N 4 : "7, privatpraktiserande läkare, skall så "kal, fått” kvar ett restilktions-|' slaget är fytande fö framträder i system som hade, varit: mycket. I varje. fall "en kla ; gradskillnad .tandlös.- Inte heller 'ett'könser-]:; i de fall som”gårgtilk: åtar och vet "Jagstiftning har' varit utsatt för 4 "+ 7 privatgraktigerande. läkere. för att : . många fall, 2, Nåja, ingenting "+ sger. Hl sist | 'attiden kan,r ', stillvattilyftatdebatten; kÅ > lagsfö : N . - N a 2 . -— . a « | i ' [fr | . ; > a T Or: vi " " Ons den 20 september 1967 4 ” - pons LAHOLMS TIDNING |; : Ongdagen den SN ” - Dr Lå -—: Onsdagen den 20 september 1967 a / . Je ee f oe € or: ad —- ; — LT SES LT = IA -orisar efterfrågade '. Jen "ÖA N 4 lika ar Återbäringen för läkararvode "Många människor har blivit be= i yäden. Men möjligheter till sviknai då de' efter läkarbesök” förbättringar finns alltid, Det är” kvitterat ut återbäringen för ar-> detta det betänkande om återbä- : vodet i försäkringskassan. Det he- ringstaxorna, som en utredning ; ter nämligen att sådan , lämnas = lä till social n med 3/4 av läkararvodet I vissa måndagen, syftar till. . ERE fall erhåller kanske försäkrings- " Utredningen föreslår två. al-!t tagarén inte stort mer än" hälf- ternativ. Det första tar "upp be-", ten, om ens det, beroende på vil- ken läkare han eller hon besökt. ' Personalen i = försäkfingskassan har säkerligen i åtskilliga fall för- gäves försökt förklara samman- 7 hanget 'utan att lyckas, Försäk- ringstagaren har inte kunnat fri- : göra sig från misstanken. att an- tingen har doktorn tagit för myc- ” ket betalt, eller också har för- ; 7, säkringskassan betalat ut för litet — ortsgradering. Man får hoppas att! fåterbäring. + +" socialministern föredrar 'enhets-' > Båda dessa sluteatser är emels = taxan. ...vc oc Ae era vo . lertid i regel felaktiga. Återbä- De höjda taxebeloppen speciellt beträffande alternativ 1 betyder i'- ring: med 3/4 av läkararvodet. gäller de arvodestaxor som i all-. realiteten att huvudmännens sub-: ventioner till de 'taxor som "till-"' " mänhet tillämpas av sjukhusläka- "re och provinsialläkare, alltså lä-.. lämpas av sjukhusläkare' och Pro-' . kare. med landstinget . som hu- vinsia!läkare minskar och att de: » vudman, De privatpraktiserande vårdsökande, som anlitar..privat-: praktiserande läkare i stort sett! , läkarna däremot är inte bundna + av dessa arvodestaxor, och 'kan slipper betala' merkostnaden här-: > knappast vara det heller eftersom "för, då återbäringstaxorna täcker : de själva måste. Svara för. VISSA" upp bättre och försäkringskassan "i kgbtnader för sin läkarutövning — svarar för dessa, Alteräativ 1 be-; ' som exempelvis mottagningsloka-' räknas medföra en öknin gav - sjukförsäkringens' kostnader med? " ler, sjukvårdspersonal o's v; Följ-/ ektligen är det skäligt att privat- gott och väl 200 milj pr år och I. alternativ 2 78 milj kr i merkost-? . praktiserande läkares; arvodes-;' i nader Självklart är alternativ 1: taxor är högre än landstingslä- .: : karnas, som slipper, dessä. kost-. betyd.igt fördelaktigare både”f nader, > i US ua 0 privatpraktiserande läkare och för! Vad man däremot kan disku-' deras patienter. : ou b ” tera är om det'är rättvist'att dé. = os TA i MIRAGE a ”. Ytterligare en del: ändringar. «. människor, söm "söker vård hos taxebeloppen föreslås. Taxan få + betala , merkostnaden rför.. gådfrågning pr telefon skulle :så- + Landstis, kan sägas subventio-"- lunda höjas till 5 k nera landstingsläkarnas. taxor. De. " privatpraktiserandeé läkarnas höj "re taxor får .de vårdsökande be- VY "tala "eftersom försäkringskassorna | >endast för hela landet. Nu är återbä- ringstaxan för besök på läkares! mottagning 9--35 kr i stockholms- : området och '7—39" kr :i övriga landet Det andra alternativet, av-) ser belopp från 10 till 60 kr och med något högre : deitaxor, för stockholmsområdet än för övriga: faktor: vid! denna ' bedömning också, att landstingsläkarna, in " te räcker "till för ”vårdbehovet; utan. allmänheten måste anlita niskor. <som. av. "anledning hänvisa I, eller öns- > » över huvud taget ' erhålla vård i gningar för stora . affärsdrivande verk; so allt; större ! och: större; . Systemet .; med -förhö karna .öch,;'spriten i rande, 'och : dess stora. värde, lig-' älpaa «till: det!” . platjssom en:fyyde stora'sdelala | "resandetillströmni ge tjänar att ;behänd- »Problemet-.med. 3 , |' klarar. SJ av. på bit för 106T. ock" N'TÖO;:sin. > sätt. utan..att.. fråg FH AIBON, då n ik sdet aktad ta" débattinlär kan: säkert..SJ: méåd & . ER ' nägna medverkan yK a ke . Nycahiders ken kommenteras "bl, Tidningen ep barnmisshäntek Även, om ”gränset aga. och misshandg sklsgera: ett: användbart. alterna tiv-2till- motbokens -avskaffande: Vi skulle säkert; om 1955 års | , reform. hade blivit mindre”radi verat Brattsystem hade 'kunhat' P indgå”den åverkan som 1955 års]: som brister, psykig ;. tionellt,' hos -de föräldrar som; slår sina barn så att de får fy- siska '— och självfallet, i" ännu: . högre ' grad : psykiska skädor av det. sens . Göteborgs-Tidningen frihetens — missbrukade .. hamn. . Kanske vi kunde ha fått behålla » registreringen, - förmodligen/ ock- så. en: del av den individuella kontrollen, Men det hade säker- ligen. varit. omöjligt att behålla "diskrimineringen mot kvinnor- na, och motboksåldern hade sä- .kerligen snabbt sänkts till 21- åArsgränsen, ' - Det är tvivelaktigt om utveck- » lingen i ett sådant läge hade fö löpt i ett sådant läge hade för- löpt mycket annorlunda än den nu har gjort, än mera tvivelak- tigt. är det om vi i en sådan lös- ning hade fått den satsning på positiva åtgärder som dock ha skett efter 1955. . sociala arvet "och! påpekar ” att samhället, : framför ' allt, barna- vårdsnämndernas och polisens, möjligheter. att förebygga: miss handelsfalten + fortfarände ; är: .ganska små: >= nor > Den statliga utredningen om barnmisshandel kommer att" fö-, reslå — obligatoriskt - åtal, 'inte främst för att straff skall utdö- mas utan. för. att, barnen. skall ' kunna omhändertås och. föräld- rarna' eventuellt ' undersökas psykiatriskt. . v e Eri av” de mest självklara re ” kommendationerna är ”att skada-. de barn, även mot föräldrarnas vilja, skall kunna kvarhållas på , sjukhus tills man vet om de misshandlats eller ej, slutar 'tid- | ningen. Nar VÄRNPLIKTIGAS RESOR : > Under pubriken ' ”Provocerat tiggerl” tar septembernumret av Ung Center (cp) upp frågan om införande av s. k, ”nölltaxa” för värnpliktiga. ' Tidningen fin- ner många skäl som talar för att de värnpliktiga skulle få helt fria resor på SJ, bl. a. då de starka trafiksäkerhetsskäl som kan anföras mot de många gång- er överlastade bilarna med värn- pliktiga och liftningen, det pro- vocerade tiggeriet. Den kraftiga ökningen av an- talet " järnvägbresande värnplik- tiga som kan antas följa med helt fria resor och 'sojn oroat många inom SJ:s: ledning, tror tidningen säkert kan lösas, och " "Om SJ var lika ambitiösa på att klara. tillströmningen 'av. re- sande..som, verkat tycks varå med att lägga ned och försämra servicen" för stora delar av 'lan- det så skulle 'nog tågen kunna klara sådana trafikbelastningar, som de värnpliktigas resor skul- le innebära. När det gäller att SVENSKA ARBEN ARE HÖNS? . Är de svenska arbetarna höns? Frågan ställs av signaturen Qebe i Växjöbladet (cp) som erinrar om Dagens. Nyhe- ters (fp) kommentar till center- ledaren Gunnar Hedhinds för: slag om ökad insyn och ökat medinflytande för arbetarna I företagen. DN:s kommentar be- -står av en politisk teckning som » visar Hedlund stående i en höns- ”gård där han säger. till hönsen: ”Vi tycker att ni ska få ha en representant i styrelsen” för ägg- bolaget”: oe i För Vår del har vi en helt an- nan syn på Hedlunds förslag, skriver Växjöbladet, -Svenska ar- lopp på 15, 30, 45 och 6 kr, -lika''] . landet, alltså rågon form av dyr: ; | : nomisk” rättvisa åt: allas de män- 5) eller;” annan » |. vad Gustav Jonsson källar det |, k Frits Andersson vid MHS " Högertrafik och ' IA-grisar ''"hade samtidig premiär. Båda sa-': " kerna har krävt en del förbe- ... redelser och kan i början vål- ", Ja svårigheter innan finesser och fördelar blir klarlagda, soc Vad är det hos IA-grisarna som gör att de flesta gödsvinsproducen- Aer, vill satsa den 3-krona, som de är dyrare än vanliga klass 1 grisar? "Till det yttre. är de förvisso svåra att skilja i,varje fall innan IA- grisarna, fått sin utmärkelse med röda öronmärken. Dessa grisar ska :|.1--vararfallna efter IA-galt och: såle- des ha goda anlag för köttighet och snabb tillväxt, Dessa anlag ska ge bättre klassificering och lägre fo- deromvandling och. befrämja pro- duktion av sådant fläsk som ska- par. efterfrågan, . Vinsten "på "denna förbättrade tekning. inom fläskpro- "duktiofen' bör fördelas" mellan "de .Som framgår. v, tahe bart poängen för : fettansättnin "tillräcklig säkerhet. för'i .| prövningen : av';unggalteh,Fettan- 1. måst +,GOD EFTERFRÅGAN På: MHS' Smågrisförmedling I « Tvååker upplyser platschefen Åke "Bengtsson ' att intresset från köpa- renåll är positivt för” IA-grisarna - och ”ått" 65 proc” av omsättningen förmedlas till köpare inom området medan överskottet går till under- - skottsområden över hela landet. Här » har Slakteriförbundets "smågriscen- ”tfral i" Sösdala stor betydelse som förmedlare av överskottet från oli- här f medlat grisar, . derförbrukning "och". vara ett steg | | på vägen till alltmer effektiv. fo- "trots högre. inköpspris [som medverkar. i produktionsked= jan. Galtuppfödaren får något mer för sin IA-galt, som hån fått fram genom strängt urval och hård gall- ring: Smågrisuppfödaren får 3 kr mer på smågris och fläskproducen- ten tjänar i sin tur på bättre klas- sificering, : lägre ' foderförbrukning och kortare uppfödningstid.' , .: BAKOM INITIATIVET | ", Initiativet: till IA-systemet : har kommit från Sveriges "Slakteriför- bund: och 'i' dess kulisser kan man bl'a skönja; Eskil / Brännäng ' och Helmer Pettersson — båda välkän- da i Halland, ' st ON Hallands Seminförening har av- kommeprövat 16 galtar vilka eko- lodats ;:som 'unggaltar." Avkomme- gruppernas genomsnittliga > späck= tjocklek i' sidan (övre sidspäcksmåt- överskottsområden. Utan denna edling skulle' det lätt bli kaos tet) framgår av tabellen," som är hämtad ur Lantmannen' Sv N 'En-av-de gamla i gården p 'MHS snjägrisförmedling' är Fritz son; söm förmedlat grisar i över 20 år, Samtidigt med hämtning och vägning ska' han också klassa gri- sarpa, .Hur inånga .grisår han hun- nit-med att” förmedla har väl.var- ken. han "eller 'någon annan kunnat hålla "rökning: på : men: de får väl räknas 'i 100-000-tal och detta från 1000-talet olika besättningar. Ställ- ningen "mellan säljare och ' köpare kan klart vara ' utsatt" men Fritz Anderssons "rutin och ' osvikliga blick för smågrisar är både känd och respekterad.' ' I TGWS : Vela To oe da or Vårsång i i Det. den”-lede att ta bofinkerd. — så "otroligt :många bofinkar det finns markerna, Under större delen av augusti höll: sig bofinkårna fort- fararidetkvar vid sina häckplatsér men" liksom 'de' flesta fåglar. vid dennä' tid av 'året vår de tysta och" ganska svåra att upptäcka. Hanen slutade att sjunga redan i mitten, av juli, men nu-i septem- ber,hör man åter lite svaga, ofull- ständiga, nästan ,sparvlika bofink- -ramsor i skogen, Det är de unga hanarna .som för första gången tränar. sin sångröst, Några honor blir "dock 'ej lockada av dessa barnsliga locktoner, : +» Redan ”i slutet 'av' juli slog sig traktens: unga bofinkar ihop i flockar. Även honorna kom dit, Så småningom blev det ett stort följe sångare” av olika slag, flug- snappare och mesar slöt också upp. Frän slutet av augusti över- gav bofinkarna i viss utsträckning retagen eller näringslivet, att de . får vara "med och ta del av både glädjeämnen och jobsposter re- dan -vid:styrelseborden, Vid kri- tiska tillfällen kan detta kanske underlätta genomförandet av nödvändiga men mindre trevliga åtgärder. : : Vi instämmer i signaturen Ge- be:s funderingar. DN-teckningen kan ju faktiskt ha syftat på den egna hönsgården inom tidnings- göra utredningar och bestämma 8 tågtider, som motiverar indrag-| och medinflytande:4. företagen, ningar av linjer är .inga am! Det skadar inte all$ vare sig fö- betare är väl värda" både insyn företaget fast en olycklig för- växling skett beträffande höns- farmaren. Sänt har hänt förut. : septemb | är: inte. så lätt alltid för) sina följeslagare och man började se dem , ute. på öppnå fält, ' Dit kom "även" de gåmla bokfinkha- nNaärna, som” äntligen förstått att det inte! skulle. bli- någon mer kärlek. vid häckplatsen, det året. Andra, veckan av..september bör- jade bofinkarnas'- höstflyttning och nu ser man överallt störa floc- kar. av bofinkar. med” flyttfeber i kroppen, mas Dö tan 'Om man ställer sig på. en stads- gata och tittar upp mot. en hus- fasad' kan man siå sig i backen på att det snart kommer andra och gör likadant. av pur nyfikenhet. Efter en stund kan man 'prome- nera bort när. man: kommer -till- baka står kanske en stor folkmas- sa och glor 'upp:'mot hustaken. Det är likadant med fåglarna: Bo- finken samlade en stor skara and- ra fåglar omkring sig och när den sedan försvann, fortsatte de and- ra fåglarna att hålla samman, Det var ett stort och brokigt "följe. Beskäftiga talgoxar, diskre- ta titor och käcka svartmesar ha- de sällskap med enefgiska träd- krypare, näpna kungsfåglar och ettriga nötväckor. Kanske också någon hackspett slog följe ined de andra, Sångarna och flugsnappar- na försvann snart söderut strax efter bofinken. ” ' Meståget med sitt ' obligatoriska följe fortsätter nu att dra land och rike kring hela vintern lång och flocken upplöses vanligen först när 'hägkningen sätter igång frampå vårkanten. Men då dröjer t ju inte länge innan bofinkha- narna börjar samlas i flockar och sätter igång -karusellen igen. s] ner «> Thorsten Andersson, Centerns Kvinnoförbund anord- nade lördagen den:9:september en konferens, kring Europamarknads- frågor, '.Vid konferensen ' deltog distriktsordförandena ' och = för- bundsstyrelsen, sammanlagt ett femtiotal, >" . Ta Förbundsordförande "Sonja Bredgardh poängterade vikten av Deltagare i .CKZ':s konferens kring ecuropamarknadsfr gorna. Fr. v. Margit 0 Ls Nilsson, Jönköping, Hellvi Kjellman, Medelpad,. Astrid Börjesson, Halland, fru Kjellberg, Söder- manland, Nelly Davidsson, Kronoberg, och Britt Wigenfeldt, Uppland, Statens jordbruksnämnd med Gunilla Eriksson, Centerns 'studentförbund.” . konferens om E ökade: kunskaper i Europamark- nadsfrågornä, vilka ytterligare ak- tualiserats genom .Sweriges för- nyade ansökan med EEC, . om förhandlingar ”Agronom; Thorsten Andersson, Statens Jordbruksnämnd redogjor- de för bakgrunden till samarbets- strävandena i Europa, EEC:s bil- Om det dammar om operakons- ten. som det påståtts men” livligt dementerats :i' den debatt söm : på sistone: blossät :, upp, ledd. av" en av de stora I stockholmstidningar- nas teaterkritiker, så virvlar dam- met i varje fal för” tillfället .om- kring "ganska "livligt "på: Kungl. Teatern i' och med-premiären på lördagen. på den. 'nya "engelska > operan ”Den- öbjudne. gästen”. i Göran” Genteles regi:inom ramen. för" Stockholms” festspel, ">. Läser man i programmet, och det bör man göra när man bere der: veva uppleva, opera, så fins ner "man "att ”Gästens” "tonsättare Richard | Rodney” Bennetts, fängs- lats av"en riktigt” blodig,' roman- tisk och 'spökaktig historia. Som så: många: andra : operakompositö- rer. När han diskuterade med lib- Arettoförfatitaren Beverley.. Cross om” hur. det stycke: skulle --vara som 'han' tänkt sig tonsättå,. så framhöll: han" mycket . riktikt. att det." skulle + vara ”dyna olycksdigert och” dystert”. "sx." : Det-är. det onekligen, Dramat —-' relaterat '-utan : övertoner - och detaljer .— utspelas på. en förfal- len,. .rikt '.spindelvävstäckt, :herr- gård "i '1700-talets ' England," en klåssisk "miljö för. rövarhistorier. Den' gamle godsägaren mördas av en: skör zigenarflicka, :Rosalind;] som är. i: masKobi med ett par skurkar, en landstrykare och er desertör.' Just som :de. börjat gläd- ja' sig över den öppna -.skattkis- tan: kommer en resande skåde- spelartrupp -och ber om husrum. Det får de, mot att spela en pjäs, ett stycke som heter ”Svavelgru- vorna”, : Det - är förresten hela operans: iariginaltitel. Inspiratio- nen till titeln, har författaren fått av några rader ur Shakespeares ”Othello”, de som handlar-om den vaknande svartsjukan: - Misstanken är till sin natur ett gift,” oc enl som knappt i början kännes . "> ot smaka illa : - men då det verkat någon stund "på blodet "+ I: slår upp i lågor som en sva el” "7 gruva, : . . Det. blir: alltså spel i-spelet en- ligt gammal . god. Shakespeare-. tradition, Som.i Hamlet "påminns : åskådarnå av, spelet i spelet om sitt -brott. Efter ytterligare komp- > likationer - och spöklika -'spegelin- "Inför ” avresan : söderut ; får många fåglar vårkänslorna ” åter och sjunger ibland ganska, ener- giskt. i skogsbackarna. Lövsånga- ren låter, sin vemodiga.sommar- sång klinga en sista gång före den stora resan och gransångaren hör man ofta i granskogarna, när den passerar landet på höstflyttning- en. Ungfåglar hos koltrasten (bå- de hanne och hona; lustigt nog) har en svag höstsång, rödhaken inrättar sig rent av i ett särskilt höstrevir och sjunger på vanligt manér och stararna installerar sig tillfälligtvis i sina holkar och sjunger glatt soliga höstdagar. Hackspettarnas trumvirvlar skär ibland genom höstskogen och nå- gon gång, speciellt efter kalla nät- ter, hör iman orrarnas monotona spel ringa! ut från myrarna, där höstdimman dansar i kylslagen, fuktig höstgryning. försiktig ute i skog och mark, älg- jägarnas skott knallar snart ge- nom tystnaden, Trots att man skjuter över 30.000 älgar varje år under jakttiden i oktober ökar likväl de stora djuren i antal. Vid den .senaste inventeringen upp- skattades älgstammen här i -lan- ; Get till ca 150.000. Fe så 'Tore Leth.' Om några veckor får man vara |” Den objudne gästen på Operan on Sverigepremiär i fest trigep > har försvunnit, : ; I 1 spelen ådespelargruppen st; den unga. Jenny söm -'eméllertid "först visat de ,tre i .mördarbåndet. ätt: hon är pest-!politik samt att verk smittad! 'I sin. ängest. faller. de .på oeftergivligt krav .fi knä'öch ber, Den objudne gästen, det det? '. ”Den ', objudne” typisk- engelsk, opera, tycker ton- sättaren' själv i. programmet, det .”sega, "dunkla. sätt som . typiskt för 1600-talet och inte' på sätt komisk eller. folkloris- något tisk”. 7 Bennett. är..en stor: beundrare av.: 1600-talets. poesi och irnusik: Hans” eger musik; inte. minst il denna" opera, har: ett . utpräglat modernt formspråk; även om hans arior”kan få karaktär åv de gam- la. engelska balladerna, Den .31- årige. tonsättaren. har. redan hun. nit. med .en rad verk, både vokala och. instrumentala,', första symfo- nin” 1965. -Den andra, under: ar: , | bete, - lär. sköla uppföras under Leonard... Bernstein” pia gä ten” är e är. pesten""ENer ' teaterban-, behålla sin "neutralitet. - - : New York k K ebut i Sveri- ge-gjorde han emellertid. som: jazz: i "på Skansen junder: tio dä- går. åv, sin” gommarsemester 1963!; krin n på iriges- ställning: vid var AEA Pålsson, Skåne, Ella - och innehåll, samt EEC:s organi- satoriska: uppbyggnad. os rr Om : Europeiska gemenskäpen och världsekonömin talade i Nils Lundgren, "Institutet få ternationell: ekonomi. "Han ansåg "att de yttre tullfaxorna som ge- tullunionen då' tullarna ur natio-> nalekonomisk synpunkt har liten betydelse. . . . of Olof Johansson gav intressanta aspekter, på frågorna neutralitet varför: och vad innebär det.- På frågan varför, gav” han.. svaren, Större möjligheter, att, stå utanför Krig, att besluta i-egria”angelägen- ; heter, -' att "påverka, andra : staters . EEC: måste vara 'att- Sverige. + Konferensen .gav (många: intres- santa och tänkvärda aSpektér på Europamarknadsfrågorna- och Sve- flemskap liksom Sveriges möjlig- heter att utvecklas ekonomiskt om vi kommer, tt stå utanför: tull- union; : 5 "Öd 10.) ah SE inferdag. år: 1959 befann Jag Mig -på-flygplatsen:i Manches- tel England -och: väntade att få flyga + över. Atlanten .. till York. Fas klockan var” om- >. I Operans: föreställning -sjungér "mörkt. och bitande" kallt. "Molnen Edith ”Thallaug; den sköna falska ' gic Rosalinds 'roll, ' Elisabeth Söder- ström den unga ' pestmärkta :Jen- ny, Barbro” Erics åldrande primadonha, en av de teaterbandets ' få, " eller den enda rolten med komik. Sven Olof ' Eliasson "har désertören 'Baconnions. roll, Lundborg kumpanen Toveys, , Ar- ne Tyrén sjunger, två partier, den: snabbt : avlivade godsägaren Braxton och Sherrin, Den gå st: rar, : Den objudne gästen” har trots : teaterdirektören andra roller har: Erik :Saedén och John Erik Jacobsson. spindelvävstäckta rdsinteriören är (Carl Johan ms,.-Bryden Thoråson / dirige- sabeth Söd ”Den objud Bo herr-., ck "lågt och jag kände mig .ned- stämd. Men. efter några minuter hen på åtta -tusen fots höjd. Där” lyste. solen. klart och det kändes ; varmt. och skönt inne i planet: . Många "lever - ständigt under Ö svårigheternas; prövningarnas och: |stridernas mörka moln. Gud /'vill att hans barn skall höja sig över molnen "och inte”sitta därnere, sucka"och 'klaga: ”Varför lät Gud detta ohda drabba mig? Var är nu "den Gud jag tror på?” ; tjäna honom kan vi, möta sådant ' Som . gör att vägen -blir mörk :och ensam. Saliga är de- som förtrös- Jatt den. skrevs för bara ett par = På Kristus och regelbutidet har år. sedan redan hunnit med att. bli spelad i'flera europeiska län- > soo (Forts. å sid. 7) gemenskap med honom . i, bönen, upp - över molnen, inför sitt an-«, «Sikte, in i ljus: och värme; erström i -Re gästen”, z , , I bakgrunden samtalar — | menskapen , fastställer rjinte ikan : anges som skäl för ett inträde I . sett ev. med-': g tio nå förmiddagen var. det , befånn sig mitt plan ovanför mol- . När vi älskar Gud och försöker ,' och . bibelordet.. Han lyfter. dem ” dande, Romtraktatets utformhing
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.