Å von of LAHOLMS TIDNING M Mandag5n d en 11 september 1967 —=1T - Den härskande Saigonjuntans kandidater, ' generalerna ' Van Måndagen den 1 1 september 967 IT - Gencralernas valseger - i "och Vietnams framtid: | Thieu och Kao Ky tog inte över- ” raskande hem segern i söndagens val i Sydvietram. : Mera förvå- nande är att deras kanske främste »opponent buddisten Dzu placera- , de-sig på andra plats efter: de båda generalerna. Det resultatet gör att man inte utan vidare kan . betrakta valet som ren fars, men "samtidigt "vore det överdrift att påstå att resultatet speglar någon folkmening i djupare betydelse. Ett politiskt val på ett stort slag- : fält är i sig en orimlighet. Redan under. den "bittra val-. kampen kom rapporter 'om. tvång 'och inskränkningar för de civila ' kandidaterna "och det hade varit . lätt att på grundval av de infor- mationerna döma ut hela valet. Dzus ä pe ” vat efter att ge de härskande ge-” ' lemma ör den tiedande mi X i fd i stället i 'vilken: utsträckning Förenta staterna kan göra sitt in! : flytande gällande och förmå" gé- : neralerna att infria löftet. - Valet har alltså skapat ett'di-, : juntan, Trots valsegern står. "det . klart att maktutövningen i Sai- . gon i fortsättningen inte kan ;ske, ; utan hänsynstagande till. den :sto= : ra opposition,. som' valet . manat fram 1 övpet ljus. Man'kån fört |: > vänta sig att Förenta staterna kommer att sätta till alla kiutar , för att förhindra en återgång till + absolut militärstyre. Allt för myc- : ket amerikansk prestige ligger ;|' gömd i det sydvietnamesiska va- . let; Ett: negligerande av , valre- sultatet från militäriuntans sida : vore dödsstöten för den amerikan- . ska' politiken, som ständigt strå- 1 en image av legalitet.. : måste, emellertid innebära att va- let' genomförts någorlunda hygg- ligt och de utländska observatörer som följt valet har också rappor- Skulle generalerna välja att i nå gon förm våldföra sig på oppösi-' : tionen kunde den nu. .någorlunda, liseri . försvin”! terat att det vi li på sina håll" förekommit , oegentligheter, hen då 3 det stora hela .valpro- ' cedut liga demokratiska ordning. . Ett något egendomligt intryck » gör, det att de civila kandidaterna . den genomgående haft sina största framgångar i de större städerna, medan " generalerna segrat, på . landsbygden. Det ligger nära till rat' observatörernas arbete och i större utsträckning än i städerna möjliggjort falsarier,. Men att från ; slutsatsen, gå vidare och : frånkänna Thieu "och Ky: någta .. som helst sympatier är nog för- Y . ma ett-slut på kriget, Även. de ue kastat. Deras främsta. stöd ligger - hos 'vissa relativt stora religiösa sekter men framför allt hos mili- ” »tärmakten; .som bara: den räknar : 6€00,000 - väljare av! 5.85: mi röstberättigade; si Naturligt -nog -handlade, valkam- panjen mest om frågan krig eller "fred och om Telationerna till FNL! "De" civila kandidaternå agiterade , genomförts i största möj- - ' got omedelbart. hopp om nya. vin= | ' stora' betydelse ligger snarare däri : . att det manat fram starka. "syd-; ; ands att förmoda, vatt det. mili-:. tära läget på landsbygden försvå- ' För Förenta staterna har det yp- - pat sig. ; omedeibar avveckling 's » noi har. under hand låtit förstå '- med 'en förvånande frispråkighet . för .omedelbara : kontakter . me FNL och Hanoi för "att åstadkom segrande: generalen” Thieu . fann det opportunt':med. en liknande”, gest” och lovade omedelbar : "kön=" takt. med "Hanoi . dock" icke FNL — om han” lev "vald: Nu "i blev han det, men "ingen; tror att "Thieu': "eller Ky blir mannen "att : vinleda- regelrätta :-förhandlingar med ' Nordvietnam för Vått ' åstad komma fred.” "Det intressanta blir Ae + "Handen på hjärtat, är ”konsu- menterna. sådana dumskallar. att "är möjliga att nå: med sakskäl? "Eller är det bara åt hävörnäs advokat som "karikerat åå ett tappert försök att. rlegalt sera” en försäljningsmetod., som - sig kunna undvara? Frågorna ställs av tidningen Vi: N "Troligen 'är det bara'en mino- ritet: av konsumenter som har én egen, "bestämd uppfattning om jippon och åthävor. Och av dessav är. det :säkert åtskilliga som uppskattar påhitten, på sam-. ma sätt som en tidning har en aktiv läsargrupp som' löser alla bildkryss. och. korsord. Spänning- en, lockar. Men framför allt "existerar det "en: stor, hittills obestämd; grupp konsumenter, majoriteten), som är åtkomlig för argument för och emot och som genom sitt ställningstagande bestämmer om jippon och åthävor är vad de vill ha." Här betyder initiativ från "handelns”' sida: mycket, Inom konsumentkooperationen pågår sedan länge en intensiv-:intern debatt om ”ja & å” är förenliga med rörelsens. värderingar, Köp- mannaförbundet, vars sektor har betydligt: mera omfattande/ jip .pon - och. åthävor, har i sin tid-. ning Köpmannen pläderat mot denna försäljningsmetod. Inom na och det: amerikanska talet om försvar av demokratiska: värden bli än mer skåmfilat än hittills. " Valets facit ger alltså inte n; dar i. Vietnamproblematiken. Dess vietnamesiska "krafter "som med större målmedvetenhet än : önskar ett slut på. kriget, : även : till priset av samarbete med FNL. en chans. om inte till! fall: &r ny infallsvinkel $ höten för: silts om de areri önska . ledarna : inte är b Ida” > nedtrappding kriget, exempel- vis genom. andet av bombi "Angrepperi mot, Nordvietnam; Ha- tt, man kan; tänka sig. förhand- lingaf, men- som. oavvisligt krav. : angett omedelbart. bombstopp : » Frågan är. om; Washington, skydd . av. generalernas walsege an" motsätta 'sig den opinion man vy gedom . att reserverat stödja valet. månät' fråm, Att 'mot hb: "grund ” av "valresultatet fortsätta” som» hit Is, vore "inte , bära, en! " fruktansvärd i för i Förenta staterna, det vore" fram. för allt en: tragedi fö i |" trappa ned'i sitt” ””självförinta- : som direkt lånats från betydligt I eller .orätt, anses vara syndaren vid -utformningen. av, jippon och .åthävor: har också invändningar ' börjät göra ' sig ' hörda.” Man vill ha en ”renare”, mera :'faktain- ' .;.riktad.. reklam "somm suddar .-ut-' S information och i ” Att avstå från jippon” och” a » hävor: i dess. mera. vulgära eler förledande- former är ett mått” på! ---handelns tilltro både. till sina? produkters konkurrenskraft och / till /konsumenternas kompetens: ” att göra "förnuftiga köp ' på ba-, "sis av fakta om varor: Det är åt: det hållet utvecklingen. går —+ och mäste gå. Anpassningen; vär. naturlig och behöver inte drama: | tiseras. Dagens -Nyheter' beg "en ledare, apropå ”ja & å” branschorgahisationerna . de märkeskrig”, men, tidningen -uttrycker sig som synes : allvarligare krigsrapporter. " Upphetsningen är ”karakt ris- tisk, Den antyder hur det" "redan » börjat gå troll i en debatt .:som dock bara gäller hur: konsumeni- | - "terna skall' kunna få” ett. mera sakligt bemötande, a ne : VINSTERNA MÄSTE KOMMA . SKOLAN TILL DEL; I en intervju od Skolvärlden.! framhåller skolöverstyrelsens: ge-. ; ”néraldirektör Hans Löwbeer att de rationaliséringsåtgärder ” över- styrelsen .föreslagig i'sin petita ; Plätsbokning ' med, expressfart » Bj blott snabba resor utan även matisk datastyrd flatsbokning.” I för r nästa. . budgetär leder tin be- s i Snabb, gervice är tidens lösen, 8e- 'bokningspulten, som synes i för- naste nytt för tågresor är :auto- | grunden :på bilden, inställes på ett ögonblick tangenter för. bok- ning av sitt- och sövplatser enligt resenärens önskemål d. vy, s. tåg-: sparingar för stat och kommun. I och - 'avgångsstation;' sittplats eller Kommunerna borde "då: kunna ! sovplats, .resdag, -första ' eller 'and- genom” den vinst de gör anställa | ra. klass, 'över- eller underplats sclenimelt” avlider innan” sjuårspe- ”sett” tjänsteställning och det” är arna i grundet, n d, den frågan. at 8. vända de: vill som. kan gö ir att ränställd skrivhjälp med” TE trots ;sommår-] : uppgörelse t: ffades . slutligen! i ”"'absusti” utan :att ifrågasatt rät- tegång behövde tillgrivas.: Resul ostatet få Jbetes as som: tillfrö strand är medlemmens seyn .Jönen; under sju. års tid utan ”tjänstgöringsskyldighet och utan] | : "däg” förekom 'én- -insändare”. med avräkning av eveotuella inkoms- ter under nämnda tid. Om med- 1isden pegått till "ända, erhåller hans Rustru, om hon” "överlever honom, fullt avtalat belopp, : » Fallet; visär.: nödvändigheten av' att även högt kvalificerade tjänstemän 'har. tillgång till -en - facklig" hjälp, öch stöd i akuta :situatio- ner.» .'Förvärvslivet ' erbjuder . många: vanskligheter' och ösäkra "faktor er för alla tjänstemän oav- intresseorganisations |. tryggt att veta,;. vart: man skall vända" sig ' om ' något oförutsett; kommun. " Många Ysbybor - undra-'; na, - sku'ld inträffa som” rör? anställ: de, varför. Ysby blev styvmoder-; både villrådighet och kärlek. He- : ligt” behandlad i omnämnda an-: la hans hållning tycks sä ningen, . "HTF- Tidningen — organ ör . Handelstjänstemannaförbun- der (HTF). : : ut i Sovvagn, Nökare eller Icke röka- : eten. : ””Bokningspulten / står äv direkt Lden' delar. Igene-! förbindelse med en befintlig data- central” där : blixtsnabbt” fastställes skriver: en' fjärrskrivmaski ”bokningspulten” i . samma a maskinen: "automatiskt ernativa : slösningar” eller” frågar Tr Bilden: visar 7 pultEn: till en auto- mätisk: -.platsbokningsanläggning, som . de . Spanska ;' Statsbanorna - köpt från" Siemens: Denna. har .96 hokningsplatser, : F Spanien, . St. för någon; tid, 2 | Siemens: beställt, ulter med, ut: skrifts-' och ” styre eter för: 250 bokningsplatser till.;en sliknande platsbokningsan- | - sitt: och 'sovplatsbil- ; (kommer. att: ställas ningsplatserna -kostar :ca- 8 ner: kronor men det:;är väl 'an- "vända pengar. Resénärerna får emestertidér' - och plixtsnabb: service 'och-automati- seringen innebär för-'SJ. en efter- strävad, : fostnadssparande ratio- nalisering, I Taholmé Tidning senaste” ”ovanstäende > rubrik, / :Signaturen lovprisade -'de' ”styrande i'kom- munen”, att de fredagen 'den 25/8 hade i denna "tidning annonserat, ”att lämpliga : tomter för industri finns i Vallberga :och : Ränneslöv, och i Ysby är möjligheter för, vil- labebyggelse”. N Signaturen . .höppas; : att ”Rän- neslöv än en gång går. mot en blomstrande” utveckling”... Instäm- mer med ,dem i .denna önskan. Signaturen tycks ha förbisett, att Ysby kommun på, 1950-talet blev inkorporerad med : Ränneslövs nons? Varför - framhölls ej att räven i. Ysby fanns. tomter. lämp-' iliga fö för -industri?.. -, fr ” Frågvis. t. ex, . vid: SP SpOKning ra Då är ekonomiskt | kvacksalveri, hetens lönsamhetsfrågor kan lösas. en maximigräns för stora företag. Råkar de komma över den gränsen blir lönsamheten sämre i stället för bättre. Men maximigränsen ligger” -på olika, ställen för olika typer av < företag. . Vi kan inte i Sverige se på denna fråga efter USA-schabloner, Vi kan inte ha. lika stora företag garna för näringslivet är inte de samma på bägge sidor av Atlanten. "Det är verkställande' direktören i Fyensk Industriförering, en organi- re företagsamheten : Sverige, Bengt Sjönell (50 år den' 12 september) im fer detta. Han gör det med Xr der männen, Men så är det okså en” hi nteangelSgenhet han skommer in på. Mohr "INDUSTRISTRUKTUR nv Bengt Sjönell rotar fram några siffror som visar att:trots allt tal om de: stora företagen dominerar retagsstruktur, : Av 27450 industri- företag är det bara 240 som har mer än 500 anställda. . anställda inom industrien i Sverige finhs inom företag: med mellan 51 uch- 500 anställda, 265.000 industri- arbetare hittar man iom företag "med , mindre än 50 anställda. Den- na sektor svarar för hela 22 pro- cent av. der. totala produktionens -värder ; Da — Hur definierär I man. ett -mind- re industriföretag? c > > Många definitioner har "gjorts. - Definitionen är svår, Men man bru- det ett retag ka- .50 anställda etag: "Dessa' Mindre. ä ägare "och" sätter sin ”Prägel på hela H KREDITERNA engt Sjönell forisä ter: : — Som "ett faktum” värt att” ob- "servera vill jag framhålla att den- sa sektor 'av industrien, som sva- för-22 procent av. tötalproduk- nen; bara får 15 ”progent av.kre- literna, Det betyder. an att själv- hetens självfinansiering antas ligga "få cirka 50-60 'procent. Kreditgiv- ningen” till den :mindre: företagsam- heten är en "kärnpunkt, Det är all- deles nödvändigt ges större prioritet. Banklagsti; tningen lägger ”förmel- la hinder = vägen för kreditgivnin- sen till de" små "företagen." De små har svårt att skaffa de formellt god- tagbär Kerheterna. Öfta' har: den mindre företagaren inte mycket mer 2tt komma med än. sin person och .sin duglighet. Det uppfyller inte. de formella kraven från bankernas si-"' da = I Kommer den I nya slatsbanken att fylla 3 någon mission för de. mindre företagen. INT i : Jag åtrör ”inte' ett "vatt på tsbanken härvidlag. Jag tror. att dess "kfeditgivring "kommer att gå ll de stora företagen, Den komt "mer att försvåra för de mindre ing] när man säger att företagsam- - genom att man slår samman allting” och gör större | enheter, Det finns . hos oss'som i USA, Förutsättnin-', sation- på riksplanet för den mind-, norament som är rätt ovan-. den mindre 'industrien: svensk : fö-/ --39 procent av det totala antalét - dustriföretagen ” att' lösa” sina kre-f' .-kar säga att; om 'ett "företag har " räkteriseras också: av, att chefen är n'. storföretagsam- ” Bengt Sjönell, vd i Svensk industriförening och centerns förste riks- ditfrågor. . Parallellt med statsbanken borde man ha tillfört Industrikredit och Företagskredit — de -halvstatliga kreditgivningsföretagen på det här området — mer pengar för småfö- setagskredit. > Likaså . borde före- tagarföreningarna ha fått bättre re- furser, Men det har inte skett. FORSKNING - Vv < Vad vi behöver i i Sverige men in- te har ännu” är bl a forskning vå det; här "området. Vi vet + ex: inte ett skvatt.om varför folk blir före- tagare: eller varför de inte blir det. Vi vet inter om: vi. har en "netto- tillväxt av' företsgare eller om an- talet” företagare minskar. Vi vet ini genting om "ungdomens inställning till -om de vill. bli företagare - eller om de hellre vill bli anställda. Är det så. att de unga.-flyr. förefa- garesektorn är det mycket allvar- |. ligt. Någon. måste ju, äga och dri- va företagen även i framtiden... ' Vill inte den uppväxande” gene- - sationen: ta det ansvaret, dras med enda vilket för mig'ter sig som ett högst avskräckande alternativ. VA förska om detta, skulle inte svårt att bearbeta: Men det måste finnas 'en -viss. mängd pengar” för ändamålet. Det finns inte för när- varanden. 7 » Det. här problemet "vet man mer om i.USA än vi gör i- Sverige, Man vet t ex tack vare forskningen att 350.000 företagare årligen går ut ur bilden, Men samtidigt kommer det 370.000 nya i stället.: : Man har = i varje all tills an- stor vikt "att ;få salen. utredd. På Junemässan i Jönköping tog jag upp | detta" problem. offentligt 'med statsé ministern som. åhörare. Han tände få det, men om det blir något mer än denna nytändning återstår att se. |ETT: ORD PÅ VÄ (CEN Det finns en målning som förer ställer. Jesus: när han tvår lär- jungarnas ' fötter. Han ' knäböjer framför dem. och har. hunnit till Petrus, som sträcker fram fötter- medan hans blick avslöjar : "Jag kan inte låta: honom utföra den här. tjänarsysslan”,. «oc oo. Det vas. den-kärslan. som kom Petrus" att häpet utropa: ”Aldrig 7 "= | någonsin ' skall : du två: mina föt- ter”! : Han ' kunde -inte "fatta att Mästaren också kunde ' vara tjä- nare. Men det var just vad Jesus hade försökt lära dem. : 7 Ödmjukhet är svårt att lära sig. Det är egentligen på den punkten söm ett kristligt sinne skiljer sig från ' ett. världsligt,. Många som beundrar Jesus och följer honom gör halt här. Det är inget fel på hans lära” men ' stoltheten hejdar dem inför kravet: på ödmjukhet. « Kan du och. jag svära honom trohet och gå med på' hans vill-| kor att tjäna. honom i ödmjuk- het?! Ål ot dagsman i Stockholm, blir 50 år den 12 september. "POLITIKERN SJÖNELL . Bengt Sjönell, . som är umeåpoj- 'ke från början? och . växt upp i' Sundsvall, är inte bara, bas . för Svensk industriförening ' med dess 2.000 medlemmar spridda över he- la landet med, en omfattande ser- viceverksamhet' även: då det gäller .' behöva kosta några skyhöga sum- |: mor, Området kan inte vara särskilt |” avtalsförhandlingar » och "lönefrågor få det lokala -.planet. Han är också | politiker av liberal extraktion, >. . Sen 1964 sitter-han i andra kam- maren som innehavara av det för- sta "centermandatet 2 i Stockholm. Dessförinn: senterade "han I96L oh mannen Sj nell. har lite svårt; att bli .sams :—/ om: hur tiden skall: an- parti? - — Jag tror det” är en- fråga” på lång 'sikt, Rent politiskt finns det enligt . min, åsikt inga större: der." Hindren finns på det orga satoriska planet, och" där tar det NY REGIM BEHÖVER 10 ÄR. u Be gt: SjöneH såger sig JättZoch centeriman. Han. är närmast positivt överraskad ' över "de små genera- tionsmotsättningarna inom hans” nya. parti (Inom. folkpartiet, hade han arbetat i många år och var före övergången till ep suppleant i i parti- 7 | Syrelsen) ” Som "politiker är' han varm an- Kängare -av Sveriges. EEC-anslut-. ring dock .inte så. varm. att han och. : alliansfria... utrikespolitik för ' EEC: Då får: det hellre: vara med: den stora marknaden: I "Han tror på ett rytt centermån- procent ifråga om riksdagsreprésen- tationen, Det viktigaste är . nu att det blir ett regimskifte. Inte därför att detta på kort sikt kommer att inne- bära så stora förändringar, Det svenska industrisamhället är så pass komplicerat att snabba förändringar" som ett resyltat av 'regimskifte in- te är möjliga.” : | En ny tegering, skulle behöva en period på tio «år för att visa .vad - den: kan och duger till. Men 'någon gång, någonstans måste” det ja ”bör- ja - : +, — Jag tror att det komer" ätt hörja hösten 1938... NRA NN en ee « Ra av Elin a Wägner: upp'i bandkammaren fö personer åt Ulla-Stina. = Mad har jag nog I alla fall . som vågade sätta in Fristedt i Gå- ögonblick på Maltes” plats. Men lugn, nej, min vän, mitt lugn har på de sista da- "tatorps historiska >garna alldeles övergivit mig! : v n - Efter uppträdet vid Ullas kista skingrades snahbt alla" som följt . henne. Att störa en död män niskas gärd var det yttersta brot- ärmed marscherade Dagmar att ta . fram en undanställd servis för sex tet. mot god sed beh de skämdes att det skett” på' Bruksgatan Nu var alla nedtystade som försvarat fröken Regina mot anklagelsen on delaktighet i Ullas död Leon tine suckade "och vände "ögonen mot himlen för att ta den till vitt ne att en människa som själv' är ärlig och ren inte kan fatta en. så . dan falskhet' a Från denna" stund bevakade" Leontine med särskilt intresse Re- ginas hus. Varken kyrkoherdens eller doktor Udds besök hlev för- dolda för henne. En stund :efter en tredje besökande tog sig in ge ' nom Reginas port Hon trodde in te.sina ögon..men det var verk. ligen Olga le Fort och non kom fullastad med blommor och paket som om” det varit en födelsedag ' Det, voré orätt att säga att Regi. na. var 'skydd av" människar ' efter det” hon" ställt till. > Regina: hade bevarat fullkomlig ling, umder: Maltes och Däg. mars. besök, men hon sviktade då hon fick: se Siangs styvmor med dahiöt ” Flade .Sjang ångrat sig och sökte "genom ' omböd' försoning? Nej .det var förstås orhöjligt Men i alia:fal" var blommorna en häls- ning från. Siang' En mörkröd; sva velgul. och blodstrimmig hälsning från. Sjang. . Fru:le Fort siönk utmattad i ner N rstugan” Döden som växte inom henne trängdes med lungor- na om. platsen, så hon led? av and. | nöd..." : Regina tyckte att hon fick vän va en evighet innan hon fick veta vad :blommorna, betydde, .och sen det. doktorn gått fick”hon se hur La i i betydde de ingenting annat än att fru le Fort blivit en ny' människa sen i går och ville visa det. =-Jag skulle. ändå" förbi, 'så. vil: le jag ta med några dalior till frö- ken, vi har. så gott om och Ulla ska få sin del ändå. ' > Detta var en mycket märklig visit. Så länge Regina var hedrad och eftersökt i Såtatorp hade fru le Fort. aldrig 'velat komma ' Hon hade" flera 'gånger' tackat nej till det eftersökta medlemskapet i läsecirkeln. Hon var den enda som tyckt avgjort illa om fröken Mon tan och aldrig studdt under stal därmed 'Nu borde hon iu varit den första att triumfera, "och. så kom hon i. stället. med blommor Nej det var ändå -inte 'bara blommorna, det kröp också fram att hon hade en bön till Regina > Att jag ska resa min väg? Varför bara jag. är jag den enda sky!diga? Ja, kanske jag är: det. - Seså, var nu bara lugn, sade fru le Fort med förunderlig mild- het. Jag ville bara i .all vänlighet be att fröken håller sig inne spå begravningen, Sjang påstår att han inte kan. vara med för trökens skull, och det tyckte min man 'och jag att. fröken skulle veta: : Ja sé så, gråt ut fröken lilla, sade hot och strök henne: varsamt över handen. sv : Varför 'är' fru Ie Fort så vänlig, snyftade : Regina. Det är det enda jag inte kan. uthärda. - Jo det är iag för att jag för står fröken ' så bra, sade fru le Fort till Reginas omätliga för- våning. Se den, : den glädjen fröken hade med Sjang, den har jag aldrig upplevt maken till för stås.. men jag har avundats frö- ken den .så förfärligt ja inte lså han är inte ensam, och vi ä före direkt för : jag visste ju | :rälla mot honom: efter förmåga nget; men alla som haft den . luch vi ber Gud för honom, mer hara i fredags trodde jag att hela mitt liv var förfelai för att jag inte fått vara .. lycklig... - på > så... vis. | ' Regina ; trodde att hon dröm- de., . så talade då den skarpaste och! tillknäpptaste frun I Gåta- torp. : la . ... Så därför' kan jag inte-ta mig ton mot fröken menar jag, i st Lå sör”det som: harde låta bli tillad. Son med en skvmt av :sin gamlr ”kärpa Siang att han kan lugnt gå med "rågade, Resina; Kanske ett till. fälle att få fram et brev till ho” nom? Soonen då han såg på mig.” , neå honom egentligen? ” det var sant, jag hade ju ett ären . de till .. sade gästen och stort paket garner vällde fram, den var mig|. . till stor. hjälp innan jag vågade l >>: tänka på döden ch det är "nog an dem" 3öv Ja då får jag väl hälsa sorgetåget? - Skall jag ge skriftligt på det? "Han hade tårarna : Hon sprang in i sitt skrivrum ch kom ut med ett brev. i = Säg fru te Furi hur är. der «= Han har flyttar hem till: oss -. Vad finns det mer att göra? rågade Regina litet bittert. = Jo sy den här mattan åt mig. löste upp ett varur stramalj och och domen, I ” kan. nske den >: atröken Olen siälp också tr "= Och nn hehöver inte. fre te Fort den mer? - Nej för" Herrar. för ste mig från min fruktan 3 går: sade. den | sjuka I natt som var låg jag, "ell deles- tycklig ock tänkte .Benom allt ända fram, > .. «+ Hur gick det till fru fe Fört? - Det vet jag inte, - men det. blev när kyrkonerder berätta. att: förr hade döden för Gåtatorps ; horna bara varit en port "till Hö -| vet, och så var det som" om det. där svarta stenhårda- mörkret dag. gått emot öppnat sig och innanför-.' var ljust Ack om fröken också kunde se "det. Det kunde inte Regina; men återskenet på den. dödsdömdas” ansikte var inte att ta "miste, På skulle ' vilia offra vår. neutralitets , X dat i Stockholm 1968 plus alltså 100 ', ” Ivar Peterson NN . behändigt ha acklimatiserat sig som . LÅ L
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.