EG (0 (a Rn nn |A ön | jär a a nn SE ; s . : i + od LAHOLMS TIDNING ot K Tisdagen den 19 september, 2007 - Reträtten 1 Aden nn Den ydarabiska befrielsefron- tens — FLN —'svart-vit-röda fa-' na hissades den sista augusti vid ; gränsen till "det ännu så Jänge iska Aden, Engelsk — de sista av dem skall vid årets slut lämna Aden' och skeppas hem — såg flaggorna gå i topp ' över en liten »rabisk stad, som 7 ligger blott 16 km från. staden > Aden. > Flagghissandet var en avsiktlig 4 ” utmaning mot de brittiska styr- > korna men även ett tecken på att ”den nationella befrielsefron»= ten” håller på att övertaga kon- trollen i hela Sydarbien och ska- pa ett fait accompli långt innan den , brittiska utrymningen verkk : ställes och federationens, själv ständighet blivit ett faktum. SKOLANS. ARBETSTIDER Skolarbetstidsutredningen var starkt splittrad i frågan om man skall ha kvar 39 läsveckor eller förlänga läsåret till 40 veckor ' då man går över till ,femdagars: | « vecka för skolan, erinrar Skol- världen om och tillägger: . . Av utredningen anlitade ex- . perter, företrädande arbetsmark- nadsorganisätionerna. LO, TCO, SACO och. SAF, "anslöt sig till 39-veckorsalternativet, = : Vid en .bedömning av . hur Janat skolans. arbetsår . bör, va- - kommer . givetvis skolans krav på rimlig tid för, sin un- . dervisning- samt. . elevernas : och lärarnas arbetsbörda först in i bilden,' Såvitt man kan se inne- bär 39 eller 40 veckors läsår i detta hänseende inte nägra mer betydande.” : skillnader, ”. Andra faktorer måste alltså - fälla ut- slaget när man avgör hur långt läsåret skall vara, sc N Sålunda har föräldrar till barn i skolan starka krav på att få en rimlg - chans till semester samtidigt som barnen har fe-l. rer. En 'förlängnifig av läsåret ger här sämre möjligheter. Det |' måste vidare ur arbetsgivarsyn- punkt vara önskvärt ' att semest- rarna sprids över” så 'stor del av året som möjligt. Den i ti- den” koncentrerade .semesterut- läggning som nu tillämpas inom | - en stor del av den:'svenska in- dustrin medför driftsstörningar, och försök att komma till rätta med detta problem ' underlättas sannerligen ine av att ett stort antal. arbetstagare. får "önskemål om en ytterligare koncentra- . tion av semestertiden, >... Värnpliktstjänstgöringen. :r förlagd så;att inryckningen lig- ger under terminstid., Eti re skolarbetsår accentuera det- ta problem. Vidare, försvåras elevernas möjligheter till” 'prak- tiktjänstgöring : om" "Ytterligar tid skall disponeras för schem: bunden arbetstid, "För' eleveinias del tillkommer dessutom som: en nackdel vid ett förlängt” läsår att svårigheterna att” få "betalt: ferlearbete ökar, Elévérnä" mås- te ju också de ha en "ledig pe? rlod för vila och fékreation;' en period som blir Körtare. om 1ä5- året ökar i längd, eftersöm, ar- betsglvarna rimligen inte anstäl- ler semestervikarier under” allt; för kort tid, : Sammanfattningsvs:. : arbets- marknadens ' parter och eleverna har ' alla ett starkt intresse av att bibehålla det nuvarande! läs- året på 39 veckor, Dessutom för- tjänar det framhållas: att 39 el ler: 40 veckors läsår ger samma antal effektiva undervisnings- dagar, Mot den bakgrunden.bör man inom eckleslastikdeparte- mentet Inte ha några större svå- righeter att bestämma sig för att : bibehålla nuvarande längd på Kisärot, : INFORM AT LONSKALLOR Massmedla, inte minst TV, spelar en betydande: roll 1 det |: moderna ' samhället, - erinrar TCO- tidningen och ' fort- sätter: . Enligt en undersökning som den amerikanska fackrörelsen, AFL-CIO, låtit göra bland sina medlemmar sätter 47 procent TV som främsta informations- källa — 58 procent uppger att de sitter 10 timmar 1 veckan el- ler mera framför TV-apparaten. 31 procent hämtar sin informa- tion från dagstidningar, 9 pro- cent från nyhetsbetonade vecko- tidningar och endast G procent nämner radion som informa- tionskälla. USA:s "fackliga , tid- ningar tycks alltså spela en täm ligen underordnad roll som in- formationskällor. I undersökningen tröstar sig|. dock AFL-CIO med att dess ord- förande George N Mgany "kommer på fjärde plats söm ”den mest nyttige informationskällan", Fö- re honom kommer i nämnd ord- "ning president Johnson, en le- dande . TV-nyhetsuppläsare på kvällstid och en stor nyhetstid- ning med veckoutgivning. Bekämpa : militärdiktatvuren J Grekland, = - RES INTE IT 'Tisdagen den 19 | september 1967 | skule , IT-=- J Storbritannien, vars tikvidering F av det f d Imperiets sista rester &; och alla illusioner om en fortsatt, | stormaktsroll ”öster "om , Suez” I som försiggår med ökad brådskaj. förhåller sig neutralt och har för " länge sen tillkännagett, ätt det. ic- ke kommer att' öva inflytande: på vilken regering den sydarabiska IF fedrationen. kommer 'att få i fram” : : tiden eller”på- de händelser; 'som', justi dessa dagar utspelas « då fr, oc : » Londonregeringen tvår ' alltså , - sina händer. och » följer parollen: Efter oss syndafloden! Och, syn- dafloden sköljer redan in över fe- derationens .17 små' schejk- 'och' sultandömen, i vilka befrielsefron=- ' ter redan tycks ha tagit makten. ," De senaste veckornas händelser! är'ett nederlag både för den hit-- tillsvarande federala regeringen,” -'som icke längre existerar, och för den engelska politiken, som 'trod- de att en dylik' regering; skulle kunna garanteras av den nya, en-' gelsk-utbildade federala armén: " omfattande c:a 8000 man," Denna ermé har icke företagit sig något " för. att beskydda de lokala härs-' karna, och den synes i stor. ut-', sträckning göra gemensam sak med” befrielsefronten; . vilken nu ” också helt har tagit makten från; | ' i , den andra- -nationalistorganisatio-- | :; nen, den äv Egypten stödda och a finasierade ””Fronten för befrielse av'deri ockuperade Syd-Jemen”. FLOSY'S nederlag blev. tydligt den 30 augusti då organisationen Det ekade skönt i Rikssalen .t Få Varbergs Museum i då » det nybildade popbandet Dain-' i HSvadsjällmälktiges ordf, Karl Bengtsson, d. Westin, ordf ilänsskolnämnden, Gustav Nilsson, samt museintendent ,Bengt-. -Årne. Person diskuterar”. ; förnimma och återge intryck; sade Vernissage i 1 Rikssalen EE av. ”Upptäcka— uppleva” | Eli. beth Raul der. land. 1 ie Gunnar utställningen I "Upptäcka — uppleva”. godsägare Nilszon bl'a. Det är ock- så en stor tillgång att våra «barn "ty: Feeling inledde verni : av utställningen ”Upptäcka —- uppleva”. Det var första ”gån- i..gen det bjöds på popmusik in-' ;' nänför "dessa ärevördiga väg-- " gar. ock, det slog väl art på den ( talrika publiken," .som' bestod : i «av. både äldre och yngre. Det ' ungdomliga inslaget var för öv- rigt förvånansvärt stort, : Det. var. verkligen storpublik, som ; ! mött upp och bland de” när- via Kairo-radion uppmanade till "en tredagars-strejk i Aden i. :pro-; "test mot att den totalt. virriga och, nu upplösta federala regeringens . självutnämnda ledare hade up manat armén att taga makten. Då | arméns ledning omedelbart ävslog', : detta! ”anbud”, förklrade befri sefronten strejken vara ansvärsl och onödig. Strejken ' fick däref= ter så ringa omfattning, att FLO: i SY såg sig nödsakade att; avskri- : vaden”; genom en flygbladsaktion.. +» Orsaken:till FLOSY'S'avtagan- - de: inflytande” på befolkningen H Federationen” och staden 'Aden är” : otvivelaktigt den, vatt” det. syd” arabiska" folket nu vet; att Nasö" . ser håller på att' ge: upp.'sitt” terventionsäventyr i: Jemen. efter, det nya avtal.om vapenvila; som. ingicks mellan :honom : och" kung Feisal ' av, Saudiarabien på topp- : Milseiinteridenten Person. hälsade. de Band sig i detta avtal att dra : baka '; sina”, trupper " från '. Jemen, och därigenom förlorar FLOSY- >” och 'Ungd lär sig att uppskatta vårt I lands tjusiga trä och glömma plasten... Från att klottra och fram till att ' kunna" återge något mera verkligt ligger 'det :ett stort steg och i skolan kan män låta fanta- sin 'spela.och det har ju också vi- sat sig/alt många barn och ung- domar fått, fram många fina resul- —"Meringen är! attivi ora bygga In n motsv righet; till Riksted- ska ock- / I samarbeta med andra Tgan, Sofi dsantikvarie, Westir hi FL ett mycket fint. inslag, Amanuens t har kulturspitdning och” Sämhälls- upplysning på -sitt "program och vi vill gå ut till alla kategorier. — långt ut i periferien' — för att nå så : många - som. möjligt, intréssera folk, och : sprida kunskap. Vi be- driver också försök för att få fram lämpliga metoder och 'dessa :' följs sedan av sociologiska undersöknin- gar, som hjälper oss att röna ut rät- ta vägar; Vårt största problem är distributionen, - transporterna,» Hur ska man nå allmänheien på olika ställen? : Vi .står inför "en" uppgift av betydande, omfattning, men .den är: "stimulerande; och ' :vi har; mött - mycket: :stort' intresse:: Inte; minst i Varberg, där är”aktiviteten "och intrés- [0 mycket: glädjande och ä vi-tacksämma i T ränströmmer ; och Folke, Dahlberg ' a” därmed ' hela; sitt : gande som revdlutioär befrielse rörelse. ; FLOSY är en + arabisktnationa istisk ' organisätion,. FLN en 'ara-' hbisk-marxistisk' dito, och den :se- ' näste "tiders" händelstutveckling , synes, visa, att 'det. blir” marxli rörelsen som -tar hem spelet” öch" .,därmed "segrar. över : der , feodala; + medeltid, som de små sultan och ; » gchejkdömena: hittills represente-' + rat, Detta var i och: för sig. vän- tat; Men. vad de. flesta icke hade. " Väntat var, att "utvecklingen skul” -1e gå 'så snabbt, och så ravgöran- de till FÅN: :s favör, Att denna rö-; ”relse. här” , befolkningens - flertal bakom sig, förefaller uppenbart. Utgången är icke blott ett neder" lag för FLOSY, och för Nassers politik utan också för 'Storbritån”" i nien; Men — som sagt > londön- ” "regeringen tvår sina händer och” bereder . sig att snabbast ” möjligt verkställa det engelska uttåget, u u Aden och Sydarabien, : ;SKOGSGARDEN: V. kan" betraktag ' som förts a kutsbokeni iSkogsgärden, behandlas: '-olika:'.; alternativ: driften, utökning av:arealen m.m. I joRpitlet. -"Kapitalfrågor stå Vv Ibrukningsshheterna: då "dessa H "större: "kapitalinsatser anskes möjligt.” att :för- fattaren”.har. rätt. 'med ' tanke. på dej bväldiga inflationen; 1, vårt land,: men, de äldre; som” minnas 1930-talets jordbrukskri förrökade "skulder. 7 i Söm- hämnet” anger. värdé sig Sydskog:till Södra - :Sveriges' skogs- . brukäre” och -bör därför vara" äv FREE EAA tv intresse för. 055 - Sydhallänningat. I: "kapitlet: Skogsägarna : bygger nämnes "bl; a Viskanprojektet, . » Beskattningen och . deklaration, av'”&kögsbruk' är ju som bekant mycket 'krånglig, : : i I "boken tages upp flera: pröb- lem "jämte lösningar. i hithörande frågor, <" Recensenten. är "ej fack- man i dessa frågor, mer 'beskatt- "ningen! av. så. kallade :Gemensam- - Augusti Den Fista sommar månaden.” Den nu' gångna sommaren — anno 1967 — går till hävderna, som den wvackraste sommaren ' på många' år, Den påminner faktiskt; om min barndoms sköna somrar! Vi minns annars maj månad i år som var enormt blåsig, med stän- diga inbrott av kalluft, men som- maren kom i juni för att defini- He fannar kvar .här en längre | tis är på västkusten blir 'vij annars inte berikade med Vack: | I Ge atnng. Foken "amelia ra somrar, Men någon gång kan ITG äro öcker, samtliga ett' undantag ske, vilket den sel : nast gångna sommaren utgör ett bevis för.. Jag har en del anteck- ningar från augusti. liksom från", Ett intensivt och verksamt fors. de övriga månaderna under året, Karliv,; till, brädden fyllt av upp- Jag börjar med fisket. Det har : »täckarglä och = intellektuell i sommar varit; ett gynnsamt år. Spänning, är vad förre intenden- föp fiske 1 små åar och bäckar : ten ;vid ;. Nordiska museets lapska för vattenståndet har varit lågt "avdelning Ernst. Manker redovisar hela sommaren därför att ringa iP Sin Nya minnesbok ”På tredje regn har fallit under sommarmaå- -Potten” (LT '37:—)' — "en -fristå- naderna. - Därför - har fiskarna ENde- forfsärening. på hans” fina samlats i höljorna och varit ettj.- lätt byte för fiskaren, Tyvärr. här. : det blir aldrig mycker — för alla jar .minken fruktansvärt i vätten- -andra' plockar ju kantareller. Man dragen i våra trakter och skall har. även funnit ängsmusseron, detta fortsätta, får vi finna oss "violmusseron, blåmusseron, Karl i att alla de' små vattendragen ;Joharn,. guldkremla och föränder- som varit så. rika 'på foreller, nu lig: tofsskivling. Svampar som blir tomma - på fisk. + fäven är en :läckerhet är röksvam- Vore det inte på sin plats att -parnå innan de blir för gamla, kommunernas fäder tställer ut.:sem unga exemplar är. de en de stora skottpengar på detta, lilla, clikatess, enormt skadliga, djur. Kanske ”' Under. . min svampsökning i detta ;kunna decimera Edenberga skog fann jag att ka- minkstammen något, det skulle ninpesten härjar där. Har läst väl vara värt/ett försök. mycket om denna fruktansvärda Från svampskogen kan .medde- pest, men .kunde aldrig ändå ana las, att sedan regnet kom, har att - de, stackars vildkaninerna svampen även 'kommit i massvis. skulle utstå sådana. fruktansvär- sam? förs delägarna? a Ar Had 8 HO Skogssärden. er (Hans- - Olof .Ramberg) Sydskog (Hen- I nin ' Hamilton), ., Skogsbrukets EK ERNST MANKER R MINNS till Grekland. -. - sn mes Har själv plockat. mycket svamp. da kval som denna. pest utgör. . Har funnit > je "kantareller . Gunnar "Svensson, för "att: bliva' effektiva] sällan: ligger: väl: minnena” Hetsskogar? förefaller vara gynn-q : és ”sädant som ”inte-slängde i"'vedboden.-äller:' på > .sopbacken lers'stacks"iA spisen; när: man "ting! som” blivit lösa - men: Årnite alldeles ;utan.:vä bruk , och” glädje av. "dem Även innets' hus,: Har ; sin. tred botten; där; sömligt samlås,' medan" det' mesta försvinner, inte-tag till var Och: är i kronologisk eller. annan systemar. tisk” ordning utan, .som. tingen: på tredje botten därhemma, det fallit "sig. "Som sameforskare - har, Ern: Manker "varit :en 'pionjä Upp- täckarhågen, lusten att ge-sig" ut på okända. marker; fick-"han blodet” under -läroåren hos Erland Nordenskiöld vid Göteborgs Hög- skola, Skildringen av lärjungekret. sen i dennes: etnografiska semi- narium förmedlar hela 'den 'sju- dande vitaliteten och äventyrslus- ten kring :en' ung vetenskap. — detta är ett .tacksamt motiv som tyvärr. inte” har." funnit :älltför många : litterära : tolkar. , Under. det omfattande: arbetet. med att katalogisera. Riksmuseets j etnografiska samlingar förvärvade Ernst Manker den fasta bakgrund och :- den kringsyn,-. -som - ingen; forskare . kan ' undvara, också om hans . eget arbetsfält sedermera blir. "aldrig så speciellt. Här han den 'kontakt med och en kän- nedom om ' primitiv magi . som sedan .kom honom till godo, när håns verksamhet inriktades: på halt" andra väderstreck, . Det var Uppsalaprofessorn: K. B: Wiklund som först gjorde klart för- honom, att Sverige i sina nordligaste bygder hade ett etno- grafiskt material som inte -på något sätt behöver -stå tillbaka för vadå ' fjärrbelägna länder kan uppvisa. Mankers första uppgift blev att spåra och samla in det som.kun- de "finnas kvar av de wuräldriga lapska trolltrummor som förbjöds och till stör del förstördes vid samefolkets: övergång till. kristen. domen. . Berättelsen "om ' hur vupp- giften genomfördes är spännande som -en thriller. — men än mer fängslas läsaren av fläkten från mörka, vilda och skrämmande men oa tg ändligt fascinerande fantasivärldar. Ernst: Manker är inte bara ve- tenskapsman utan också konstnär — det märks inte.minst på de bett förälskade bilderna av natur och människor i nordliga bygder. Man möter - bland: många. andra den store danske kulturgeografen botten i Mankers :hemgård KX il äre | publicerade" H en visar :> fortgående minskning avi 'dew' social- J av" olika slag till förmån för vid Röda kors Nu är - dags för årets Röda korsvecka, ; Fredagen den 22 sep-. tember öppnas den officiellt med riksinvigning -i Umeå, Till och - landet. runt insamlingsaktiviteter Svenska, Röda korsets nationella och” internationella verksamhet. Bland annat kommer man att lik- som » förra året samla in pengar i önskebrunnar, I samband där-,; för allmänheten varvid man kan vinna fyra resor: med SAS till Mexiko City, - Man. räknar med att det skall dyka upp önskebrunnar i olika' form och storlek landet runt och ras jippon i mexikansk stil -med bl. a. helstekning av gris och får, försäljning av specialimporterade mexikanska ' konsthantverkspro- dukter: och. annat som hör en mexikansk fiesta till. William Clauson och hans mexikanska spelmän har engagerats för riks- invigningen' och för flera andra framträdanden landet runt, Len- nart Hyland håller. festtaler i Umeå, Alla som lämnar en pen- ninggåva” till" Röda korset under veckan erhåller ett gåvobevis och på dem lottar man, "genom ett samarbete "med SAS och LIN, ut resor för fyra personer till Mexi- ko City, 14 valfria flygresor in- om -landet och ett hundratal mexi- kanska "Konsthanttverksprodukter, RÖDA: KORSET BRYTER «> ISOLERING. - .s Röda korsets årliga riksinsam- ling är. av. mycket stor betydel- se, eftersom den lägger grunden till såväl det nationella .som in- ternationella hjälvarbetet. Peng- arna behövs" bland annat till an- gelägna: projekt - inom: socialvår- den här "hemma, . Röda korset kompletterar samhällets. åtgärder och tänker framförallt vå de gam- la; . sjuka och handikappade. ge- nom att på olika sätt bryta deras isolering, .. 2 Den internationella hjälpen är mycket omfattande; I, år har hit- tills: lämnats en hjälp "värd över 11 miljoner "kronor. '. Den ' största aktionen ' gällde "flyktingarna i "Mellersta Östern som genom Rö- | da+ korsets ” förmedling ' fick en :-Isnabb' och. effektiv hjälp till ett värde av närmare 2 miljoner kro- nor,:'"Regelbundna hjälpsändning- ar omfattande kläder, filtar,' mer dikamenter” etc, avgår, från : Röda rsets ”katastroflager i Göteborg STISK UTVIECK. LINGSHJÄLP, . .. för de nya länderna. i Afrika och Astien-har. fåte" en allt större be- tydelse. Denna verksamhet. syftar helt . på en hjälp till självhjälp. Genom ,att på olika ' sätt rusta lupp . våra | systerorganisationer Å : dessa länder plir det inte bara en blind. hjälp. - - I allt högre "grad har man. i mottagarländerna funnit att hj pen mäste förberedas på hemma- plan. -Befolkningen måste . under- :tvisas i att utnyttja hjälpen, Själ- opinionsun.- va blbringas. ett. ansvar för med- tolka kän få det att se annorlun- da” ut, Att” referera "sakligt centerpo- "Regeringsorgan är. helt. förgrymmat. "Med frenesi : man sig ' övej centern. Och det" "JU" mänskligt.: Men 'meto- 1derna. för . ätt” komma. åt den ho-; tande: parten. är förbryllande. Fast / |ingatunda, nya, i-sitt slag. : po I trängt läge har: mar tidigare tillg pit .. sättet 'att . misstänklig- föra. för de ena och 'det -andra, Nu har: grammofonstiftet fastnät vid ”konstaterandet” att' centern "skulle svara splittrad — det finns em. Hédlund-falang : och "en parti- [.sekreterar-falang. Den -ena : tittar ät "vänster, "den. andra. åt :höger. förklarat att de borgerliga parti- ernas gemensamma . uppgift är att. försätta sossarna i minoritet. När TV-Orup frågade partisekre- terare Jonnergård om det betyder att” han ”sträcker handen: åt hö-! ger” svarade Jonnergård att det; kan vara riktigt: när det gäller denna, gemensamma ' uppgift, men: att en borgerlig regering kommer ; aldrig” att” föra annat än mitten-” politik nn meg Aftonbladet utropar n nu förtjus att Jonnergård räcker handen åt: högern medan. Hedlund inte vill" ha med, högern att göra: . :Därmed har man ”bevisat spric- kor”. 1 centern, -: - -Båda två har sagt samma sak,! också Hedlund underströk den gemensamma uppgiften. Om Lars: Orup "kallar det för att ”sträcka handen” åt högern är det själv- fallet. hans ensak att kalla det så. Aftonbladet vet,” vilket ja är besvärande,” att enigheten i cen- tern om högerpolitiken är så stor att man bara genom att van- Gudmund Hatt och hans. maka, målarinnan . Emilie Demant, den bisarre och vildvuxet geniale Os- sian Elgström, Edvard Alkman och andra journalister: från 20- talets Göteborg likaväl som bo- hemer från Klarakvarteren under det följande decenniet. Minnes- godhet och varm tillgivenhet präg- lar bilderna från samvaron med Dag Hammarskjöld. : : "”På tredje botten” är en rik Ättonbladet H Båda "två. har. i! TV-uttalanden. ti , Voiken vågar man sig tydliger: in- ite på. Man kunde riskera än större: bortfall 'i' det socialdemo- kratiska lägret. . v. Situationen. är. således, förtviv- : j Men att "söka lura. fölk med |. osanningar är "lika" fult .som det alltid; varit. eg rd N > VC "I samma nummer av Aftonbla: det 'där man på sitt speciella sätt avreagerar sin förtrytelse över centern berättar: en medarbetare ir Femte 'spalten vad han upplevt vid "en informationsträff - "med bankvärlden, 2 SS "”Bankerna, är — det garanteras (!) — rätt glada för att Investe: ringsbanken kommit till. De; sä- ger sig hoppas på 'ett förtroende- fullf "och fruktbart ' samarbete i med der statliga banken och de avvisar. med. fnysningar tanken på att .man — enligt mittenparti- ernas modell — skulle göra ban- ken. halvstatlig "eller att man :skulle "starta ett konkurrerande privatägt , institut”. . 35: andra journalister var med ; på träffen, .. De . hörde” också vad man på i bankhål! sa om den statliga ban- jen Man upprepade sina kritis- ka synpunkter: Ingen utredningl|r [hag föregått förslaget. Inga dis- kussioner hade - tagits upp med bankerna om t.' ex, de ändringar + i. banklagen -beträffarlde säker- ! hetsbestämmelserna etc. som från bankhåll' förts fram. Den statliga banken presenterades som en an- tites till de existerande bankerna, ”Mets nu är banker :ett faks tum”, förklarades det, Och" vad som nu var att hoppas var att ett gott. samarbete "kunde etab- leras. - Så ,ättrycktes ”glädjen” banke: Angående mittenpartiernas för- slag sa bankmännen att man ha- de svårt att tänka sig hur en konkurrerande ' privatägd bank skulle kunna klara" sig gentemot en monopolbank. Men fär vi ett preciserat förslag ' härom kan 'vi väl tänka oss att sympatisera med det, framhöll man, Det är utredning om en på lika över och fängslande bok, vars värde, ytterligare stegras av ett synner- ligen -generöst och delvis unikt bildmaterial, Ernst Manker: PÅ TREDJE BOTTEN. : Minnesbilder. I Rikt il, . Pris 37:—, , "inb. 43: ran > LT:s "förlag, : la - villkor konkurrerande bank som '.mittenpartierna velat ha. -Bland 36 deltagare i konferen- sen var det förvisso bara 'Afton- bladets representant "som hörde ”fnysningar” från bankmännen inför den tanken, «0 oc oh Ia sr N Önskebrunnar och Mexiko-resor' med...den "1 oktober, arrangeras '. med arrangeras ett stort lotteri - att det kring dem skall arrange- - ets riksinsamling : på det Töpe kan Kö ge den lälpen: EN Korset? Postkino. 2008 Y nniskan, Röda korset ställer männ! en rådgivande delegat till systerorganisationens förfogande, Tillsammans bygger. man upp en verksamhet som. framförallt 'om- fattar ' katastrofberedskap, ledar- utbildning . och upplysningsverks samhet i hälsovård och hygien. Röda -korsets utvecklingshjälp är. effektiv och realistisk, ' . Svenska Röda korset., har, för sin del åtagit sig tre projekt. - rr Nigeria, Kenya och Östpakistan arbetar .i dag svenska delegater, i det ' förstnämnda landet "i, en samnwordisk' aktion. - Just i Nigeria har Röda korsorganisationens ef- fektiviteg- satts på rmänga ' prov. I samband: med- rigshändelserna, Myndigheterna: har förstått bety- delsen - av en 'organisation som skapar. förtroende, hos befolkning- en och som arbetar över ras- och stamgränser, Såväl Kenya häller Röda lägga upp- en " omfattande. -verk- samhet, för att minska, barndöd- ligheten genom at; upprätta bar- naväårds-. och mödrakliniker, 7 KATASTROFERNAS LAND. Röda ” korsets" verksamhet i Östpakistan .är! av annan! karak- tär. -Den:. svenska :delégaten. Ger- hard Svedlund:lägger. i samarbete med; Östpakistans :Röda kors upp r. em;kata- en. omfattande; plan. j översvämningar som ofta ett par gånger om. året: ödelägger -t hem. Man lever, MG en obeskr ivlig fattigdom; tiva bostär r. med ständiga” ep! demier av kolera; dysenteri, .ma- smittkoppor,. laria; : -tyfoidfeber É naåtiönella" Röda '' körsets utveck- lingshjälp,. Kai Warras, tillika ge- neralsekreterare i' Finlands” :Röda kors.. Hai: säger: I stan börjar -man-. rentav : undra över: livets innersta :-mening; Mäp- . förlorar regelbundet Redaktör Björn Forslund, mång. årig . medarbetare .: i Norrbottens- Kuriren och i Expressen och. se- nast verksam som free lance med turism och fritid som specialitet, dets .pressekretariat; Han är född i..Boder' och". har efter ”student- examen bl. a. utbildat sig vid Poppius” journalistskola och . Soci- alinstitutet... Björn Forslund har författat ett fiertal Treseböcker. a | ETT ORD PÅ VÄ ACEN Då bliver han ett kärl tili he- för sin hetre, vad gott är. (2 Tim. En hemkommen kinamisionär hade en ovanligt vacker .samling små flaskor. De blev ännu intres. santare. genom att den kinesiske konstnären hade begagnat sig av skavankerna 1 flaskorna för att få fram en fisk, en blomma: eller förvandlat defekterna till någöt vackert, Vi människor är märkta av synden . men Gud vill: förvandla det som vanpryder oss till något vackert och mera värdefullt, om vi bara låter honom göra det. Men för att' han skall' kunna göra det, måste vi låta ocs fore mag av hans händer, Vi kanske måste luttras och Poleras för att bli eft vackert och ”gagneligt” kärl. Ibland kan det vara före- nat med smärta men om vi låter Oss formas i hans händer, skapar s han om "oss till gin avbild... A = - a Ä har. anställts -i' Lantbruksförbun. ” —' När man besöker östpall- I dersamt bruk, helgat, gagneligt' anligt, il allt 1.), - något annat mönster. Han hade - '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.