/ 3 handlingsprogram . Sa LAHOLMS TIDNING: | 2 | Onsdagen den 13 september 1967 —= LT oo den 13 oememper LT. = 1 N nvandrarnas anpassning Den relativt omfattande in- vandringen av utländsk 'arbets- ” kraft har utan tvekan betytt myc- ket för det svenska välståndets utveckling, Vi har fått hit män-” . niskor med en gynnsam ålders- "fördelning, som snabbt kunnat sättas in i produktivt arbete. Vi har dock hittills inte varit be- måste den utländska arbetskraf- ten i ökad omfattning beredas sys- selsättning i regioner där bostads- frågan snabbt kan lösas. Även i detta avseende är alltså en för- stärkning av Iokaliseringspolitiken av betydelse. 7 sz Ett deltagande -i organiations- livet är i vårt land av större ' redda att i nämnvärd omfattning - betydelse än iNkenske något an- betala något för 'denna förmån, | . Ätgärderna för att underlätta des- sa människors anpassning till svenska förhållanden har varit klart otillräckliga. Många invand- . rare har fått uppleva svårigheter i' sitt nya land företrädesvis i » eler andra organisationer. nat land för att uppleva den' so- ciaJa gemenskapen. Väsentligt är därför att invandrarna engageras i , ' organisationslivet, såvälji, fackför- eningar som i religiösa, politiska Det framstår som angeläget att:or- pa 1: form av I d. ga erhåller resurser till låglöneyrken och social iso- för jen” vidgad kontaktskapande" Jering. A d . verk t . måste till för att åstadkomma en smidig integrering a invandrar- na. Bland de åtgärder som behövs Invandrarnas kontakt med myn- . digheterna bör underlättas så! långt. möjligt. Det kar ifrågasät-" tas om: inte det nuvarande till- t kan göras; enkla-, är "en "vidgad samhet om svenska förhållanden . i utvandrarländerna, Det har vi- sat sig att de som lättast anpas- gar. sig är. de som har bäst för- " kunskaper om vårt land. En ked- ja av informationskontor behövs i utvandrarländerna, t ex i Jugo- ' slavien' och' Turkiet, inte minst för att lämna upplysningar lom konjunkturerna , på arbetsmark- . naden, NV os Dessa informationskontor bör " .. motsvaras av inrättningar av säm- ma karaktär i Sverige, I Västerås finns exempelvis en sådan infor- ” mationscentral för att underlätta invandrarnas kontakter med ar- bets- och bostadsmarknad, myn-' digheter, etc, I I ef- terlysas + en : bättre samordning mellan de myndigheter som har att handlägga utlänningsfrågor. så- väl lokalt; som centralt... fat , Arbete, "Bostad och språkunder- vi ing, är grundförutsättningar /” för att anpassningen skall lyckas, ; Ifråga om arbete måste det vara självklart att den" utländska ar- betskrafteri inte får användas som en buffert ' vid konjunkturned- . Bångar "ocH friställas först av alla, Invandrarna rnåste naturligtvis ha: rätt till samma trygghet i. anställ. ningén som de svenska arbetarna. Vidnde jär det en. uppenbar ; brist står lågt på löne- och 'status- skalan," 'De ' brister” ifråga ' om språk= ock. yrkeskunnighet, som ' är huvudorsaken till detta,. måste avhjälpas. genom vidgade insatser ” » från . samhällets . sida, Därutöver är: det” önskvärt ”med' en positi-'. oy vare attityd från . arbetsmarkha- dens parter till arbetssökande in- + vandrare på många håll. Att ut-. ( länningar förekommer i så ringa | omf; attning. på exempelvis / bygga i ådet trots underskott på sådan arbetskraft kan knappast förklaras. enbart med. hänvisning: "till brister . ifråga o om "språk ,och N utbildning, . :Majoriteten av invandratna här av. olika. skäl hamnat i storstads- regionerna" och, många har där ” drabbats ' av verklig bostadsnöd, För att undvika detta” "Problem CUF:skriver nytt” nn politiskal v verksamheten” i CU, kommer. I (höst och vinter att till stor del syssla , med , ett förslag till nytt. politiskt, hand. |: lingsprogram för förbundet. :I oktober går programförslaget ut på femiss över hela förbundet och 10-tusentals ungdomar . dis- kuterar och skriver ner. sina synpunkter på det som de tyc- » ker CUF skall föra fram I fram- tiden, .I, mars 1968 skall. remiss- arbetet . vara avslutat och , ett örslag' "läggas fram för 1968 Ars förbundsstämma, som blir: för- lagd till Visby på Gotland. - FProgramarbetet innebär natur. lgtvis en "injektion för det po- litiska, arbetet... i, CUF ' och det ” är utomordentligt. värdefullt att få en sådan stimulans inför den kommande . valrörelsen framhål- -Jer . CUF:s förbundsordförande "Gösta, Andersson, Nybro, CUF börjar 1 år sina. valförberedel- "ser mycket tidigt och det kom- mer säkert att behövas, äå den kommande: valrörelsen med all säkerhet kommer att bli utom- ordentligt hård. Vi kommer lk- som tidigare år att I god sam- atämmighet med centerpartiet föra fram våra egna kandida- "> ter" till riksdagen och det goda samarbetet . mellan partiet och : ungdomsförbundet visas bl. a. ” 4 ätt av den nuvarande riksdags. gruppen "är nästan alla före detta "medlemmar 1 Ungdoms- förbundet. CUF kommer i höst och i vinter att gå ut med en upplysningskampanj kallad ”Din kandidat” . för att ytterligare stimulera de ungas intresse för nomineringsfrågor och vidga de personliga kontakterna mellan de olika organisationerna i cen- terrörelsen, . politiken. Anpassningsproblemati-: ' vidsynthet och tolerans är på sin" re, Motiven för att behålla både arbetstillstånd och uppehållstill” " stånd kan diskuteras. '/ 1961 års utlänningsutredning, . . vars förslag nu remissbehandlas, å hade till huvuduppgift att ägna -: sig åt kontrollsidan av utlännings- ” ken är dock väl så viktig och det är därför välbetänkt att, som bl a "LO föreslagit, en särskild "utred-' ning ges i uppdrag: att se över detta område, '. oc : Även om samhället sålunda: kan ; göra åtskilligt mera för att un=.: derlätta invandrarnas anpassning är dock kanske den enskilde med-'- borgarens - inställning till utlär: ningarna ”väsentligast. En : ökad ' plats här som på så många andra områden av samhällslivet..." -4 FLER POLISER > "Rikspolisstyrelseri har "efter Vkanslihusets recept varit rela- tivt: återhållsam;, i: "petitaskrivel- gen ” Har; -polischefernäs enligt - styrelseris ” ("välgrundade krav” Y Det är en begäran som i . hållande: till behovet är -så pass | blygsani. att: en' "ytterligare. bant- ' ning .ställer” stora -krav, på -mo- tiveringen, -Dels har .belastning- | "en på polismakte ökat betydligt |; « de senas ; litetens förgrovning och framför ”allt' genom trafikens expansion, exempelvis en. effektiv använd ning. av; hastighetsbegrä. sning- ken förutsätter en' personalkrär |: ; vande övervakning: .Dels; kan > man” göra . besparingar: i' andra i Jed-"genom ' en förstärkning äv polisapparaten "Kom . inte: endast håller ”takten' med ' arbetsbelast- ; ningén; utan också. ökar kapaci teten "i" förhållände till -uppgif- |; terna, En "effektivare polismakt med? "högre. brottsuppklaringspro: cent er .en högre upptäcktsrisk, som är ett betydligt. billigare och : framför: allt humanare .brottsav- ; skräckande : instrument i vanliga straffsystemet. :'w: . Det finns.'också ett gott 'stats- : fihanslellt motiv att ge rikspolis- " styrelsen de begärda tjänsterna: eftersom: den: nuvarande perso nalen Inte räcker till för de nöd- vändiga' uppgifterna måste folk i stor utsträckning arbeta på över. tid,' vilket både ökar' förslitning" >en på versonalen och anspråken på statskassan; Förra året: utbe- : talades övertidsersättning "" 2,4 "miljoner arbetstimmar: ' dan de pengarna skulle räck till -mMånga nya.tjänster och till”en sådan” förbättring av. arbetsför- : hållandena som' kanske betyder åtskilligt för kårens rekrytering. NARKÖTIKAN . + I debatten -om | narkotika. mö- ter man "ofta påståenden om" att » det moderna samhället självt. ge- nom sin stressande miljö gör bruket av narkotiska prepårat hart när oundvikligt, skriver Accent (NTO/IOGT): .... > r- Man talar om att ”den allt mer komplicerade och artificiella til- varon.i det moderna' samhället skapar allt större behov av ”Ronstgjorda . psykiska. stimulan- tia”, Detta är ingenting annåt än variation på den gamla, visan om att sno Skorna var så myc- ket lyckligare i” gamla ' tiders idylliska samhälle. - Det finns ingen anledning att falla i fars tun för dessa grunda och på:en historisk felsyn baserade, reso- nemang, Det.är svårt att inse, att våra dagars samhälle, som öppnar ett Kr register av. utbildningsmöj- ligheter och yrkeskarriärer för 7 alla och som tillhandahåller kul- »turella konsumtionsmöjligheter på ett effektivare sätt än något | tidigare — samhälle, > verkligen som miljö än sina föregångare, Är det inte rimligare? att påstå, att. det tränga. fattigsamhället måste ha varit långt mer dispo- nerande för bruk av narkotika än ett samhälle som. öppnar vä- gen till en rik livsföring för det stora ' flertalet av sina medlem mar? Frågan om vårt samhälle skall sist bi människornas sinnen, Det . ; | "T5-åring med En av landets äldsta och till iupplagan ledande tidningar har , blivit ..75 år gammal,.Den är ur N många synpunkter märklig i ' svensk .tidningshistorian De allra" flesta svenskar har under några jär varit trogna.och hängivna lä- isare. Upplagerekordet 'ligger på 200. 0.000" exemplar, Förhållandet > mellan redaktionen och läsekret- 'sen är sällsynt intim. Det finns ; med, , säkerhet ingen annan tid- ning som fär så många insända- . re: som, denna, alla skrivna med! "det största. allvar och med påtag-| lig och. synlig ambition. Ändå | måste varje är e femtedel av läsekretsen . förnyas, "De som .upp- i hörd att vara prenumeranter — - löshummerförsäljning förekommer "inte: -— anser sig vid det laget ha nått:er sådan mognad,:att tid- ningen inte längre har något att "ge dem. De avböjer ofta en för- ”nyad prenumeration: med en fnys; "ning; Först ett tjugotal år senare. «brukar de' med, acklamation till-/ "styrka, att tidningen n på nytt kom- i mer in i deras .hem, även om den sinte'direkt går i deras eget namn. "Denna: märkliga - tidning, ssom EL övrigt under hela sin livstid. | möd' "étt "enda. undantag endast aft kvinmliga chefredaktörer stöds | dessutom? av: flertalet av landets viktigaste. opinionsbildare — lä- jrarnia. Från starter kallades den. 'Folkskölans Barntidning. : Sedan É ungdomsgrepp | gan och väninnan Lilly Hellström” började hon diskutera nödvändig- heten av att ge ut en barntidning för ”folkets barn”, som hon an- säg vara 'svältfödda på god fri- tidsläsning. Det var inte många som trodde på projektet. De fles- ta avrådde och bedömde det som. ekonomiskt alltför våghalsigt.:Ing- en var beredd att satsa pengar, Men så kom Stina- Quint i början av :1890-talet i kontakt med soci- tetsdamer. i Stockholm och det började ljusna, : Framförallt fyi- herrinnan — Sophia . Adlersparre stödde den unga nyköpingslärarin- nans planer; Brev skrevs till Carl Snoilsky, C. D. af Wirsén, Zacha- rias Topelius och Viktor Rydberg och i ett HPpPLOD till Sveriges för- fattare hette 'det: ”Folkets barn behöver er”! Kallelsen hörsamma- des och. våren 1892 kunde tid- ningsplanerna' konkretiseras, Den 16 mars samma år kom det förs- ta numret av Folkskolans' Barn- tidning ut med Zacharias Topeli- us, matto' på "försättsbladet: ”Gif barnen: en sund läsning” utöfver läxan och ni har fyllt en lucka 1 folkets uppfostran ... et visade sig att folket” var berett. att. stödja den uppmaning- en,' I' varje "fall . lyckades över 4.000, barn redan från ' övertyga sina föräldrar om att det var en: förståndig investering att satsa en krona och femtio öre till: ;nytida, skolformer mera 'an- 1950'-har ' den” ett. modernare och för 'att deras /telningar skulle få en. ”egen'' veckotidning under det första året. Tyvärr finns det inga marknadsundersökningar från den passat > namn ” KAMRAT-POS-| TEN. Läsekrets ä är huvudsakligen "Televerna I grundskolans sex förs- här tiden hur upplagan fördelades | dotter -I dan |; som”. sextonåring ' blev '. hon d köping: » Tillsammans med kolle-l- e. åren,- genom: krimina- |' en "säkerhetsinstrument i träfi-]. ta klasser, - mellan ge olika "social erna. Grundare av Fölkskolans' Barn |: SF grupp tidning — Fam Posten var en an (Forts, å sid. 7) kvinnlig ; eldsiäl; . lantbrukar- ån Frilléstads socken i "som hette Stina” Quint, Re- Skåne,: :småskollärarinna' och fyra år se- nare avlade hon examen som folk- skolärarinna, .-Unden femton :' år jobbade hon som lärarinna i Ny- "blir: en" fråga o om själva. livsatti- ityden, .Det är vanligt att hasch- "Sanhängarna -ser ' den narkotiska '"verklighetsflyKkten :som "ett ' sätt ätt' protestera" mot de pressande effektivitetskraven. i det moder- ”na.samhället, Andra faller tank st,in- i klanket. på strävandena OMNill. effektivare produktion, "på ett ändamålsenligare handhavan- "de "och, utnyttjande .av de resur- ber som” står oss till: förfogande då vi formar vårt liv. : sa TIL sist. blir, ändå den förhå: nade effektiviteten: själva förut- : "sättningen. för ätt vi. skall kun: na: äpå det samhälle vi dröm: i mer: År Paradoxalt nog kan endast € ett samhälle" där det stora flertalet mänhiskor bejakar "effektivitets- 'idealet bli i' stånd att rent -re-' sursmässigt bistå t.' ex. de. nar- ställer kotikamissbrukaré + som äxande kräv.r P k vårdapparat. ” Alla våra önskningar om att e” en ' bättre. utbildning "till 'våra bar; själva få "mera i fritid : «och ökade möjligheter "att ; eva, ett. FiKkt' kulturellt liv, ge « bättre värd åt sjuka och gamla (och. inte. minst .ta på. oss för s 'Pliktelsen: att hjälpa u-länder- ; nas" folk. till en dräglig tillvaro > - allt detta blir till sist beroen- de av vår förmåga att:ständigt . Öka vår effektivitet. Det skär sig . därför. då debattörer ibland för- ' svarar hasch och LSD och-sam- : tidigt" kräver att :vi skall ge - allt större näta dt. u-länderna. 2 Z 7 J OCH; TRAFIKEN | : Enligt vad generaldirektör Up mark: sagt i en. tidningsintervju å föreligger 'det planer på omfat- ! tande, indragningar -.I järnvägs- ; foriken. "Uppgifter "i; den ' rikt Hingen har förekommit tidigare, i men nu har de för första gången framförts: från högsta ' SJ-håll, ' Det, tillkommer emellertid inte I iedni ngen "för SJ vått” ensam ta i ställning till så omfattande och .;ingripande "ändringsförslag, T vensk. Politik (cp): - Här. mäste avgörandet ahkom- j ma 'på riksdagen. Där! kommer I trafikpolitiken f ö upp i höst, Riksdagen har då: nämligen att I behandla. en från. .vårriksdageri I uppskjuten av = centerpartiet väckt motion med krav på ut- redning rörande' en 'samordnad översiktlig planering för inves- teringår på trafik- och samfärd- selområdet. En sådan utredning «är angelägen. Nedläggningar av järnvägsstationer och av järn- - vägslinjer kan "inte få ske på ' grundval av rent företagsekono- miska kriterier, En bedömning från samhällsekonomiska ut ” Bångspunkter torde ofta ge and- ra” fesultat. Men varken före- r skulle vara mindre inspirerande I tagsekonorniska "eller samhälls- ekonomiska skäl får ge anled- ning WU "avkall på kravet att "olika "delar av landet förses med ett väl utbyggt kommunikations- nät. Om detta inte kan uppnås på kommersiell väg måste ersätt- ning till trafikföretag utgå av allmänna medel. Det var förut- sättningen för 1963 års beslut om trafikpolitiken och det mås- te självfallet gälla även fortsätt- ningsvis. - "SJ generalen” har har bl, a. sagt att man inte kan fortsätta att bygga upp trafik och tidta- .beller. ”bara med tanke på vad passagerarna vill”. ”Svenska fol. kets egen järnväg” är alltså inte narkotiseras eller inte avgörs till | till för folket utan tvärtom. N ros att mer än. Hugo är passerat har man hittills gjort vad man kun- - sedan andra världskrigets ' slut | nat, men enligt expertisens upp- är minfaran fortfarande stor i far- vattnen kring Sverige, främst då i Kattegatt, Öresund och södra Ös- skattningar ligger fortfarande cirka 10.000 minor kvar och lurar på 'sjö- farande.- En engelsk ' sammanställning Jag får" säga, som en av' fru na på Mems , slott :sader” ”Aldrig : hade 'jäg trott att "jag "skulle" bo på ett slott: och sova « i' ett'.slott, men 5 sådant.< Har hänt de" allra enklaste, ” "Vi , vär "nämligen :ett trettiotal damer och en herre (som allmänt kållades: vår "herre" med litet h), som "under "tio: dagar” firade vår semester . på Mems - slott. Slottet | är en historisk plats, som rektor Carlsson : vid "vår :ankoräst redo- gjorde för, Där är den stora- par- ken 'med 'allahanda' träd; 'och vi kunde 'gå” ner till Slätbaken och se när de' stora båtarna påsserade slussen, HN " Förströelse fattades inte: Rek- torsparet ordnade tävlingar,. Det är ett" värdfolk, som : mari! inte glömmer! : Det första: "intrycket man" får när! man. kommer, det består ' heter det” ju, "och så var fallet nu, | män "välkomnas ” och känner sig "välkommen." Där syd” | des och virkades, byttes” mönster, skrevs "vers . och" sjöngs! :Eh--av: husmödrarna spelåde "gitarr och/ sjöng "många trevliga 'bitär, '; vi var: "mest äldre, men även yngre, "som" hade ”trassliga ner- ver," hade en" vilotid "där 'och res- te hem som nya människor. Om- byte av miljö: gör underverk. En husmor, :-som .vann allas hjärtan var Ina Olsson, Glashölm, tersjön, Från de strandägandes sida "var en. av. dem gom :av By. och! bygd fått frj vistelse för. god fost- rargär få barn”'här hon fost- rat upp: till präktiga- människor. Nu” har . hon 15 "barnbarn; äldste” pojkerr har hemmet. med 45 tunn! ;' äkerjord öch 75 tunnl. skog: Alla har. gått i folkhögskola, :En är ingenjör, en - har” fil. kand. - och en är till våren Jantmästare, De ha” klarat. ekonomin” genom ” att studera på sommaren och, arbeta på vintern, -En av. de åtta: pojkar- na var:med på Älvsnabben, sam- tidigt med. kronprinsen, Dit. kom inga "raggare, de fick ha goda vitsord, som vi. nog förstår. "Äldsta barnet är .34 år, yngsta Själv - är. hon -"villing” och han fött" 2: tvillingpar. Hennes tvillingsyster." fick. tvillingar > i samma vecka som hon själv. ” - När "Ina kom hem med" sista tvillingparet, då 11 barn, var hon så. trött, så hon 'bara"lIade armar- na. på tvättbaljan,. men orkade inte. mer. Hon. satte sig på en stol och båd. ”Gode Gud giv mig krafter”; Hon blev ' bönhörd . och efter. -näågrå.' dagar var hon åter i form, .Någon hjälp fanns inte att få. Vem' ville vara i ett hem med -så mänga barn? En gång låg 9 barn i öronin- flammation. Sju i skolan på en gång. Inga 'skolmåltider, inga skol-' 18, Obligationsköpen. dominerar > affärsbankernas kreditgivning Affärsbankernas direkta ”kredit- givning hade vid slutet av maj i år krympt till endast en tredje- del av långivningen ett år tidiga- re, Detta sammanhänger närmast med att obligationsköpen varit do- minerande "som kreditgivnings- form i affärsbankerna,” framgår av den -ekonomiska översikten i det senaste numret av Skandina- viska Bankens Kvartalsskrift. Industrisektorn har ökat sin re- lativa-andel-av åffärsbankernas ut- läning (22,9 procent den 9 'maj 1967 mot. 21,4 procent samma. da- ftum” 1966)- liksom kommunerna (2,1. resp. 1,8), medan servicenä- ringarna (25,4 resp. 26,2) och byggnads". och . bostadssektorn (37,9 resp. 39,5) minskat. Netto kreditgivningen till samtliga sek- torer har varit mindre än för: ett år sedan. För byggnads- och bo stadskrediterna kan t. o, m.' en minskning noteras, beroende "på affärsbankernas stora köp av hy- pPoteksobligationer iår. Härigenom har tidigare fastfrusna byggnads- kreditiv kunnat avlyftas, vilket medfört . att nettoutläningen till bostadssektorn minskat trots att bruttoutlåningen ökat. Affärsban- kernas totala nettokreditgivning, d. v. s, nettoutlåning plus köp av hypoteksobligationer, till bostads- sektorn har varit större i är än under” fjolåret. Den totala kreditgivningen till). den privata sektorn och kommmu- nerna uppgick under de tolv må- naderna t. o. m. maj till nära 13,2 miljarder kronor. Till detta kom- mer den statliga nettoupplåning- en på cirka 1,6 miljarder kronor. Härigenom skulle den totala kre- ditmarknaden uppgå till närmare 13 miljarder kronor under - tolv- månadersperioden. t. o. m, maj i år. Detta kan jämföras med dent. reviderade "finansplanens” prognos för. kalenderåret 1967 på 14 -mil- ”Stickar strumpor. och sydde underkläder, Bårnen. var: duktig "och Hjälpte : till”efter för- råga. :Alla. äro friska och” "välska- Ppade;--I' "nig: månader samma. hon alla” barnen. även tvillingarna, . 1 — Inte kunde jag gråtilera allé - på " födelsedagen'- men, én tårta stod alltid på. bordet ' och dé var, nöjda . sade” hörni! sr Lantbruket har de' -två' år tillbaka: men "ännu 'har hon :fyra "karlar" hemma. " Dét är ingén' sinekur.- Minäa' bärn är så ”shällå" .och Ibland + får "jag /en "kram? Heder åt: en "sådan: mor, hon” Kar gjort 'en "gärning som | man "tycker ör” otrolig: Men: hon hade "god hälsa och dubbla: kraf- ter, hon är värd många kramar. Till." slug ' (med Inas tillåtelse) . vill” jig nämna; att :hon varje morgon går upp halv! sex, kokar kaffe. och bjuder sin 'måke kaffe på sängen, Ja, tillade: hon; det 'är den: bästa stunden på dagen. :Dukar brickan och jag sätter mig vid bordet' och dricker mitt kaffe samtidigt med maken. . inte nyttigt för äkta -män alt läsa). Min skrivförmåga: räcker inte till ätt' skildra "hennes ' svar på miria frågor. För jag var fräg- vis, På söndagen : var'. vi i Kuddby . kyrka -öch' på torsdagskvällen var samme” kyrkoherde på Mem -och visade bilder från hans tid:som sjömanspastor i London. Kyrko- herde "Carl Olof Herman var en god predikant, Hemresedagen nalkades. ' Mänga var änkor och en &å annan' ogift de-tyckte det var trist att kom- ma hem till ensamheten de' övri- ga reste hem för att fira... smek- månaden” på nytt : Gurli Wennström ETT ORD PÅ VÄGEN Saliga äro de som' hungra och törsta efter rättfärdighet, ty' de skola bliva mättade. (Matt. 5:6). Hunger och törst gör sig -in- tensivt påminda. Den trötte vand- raren som gått vilse i öknen kan inte tänka Då annat än mat och vatten. Han ser inte landskapets skönhet, Hela hans personlighet är upptagen av "att söka efter [nägot att äta och dricka — något som ' kan tillfredsställa den gna- gande "tomheten inom honom, (Kanske! 122 000. minor. kvar i i svenska , vatten” från Älvkarleby övervakar mätningen av ett fartyg vid den nya avs. ov magnetiseringsstationen på Lilla Äggskäret. uppger "att enbart i området" kring yttre 'territorialvattnet - söder ” om Falsterbo finns det kvar cirka 4.000 minor. Hur 'många av dessa, 'som” Y fortfarande är. farliga, är svårt att | avgöra, men sen "bottenmina” kan; | bli. upp till: 25 år. En' mina kan: bringas att detonera på många olis ka 'sätt, t ex motorbuller, vatten= tryck eller magnetisk påverkan. = ' minor finns dock motmedel — av= magnetisering av fartyg. I. dagarna har marinen just invigt en" ny av« magnetiseringsstation, isom, egentli= gen är två stationer. .Den ena -lig= ger på Gålö "och : används för att 1 avi kö tbehandli tå ionen =— och" den. andra" ligger ”ute på ; Äggskären,. mellan Hårsfjärden och < Mysingen, och ehandlar ; själva fartygen. . ATA M ; skäret har" bygäts av förtifikations= förvaltningen: : Hövudbeståhdsdelen "jär fem stora” slinggysteni. på sam= 1 manlagt.32 kilometer; men. det-mes= ta är osynligt, då det ligger: under vattnét,; Därtill kommer 110 mäts sonder och sex mätslingor med yt- terligare 12 kilometer kabel. s Vad man ser är två rader av s k dyk« ta nedslagna:; pålar,; -som ' upptill sammanhålls” av stora. ; betongblock, som '-väger 100 ton. styck, >» Bloc« master, vilka bär , upp: luftkablar sex, "sju ' meter'; ovanför vattenytan. Till pålarna har. man använt- det mycket” ovanliga träslaget green=. stol motståndskraft”. mot böjning, - tryck: och fötal” Al metall & är bann=+ en : inl; iggning; De få "delar ; som måste vara irmetall är gjorda av 'omagnetiskt stål. ” > Hjärtpån ter I är en: "på Lilla” Ägaskäret. "Från. den matas . strömmen till slingorna ute i vatt. ' j net och i luften och så mäter man fartygets magnetism före; och efter behandlinen, :- .,Medelstora , > -' och mindre fartyg. kan bli av. led upp till 70. procent av sin inneboende, magnetism, men för flottans fartyg räcker inte detta, utan där komplet> terar man skyddet med ' elektriska slingor ombord, Totalkostnaden för Sveriges. tre tidigare AM-stationer belägna i Stockholm, Göteborg och ; Karlshamn fram till 1' juli 1961, då -handelsfartygen: upphörde ätt kom= "ma in för behandling; blev 6,5 mil= "anev kronor. Slås summan ut på nor per fartyg. - get minsprängdes 49 svenska han= delsfartyg. Dessutom skadades en vedettbåt. i Öresund. Av dessa has de endast två tillfredsställande av- maghnetisering, Övriga hade" antin= gen struntat i att besöka AM-stä= - tionerna eller, också hade skydds= tiden. gått ut, utan att: någon ny avmagnetisering utförts,- Marinen framhåller' hur önskvärt det vore att handelsflottan redan i"fredstid skaffade sina fartyg detta skydd, så att vid ett plötsligt kristillfälle inte samma situation upprepas ' söm ' Å början av kriget. Då väntade ända upp till 22 fartyg på flaket vid Fjäderholmarna på Lilla Värtah för att bli behandlade av: AM-statio= nen där. Vad som: kunnat hända ' vid ett flyganfall mot dessa kan man lätt föreställa sig. I psalmiote kunna säga: ”Min själ törstar eft, den. levande Guden". ” fed, efter är en hungrig människa" ser någon ännan äta, längtar hon a nu mera -efter mat, I andligt av- seende kan vi hjälpa till att ska- Pa hunger och törst efter, rätt- färdighet hos ara vänner och kamrater. "Om "sser hur. glada och tillfredsställda vi blir genom Hur många av oss "känner på (Forts. . å sid, 7). det. andliga: området en intensiv. Gud för att få sina behov Syna, Mot den sistnämnda: typen av N gnetisera detaljer på fartygen 2 Den nya 'stationen på Lilla Ägg" dalber. Varje dykdalb gestår av åt= .. ken fungerar. som plattformar ' till." heart; ett' träslag som hämtats från : "I British” Guåyhas' djungler. Det” har . "Under och efter åndra "världskris att söka efter- rättfärdi ghet kom-'. mer de också att vända sig till ' N "7 '2 cirka :14.000 behandlade fartys ' gen, blir kostnaden" cirka 460 kro= - a A
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.