). " för. att-1966t:övergå' till-"ett "mos N Onsdagen den 13 seötener =. så LAHOLMS TIDNING å . 75-åring ect (Forts, fr. sid. 4) va , Den enda anteckning som finns i marginalen: är att drottningen ' rekvirerade ett exemplar för Prins Eriks räkning. - Två år senare var upplagan up: pe 1 10.000 exemplar och år 1898 + kunde man ståta med 23.000 kö- | Pare, en stor upplaga vid den här tiden, Det våpghalsiga företaget ha- ”|Elektrodfabriken sätter 1 Det lyckades till slut för länsarbetsdirektör gång igen Göte Elmér ' och Halmstads stad. tack vare gemensamt idogt arbete att behåtta den iken i Hal d, När AB Hägg- ” nedlä lund & Söner beslöt lägga ned driften i Hoaimstad friställdes där- . med ett 30-tal anställda. En del av dem har redan själva lyckats skaffa' sig nya anställningar, men för resten såg framtiden” mycket ” Onsdagen den 13 september 1967 1 AMBJÖRN LEGITIMATION . : " Den berömde historikern nobel- pristagaren ' Theodor Mommsen (1817—1903) skulle en gäng upp i en domstol i Berlin för att avge ett. utlåtande. En ung tjänsteman" ville begära legitimation. Momm- ]. sen I tyckte att han var till äckligt känd, men tjänstemannen vär en- vis. — Var vanlig beskriv skillna-" : den mellan res mancipi och nec mancipi i den romerska rätten? Mommsen gjorde så: Tjänste- j männen bugade och sade: i "LR ITV-titten Utländskt KEN 1 överkant : " Det uttändska började med Las« se Holmqwsts reportage från ru- gram som I många stycken var både uppysande och njutbart för . > öra och öra ve de visat sig vara en riktig ekono- mörk ut. i . 1 dag: 1 — Den är Monimsens kända" H Ni TV:s filmktönikor brukar vara misk satsning. Stina Quint var en Nu är situationen med ett slag | bli färdig till den Atöktober införs |" Solen, gär upp kl. 5.38 och! falska åsikt” Ni är. tillräckligt le- == AI erkänner alltså att ni långtråkiza Nil: Petter Sundgrens utmärkt och framsynt affärskvin-” en helt annan sedan Jänsarbets-| skrevs till yttermera visso «a kurs ned kl. 18.37. jeltimerad. sö or : kastat. en flaska vin i huvndet rapport igår från filmtestivalen i na, som inte bara nöjde sig med att ' vara tidningsutgivare utan hörde att hon varje år tillbringa- de åtminstone en månad vid Ri: vieran, I början av 1900-talet hör- de en sådan resa till det mest ex: | klusiva en svensk, och i all syn-' nerhet en svenska, kunde företa- ga sig. Stina Quint trodde på pristäv- lingar, Också I detta avseende - Var hon: mycket av en föregånga- re inom tidningsvärlden och efter nutida mått mätt en modern tid- ningsutgivare, I en ärligt före- kommande pristävling var första- priset en '”velociped”, ett Iyxpris som mänga inte ansåg moraliskt kunna försvaras. Arga insändare " skrev att ”velociveden var ett allt för fint pris för fattiga barp”. Men' Stina / ;Quint, visste att hon var inre på rätt väg och fortsatte med sina pristävlingar, Priserna! blev allt flera och allt finare. År 1917 fick- förstapristagaren ”en klocka av riktigt guld” och de öv- r.ämnden, Halmstads stad och Oer- likon — den världskoncern som på gen, sedan den numera nedlagt sin gjuteriröre'se, sina tidigare gjute- rilokaler till elektrodfabrik. " 'Som en första "konsekvens här- av sattes på måndagen äldre fri- ställd byggnadsarbetskraft i gång : det tidigare gjuteriet och för att från! yrkesskolan 1 Laholm, som alltså nu fått jobb och praktik i att "knytas till det nya företaget. Inales räknar man med, att kun- na starta med: ett. 30-tal: anställda i -fabriken :vartill :kommer något ' tiotal på kaintoret. Driftsledare blir liksom förutom. ; ingenjör Tore Al- " destam, + cr i sDen: 1- oktober sättes : sålunda vara på säkra sidan att'hinna att te - E ++ styrkan. driften i gång och man hoppas, att inom en »alativt kort tidrymd kun- na utöka den då befintliga arbets- All trådgärdsjord behöver ett re- jält mulltillskott så här års. Förr” fick den det vanligen 1 form av stallgödsel. Men vem, har tillgång Jordförbncing med lory Na riga 400 priserna bestod bl, a. av till den varan i dag? Det, finns silverrovor ” med vinnarens moöno- dessbättre fullgod > ersäl tning, gram och .av tavlor. Året därpå Kompostjord är en sådan, men den. fick .toppvinnaren bjuda läraren varan räcker i allmänhet inte hel-:' sr bör ” i en ger vackrare trädgård i i vår ” I mödan: IDA ”Lökplanteringen står nu Inför dörren. Den :är' ett kärt: besvär; ; .inte bara: för frun i huset; utan även för mannen, som därmed ber ; redes en angenäm sysselsättning, | som är-lagom' avstressande. -" Redan nu bör de blomsterlökar, som avses för: juldrivning kom- ma i krukorna. Det rör 'sig' här om den:'stora' gruppen hyacinter, jultulpaner och tazetter!: Till: jul kan man" även” driva iskonvalje och iris t.ex. Wedgwood, som är blå med gult och mycket vacker: I' övrigt törde tulpanerna;' säsom - Brilliant Star och Joffre vara klas- siska i julsammanhang och som nämnts hyacinter i olika färger. Nämnas "hör att, lökarna måste va ra specialbehandlade för. .Juldriv« ning, : söt "Av planteringsmaterial finns nu lämpliga » plastkrukor, t.” ex.” OS: krukan, att tillgå.” Här finns olika storlekar för de olika lökarna, och krukorna är billiga/' hållbara” och lätta att handskås med.-Dessutom är: de: praktiska vad gäller växt: på äranden? OK Ja, herr domare — men det : BJÖRNENS ENSAK "den för att få förklara att björnen '- äter myröt 'och' myrägg. "Fadern tl en föra begåvad son -— Nå, och mera då? ec ec vände sig till en inflytelserik vän VAD Åsså äter han . blåbär och för att he' denne skaffa sonen en lingon äÄsså. anställning. mo Jahagå, sa den inflytelserike, +) det finns iu plats för en direktör . t 1 ett stort holag — årslön 150.000. I Ja; det ä bra; ile' Urban, — Nej, pej, det är nog för an- men” hur” tror du" att den stora SYRSfUNt Det vore bättre med björnen kan vi ehålla livet med . någonting enklare. Jö ppf ;. — Då finns det en plats som vi- cedirektör —' 100.000 i lön, :: mare, med sådär en 20709 .000 i lön. =prän: = Seså, har hor nu slagit : - — Ja bekla ar, käre vän, men sönder ett'fat' igen! Hon slår ju för Jag latser fodras det akade- fönder, mera än hennes lön: går . i misk grad r FÖGA ÄLSKVÄRT. Madame von Brionne och kardi- al Rohan”råkade vid ett tillfälle 17 våldsamt = gräl Slutligen för- klarade. madame de Brionne att ett stort bygge med' 2000 a ställda” hade”en guide. fått I -upp-” ; = Nej, nånting ändå blygsam- i och 9 kamrater på kanalresa och. ler till. Under senare år har. tor- fyra dagars. uppehälle i' Stock- holm, ett äventyr på den tiden, och ett förstapris .som med olika korrigeringar, skulle bli tradition "och försvinna. först år. 1958. År 1924 dog Stina Quint,: Hon . hade: då varit US gasol vare] och förlagschef i 32 år. Hennes efterträdare: blev ' väninnan” som varit med: från starten, Lilly: Hell- "ström, Hon dog 1930 och på' ”hös | "ten samma Ar övertog Ahlén & Akerlunds:; Förlag ' utgivandet av .Folkskolans Barntidning. Den förs- ta manliga redaktören, Cyrus Gra-! nér, trädde : «till. Han efterföljdes 1937 av 'Elly Strömgren, som vid sin bortgång 1957 ersattes av den nuvarande redaktören, Margareta 'Toss. År "1950 döptes Folkskolans Barntidning om' till KAMRAT-., + POSTEN, Tidningen som dittills " haft: ett mindre format blev 'nu större både till omfång och sid- antal., Den moderniserades tryck-] " mässigt: sett: och fick mera färg | dernt offsettryckförfarande, Upp ven kommit in i bilden som en, jordförbättrare av. "rang. , Genom att så här års blanda upp jorden med trädgårdstorv är den väl för: : beredd för växtligheten när våren kommer, ' I vanliga fall räcker det om man Nl strör ut ett fem cm lager solmull- torv och gräver ner den i samband med. höstgrävningen. Så här 'års - behöver! torven inte blötas först. Tung lerjord" eller mycket lätt sandjord .behöver ett. större torv- itillskott, om resultatet av '”odling- en skall bli tillfredsställande, GöR EN KOMPOSTHÖ Även den som har lärt sig vär- det av en sådan jordförbättring med torv bör inte försumma att. tillvarata de mullämnen som trä gårdens avfall ger. .Gräsavfall, löv. etc är alltför värdefulla saker för att kasta bort '— även om det, kanske inte ser så ut. Lägg dem i en komposthög så förmultnas de på kort tid till jord. '- sla ; Komposten kan göras på mänga sjukdomar,» Porerna :i de: gamla lerkrukorna' brukar ju rymma en hel del i den vägen, . : Är. det skillnad på lök och ör kar? — Jay, utan att'skjuta över » | målet förtjänar -framhällas att stora skillnader - kan ' förekomma; och att man väl är på den säkra sidan först när man själv köper sina lökar i de specialbutiker, som finns i våra större städer över he- or it det vore bättre ' "med an jordförbättring? . +. VARVA MED TORV 5 Skall komposten vara "riktigt "lättskött bör den bestå av två lå- ;la landet, I dor, En avsedd för uppsamling av En lök skall. "vara stor och växtavfallet och en för beredning ' fr isk. Då får man 'en kraftig blom- av själva komposten. Lägg växt- ma. Billiga, små. hyacintlökar kan vavfall.och torv varvvis. Bäst är. :-Jom man börjar med ett decime- intetsägande blomma till odlarens I tertjockt torvlager i botten och stora besvikelse, Det är därför väl- genomfuktar detta ordentligt. ' Så” betänkt att köpa 'sina lökar Å spe- lägger man på växtavfall till 2—3 cialaffärerna då man h sim höjd — och så ett nytt torv-' fullvärdiga varor: lager." På" varje. lager : växtavfall h Vidare är det väsentligt att jor] strös kalkkväve. Och så glöm inte den är frisk, Vid | plantering i kru? att vattna.” Det .finns. också spe-' ka' inger detta inga. större prob- ciella" komposteringsmedel som lem, då man som regel köper iord, ger snabbare förmultning. En rätt t|'ex. Idealjord : eller : Weibulls skött i komiposthög 'som :hålls or- Krukväxtjord. I gamla lökrabatter : [dentligt” fuktig: även: under som--däremot :'kan det: så "smänfhgom” maren ger fullt användbar jord uppstå” jordbruna' "sjukdomar, sä-' ju: t. ex. ge en ynklig, gles och | Il drag "att" visa arbetsplatsen ': ponerad:; "er "Jag skulle: tippa! på omkring 25 procent. Hö; ; turisterna... En turist frågade. im "' hor skulle kasta ut t kardinalen ge nom' fönstret." r ulle "jag. inte” en, gång känna lämna. er: samma väg som "jag ”flera' gänger kommit för att besöka er?.' ; Venedig utgjorde inget undantag . därvidlag. Dessa filmkrönikor tor= publikatloner, äventyra Och säg. ' sin tid gav Hägglund & Söner li- | Halmstad; Här skall i kon- |: Solen går: upp kl. '5.40 och"! Den'naturintresserade: lärarin- = yar ett mycket: lätt vin... . de' med tårdel kunna förläggas till ” böcker i svenska original eller cens för elektrodtillverkningen —/ torslokåler "läggas nya golv och ned kl. 18.34. . : jnan i'en sköra i Värmland berät: . >» annan tid än kvällar. . översättningar, Naturligtvis blev bl a kommit överens med ”Malcus- | dessutom inredas ;rum-: för + den > . Fant ue tade för "klassen "om "björnen, då Mss ” Sverig: Radio har förälskat sig hon rik och till hennes vanor koncernen. Denna upplåter nämli-| kvinnliga :arbetskraft, som kommer | ;. vo LöKDAGS: ” > san| litte Urban började vifta' med han , «> DET VAR VÄRRE i amerikanska - thriller och Ppang-pang-filmer. Trots att vå här t landet lendast har en enda TV-= kanal får vi svenskar förmodti« gen se fler sådana filmer än de amerikanska TV-tittarna har möj- ligbeter Att välja över dussinet kanaler tillsammans,.. Den: på= " gående " thriller-serien = ”Jagad” vars tred'e avsnitt vevades i går ', är visseriigen'Spännande mer. var= för" har TV-ledningen föräskat | sig i näsian bara kriminalitet, då vy. den hyr nnderhållningsfilmer? | "När slutade 1966 års valrörele se och när började 1968 års? Frå= gan togs upp i Lars Orups poli= tiska daghok, där partisekreterar« na intervjuades om. utgångsläget för nästa års 'andrakammarval. Samtliga utfrågade vitsordade att den kraftmätningen mellan socia= lism och :ocial borgerlighet kom- > mer att b! en av de hårdaste vi svenskar fått uppieva, De bor= gerliga nartisekreterarna tycktes cedan vara på offensiven mot re= geringspa”tiet medan socialdemo=' kraternas Sten Andersson mera verkade inta försvarsställning. I : varje fall tyckte sig hr Orup kun= KYRA na a detta, Om ett. år och 'tre dagar får väljarna. veta d delning, zu RYSKT : historien. "—, Var Adam och Eva ryssart. —'Ja, men det törs inte våra le- dare berätta för oss, Vi. har ju inga bevis och du vet ju hur ut- ' landspressen driver med. oss, där- för att vi är först I' allting, . : — Du 'pratar,. Visst har vi bhe- vis. Adam och Eva hade inga klä- ,jder, inget annat att äta än äpplen ”ioch de trodde de var 1 paradiset.' Det, är .ju självklart att de var Va Hot PROV: ses ata mänska semestervägar. Ett pro= , a vilken taktik som” gett, bäst ut« Två ryssar talade om skapelse. : TYSgar, Jon - na lagan ökade rekordsnabbt. Under olika sätt... Den som” vill ha' det sex måriader- 1950 steg "upplagan" snyggt och prydligt — och vem I från 87.500 -till' 129.700, År. 1961 I vill 'inte/ det. —' gjuter lämpligen redan? efter: ätt år... Fröken A:— Har du prövat den | nya skönhetskränden? som blomsterlöksröta” och 'Fusa-,:' |riumröta, Dessa'kan förorsaka: ute; a VAR INTE FöR NOGA! I &> jbliven' blomning, och mari bör På” d nådde ., man toppsiffran" 207.450 " sålda exemplar, Mer än vartannat harn i grundskolans: sex - första klasser läste regelbundet Kamrat. posten, ' Upplagan .har sedan något reducerats 1 propotion till barn- Kullarnas . nedgång i de-aktuella' klasserna. Priset: har följt med i inflationsutvecklingen, : men fort-' farande är. "Kamratposten en av. de prisbilligaste tidningarna i: lan-! det. 20 kronor är den nuvarande helärsavgiften.,. 3 «Tidningens "ekonomi " baseras hästan uteslutande på prenurera- tionsintäkter. Annonser har under lång tid varlj bannlysta eller hårt éensurerade, Tidningen vill inte, . bidraga, till-att dess. läsekrets ut-! nyttiag 4. kommersiellt avseende.” Kanske är tidningen i. dag ' mera värdefull än förr. i: den våldsamma konkurrensen med se- rietidningar och andra mer eller : mindre . våldsspekulativa publika: ; tioner. Det, ursprungliga mottot ”att "ge" barnen" en: sund "läsning utöfver läxan” är fortfarande led- stjärna för Kamratpostens redak- tion, Den' höga "upplagesiffran vi- sar att både" barn och föräldrar uppskattar att/det finns en ”skol barnens, egen tidning”. Möjligen . är det så att Kamratpostens strär. van ”att!grundlägga goda läsva- ror” kan'bidraga till att förhindra en ytterligare förflackning av vår : kultur, Kamratposten; denna pig- ga: 75-åring,. har säkert rhedver- kat till att mänga av de barn - som i sjätte klassen lämnar tid: har Kamratposten lyckats 4 sitt honom — och' nu visar det sig ningen, söker sig en kvalitativt en bassäng på förslagsvisi 2x3 m- och med 70—380 cm djup. Den kan ligga under jord, men också ovan- på. Viktigare är att man TBger > ett :finmaskigt nät. över, så: att råttor och andra smådjur. hindras att. komma ner. En enklare kom-, postlåda kan hopspikas av Impreg- nerat. virke, ' = - :.Sköts komposten. 'på: rätt sätt -har man inget obehag” av den. Man . behöver faktiskt inte. märka den om man planterar en - blomsterhäck - omkring : den ' eHer' kringgärdar den med ett spjälsta- ' ket. =" ngn : ; Obligations .. ; 1. (Forts. fr...sid. 4) « va järder Kronor. ' Jämfört med tolv- månadersperioden t 'o. m. maj 1966 har kreditmarknaden ' ökat med drygt 37 procent. = -En förskjutning ' har ägt rum under det-senaste året från di- rekt kreditgivning till obligations- : emissioner." Vid slutet av maj ha- de obligations- och förlagsemissio-': "nernas andel av de totala kredi- terna till. den privata sektorn och kommunerna ökat till. 59 procent Jämfört med endast 25 procent |. under motsvarande tolvmånaders- har en I period. ett är tiargare, 4 uppsåt att lägga en-grogrund för ”god och sund” Läsning. ON "NN att se jämt och prydligt ut. Det är joch blomprakt. Men en sak kan "Slarv skall vi intecuppmana till. sådana växtplatser regelbundet be- Men fåktum är”att. just vid höst-' handla med ett jorddesinfektion: grävningen kan det vara befogat "medel, t. ex.: Brassicol. : Vad g med en uppmåning till trädgårds-. ler förfarandet vid plantering av ägarna att inte offra för mycket "olika lökar etc. finns goda rekom: åt det - allt --för ordningssamma, ; mendationer i t. ex, Weibulls Nya: | » Många slår nämligen sönder spad- Plomsterlökskatalog, 1967. tagen för att på det sättet få de a PA RESTAURANG fö alldeles fel! Den höstgrävda jorden i... Johansson är inne i stan och skall ligga 'grov och ojämn så att . efter att ha uträttat: alla sina ären- vinterns”" kyla har tränga ner och luckra på djupet. för:att få en bit mat! I Tag till spadtagen rejält när . Då han får endast en shaps vill ni gräver i rabatter och köksväxt- hän ha ' åtminstone "en till; land. Bland bärsbuskarna' behöver . blir nekad. Den i hans ögon fine ni inte alls gå så djupt!” De har. och” allvarlige hovmästaren : kom- ett mycket grunt rotsystem. I gen-'mer fram, ' men ' skakar bara på. "Igäld ställer de stora krav på jor- huvudet.” Johansson, .som inte 'vet - dens beskaffenhet. - . Höstarbetet :i trädgården NM "kanske inte lika inspirerande som » hur han riktigt skall uttrycka et r- ropar något högre: + > — Hörs det dåligt! lättare , att ' den: går: han : till en Systemkrog men :.: 16 oktober i-år "får vi at, nya "märken" i valörerna 5, '10,'30 "och - "90 öre; Samtliga utföres i tvåfärgs stålgrav yrtryck på fluoresceran- de vitt" papper "och i storformat. De två” lägre". valörerna får" som framgår avi bilden postala "motiv, en” "postryttare ' resp, ett' ”kegeljat->- få | navårdsnämnd -— had för länge se. : Fröken Ar IL Ja: jag, kunde väl tro att det bara” Mar: bluff. i I BARNAVA RDSNAM DEN valts 1 ' socknens barnavårdsnämnd ' :och infann: sig till. första samman- trädet - med » flera dagars 'skägg- '"åtubb,.r Efter "Jen polemik: ined - Svensson "utbrast en kvinnlig med- "lem förargat:! sa FP: — När man kan ge sig thl.att. .: komma till sammanträdet: med ett sånt" ansikte, borde man helst Inte: jyttra sl tan of '— Om alla kvinnor; hade ert an- sikte, "replikerade Svensson, så + skulle det inte behövas några bar- rv . de första sysslorna i våras. Det - - dröjer ju en. tid innan ' man får |: ve glädje av det i form av grönska alla 'erfarna odlare intyga: Det som : görs-.så här års har.man igen i- form av en mera. lättskött träd: : gård i vår, RATIONELLT -— Eva har otur. På kontoret herre gått och tittat på henne 'ett pår dar, så hon lät job- 1bet vila och grinade upp sig mot att han är firmans rationalise. ringsexpert! sett värdig "ersättare. I så fall ton od Nu var det han ' som — talade. Hån berättade hela historien om » sitt möte med Sjang le « frågan: nå kommer | frå "Ja. han mindes till oc Fort under eken, inte - för. den bisarra till- fällighetens - -skult eller ' för att; 8? | henne. den länk + i ödeskedian som hon saknade, men: han. ville få henhe att förstå "an det var na skenet av enlstor passion o itor .smärta på Sjarlgs ansikte som la själv. den fata ngivit " honom si 3 en dam? h med att ch han sagt en förtjusande damndan undrat om Gåtatorp verklig | kunde Jc en pärla av bög kvali oh Nr tet. - Vid "mitt . ändra samman: träffande med arkitekten i går jni minns, då lade jag vidare : märke till att han uridvek'att blottställa er, försökte skydda er. "=. i = Gjorde han? Verkligen? Jag hörde ingenting då! : . -- Och har ni vett hur. hans an- sikte ser ut sen han förlorat er? - Ja' han hatar mig så han får spasmer bara han ser tmig. . i. Så småningom. lyckades Språng varligt leda henne w hatföreställ ningen som hon fastnat i. Hans avsikt var. att: få henne att inse hur man handlar , mot den man älskar: viker undan och ger ho: nom sitt tillfälle. Men hon märkte inte något syfte. --Hen--upplevde bara att någon talade. mänskligt med henne om det $om varit och återgav det dess. mänsklighet där- vid. Så hade inte Malte, inte Dag: mar och inte heller den stackars fru le: Fort: kunnat tala, 'de hade alla på olika sätt varit lika onatur- liga som hon. Detta. var det end. rättframma samtal Regina nånsin fick föra om det som förvandlats till skarn och blodsskuld och sten- kastning och helvete Med sitt .ve- tande; sin rod erlighet och deiak: tighet lockade - fram en återklang . ur . det "förgångna och medan hon - lyssnade " hörde hon sin egen själ sjunga sin dödssång, sin kärlekssång och försvarssång. Den sjöng om de två starka vingar den skapats med,. sjöng om de långa åren den flaxat kring ' med den ena vingen bunden vid krop- pen enligt skick. och sed i, Gåta; torp Sjöng om «ärleken som skar av banden ' och. om honom som Den sjöng om den korta yra. | där aktiga flykten” ”imed 'oprövade vingar som slutat' med 'vingbrott och fall. Den. sjöng om” "de rymder den vär”skapad-att genomfara och som der, aldrig skulle se .ty det var för, sent. Den sjöng sitt farväl till hemmet, till livet, till Guds 'rike och helvetet i Såtatorp; där hon ick. kunde få Vara emedan. där icke var plats. för både henne och Siang. vo > "Medan Regina lyssnade till vad själen sjöng, märkte hon inte att Språng reste sig och lämnade henne ensam. Även' denna stora karl kunde försvinna utan att det märktes. . Han vandrade jpå måfå "genom den del av kyrkogården som var planterad med "massor av vidrigt fula "gravstenar, talande om stor vördnad för, de döda Han ströva de makligt och skenbart oavsikt- ligt mellan stenarna, men han var ful! av.spänning : Hans tanke gick till doktor Udd som säkert med samma spänning ävvaktade resul- lockade ät på flykt över djupen. tatet av hans" bemödande. ” Nu gällde det minuterna förstod han, om inte hans ord lyckades spränga försteningen” 1: hennes” sinne,' skulle hon mala! vidare som förut: "det var bara, en rå "lidelse och inte kan. jag sona min; blodsskuld. annat än om jäg stannar kvar. och tar emot all skam och skymt och ålla vassa 'stenar' som' kan upp bringas. i Gåtatorp?” Han. trodde att hon givit - honom rätt i det ögonblick. han <aläde, :' men skulle hennes insikt vara så länge att hon hann fatta ett beslut? Hur stark är kärleken, . hur; stark-/ är san ningen? KR oc -Regina var inte kvar på” soffan; hon stod nere vid Ullas grav och Jade blommorna i den Han tänk” "de kommer att ta emot kistan mjukt i morgon” Hennes gröna kappa lyste i skymningen med en frän ton i kyrkogårdens milt gul nande gröna. "Hon mindes inte mer orden i sången om vingarna Men dess eko låg kvar inom hen ne med en hög och vemodig klang. « . "Eantbrukare -Svensson: hade in. -pass pengar, sällskap ' tjänstledigi h På hemvägen resonerade Språng | andels : - Hj : stedt skulle — silda en förening. £ : saw vc kens Dagmar tyckte vid diskussio . nens slut. fortfarande att det. var", härligt «att få en användning: för : den där servisen för sex personer och Malte tyckte ati det var en fördel att hans möte. kom; sam tidigt ' med Fristedts för ? kunde ' man få se hur Gåtatorp alde: ' - Varför ska. jag uppskjuta kan inte. Fristedt likaväl uppskju ta sitt möte? OC för-ett : halvt: års" vistelse: i utlån å I det En. halvtimme” senarg tog. Ret gina' fram .' 'sin kappsäcktur en garderob . "Allt skulle ordnas av den där stora. karten i morgon men" bort måste hon redan - Hennes vilj - var vänd Hon stannade ett. ögonblick "och Frågade sig om derta offerf verk ligen var nödvändigt lo ty han hade sagt henne att Sjang älskade henne, och att hon måste vika för ” Nej men jag sa rv dig ju att hönom Han-såg sig omkring i sitt Roili I kommer, ban kan ju inte hem och tog avsked föralltid... '|vänta' a moa "= Men Gud kan? a + < Ja är det. inte” just vad han kan? i a " Och'så vidare. » Men Språng skyndade till präst, gården för att överlämna Reginas ansökan om "omedelbar stukledig: het. . . Malte och Dagmar var under ti- den inbegripna "i 'en 'ändamåls- : enlig diskussion om det var takt- ' Yo löst eller ei att skänka bort sina! + ” lysningspresenter 7 till - Ullastinas , . | bosättning, och om det möjligen] ' | ie SS S var ännu taktlösare av Malte att Sa : utlysa sitt . möte. efter: begrav- : se ningen : vid samma tid som Fri-|- so NN (Forts) | i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.