningen inom hela den| sägner, hög medelålder — sådan europeiska . kulturkrets, -Vars |, var bilden, . Hur man nu- skall " styrka är en förutsättning för de | 'förfara med kvinnan, som kom. "europeiska folkens ' möjligheter | - mit igen, återstår att' bedöma; , att föra vidare”sin kulturella in- |: säkert är att det är upprörande I: 7 sats 1 världen, Likaväl som Eng-|| ansvarslöst att diskutera dylika land hör samman med Europa,] fall. under” föregivande att ”de '» Hkavaål hör Europa samman med |. inte-är många”, I . själva verket . USA, som ju -ytterst dock är er |' vet man att detimycket snabbt N " skapelse av europelsk idétradi- blir "bekant. om möjligheter ,yp- Hon, sr ji USA:s enorma militära och " pas att stanna i landet utan att immigrationen skett "i normala ekonomiska styrka behöver inga- farmer. Fd, skall myndigheter: na ta sij om en. lunda” utesluta. ett gjälvständigt tall av amma slag följer som. .Eiropa, bara dess olika folk fin- en «konsekvens av. det. första? . Ner: vägarna till ett. förtroende |" Bara öppna "gränserna och låta > fullt: . samarbete; i kontakterna saken ha sin gång? Ener vidta över Atlanten.. skulle USA i > åtgärder: sedan verkligt bekym- » mersämma sociald' problem hun- många avseenden, bli en tagan- nit uppstå? En -så huvudlös po- | de part, Däremot kan de Gaulles | litik har ingenting med humar- s anta amerikanska politik få den |: nitet att göra. följden att USA 1 en Kommande förnuftsuppgörelse "med Sovjet, handlar över. huvudena på de europeiska staterna. : , -Med de svi righeter och faror, som de: Gaulles politik nu ska- , Par för Europa blir dagens all- ' varligaste frågor för alla euro- peiska folk dessa: Kan de Gaulle tänkas ändra politik?. Om inte, "vad gör hans efterträdare, ' " SEGLIVAD Banktjänstemannen: .. : '— Skall vi döda boken? Kunden: Ja tack. SÅ Tjänstemannen ”tappar bankbo- ken i golvet och råkar samtidigt välta omkull två lådor, varvid ett förfärligt in hörs, ' Kunden: — "är den död nu? den rätta.” Det är "därför farligt : - Om utvecklingen påkallar, nya : "delse "och bör därför läggas: på | I 'rättar «sig efter "utfärdade - be-T ; stämmelser.” och : visar hänsyn |. 4 Expréssén ”Up)' om "én" kyinina Ja inses gångbart: en” gång I perioden minskat rån: 60 till 40 "procent... AA 06 konsumerade 7 kg ost 1939; i t10—11 kg ägg per per- | 2 80N:1966;- 1939 var siffran 9. "den i totala” åtgången” av "kött och fläsk » har; varit" nästan oförändrad? "sedan : 239 ' eller cirka” 48 kg per. perso; "år, ” ig son;och”dag "mellan "1939 och 1966 har. minskat -från drygt Vv son. till den sista 8 inde; hon" det ' GE rid logs. i'spill, betyder: ”den.” ljuvliga” fram I mo Nains stadsport; är utan. "Ppplevelsö. kan: visa ler: av sörjande, jen. oändlighet" av nbacnas” grillo gnitn niska. burit en: tung: prövningens börda utan att Mästaren gått fram Fan ej de d käutna. hä der 5 Kristus. måste tals. med, OSS, måste inget:' avsked, 'pröv- ningen: är ingen fördömelse. .Nain- d' hätnis->son'> Magnus; Stenbock;: den vid Mat måls ingningen lördagen, den £ : Mödeltidskyrkan" frå! ( fick ”sitt-riuvarande.: :Utseénde. för "| Jämnt;200 'år:sedån; tÄri 1767: revs] medeltidskor ioch bygg- |, des” ett: nytt.” Samtidigt kom, Staäl von Holstdinska. gravkoret !— vid -| kyrkans :östra” gavel: Det var" vid 1700-talets '"mitt. Vapnö. övergått: i ättens :ägö:' Då" "hade .Vaphö. gamia borg brunnit ned — det:var 1733. | Dess "historia-går" tillbaka" till. 1300- 1 | talet; Efter ätterna. Ribbing. och Grip hade greven .och. fältmarskal: kert.; Gustaf. i Otto. tid som "generalguvernör: över: Skå: ne, Halland, Blekinge. Det. är från; berömde: ”Måns'! Bock”,' en åd- kyrkang' främsta: klenode orm och oblatask + ö : På törsdagen Premiärvisade AB ; vid Hantering: av: cont. 'Parator: i >Skandiaharinen; ”Göte-treslaget internationellt standard- borg, den 'senaste nyheten" i' sitt jutförande. : Svängarmarna är hyd- program för” systemlösningar : in- .rauliskt förbundna .med : stödben om seontainerhanteringen. som själva” söker fast underlag. =: - "Med dager "transporttekniska' Med Parator Siglyftare” kan 'en- utveckling. växer behovet; av: ut- i hetslaster hanteras: från och ' till rustning : för enhetslasthantering ' godtycklig nivå" mellan 1500 mm vid" terminaler och' företag, vars över och 200- mm under' markpla- containeromsättning ej .medger in- Inet. Lastning och lossning: kan vesterirnig -i stationära” älpmedel, alltså ske till/från markplan, last- Paratorsy nya" produkt är" avsedd kaj,' + landsvägsfordon," järnvägs att”rationellt' fylla "detta behohv. vagn. ee." Rd 'Aggregatet har getts" näåmnet Pa- , rator. Sidlyftare och ':är resultatet av. drygt, ett tjårs utvecklingsarbe- MSN "Det "demonstrerade ekipaget a är avsett. för. cohtainers 8x8x20 -fot och har en Jyftkapacitet. av 20 ton ". Sidlyftaren var vid demonstra- |. tionen: monterad- på ett konven- tionellt -lastbilschassie, "men kan med fördel även Pplageras på ”trai ers och" speciella terminalfordon. . Aggregatet består av två spegel- vända -svängarmar; "försedda ' med lyftok " med "tillhörande. lyftorgan av vridknastertyp. Griporganen i "och urkopplas' automatiskt i con- tainerns fyra topphörnhål. Vid all "hantering av "lasten, arbetar lyft- « Parator marknådsför 'statysta- ren för distribution och hantering Jav containers i alla längder mellan 10 och 40 fot samt för. andra ty- Per av enhhetslaster, säsom t. ex. containerflak, prefabricerade hus- element och liknande, : "Tåg egenvikt och ringa utrym- mesbehov är. förutom funktionen de främsta fördelarna hos Parator Stälxttare,. som : betjänas . aven krafterna, vertikalt, vilket är krav | Knäreds bio ' SET "visar vid söndagens kvällsföre- ställning ”Adamsson i Sverige” ef- ter. Olle .Länsbergs. roman. I hu- vudrollerna Christina Schollin. 'och Hans Ernback; . . i . ; Söndagens matiné' ”Musketörer- nas hämnd” är en rivande även- tyrsfilm. i färg” och" . Ginemascope. Vallberga bio har i. morgor: två filme på sitt program. ' Först : visas . matinén ”Asa-Nisse i popform”, en skratt- fest. för såväl ung som gammal, Kvällens. ordinarie program blir ”Hemlig agent”, en bra och verk- ligt spännande film med: Jean Mar Växtorps bio" ger i morgon: "Spindel; en stärk fysare som "är inspelad i del vilda - > Carlbadsgrottorna i -New Mexico, er fe rie 3 ” att intressera sig för framställ. « ning av grönfoderbriketter har flera förklaringar. I sockerbru- kens torkanläggningar för bet- "Tredje dagen förläggs firän- "det till Lund" där, jubileums-" deltagarna samlas vid” fil. 'är Leonard Holmströms grav för | Den totala arealen är 1300 ha: och Stenbock blivit; innehavare av, Vapnö.-= under sin SRA. je i kommendationer dpår grund av. torkan. blev” något z karna. Skördar,; hackar: och' leve- kransnedläggning.. Denne som ' kallats' ”den svenska folkhög- skolans fader” var bl. a. före-, : ståndare' för, Hvilans folkhög-' skola äreh 1868—1908. : Vär ssvenska folkhögskola - eder sitt ursprung från Dan: ” massa förfogar bolaget över en' ; betydande. torkningskapacitet Som sär outnyttjad under den "tid som är aktuell för tork- "ning av grönfoder. Med hän: "syn till sockérbetans biproduk- ter har bolaget vidare intresse "av att såväl allmän främja ani- » malieproduktionens Jönsamhet : som att inom den egna' Jord- bruksdriften bedriva en ratio- "nell foderproduktion,' ' - Från odlarehåll har också öns- kemål framförts om bolagets med- verkan vid torkning ev vallfoder, .den första folkhögskolan 1844. >+1or nästa år. se tillbaka på 'en : :100-årig verksamhet. Förntom Önnestads även Hvilans i Sk ”ne, samt Lunnevad; i Östergö land. - ee FS randé kvantitet. säljes på den, ö ” ODLINGEN 1967 - "Sedan . försöksverksamnet " med gott resultat 'bedrivits. under 1966 har odlingen. för innevarande" år utökats... Torkanläggningarna i Hasslarp och- Karpalund är" nu försedda med” erforderlig . utrust- ning för torkning av" grönfoder. Nästa' år blir även Örtofta. soc- kerbruk "utrust ö grönfoder- torkning; A Odlingen kontraktsbunden. Antalet - odlare ” än” för" året. 82. na. marknaden. M LAGRING : pe : ' Brikettens' volym är endast! 1/4 av den ingående grönmaässans och i jämförelse med höets volym om-' kring:1/7.' Lagringsutrymmet,; för vallskörden! minskar 1 samma öm- ' fattning; "men -:kvalitetskraven'' på lagerbyggnaden - ökar "någo S grund av ätt löslagrade briketter:' ej tål fukt; Vid ”löslagring i enk- ". JJare- magasi bör därför; briket-.. tern "övertäckas med halm. Däri: genom undvikes, att: översta skik. tet vittrar och' angripes av. mögel genom luftfuktighetens: inverkan ; ” UTFODRING " Grönfoderbriketter an ndes buvudsak till utfodring "av kreatur: En' av anledningarnatill att: briketterna' väckt en så posi- tiv" uppmärksamhet är. att. denna .- utfodringsformit” ger I möjligheter / att rationalisera” och. Qutomatisera i utfodringen och innehållet har en: hög och an kvalitet, ' vilket självfallet är av stor "bety: delse för en: lönsåm ' kreaturshåll- ninjg., cÄver ladugårdspersöhalen. . uttalar allmänt-sin belåtenhet med ' "I det nya. fodermedlets"”lätthanter. :' fördelar "sig "med 560 ha i 1:a | skörd och 740 ha i-2:a skörd." "+ Vallens ' sammansättning "skiftar på: grund "av att den "tecknade arealen utgöres av konventioneilå vallar. Den . vanligaste. typen .av vall ' är .en blandning av klöver och. gräs . 'med ' något inslag av lucern) Genom att: vallens sam- mansältning är något varierande blip:-detsamma : fallet ; även : med rdiga' produkten. Överlägg- 'och försöksverksamh än] och för utarbetande av: re- = till « fröbland! ningar, särskilt lämpade för vall- b ikettillverkninga..- SKÖR OCH TRANSPORT -år har 'skördats "23 000 jon Igrönfoder med"22 procent mt I torrsubstans. Det: motsvarar. ca lighet; 3 n per Ka. eller ca 8 ton: torr-]. mil en foderenhet” ”åt; år "enligt ämne persha.. Den första skörden företagna' g 5 kg på | gav ett mycket gott resultat; sun" retter i: der : det. att” den 'andra skörden s Grönft derbriket rna har mötts med "stort. intressé-inte endast på > mjölk: och. köttproducerande gär- dar. "utan :även -från, husdjursex' pertisens, sida, Utfodringsförsöken har. givit lovande" -resultat: : Dju-> rens hälsotillstånd "har varit .myce- ket: gott, och stall-, och mjölkhy- i gienen ' -har: starkt . förbättrats. Mjölkmängden' har ökat, och. ung- djurens” tillväxt har varit mycket :. god. . Pågående försöks rksamhet” ser bl..a, att utröna : vilka. gåvor. som. bäst lämpar sig för mjölk. och köttproduktion och för, utfod- ring tillsammans med - andra, foö- > dermedel, : Inte minst; betydkise-.” fullt är att få 'briketter med 'ré- lativt långa ' strån. Härvidlag har man kommit ett gott stycke på : väg, men nya metoder är under . utprovning. : - ! lägre än beräknat... "Den ' totala skörden .kan dock anses som re- lativt- Bod. ' « Väderleken har i år varit "mycket: gynnsam - närndet gäller tillvaratagandet.: av vallskör- der. Skörd" och - tra sport "utföres helt 1 Sockerbolagets regi. Vallen" skör- dags med bolagets egna självgående slätterhackar ”'av : fabrikat 7: New Holländ; : försedda; med. 10: fots skärbord.: 'Avverkningen, för en sådan ,, slåtterhack. är 'ca'”15 ton grönmassa ver timme.” Slåtterhac- rerar grönmassan i efterföljande tippvagn.: Från . vagnen "tippas grönmassan över till lastbilar som ombesörjer , transporten ' till” soc- kerbruken.' I Hasslarv sker trans- porten " genom . bolagets centrala transportavdelning .och i Karp und. genom. lastbilscentral, s TORKNING OCH BRIKPTT. ''' FRAMSTÄLLNING kr > Driften i” torkanläggningarna har. i år pågått sedan den 22 maj och . beräknas -vara avslutad om- kring den 10: september. « Tork- ningen ' håller på dygnet ' runt, under det att fältarbetet sker i två skift. En viss lagerhållning av grönmassan är därför nödvändig.'] » Lagerhållningen sker vid tork- anläggningen på en hårdjord plan. Lagret omsättes på sådant sätt att lagringstiden. blir den minsta möjliga, Från detta upplag, över-jv föres, grönmassan 'till' en inmat- ningselevator. Härifrån ”går grön- massan . över till en:'inmatnings- skruv, 'där .ca-15 procent melass tillsättes, Denna melasstillsats' har till” uppgift att ytterligare öka de färdiga briketternas fodervär- karna måste 'ta ställning" till är hur” briketterna ' ställer -- sig" ”eko- > nomiskt. vid jämförelse med and- ” ra fodermedel.| Förhållandena: vara rierar naturligtvis från "gård till ' gård, men det är redan nu ,uppen..: bart att allt fler komrnit fram till. att det lönar sig att 'gå in > fö, grönfoderpriketter. och "att därför” enna form av” ufodrin, : att öka i framtiden, : : Kommer . ; Med konsttorkning ges. ju en : möjlighet ' att bättre tillvärataga bäller dette nen Alldeles särskilt ler detta återväxten ” ”under.— . sensommaren och" hösten, Konst- torkningen bygger på ' rationella , skörde- och" transportmetoder; "vil ket i en tid med stigande arbets- | löner måste leda til kostnadsbe- k sparingar. Utfodring med ett 'en- ” hetligt tillsatsfoder medger. vida-' re arbetsbesparing 'men" ger" också, en jämnare mjölkproi till "slut: Jölkproduktion. Och N Etter melasstillsatsen -” matas grönmassan in i torkningstrum- man, där temperaturen 'i inmat- ä ä , Genom konsttorkni ningsändan är 400—500? -C och rkningen : vid utloppet ca 120? C. När 'det undviker” man helt det vid ensila- geförfarande 'ur' "vattenvårdssyn- - net. så besvärande avlop torkade materialet lämnar tork- trumman,' innehåller det endast ca 10 procent vatten, vilket ger en mycket god lagringsduglighet. Den torkade varan pressas sedan i brikettpressar av fabrikat Aman. dus Kahl, vilka är försedda med matriser som ger'briketter med en diameter av 30 mm. Briketter- na transporteras därefter genom en kylanläggning till- ;lagringslo- kalen. Totalt tillverkas I är 6500 ton briketter med 91 procent torr- — vm du: låna mi ä ett par minuter? Jag ser om Då ” | gen Olsson komma där borta: och - jag har tänkt att vigga,en tia av : Hasslövs bio >visar i morgon skratt och färg- : succén ”Bocken går till sjöss” me » > festliga" Dirch-Passer, ve ZA AN honom, men ja substans. Av denna kvantitet är I mer' att NA a hån komr.. ca hälften legotorkning som går |mindre ä; n N retur. til odfarna, medan reste- ia s ste; hunärakronorsskdel - "mark där Grundtvig grundade >”. I Sverige kan tre folkhögsko- su mm viktig” faktör som "Jantbru et NN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.