0 (0 (055 AD 0 ED AD [a aa a [AR | je jä jön [a nn NN XY LAHOLMS TIDNING ., vr Lördagen den 16 september. 1967 Andlig frihet Kulturklimatet i LT Lördagen den 16 september 1067: IT= a i Östeuropa vakien och publicerats i den en- blivit bistrare igen. Ki partierna i dessa länder har an- sett att kultur och ideologi bör vara samma sak, De har krävt av kulturarbetarna, författare 'och ' konstnärer, att dessa skall under- ordma sig partiets ledning och i sina verk. propagera för och för- klara den kommunistiska ideolo- - gelska v otid. day Ti mes, I manifestet anklagas regi- men för att bedriva en rent fas- cistisk häxjakt mot den tjecko- slovakiska författarföreningens medlemmar. Manifestet vänder sig till ”allmänheten och författarna i hela den fria och demokratiska .gien. Efter- den s k ringsprocess, som genomförts i flertalet — östzuropeiska länder, gavs något friare tyglar åt kul- turarbetarna. Detta töväder följ- des sedan av nya åtstramningsåt- ” » gärder och sedan ; :kom återigen Relati. en : mellan partiledningarna och kul- turarbetarna har således tagit for- men av en berg- och dalbana 7 och just nu befinner man sig nere i en åtstramningsdal. Särskilt gäl- er detta Sovjetunionen och Tjec- koslovakien. . I Sovjetunionen dömdes som bekant förra året två författare, Daniel 'och Sinjavskij, till flera , års straffarbete för att de smugg- lat ut romaner ur landet och gett . ut dem på ett förlag i ett väst- " europeiskt land. Romanerna inne- höll skarp kritik: av det sovjeti-.. ska samhällssystemet. Vädian från kolleger och andra intellektuella ” i många länder om frigivning av " de båda författarna har lämnats . utan avseende av de sovjetryska -- " myndigheterna, För någon tid se- dan anordnades i Moskva ett de- monstratiohståg. med direkta krav på att de' skulle: frikännas och ' de, att endast de ” omedelbart ges friheten åter, Le- - darna för demonstrationen, några - unga ryska kulturarbejare, häk'; des och dömdes till rätt långa fri > . hetsstraff med motivering att de- monstrationen var olaglig. I Tjeckoslövakien har författar- na gått till öppna och hårda an- grepp mot det regerande "kom- munistpartiet, cningens kongress i 'soinras' ställ- des krav på ' obegränsad konst-' närlig frihet och framfördes”skaär” pa protester mot undertryckandet av medborgarnas rättigheter. Vi- dare protesterade: författarna "mot ' hk akiens fientliga inställs . Vid.” förfältarför- - världen” och - speciellt till de vä dikala i väst som fort- farande bär på farliga illusfec ner om demokrati och frihet i de socialistiska länderna, som. pro- testerar mot amerikanska massak- rer i Vietnam, mot fascism i Spa- nien, militarism i "Grekland och I rasism i USA, men som är benäg- na att överse med vad som hän- der i öst. Dessa uttalanden i ma- nifestet kan sammanställas :med vad en författare och mångårig . dl av det tjeckoslovakiska. kommunistpartiet yttrade vid för< fattarkongressen. Han underströk . att det totalitära ' maktsystemet : ”Jett till hela nationens förfall:i' , fruktan och politisk likgiltighet, . De tjeckiska författarnas aktion . borde bli en tankeställare för åt- sskilliga av deras kolleger i vårt: lugna Sverige. Men kan vi vänta att deras ord gör något intryck på. t ex Jan Myrdal, Göran Palm och. . Sara Lidman, som -vantrivs i sitt ”kapitalistiska” hemland o väntar "på frälsning från den ”kapitalis- tiska ondskan”. här hemma Fe nom införande av en ”socislistisk” samhällsordning. Menar man som ”socialisticka”; läs ”kommunistiska” s-mhällssys- .' temen kan ge, människan frihet, så Jär inte de tjeckiska och rys-" " ka författärnas tragedi kunna rub- ba deras fanatiska tro. För. närvarande har partibyri kraterna «i - Sovjetunionen och, Tjeckoslovakien övertaget i kraft-. "mätningen med” kulturarbalarna, men kan de behålla detta över-: Sverige.; Hoppas denna gamla sed . får. bestå Jana. ider.» H tag, Ingen. kan ju med" bestämd- tack”. he Za, hur "utvecklingen kom-s |" Citate ä "hämta u » att'. bli, men, "mycket talar' att. kulturarbetarna . drar det" längsta strået, . öm man: I anlägeer ett.r långtidsperspektiv. - På. det J a ådet”har-:i öststa-,.. ning till' Israel under och" efter "kriget med arabstaterna. De'pro-. testerande: författarna anklagade: omedelbart av regimen: för " stats- fientlig verksamhet, och flera :av + dem utsattes för en förföljelse, som berövade dem : deras möj heter att livnära sig på sitt fi fattarskap och som också medf de att deras I ersonliga frihet sat: Författarnas svar vå regimens 4 framåt . a materiellt ” Ideol brutala åtgärder kom '£ form av ett manifest, och ursinnig kritik mot den: tjec-', kiska ”terrorregimen”, Manifestet. har smugglats ur, ur. Tjeckoslos " stärkt uppmjukats och” att före-: ” ställning, anser; : Å måste”. "kömplettörast med” frihet” innehållande frän 3 terna: inletts; en reformpolitik, som ': innebär ,””att:' 'planhushållningen agsledningar. a givits frin händer! "att planet; produktionen. Måriga kommunister, även "ledande ' Å denna frihet ' ven "på: det kultureNa: området / för att de "kommunistiska inrar fortsätta att gå 52 09-50. 7 Postgiro 3:50, 023 Nyvdi HLC 1: Direktör Nils R Skoog - Styrelsen för Hallands Lantnrans Centralförening har till verkstäl- lande direktör efter direktör Carl Andersson, som avgår med pension den'31 december 1968, utsett direk- tör Nils R Skoog. . "Direktör Skoog, som är föda 1924, 'är sedan 1953: anställd som verk- stäliande dirdktör för Lantmännens .Centralförening i Jönköping, Direk- tör .Skoog kommer tills vidare att även. uppehålla tjänsten som verk. ställande direktör för Jönköpings- för... "Carl "Andersson anställ- des år 1925 i. Laholms lantman- naförening,-där han efter ett par år blev! föreståndare. 1945 flyttade han ' till Falkenberg "och HLC. som örganisationschef för att 1950 tillträ- da befattningen som verkställande direktör, Ke i i | DAGS FÖR JULKLAPPAR: HÅ (TILL VART SJÖFOLK bjäg tackar, så hjärtligt för jul- kläppen.” "Det. är mycket roligt med dessa sjömansjulklappar från främmande, människor. hemma ta emat en Julklapp. :Benem sjö mänskyrkans r; rg. Nu är di g kyrkorna . "vädjar -även "i: år "om el julklappar för jatt. kunna sprida UED glädje , fik dem :'som . för r denna nada på världens sju hav, långt;från hem -och anhöriga. ib Julklappar. — även kontanta gä- vör "= sändes. till Svenska: Kyr- -Sjömansvårdsstyrelse;.: Norr Mälarstrand 28; Stockholm -K; Tel. t ning 2, och 3 andligt förtryck betyder : ekono umisk; slagnation, - det .är en.:san ..ning som dessa kommunister " mån inse, utrett” dotaljhandeln. - grundval av siffror från, 1963 noterar Fri Köpenskap på ”Iedarplats. Siffrorna "är vid' det här laget helt inaktuella, total- omsättningen för livs t, ox, var förra äret 50 procent högre än utredningens, Varför : slösa ar- betskraft på sådant? "of Meningen med den officiella statistiken över ockonomiska o samhillsförhållanden är väl än- då att uppgifterna skall kunna tjäna som pålitligt underlag för beslut och planering från of- fontliga och enskilda Instansers slida skrlver FK. och därtill du ger inte en utredning, som av tids- eller andra skäl på väsent- liga puvkter avviker från den aktuella verkligheten med hälf- ten eller så, Och när det för en privat institution som Detalj- handelns Utredningsinstitut går att få fram siffror, som med en viss fast NHten osäkerhetsmargl- nal speglar denna aktuella: verk- lighet, så borde det väl inte.va- ra oöverstigligt för statens eget statistikverk att också göra det, nl FR: D sHedlunds. förklaring = | samlingsregering "skulle vara "en nvgod? Soch: demokratisk lösning, av ,Fegeringsfrågan. just nu har be tecknätg. som en. politisk ' bömb; ”skilver Vv xjöbladet. (ep): Det är kanske riktigt, att hans förslag . är, sensationellt, så Jäs- ta' som tänkande och positioner vär på sina håll inom svensk po- "tik just nu. Annars ligger för- slaget helt 1 linje med Hedlunds demokratiska och samarbetsvän- liga "politik. , Det ' "vanligaste ' argumentet ” mot en samlingsregering” är, "ått det politiska intresset: skulle sjunka vid samregerande. Men det är fel att ta detta påstående som ett axiom, För dem, som är ute efter blott 'och' bart måkten för dess egen skull kan det nog vara en sanning. Men för övri- ga kan den nuvarande situatio- nen inom politiken ingalunda vara stimulerande, Dagens poli- | tiska debatt i Sverige är ganska: ointressant, I mångt och mycket har den sjunkit ner till en tröt-. tande strid om ord. : Under = dessa förhållanden | skulle ett skifte av regeringssy- "det! politiskat intresset bland all- än! stimulans, vad beträffar märheten.. En samlingsregering ”skulel'!stiråulera medborgarna ätt -tänka mer obundet av par- stier och: traditiorfella »pasitioner. «En, verklig nyorientering: skulle Yättdre kurina. uppstå och tas sig Hitryek; SN iorglket (2) kommenterar: " Gunnar Hedlunds försök att = skaffa sig'en egen profil-har in- « te väckt nägon större entusiasm hos / Oppositionsbröderna, Just nu + fälls "11 den - borgerliga pressen hårdare orå., om honom än som : förekommit: sedan han 1957 läm- nade" koalitonsregeringen ' med " socialldemokraterna, "Denna re: "aktion är inte att förvånas över. "Hr Hedlund erbjöäder ' för : det första socialdemokraterna ' bor- gerlig. förstärkning av regerings- underlaget; genom att antyda att även :om de borgerliga vinner Majoriteten > 1968 kan. socialde- . moktater . få sitta kvar . och i , egenskap. av största parti behål- "ia ett.stort inflytande i en sam- lingsregering.- För det. andra an- . tyder. han att mittensamverkan är ”bra som den är”, d.v.s, bör '« na. politska ”utspel”. En mitten- pågå utån större bindningar för hr ; Hedlund: att avstå från eg- tidning, , Vestmanlands Läns 'Tid- ning, är illvillig nog insinuera » att mittensamarbetet för Hed- lund främst är ett instrument .alt. värva rösten. från ”folkpar- i: arkitektur och inredning prägel -| söndag: har manl satt? "En kristen + förde." över: frågan -till deras eget I liv så blev 'de. honom -sväret skyl- .|alla :texterna,. Men - 'evangelielex- Helgmäåälsringningen + radio lördagen den 16 september kom: mer från Kristianopels : BLEKINGE. EKEN. SYMBOL "FÖR HÅRT: - Två Jummiga lekar ” omramar altaret i Kristianopel. Denna för en kyrka unika dekoration, ett verk' av en bygdemålare på 1850-talet, har sin symboliska mening. En av: ekarna, med tre kronor På stammen, återger Ble- kingevapnet. Eken, denna sym- bol. för motståndskraft mot ti- dens stormar, hör också av and- ra skäl hemma just i'Kristiano- pels kyrka. Ty få svenska kyr- kor har genomgått så hårda öden. Efter att två föregående 'kyr- kor, den ena uppförd i Avaskär omkring ' 1200, den ' andra' i den då nygrundade fästningsstaden Kristianopel år 1603, båda «ra serats under 'sverisk.-danska krig, byggdes 1618—24 den nuvarande kyrkan. Under mellantiden från 1611, då den första kyrkan. i Kristianopel bränts ned tillsam- mans med hela staden, hade man inte haft. annan” gudstjänstlokal än ”en. underjordisk håla”. Detta enligt protokoll från en. biskops- visitation 1611. Den nya. kyrkan "fick -både, i Ä av nederländsk" renässans i den utformning : som r kallag.. ”Kristian IV:s stil "Också denna. kyrka skulle : utsättas: för "svåra hem- sökelser, Under” snapphanekriget, : Kristianopel” var stödjepunkt för Dackes: friskaror; fick kyrkan flera '-träffar av” gvenska .kanön- kulor, . Dock. :skonades : :kyrka. och prästgård denna gång då ; Kristia- nopel för. andra gången brändes kyrka i Blekinge PRÖVAD I KYRKA: förinnan” hade "det så ofta 'krigs- härjade Kristianopel haft svårt att sörja för sin kyrkas under- håll, Det framgår 'bl. a, av en anteckning från 1666: om inköp av ”ett. stort tråg att placera över :' predikstolen” för att skydda fÄtminstone "predikanten från takdröpp! son Även under 'de första svensk- åren efter -Roskildefreden ' 1658 utsattes kyrkan för en ornild be- handling och förlorade en: hel del av sina mest värdefulla in- ventarier, Men kvar finns bl, a. den s. k..kungastolen,. den som den danske :Kristian IV lät göra åt sig 1635. Den bär sedan 1954 också Gustaf VI Adolfs namn, den ende svenske kung som :sut- tit där: > it Av. de två klockor som i Sve- riges . radio ringer in helgfriden den ' 16. september, "väger. "den $törre hela 700 kg. Den tillkom så sent 'som 1927. Lillklockan är vida äldre och har gjutits . om två: gånger, "den första år. 1726. De. två: klockorna hänger i I ett med trapprösten prytt torn; som förr tjänstgjorde som ett av de bästa. end lång öfarten i Kalmarsund; :- lämnades derhåll” från” :”Lots: Cassan” 1 I Karlskrona; : Men : med « tillkoms- ten>av : :ölands södra fyr, ”Långe' Jan”, . verkets sic ner "av svenskarna. : Redan” dess- "(Som rubrik: "Över: innevarande människas. frihet. Detfä temat..som Niksom” går igenom .i ten,' leder tankarna” särskilt. till söndagens .helgd.: i. Jesus är med vid i. ; fariseens hus -och. där ställes han inför. frågan: ”AÄr det lovligt att böta sjuka. på "sabbaten; eler är. det. icke. lovligt?! .Det var. Jesus 'själv,. som. drog upp "frågan. Det «var én. vattu- siktig' man som sökte hjälp hos Jesus mot sin.sjukdom; trots att det var 'sabbat. Jesus kände hur påpassad , han varav. sin fariseis- ka omgifning. Han' visste huru alla 'endast väntade, på ett lägligt tillfälle" att komma: honom” till livs" och då 'var det 'ett kärt äm- ne ratt taga till för Jesu" veder- sakare genom att tala om sönda- gens. helgd. . 'Sabbatens ". stillhet” höll” man styvt på och att bli stämplad som sabbatsbrytare var minsann" inte så lustigt. Detta visste Jesus. Men ändå botade .han mannen, '. - -- Man tycker att det är en na- turlig sak: att bota sjuka,' även om det är på en söndag. Men: på Jesu tid var det inte så. De, lag- kloka" och fariseerna hade massor med bud och förbud att följa. De var helt bundna av lagen. : Med Jesus bryter en ny tid in. Han kom med kärlekens evange- lium. Han, :var kärlekens budbä- rare och allt: blev förändrat; Så är det föränderligt "skönt när man låter Jesus få hand om ens hjär- ta och liv. : > När Jesus botade. den vattusik- tige mannen, på sabbaten så kän- de han säkert omgivningens kalla ståndsresonemang med: dem. och I. därför -; ;bidrag: till: kyrkans:s un! . upphörde . detta:»unika' bi- drag. till.s >kyrkokassan . från” lots- ör när Jesus" "drog. upp: ett för- ö Ny lytt fö förbud Länsstyrelsen bar nu meddelat förordnandet, i I det nya förordnandet är Mor- muleringarna mildrade på samtli- ga punkter utom en, Det bör poäng- teras att förbuden inte är totala; utan att länsstyrelsen kan bevilja cispens från dem. De åtgärder som icke må vidtas utan länsstyrelsens tEllåtelse är följar.de: 1: Nybyggnad och tillbyggnad av befintlig byggnad för annat ändamål än för att tillgodose jordbrukets be- hov. Denna punkt är oförändrad. «2, Anläggande av väg med un- dantag av ägoväg samt skogsväg av enkel beskaffenhet. Denna punkt löd tidigare kort och gott ”anläg- gande av väg. ine i naturen på I Hallandsås” i naturen inom ett visst område av Hallandsås i Ö . ordnandet, som är utfärdat med stöd av naturvårdslagens 19:e para graf, gäller tiden 16 september 1957—30 juni 1969. Ett tidigare. före . budsförordnande utgår i dag. Karups RLF-avdelning samt en del en= ". skilda markägare i Östra Karup har i yttrand '. mycket kritiska vändningar reagerat mot innel för- att tillgodose jordbrukets och skogsbrukets behov. Här gällde tis - Cigare helt enkelt förbud mot an= jäggande av upplag. > 6 i'det tidigare förordnandet, -- mot ingrepp ytt. förbud mot en rad ingrepp” 2 stra Karup. Fö en till länsstyrelsen i 3 Plantering 'av barrskog samt avverkning av lövskog med undan= tag av gallring och röjning. Här skogsplantering och avverkning, ” i 'för högspänd starkström, Detta in= att framdra högspänd elström hävts, hållet i det utgående Yr gäller tidigare förbud mot all slags : I 4, 'Framdragande av luftledning . rebär att det. tidigare förbudet mot - 5. Upplag för annat ändamål än , a Punkt 5 är identisk nicd punkt vg Punkt 5 i detta, vilken gällde :. Statsrådet "Camilla | Odhnoft "talar på lördag i Tylösand, Fru . Odhnoff medverkar 'där i Hal- lands ABF-distrikts årskonfe-j rens, Konferensen börjar på lör- dag med studieupptakt med ett omfattande program och fort- . sätter på söndag med årsmöte. Efter lunch på lördag eftermid- dag inleder. Hugo Heffler,.. ABF, Stockholm, en-diskussion inför den nya . ' studiesäsongen, ' Arbete — trygghet — utveckling är temat för ström, LO, Stockholm, inleder. de- batten. larese samkvärn,. som ordnas tillsammans med -"' Halmstad-Tönnersjö : SAP: krets. ' Familjen ' Alfredsson ' under. håller och: Paul” Jensens: orkester avgusti i år är ånställd som studie- sekreterare i distriktet, -: -Hildingsson' var också i i: "februari och mars anlitad för att arbeta med distriktets 'omörganisation; Omorga= | nisationen beslutades vid förra årsi konferensen och förslag" till 'omor- ganisationsplan har insänts till bundet. för yttrande - A Distriktet anordhadé under året i diga,' Var: det: nu viktigare med åsnan eller oxen än: méd. en sjuk människa, a ker i den" "vägen. väven 1 dag. +. Vilodagen är: en Guds' gåva till korna ' ringer; så ”skå "vi gå. till Herrens ”hus - och - tillbedja och: ska bekämpa '; våra "synder 'och nelse.”. sa "Visst : :brytes: det' mycket mot söndagens: helgd, Den blir” mänga gånger människans verksammaste dag. På kyrkogång hinner man in- dagen skulle bli en' avkoppling från ' vardagens bekymmer 'och "istället för att: komma i hörhåll för Guds ord :brukar man sön- dagen fullständigt emot Guds vil- ja: Det är att bruka söndagen fel, Det är Guds vilja att vi kom- ma till honom i gudstjänsten och i'den enskilda" andakten. Endast så blir söndagen vad den är äm- nad 'av Gud att vara Ett andligt och lekåmligt kraftcentrum, Detta är en kristen människas frihet; Det ringer. till vila," och veckan Guds: sabbat sig halkar, och mödan har slut. . Tack ge Fader, för hälsa och "7 frid blickar. Detta var något fruktans- värt, menade fariseerna. Men .de: och 'nädenes gåvor i nödenes tid. Torila Lindblom. Sä "förblindad kan en männi. ska bli, Vi kan nog träffa på myc- människorna: Den! dagen har Her: .. : ren. själv; glvit "oss. . Inget arbete |, skall' då binda 'os$' utan. när kloc- "ordnade under året sammanlagt-708 lovsjunga . och tacka och hämta” kraft för vardagens ' gärning. Vi $ vår tro. På ett sådant användan-|' de av Herrerls dag följer, välsig- te" ens tänka, Istället för:att sön-i egeri regi och tillsammans med and- -Ta organisationer ett 20-tal kurse av olika slag. 18 april i år” hölls' Folkets ' hus, , Halmstad en han kappkonferens i. samarbete, med de ' randik; des 'or IE . Kon-, ferensen samlade 'ett" 90-tal delta-" Distriktets medlömsörganisalioner ietudiecirklar' i skiftande & ämnen, det totala deltagarantalet: uppgick, till ' 15.979. 21 fritidsgrupper, ra rades till distriktet. ” En rad föreläsningar samt den Uppmärksammade utställningen | "Unga fotografer” fullbordar verk- sr v : i (FortsMfr.' sid. 1) "en sak” "som Mönar sig om för- eningarnaä får bättre ekonomi, då får de större möjlighet att : ta hand om ungdom med fri- tidsproblem. -, På bilden ser vi: nägra kil- lar som varit med och samla skrot — bara för att fotboll vär, toppen tycker de. 4 + Edvard. .. (Forts. fr. sid. 1) : | i. Rekekroken, och han var nästa: "programpunkt, där Bert Ek- & > Fru Odhnoff talar "vid. kvällens samheten ' ui lér det "gångnå: året. Den'.ingående »balansen: vid! ;verk- samhetsårets början löd., på "12.416 "på" :110769 .kri Knäreds, . bio. . alla” vännerna på; Saltkråkan den den 'sjövilda. Skrållarns i" V xtorps ' ”piö: Pod "ger, i. morgon Blaise” en. agent parodi. 1. strålande ' färg med Monica 'Vitti en kurvig ' och - ;skön agent som klassar ut'James Bond: Puffran sitter löst när: den . vackraste .'. agent. : som +; skådats, Monica ' Vitti,: härlar/ bland skur- kar och : diamanter. En verkligt underhållande. : och - film. Moe Vallberga bio 7 Å - spelar i morgon "Tarzan. och Leopardkvinnan”. En" film med spännande: djungeläventyr . och där apan Cheeta, sätter' fart. på publikens skrattmuskler, " Hishults+ bio +. 4 visar i morgon. ”Hemlig agent” en med Jean ;Marais i huvudrollen som fick- en' främmande mans rock — och blev agent mot sin vilja. ' spänning bjuds publiken på. Å denna film. mycket förälskad i Kullabyg-., den,: Det är för övrigt tjugo-.. "fem är sedan filmen ” ”Livet på landet” spelades in på Krap- .perup — en av. de många fil merna ' som” Edvard "Persson ”tyckte bäst om, Det stora fler- talet av hans filmer. :speladés in i Skåne. aAa , ”stem Knappast kunna betyda an-. . ” sor 83 - pengar i detta ovissa företag, hans hustru sprang ut och tecknade "ör egen räkning hundra kronor med listan vilande på grindstolpen, Så .gav hon Fristedt pengarna i han- den och nu var det oåterkalleligt. På så vis samlade han några hundra kronor, innan han hunnit fram till telefon. ZON Vv hd Men Fristedt vår fast besluten att så snart ett hushåll tecknade mer än en andel, skulle hustrun ha sin del eller sina delar på eget namn, och så blev det. I en villa bodde en skräddare sonv inte såg någon anledning att lägga några laste ' sättet ten i planket "med axeln, mer fann tili sin förvåning att den in- kom inte ens in på gården denna morgon, vad nu det skulle bety- da. Han gick ut på gatan igen och tog en överblick av huset, i alla fönstrer > var : rullgardinerna ner- fällda, mot den röda gardinen i Medan han gick genom Bruks- satan föll det honom in att enk- vore att själv söka fröken Regina Det var ju möjligt att def ändå till slut blev han som miste göra slag + saken och driva ut henne.' Han sköt till ytterpor- te. gav vika, den var låst så man |; .tiets , naturliga väljarkär”; cv Hårarinnans arbetsrum syntes 'ett hål'i”rutar särskilt tydligt, ett tämligen litet hål med trasiga vit- gröna. känter; hålet efter en sten Då det gick upp För honom att hon var borta, drog han ett djupt andedrag Redan borta! Det var mer än han vågat hoppas Det är skam att kasta sten mot hennes fönstei"”och som väl är. har jag ingen aning om vem som gjort det ;Men vem det kräket än är så har han tjänat vår sak, han som alla -hndra - Medan Fristedt stod 'där och tänkte detta, kom kyrkoherden gående från motsatt håll Även han var tvungen att personligen uträtta sina ärenden eftersom te- lefon inte fungerade. Han skyn- dade på stegen då han fick se Fri- stedt vid Reginas port: : - Har ni träffat fröken Mon- = Nej, kon är inte hemma.” + Int: hemma? Det måste hon 1 hön var inte i skolan. pd måste ' själv. övertyga sig att det var sant. --Då har Fristedt fått det som han ville, sade han till slut blek Ni vet inte händelsevis vem det var som kastat sten ”rakt mot hennes plats vid skrivbordet? . - Har ingen aning, men vet kyrkoherden hur länge hon blir borta? frågade Albär helt lugnt tillbaka. - Malte spände ögonen i den unge mannen, - Jag kommer att sammankalla skolstyrelsen i det här ärendet, sade han, men Fristedt är inte medlem så vitt jag minns. 4 = Nej men suppleant, när blir sammanträdet? . Kyrkoherden hade glömt Fri- stedts — suppleantskap förargligt nog Han måste nu svara på frå- gan, och då han gjorde det fick han en motfråga: inte skulle väl kyrkoherden" vilja hjälpa oss med att teckna några . andelar i vår förening? - Fråga nå min fru, hon har mer Han ville inte xo att hon rest, l intresse än jag för ert företag. - Men det är livsviktigt för he la församlingen = Man har olika: begrepp oni) vad som är livsviktigt. De såg vårandra .stint in i ögo nen och skildes ”Konstigt”, tänkte = Fristedt, "vad - menade han med livs- viktigt?” Malte såg betänksamt efter den unge mannen. Han kunde inte befria sig från en jämförelse mel. lan sin egen tvekande position och Fristedts klara, 'segervissa beslut: samhet. Den här unge mannen som han så ofta sett förekomma som fästman omkring prästgårdens kökstrappa och ibland kastat några skämtsamma ord till, bade på få, dagar mognat och hårdnat som ett sädeskorn Malte blev stående och såg på det tomma buset. Det var något intensivt personligt med detta hus, det stod där som en hamn, som ett liv som någon lämnat Måhända skulle det besannas på Regina att den som mister. sitt liv han skall vinna det, Men för Malte som nu I CTR. IDEAS stod ensam var det ett förkrossan de stag att hon flytt från deras gemensamma dröm. och upprift Han visste inte i detta ögonblick vad han nu skulle företaga Han fullföljde inte som Fristedt någon uppgjord plan, kan hade bara hoppats att då han snart kom ut ur dunklet in under belysningen ovanför, skulle allt bli'!självfallet klart: Nu mörknade det i stället som on, ljuset vandrat andra vä gar. Men var då inte allt som hänt förberedelser till Guds rikes an- komst, till Gåtatorp? ) Han hade ännu inte beslutat sig för vart han skulle vända sina steg då Fristedt' kom ut ur tele- fon och ropade på honom med en upprörd klang I rösten. Innan Malte hann fram, var Fristedt omgiven av fröken Leontine och hennes kunder som bestormade honom för att få veta vad som hänt | . - Titta själv genom gårds- fönstret, :'sade han, och där upp- täckte de till sin förfäran telefon- frökens otroliga silhuett, Hon 'låg SN Pr nå golvet intill? "seleton med Inren : hängande. över: sig . spindel och alla, klaftarna I växel hardet munnar stackarn? frågade nan. gade hon på sitt knappa vis: rn RS rtR anis GAS som en död SS gapande som hungriga -Hur länge kan hon, ha legat så. "Sen fröken Montan reste, s trukta: jag, sade kyrkoherden. Mitt I utropen och beskärmel.' serna kom Astrid Klintin med sin — ” cykel. - Ska jag hämta doktorn? frå - Väl att det finns ett redigt truntimmer i närheten, sade” Al bär, gno i väg Astrid, men hör du du! var ska jag få en telefonfrö. ' ken ifrån? Jag kan inte vara utan telefon, för Roili kanske ringer - Fråga min tant, bon har vika: . rierat då gumman låg i ryggskott. , Fristedt kände et utomordent- lig lättnad då doktor Udd förkla- . rade att telefonfröken var dö d. vo (Forts.) Humor och en explosiv . förbud mot schaktning och utdike :: "TI ning, har utgått. = ABF-konferens i. iP ylösand . gästas av: Camilla. Odbnoff = - har. "söndag 'p stora: ;-familjeunderhällningen td färg "Tjorven, öch. Mysak”;: med N spännande: nat ic |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.