" vill-bryta en Tans”för så är det v jämlikhet, Jag har alltså kunnat! USA: S kulturfrämjande” l har ambitiösa planer turrådet begär ett kraftigt ökat första tre åren av sin verksam anslag till sin verksamhet under nästa budgetår. National Council of the Arts upprättades av kon- gressen år 1965 och fick då ett I i va N | : j : | LAHOLMS TIDNING - | ” i Ta”acon. den, 21- september 1967 —= Pp eett yer 00 LT =>) | ) Sparbankerna förenklar personlån Sexton landsting höjer s skatten När förvaltningsutskottet i i vårt. halländska landsting för någon vecka sedan föreslog en höjning av utdebiteringen från nuvaran-" de 6:85 pr skattekrona till 7:40" förmodade vi, trots .den onekli- gen kraftiga höjningen, att den dock inte skulle medföra någon absolut topplacering i landstin-" HH d. t de drifiskostnader, Därtill. kom- mer sådana situationer soin hal- landstinget befinner sig i med nä SS Send ra för teringar i nya sjukhus eler and ra landstingsprojekt! Endast, dis: + position" av: betydande : fondbild-- ningar kan i sådana situationer . rädda "från kraftiga höjningar av '- gens Denna fö bekräftas av en sammanställ- ning, som Svenska landstingsför- bundet utarbetat med ledning av debiteringen, särskilt då det som nu 'är , svårt erhålla långfristiga krediter på allmänna kreditmarkz | naden, . | 'de förslag förval framlagt för höstlandstingen. "Öre" bro läns 1 itt höjningen av utde-' bitoringen blir 41. öre för samt- liga landsti Även i det fallet nämligen att notera den kanske något tvivelaktiga äran av att in-: ta ledarplatsen med en utdebite- ring .på 8:50 pr skattekrona, eller en krona och tio öre högre än' vårt landsting, På 'andra plats' kommer Blekinge med åtta kro- nor jämnt, På samma nivå ligger, Västernorrland trots oförändrad utdebitering. Kalmar läns norra" får 7:90, Gotlands 7:60 och Krono- AN bergens Östergötlands och Jämt- lands läns landsting 7:50 i utde- bitering! Först därefter kommer Halland med 7:40. Vår landstingsskatt kommer emellertid att ligga 'en bit över / medeltalet,” som blir. kr 7:16 pr ” skattekrona, om landstingen sina . respektive förvaltni skotts förslag. Tyvärr är nog möj- > : till Iio+ ned pri 3, t med kommer Halland över ”strecket”, "Men det förefaller inte vara myc- » ket att göra åt det, vilket.bl- Aa inom = förvaltni skottet tyder på, Tidigare har i re- > : gel någon reseryvatiori, ofta "från ” högerpartiet, för någon ”fem- eller, tioörings lägre, utdebitering - än den majoriteten gått in för, före; kommit.” "Men ” 'den . här '-gån- listället för badkar? Ja, något mås : ren, 1te i varje fall göras åt vära bad- ren.., .' Idébadrum v "Badgropen”, ett av de sju Fominasbadrummen på St Eriksn Filt SRA ” Brasa' I badrummet? En: grop familjer: växtälskaren, brasälsi bastufantasten, gropälska-” rum, Femina gör. ett försök i en1' .Sex av de sju är större än stan specialbilaga i veckans nummer. —- dard. Det är också 1 utrymmet och ställer ut samma badrum på ' som :standardhöjningen ska ligga, på mässan |" bellen, bör dock nämnas :att det gen är förvaltningsutskottet ri rande enigt om att det behövs" en" landstingsskatt på 7:40 för att väl: förberett kunna möta utgiftshöj- ningarna. | " Även om det är till föga. tröst" för skattebetalarna i. 'de lands- "ting, som ligger högst i, ,skatteta= St 'Eriksmässan som öppnar, på: onsdag! me : Varför: så små. frågar tidningen om ,, våra .standardbadrum. Varför så fantasilösa? Vaför så .olustiga Tatt vistas.j? Badrum som är varje- dagsrum.: När. får vi bådrum att "badrum kan vara, bordå bli. Det"är fyra "Femina rhédarbeta: re "$om "byggt sju olika "badrum: finns fyra landsting som "alltjämt; håller 6:50-vallen, nämligen Upp-" . ' sala,. Götetborg och Bohus; Väs lands. och Kopparbergs Jäns. tanke på: de mycket stora auto- matiska utgiftshöjningarna i form - av lönehöjningar och starkt ökan- Ulla Molin, Eva Ralf, Marguerite Walfridson;" Jill Dufwa-Törnqvist. De sju badrummen är gjorda för sju olika typer av persoher och "De bör förstås gratuleras så län-' "ge de förmår hålla sig. på denna , bottennivå. va OETMARK BEKÄNNER FÄRG ”Är det något i. min bok jag rätten till insyn, "Allmänheten JE bör få veta vad makthavande- tänker och: tycker: och hur. de " agerar”, säger Ake Ortmark i en utfrågning i Weckans' affä- g rer. FR SEEN ”Vi får en viss inblick i bolt. tikernas agerande, men -när: det gäller andra . makthavare + storförelagare, ämbetsmän, "fack- liga makthavare -— vet vi alldé- Jes för litet. Vi" har saknat" én debatt om detta, Vi 'har säknat journalister och. vetenskapsmän som ' noga: följer t. 'ex. storföre- tagarna och ämbetsmännen, och . deras handlande :— trots att det-. ta har så.stor' betydelse för hur samhället. komme att. se,-ut .man "indelar. svenska. fol-11 ket I två grovt skisserade - "läger — ett till. höger och ett till väns- ter — tillhör jag. vänsterlägret. Det sammanhänger: fråmförallt med — tredjevärldensproblemati- ken, Där finner jag att t.;ex. C.- H.' Hermansson här" e snygg linje”. . . Fråga: Anklagar nn 'söctalder mokratin. för att brista. i jämlike hetstänkande? '; ' ”Jag noterar bära -bristen; "på, konstatera att, socialdemokratin som 1 princip borde arbeta för någon slags jämlikhet — I prå tiken misslyckats. Det skall bu intressant att se om den så små- ningom kommer att göra något )' åt — jämlikhetsproblemet. . Jag, tvivlar på det av många skäl.— ij det fackliga kompensationstän- kahdet, "> hela, wiInternationalise- ringen t.ex. icanknytning till ' EEC och Etfta,. vilket så vitt jag förstår kommer: att förhindra en Jämitichetspotitik i See — jatt utlova någonting ens-om”" ka- ren "eller "syntaxen:--Det: ivisade b - . till. II + 4 x TRANSTRÖMER I SVALANS "annat karaktärsdrag M "denna po : ' LYRIKKLUBB, Nå esi. "De utlöses av - skarpa: mot- -?17 "diktet” var den: på satser: frihet > ofrihet,.ljus;— g ', blygsamma; ' sakliga" djärva titeln på den diktsamling: relse som Tomas Tranströmer ' debute- : EM rade med 1954, En. enkel. varu- | häftigt. som” ; beteckning som helt avstod från.|outsagt;; ett: plötsligt ”fågelskri” i x oröligheten Blir ett Värningsrop, raktären' hos "dessa fåtaliga jett.: SÅ Db ter, men som sade” att. författa stillheten, av” en: rörelse... a ren” ställt' de "högsta" krav: på: det ;kantrar, ;och "blir." deg, Och "”hos urval han ville lägga” fram, Sam. 'Cranströmer "sker d "poetiska; un ma ' stränga självkritik, och' sj mitt. r på smakade "Tranströmer; har. kä netecknat rörelser hejdas ljusa dagen”, kar EE tt Stort kors . Sn fram: på” Det” räckte" Zi att ' Tranströmer -;skule? bli ; känd 'somr en' lysande begåvning, ' inte : bara sällsynt lovande utan: färdig: Han; "framträdde "med - e mogen stil, ett eget: idiorn, "ett: kar : rakterisliskt sätt ''att "tala, Det i. var , inte ' till". det" yttre" revolutiö- nerande, :Det.-slog inte . sönder vardagsspråket," det. gjorde. inte |" väld, vare 'sig på orden,” formlä- "er: bråkdels sekund. han mitt'i - Korset.” "och med lärd: respekt” fört klassiska " versformer. - Ändå. hade någonting alldeles "nytt " hänt i den ' svenska . poesin. Den ”hade rtillförts en personlig ' dialekt av så stark inre auktoritet att ”tran- strömerska” - nästan - omedelbart blev. ett. iriksmålf -för de: unge poeterna, . Kanske är bi ldspråket det: "mest säregna 'hos Tranströmer, Det är . Sensuellt. sakligt, häpnadsväckan- de genom ”att återge vad vi dag- ligen iakttar. — ' utan att uppleva så att det: får en innebörd I fätréssant förori till Örranströmer s, samlade” lyriska produktion; Bokkonstnären Vidar Forsberg; "söm "svarar, för. band och r typografi, I Svalans - Lyrik- klubb, har åstadkommit en av seriens' vackraste 'volymer. ' + Tomas. Tranströmer: ..Kvartett. ; Svalans: :Lyrikklubb/Bonni- ers. "Pri Ing. 16:50. met så ” 2SCENBILD USA :Radioteaterns Kuvudserie 1967/ 68' hetör .f:år- Modern amerikansk "Det amerikanska federala”. kul- ss N på — Småföretagarna är: ”unga män” För etagarna i den svenskå små- industrin är ”unga män” jämfört med jordbrukarna och de ledan- de inom storindustrin, Det fram- går av senaste numret av Indu-) striförbundets Tidskrift, som pre- senterar en undersökning om medeläåldarn inom småindustrin utförd” av Statistiska Centralby- rån, U Utrédningen, : som omfattar 16.000 företagare och är utförd på uppdrag av Industriförbundet, visar att genomsnitsåldern ligger vid 49 år, -Motsvarande ålder för samtliga jordbrukare är 54- år. En tidigare undersökning av ge- nomsnittsåldern för verkställande direktörerna och 'styrelseledamö- terna i 115 börsnoterade företag visar att medelåldern där är 5 respektive 13 år högre, Två tredjedelar av alla företa- gare inom småindustrin är mel- lan 40 och 60 år. Ungefär var tionde företagare är under 35 år medan ytterst få är under 30 år. Lika fåtaliga, 2 procent av samt- liga, är företagarna över 70 är. Stora variationer förekommer också. mellan de olika industri: branscherna. yngst är man inom bilreparationsverkstäderna medan : för oss. Häftiga händelsér är ett dramatik och." som : komplement till .den ger Sveriges Radios .för- > flag ut”en"bok”av:teaterskriben: .|ten” Ingmar. Björkstén — en av -| redaktörerna . bakom radions - «pro: gram Teaterronden, "Boken. har titeln. Scenbild USA, : Scenbild ; USA. är den första sammanfattningen, av -amerikänsk äramatik som "skrivits" på svenis- ka och skildrar, i text. och bild hela” "utvecklingen — "från svå- righéterna på. 1700-talet att. över / I : ”arislag på 17,5 milj dollar de het. - Kulturrådet här hu överförts till National Foundation on" the. Arts and Humanities, som svarar för det federala stödet till' konst och kultur., För .en rad ambitiösa kul- turfrämjande åtgärder . begär .rå- det nu ett ånslag på 139 milj dol- lar. Talesmän för de kongressut< skott som. skall. behandla fram- ställningen antyder emellertid” att kraftiga prutningar kan : :komma: att föreslås. « Kulturrådet föreslår i sin. fråm- ställning anslag till ett 50-tal tea- tersällskap för ”turneer runt om -i andet, 'stöd åt mindre orkestrar i olika städer. 'och åt "TV-produ- center för inspelning av 725 halv- timmeslånga kultur program, Det begärda. anslaget -skulle en- ligt rådets ordförande Roger Ste- vens fördelas med. .bl a 30 milj dollar till teaterverksamhet, 33 milj till musik, 22 milj till TV och film, 20 milj. till måleri och de: blodiga kravaller ' som ' skulle få ; ödesdiger utgång för två sha- kespearetolkares skull,. negérdra: mats utveckling fram : till våra dagars, nyskrivna dramatik: Mu- sicals och -universitetsteater är också" "intressanta: företeelser in- om 'amerikanskt ”teaterliv, som Björkstén uppehäller sig vid, : . Några närbilder av landets dra mätiker ger ' författaren också O'Neill,” Williams, Miller, . Albee, rHanley, : Jones, Ward, STerry. och andra ..som står i brännpunkten i dagens teaterliv, "Boken. ger en utmärkt oriente- ring: både. om författare och de ras verk, . Scenblid - USA, 18:50, Sveriges - Radios förlag. OM DEN MODERNA .GEODESIN. Den :möderna geodesin' har un: ndas: i? Och: så visar Femina hur | hur, badrum: äntanrpå : nå; ot | Ä bilar, karosserier, : husvagnar, ' ser» huvud. taget få spela teater, över |. skulptur och 14,5. milj till dans- der senare. år' blivit alltmer ak- tycker "Femina. OcH materialet är dagens, även om ytan är morgon- dagens, ' «De sju badrumrhen heter: AE AN, ritat av arkitekt Ulla Molin. ; gropen, Vitsippan, ”växtälskarens badrum, Näckrosen;" Bad "och 'bas- tu, Bad och" brasa, ”4 rum med bad”. Även den som 1 likhet med de flesta har.ett (för) litet .bad- rum behöver: inte bara -:drörmma om . framtiden: här finns mäng- der av idéer att hämta i mönster, färger, skåp,” hurtsar, soch ” mänga andra förbättringar. London: Motor Sh "Den: bilinitresserade' världens ar la blickar kommer att under tio re' bestämt! mot Earls Court, där den 52 internationella bilutställ- LONDON MOTOR SHOW 1967. U ställningen ;öppnas - den -18- okto- 28 oktober med undantag för sön- dagen. den :22 "oktober. Och som i visas" allt: "vad världen harav”bil- nyheter: för de "Intresserade, både för köpare: och icke" köpare. : Här INR ut allt: som; -hör . bill dugst- 7" "både bilar: av "alla tänk. I Para - typer. 'och' ocks och «tillbehör.: Expon delningar,' närnligen ;för: "person: ERA tillb lör och "de: | otor:; SHOW) 1067 ndska oa öcker. och: besöksmärken mot oktoberdagår precis som vanligt. vara riktade mot London, närma-” ningen . då ; hålls " under namnet ber och hålls: öppen t.'o. m. den. vanligt väntas hundratusentals be-' sökare, både från in- och utlandet Pi försfria, i J i hand. |: ; ' W: visar, N kd D Utställningen. körimer tt: "här las: SPPaR alla dagari— utom r med5en? inblandning av ca:15 prö cent; melass: är ett grovfoder av "jämn och "hög kvalitet, för -utföd- sring.av mjölkkor;- ungdjur - och får”. Grönmassan , direktskördas från vall med Sockerbolagets egen . om" ca 4: cm. För att man 'skall ' undvika onödiga -näringsförluster ! i förhållande till annat grovfo- innehållgr ” ”briketterna bl, al betydande: mängder A-vitamin (karotin) — går grönmassan omé- delbart Bill” nertorkning. Genom FE att presså grönmassan till briket- ter. utan' att först mala den, bibe? hålles i' möjlig mån den ursprung- liga 'strukturen.: Briketterna är 32. mm 1: diameter, en, storlek, .som”: är avpassad för” direktutfodring. Innehållets: energivärde, protein-'! och växttrådhalt :och tämligen maskinpark” och" hackas i längder j .. Å lämpliga ”att”: stora: givor.' Lämpliga uttodringstnäzigd djur: och ' dag: 4 Mjölkkor! upp tin 5 KZ ”Ung- djur fri gång. Hästar. 24: kg. » Försök,” söm gjorts" vid Lant- "prukshögskolans södra husdjurs- försöksdistrikt vintern 1966/67. vi- |sar att utfodring av mjölkkor med 5 kg. briketter; 13. kg ensilage av Isent skördat-gräs samt-.fri till "gång + tilll stråsädeshalm' 'ger en mycket god. produktion. Briketter och halm, har -i. detta' försök; er- satt högivan' och en del av ensi- ”lagegivan. Såväl mjölkmängd som fetthalt var, i försöket bättre än ir kontrollgruppen; :som -utfodrats med ensilage och hö, Även så hö- 'ga brikettgivor som : upp "till 101 kg har” provats. i försöken med I Nytt mineral och Bbl "häst ”" Racing; är det” första svenska speciellt för hästar komponerade mineralfodret. I brist på annat har man hittills måst använda kor- nas. mineralfoder.: Detta innehäl- ler emellertid för. lite kalcium. i förhållande till fosfor för att pas sa till hästar. : - Behovet av 'såväl kalcium (Ca) som "fosfor (Fi mäste givetvis fyllas i ”utfodringen "men lika vik- tigt är att ett visst förhållande mellan: mängderna kalcium och fosfor finnes. Brist; på dessa två mineralämnen yttrar sig bl. a. försvagning av skelettet och vad detta innebär för en växande, ar- betande eller tävlande häst är lätt att förstå. För sporthästar, r i är väsentligt för alla dessa, stu- derande, De :avslutande kapitlen mensamt arbete förena det soru] och balettgrupper. - Usis .' | ituell;. Geodetiska . satelliter. och avancerad; avståndsmätning exem- retagare är yngst, a är, "inom den egentliga industrin, Medelåldern är låg. Konstaterar — civilekonom" Arvid Sundin i Industriförbundets Tid- skrift. I analogi -med 'förhållan- dena inom jordbruket skulle man möjligen väga dra slutsatsen att den lägre medelåldern beror på en mera' normal ' takt när” det gäller t. :ex,- ägarebyten och ge- nerationsskiftningar. Vi kan emel- lertid snart vänta intressanta kompletterande - — informationer oväntat pelvis. med - hjälp av modulerat ljus -- fascinerar även / lekmän. Man har plötsligt blivit varse att astronomin har en systerveten- skap, där vår egen planet är stu- dieobjekt. Arne Bjerhammar, professor i geodesi vid Tekniska Högskolan i Stockholm, har utarbetat bo- ken på ett sådant sätt att den skall kunna" kommar' till ' använd- ning i undervisningen i geodesi för såväl. lantmätare som väg- och vattenbyggare vid tekniska högskolor och gymnasier. Öönske- den tyngre 'maskinindustrins fö- kring dessa frågor, '. målet han: här - varit att i ett ge om kartprojektioner och felteori får : härigenom 'väsentligt olika betydelse allt eftersom” målsätt- ningen varieras, För dem som arbetar inom lant. mäteri, kartografi, navigation och angränsande områden bör fram- ställningen vara av särskilt in- tresse, likaså för gymmnasieingen- jörer som här får tillgång till de utblickar som förekommer i den [5 högre undervisningen, Boken är illustrerad med cir- ka 200 diagram och bilder, varav 17 i fyrfärgstryck, ” Arne Bjerhammar, GEODESI. Almqvist & Wiksell, 297 sid, il, inb, 72:—, : - NN vitaminfoder för tar” vilkas extreraiteter utsättes "för svåra . påfrestningar; "är. det ju också . ett ' absolut : villkor - att '1e-. derna” håller, - I preparatet ” Ra ing, som ”mark- nadsföres av AB' Ewos, Södertäl- je, är --kalcium-fosformängderna så avpassade att. tillskottet ger foderstaten . den. "rätta .--balansen mellan Ca och P, d v.s högre halt kalciunr än fösfor. Vitamininnehållet i hästens” fo dermedel är en högst Variabel och osäker faktor. Det är därför säk- rare att tillskjuta hela behovet åtminstone av de viktiga vitami- ner som höet svarar för i hästens utfodring, nämligen A och D. Utan 'analys vet man inte — och lita inte på höets utseende — vad höet är värt som vitaminkäl- ia. Som upplysning kan nämnas att Ewas hösten: 1966 utförde ana- lyser av 89 olika höprover' vilka visade 'svängningar från 3 till 65 mg karotin (A-vitaminets foder substans) per. kilo hö, med ett medeltal på 25 mg. Samma varia- tioner råder även för D-vitaminet i hö. NS Säkrast är det därför att täcka Bäste v "hela behov av de vikti te vitaminerna genom tillskott, vi et också sker med Racing. Samtidigt ges värdefulla ' deltill- skott av vitaminerna E-och B12: Dessutom innehåller Racing sex spårämnen, även de betydelseful- ia för en god kondition och Pres- "| räntekostnaderna .. därmed - | kreditkostnaderna i "Bland; nyheterna dn Sparbänks- veckan, sista veckan' 3, oktober, kommer. sparbankerna 1 är. med en ny, förenklad och automatise- rad lånegiv:för de Personliga 1å- nebehoven: Familjekonto. " med kreditgaranti, Det är kombinerat med : sparande, men det skall re- dan: efter tre sparmånader gå att få. låna 30 gånger det sparade månadsbeloppet:. T. 'ex, lån 3.000 vid 100 per månad och 6.000 kr vid:200 kr i månadssparande. Redan när Familjekontot öppnas klaras rätten att få låna av di- rekt och kunden- garanteras en kommande kredit. Denna kredit. garanti gäller sedi i 2 1/2 år framåt och kan utnttjas när kon- "jtohavaremn' själv vill och behöver ta sin lånerätt i anspråk. Högsta lånebelopp är 15.000 kr och läg: sta sparbelopp 100 kr, i; månaden! "Återbetalningstiden på ett. lån på Familjekonto blir, I” princip tre -år. Nn. betalar genom fort- satta avsättningar av det avtala- de sparbeloppet på Familjekontot. Från detta sker sedan amorte- ring och räntebetalning automa- tiskt varje halvår, Under mellan- tiden ges ränta på sparandet. Tånet kan vara. utan säkerhet menderas bli 9,5. procent, Ställs säkerhet för lånet blir, räntan normalt två procent lägre, I da- gens ränteläge" blir de effektiva nor- | malt: 7,5—9,5, procent och!-således "I med ' viss valfrihet för låntaga- ren , också. i. -prisfrågan x ligger i de numera vanliga över- föringarna till bank av hushål- lens likvida medel, t. ex. löner, Denna överföringsautomatik ger nya ., möjligheter att också för- enkla och i viss mån: automati- sera de personliga :låneärendena och "därmed ' smidigare möta de olika ttillfiälliga ”lånebehov som de .moderfa hushållen: har. Det har :klart framgått: av olika un- dersökningar, : inte . minst inom konsumtionskreditutredningen, att vanliga banklån erbjuder det för- månligaste alternativet till: avbe- talningshandeln,. . där :. inte . bara regel blir hö- ga ;utan.'systemet också medför en. större bundenhet' titl viss ” var ta "eller "inköpsställe” Det moderna hushållet Blir mer vilket ökar. behovet av viss: kon- sumtionskredit och gös en sådan finansiering "Väl försvarlig och ofta nödvändig |från ekonomisk -I synpunkt, - När sparbankerna nu lanserar Familjekonto med ”kre- ditgaranti är-detta bl. a. avsett nativ-.i. . sådana finansieringsfall av de "mera- - dyrbara,” varaktiga konsumtionsvåror som blivit allt- mera aktuella och ofta tvingande för hushållen att skaffa. sig. Familjekontot och der; inbygg- da kreditgarantin ' detta konto siktar också i hög .grad på att medverka till: en ök nomiska ' ting. Genom att en be- stämd kredit .-är beviljad redan från, början 'och - kan utnyttjas]: när somhelst under en lång” tids- : period skapas en . extra -säkerhet ”j: ryggen” för. den enskilde; -t. ex: om det” "uppstår: "ett / plötsligt |" | behöv "eller - möjligheter att. ut- nyttja ett uppdykande extra för: månligt köptillfälje; Också bedömningen av Jänebe- hov. och .kreditmöjligheter ingår i en god planering av. personlig ekonomi 'och. trygghet, Avsikten är at; sparbanken, när 'spar- och 'kreditfrågorna "diskuteras i sam- band med öppnandet av Familje- konto, 'skall kunna medverka med .en.;viss 'budgetrådgivning. Det' är lika ' viktigt "för: båda parter” att man avtalar om realistiska spar- belopp och kreditönskemål. I den kreditprövning” som'” sker vid starttillfället, Å lånefrågan sam- I gott resultat, "men. stråfodergivan bör d ågärna vara "omkring 4 kg "| per djur och dag. Tills vidare re- : kommenederas : att begränsa bri- kettgivan till ca 5 kg per dag. Utfodringsförsök med ungdjur ..Jhar' även givit gott resultat: Des- |sa försök har visat att briketter- na ' helt eller delvis kan. ersätta såväl, kraftfoder som ' grovfoder, under förutsättning att djuren får fri tillgång till halm av god kva- litet. De djur, som fick en mind- re kraftfodertilldelning och fri tillgång till briketter : och halm växte lika snabbt som de 1-kon- trollgruppen med fri tillgång till kraftfoder och ensilage. Det var inte någon, skillnad i 'foderför- brukningen per kg tillväxt. Inblandningen av ca 15 procent melass betyder ett värdefullt” till- skott fav lättsmälta kolhydrater och ' mineralämnen. Inblandning- en betyder dessutom en förenk- iing av utfodringsarbetet, I stället för två givor — hö eller ensilage och .melass — fär djuren endast en giva. brikefter. 5 kg briketter innehåller 3/4 kg melass. ' Näringsinnehåll I ca-värden: Råprotein 11,5 procent, smält- bärt råprotein 8,5 procent, växt- tråd 20,0 procent, vatten 10,0 pro- cent, socker (invert) 20,0 procent, energiinnehåll per kg 2.2 Mcal; 0,65 Fe (sk). .Briketterna levereras i säckar om 550 kg eller löst i fordon, Det nya fodret ger många för- delar, bl. a. följande: : ökad produktion med mindre risk för störningar tack väre” en jämn och hög kvalltet. - Lätt att fördela vd utfodringen. Förenklat utfodringsarbete — två foder i ett. Högt karotininnehåll, Hög volymvikt — därför litet tation hos hästen, lagerutrymme, med: en ränta som i. dag rekom:-|" Kontoformen är en .vidareut-|: veckling av den automatik, som! och ' Mer. ”investeringskrävande”,|- som ett konsumentmedvetet alter-i.. ad i ;personlig NG trygghet och rörelsefrihet i eko- + til " kraft, från al går Nytt. konto med garanterad: 'kredit. tidigt avgörs, kommer därför red. . givning och gemensam diskussion : att ingå som ett aktivt och” pöst tivt' led. Det är inte” bara fråga om att en det personer kam än kas överskatta sin sparmöjlig shet och kreditförmåga:- Det : an många gånger också vara tvärt: om att man : underskattar en. Det är til en i det nah mar fallet verklighetsbetonad aut 2 gom” ekonomisk ' bereds PR. Om. den nya kontoformen Sy Aiken Med hänsyn till automat fn och: rationaliseringen av tot "blir dét teringen i Familjerna låneför- . konto. med ge. mera regelbundna överföringar na av lön och andra Höper pe det, till sparbanken. Utö er det avtålade sparandet dIsponsrat. tet. turligtvis dessa medel helt fom. Andra spar- och läneformer TOT mer naturligtvis också i ök ningen att fy: en, viktig tion, . Åktuellt Pp > hö vi: är iv a man högt "här! »-..+ S "> omkring värt gröna "bord om spelaräran oe var och en är mån, Vi tänka djupt och länge vi ös men ha ej. många” ord ty oss leder alltid I yankeen Culbertson. Uti spader öppnar ”Norf, - men 'öst han bjuder" åå han har. styrka nog N - att: kunna göra sånt = Men” .så' händer härvid” . detta lilla mänkemang "+ att Syd kan svara Norr » och bjuda Mvä. Och Väst, ja' han sitter där ; och kan ej. mycket mer," han ser. Iedsen ut..och :: viskar fram sit" pass: Men budet det går. vidare och Norr i skägget. ler » stkanten no säkra strick pas gen haäd, han räknar "därvid också .. > J Käckt. -han bjuder ' lilla slant «och han: ror; den gott i land = bli tof. förvisst. Med förlust i tusental är '' > det'skoj-i alla.fall,; bridgen. är. man ; hä tan. Ingenting. Nicanör. = Oefug Stickade yileplagg som'tål maskintvätt Stickade ylleplagg av utländsk tillverkning som tål att tvättas” i maskin har sedan några år fun- nits på textilmarknaden. Sedan något år finns. också maskintvätt-” bar -låmull. På. grund av risken. för -filtning vid maskintvätt av. icke : specialbehandlade stickade ” yllevaror har man dragit sig för att använda. denna tvättmetod. Nu” Har även svensktillverkade mar skintvättbara '; stickade yllevaro; k kommit ut på- marknaden. i De nya varorna är pullover- och", cardiganmödeller av 190; rProcentig ren ny ull som säkrats, mot filt- ning genom fiberfixering. Tillver- kare är firma Esea i Horred, . Konsumentinstitutet de-nya varorna med tat, Prover har rar i mellangrå har provat gott resul: gjorts med pullov.' färg och omfattat > (Forts, ä sid. 7) ETT ORD. CC PA Vä ÄGEN äro de människo; Vä a arkhet;. ae vm ; se i vägar,. (Ps, Er Jag besökte cn gång. & man som fått be; er ak att han inte hade 18, at ana leva, Under sådana att skulle det bli svårt uppmuntra hono men jag fick upple annat i Sjukrummet. Utan ett spår av eller självömkan | Saliga i dig ha ör stå Va "något : 'h kä Kd så Käslosamhet Kd ”Jag kan inte leva annen: men jag är nöja och förnge till full. Jag har lagt allt I föstans. händer, Hans alt Le leda mi i Guds an hade ingeh frukta ig & hem”, den, : tvärtom ne Jör dä. nom, Jag 1 IM: hö. ärr hade Sanningen TCM 2 Shun sag Net Nga äro de SE Ord: "Sa. nt ata igt dare. ” Som i dåg e dä i evigheten, ara ett ad an Saliga ä äro de över nog, trlumffärd,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.