: N | Sj | + Sö a ! jos H : . ( | ; | s : , ; I : XY . a | vs os : el | ä | | | + - LAHOLMS TIDNING CM a MU Fredagen den 2 september 1967: - i T Fredagen den 22 september 67 LT i = CKF-framstöt till | De : handikappade i . . Formmeria 'för samhällets nyk- terhetsvård bör förutsättningslöst " omprövas," ty nykterhetsvårdsla- " gens allmänna målsättning har in- 1e uppråtts, framhåller 1964 års nykterhetsvårdsundersökning, som > kartlagt nykterhetsvårdens nuva- rande klientel. =; oo 2 Redan, tidigare”har det sagts, att de s k måttlighetssuparna inte ut- gör något problem ur nykterhets- ' vårdande synpunkter, Höjer riks- dagen pr'set på alkohol i det väl- lovliga -syftet att bringa ner alko- holens skadeverkningar, så. är det i första hand denna kategori som reagerar: sunt, dv s minskar sin konsumtion och använder pengar- na till nödvändigare och framför allt nyttigare konsumtion, De al- koholskadade, som utgör det verk- ligt stora problemet, fortsätter som om mgenting "hänt, eller i varje fall så långt de förmår skaffa pen-'. . gar till sprit. Restriktioner hjälper föga; - Uppfinningsrikedomen = är " stor, då" det gäller, att: kringgå restrilkidonerna,' större i varje fall än 'de nykterhetsvårdandes förmå- . ga att slå till bromsarna, "" Hittills bar väl den samlade bil- " den av nykterhetsvårdsklientelet inte varit särskilt skarp i kontu- rerna, De lokala nykterhetsvårds- organen : mindre tätorter :och på landsbygden samt 'polismyndighe- terna där, har i regel haft en . ganska : klar. uppfattning om den + situation deras klienter : bland spritmissbrukarna befinner sig i. Men i stora tätorter är det svåra- . re att bilda sig en sådan upp- fattning. Det visar sig också att nykterhetsvårdsklientelet i stort sett är bosatt i <sterstäderna V-— Stockholm. Göteborg och Malmö, Följaktligen än problemen störst där. CND CAS " yUtredningea har genom" sina indersökningar” klarlagt, ' att al- koholmissbrukarna i stort bildar en social särgrupp. Männen är ogifta ,i dubbelt större utsträck- ning. .. än: . normalbefolkningen, bland männen .i öppen vård är andelen ,, frånskilda, åtta .gånger » VIETNAMKRIGET + »Senatens militärutskott har ef- ter' förhör. med: försvärsminister McNamara kommit" till. ett, ned- "slående ;-resultat, - konstaterar Göteborgs-Posten" (fp): I sitt betänkande ställer. sig utskottei' bak generalerna och' amlralerna , och kräver: ett. allt "> effektivare luftkrig” mot. Hanoi. " För utskottet ter det sig. som ett . "imperativ, att alla mål av mili- ” stärt värde bombarderas även om -eivilbefolkningen råkar i stor fa- ra och att alla nordvietnamesis- ka förbindelser med Kina' klipps av, därest .man inte.skall;svika . de; i Sydvietnam-; kämpande markstyrkorna, . Utskottets; slut- |: satser hade sin spets. direkt rik- tad mot: försvarsministern...och hans tes att man:inte kan bom- ba .nordvietnameserna'” på + knä | utan att totalt utplåna dem. Det offentliga strålkastarljuset rikta. "des hårt mot försvarsdeparte- mentet och . president ::Johnson |" ansåg sig manad att träda. fram. Han medgav att motsättnngar föreligger mellan försvarsminis- tern och" militären vad. angår | krigföringen men . han: varnade för att överdriva motsättningar- Mr Johnson anser tydligen att man inte bör överdriva den: om- . "ständigheten att McNamara av- böjer det totala krig mot Nord- Vietnam" &om generalerna och amiralerna så ivrigt begär. ” Inte "heller ' den' omständighe- ten, att försvarsministern av fruktan för ett krig med Peking avråder från bombning av de ba- ser. där de ryskbyggda jaktpla- nen är baserade -— räder med avsikt att driva- detta flyg över på. kinesiskt område, Han 'fin- ner det inte heller anmärknings- värt att. militären mobiliserar senaten mot försvarsministern för att själva rädda sig ur den återvändsgränd de hamnat i ge- " nom sin överoptimistiska bedöm- ning av förmågan att föra krig. Y överdrifter är givetvis av onda men världen funderar det oaktat = över hur länge det skall lyckas presidenten att genom ' skicklig balansgång förmå både försvars- 'departerhent 'och militärer att under. dess omständigheter kän« na sig som parhästar. I synner- het som presidenten i de ytters- ta av dessa dagar genom ny skärpning av bombkriget i norr kastat fläskben åt generaler och +» amiraler. or a : I svs vv NÖJESLIV Kvinnorna i ett österrikiskt fängelse... hade. det långtråkigt härom «veckan och började ge stripteaseföreställningar för. sina ” manliga medfångar, Föreställning- arnä avnjöts av publiken genom hål i väggen mellan de manliga och kvinnliga "cellerna;' Fängelse- myndigheterna sägs ha kommit verksamheten på spåren och mu- rat igen ”scenen”, s ” - Välbetänkt omprövning bö " bildning över folkskola. Nära hälf- bete att återvända till. Utredniri- - gen lägger också' fram en rad " förslag som syftar till att angripa, Självklart utgör också den medi= " cinska och psykiska vården vik- - många fall de resultat, som upp- "nåtts genom denna, ned sedan den upphört och inget! annat” tar "gen, Just därför låter det, hopp- « formerna. för samhällets ' nykter- ” FN-delegationen Vid ett styrelsesammanträde ny- ligen "gjorde Centerns kvinnoför- bund ett uttalande som utmynnar i en uppmaning till den svenska större än normalt och i anstalts- vård 13 gånger större. De flesta saknar praktisk och teoretisk ut- ten av männen i anstaltsvård sak-" nar fast bostad o s v. Klientelet består också av stamtrupper, som förnyas mycket långsamt... =: Dessa särdrag hos alkoholmiss-" brukarna är givetvis starkt bidra- gande orsaker till att det är, så. svårt att åstadkomma resultat och hjälpa dem ur alkoholträsket. Det kan inte vara särskilt lustigt för en man, som vårdats för 'alkohol- missbruk, ått inte ha någon fast punkt i:tillvaron i form av bo-" stad, familj eller kvalificerat ar- lisera'; förhållandena 1 Sydafrika. Uttalandet, -som tillställts FN-de- legateri" och = centerriksdagsman- nen Sten Wahlund, Uppsala och har följande lydelse, .-' | " AV, det under augusti. i Kitwe, Zamb hållna — internationella FN-seminariet Om apartheid, ras- diskriminering och -kolonialism i Sydaftika framgår att förhållan: dena i Sydafrika tenderar att för- värras. Förtrycket; av den afri- kanska- befolkningen ökar, Möj- ligheter att på fledlig väg lösa konflikten” mellan den inhemska befolkningen och den vita regi- men ' minskar, ' Våld föder våld, Mot bakgrunden av detta. och med tanke på den lamhet och likgiltighet : inför "problemet Syd- Afrika som visas av länder såväl i väst som Öst vill Centerns Kvin- noförbund- uppmana den svenska FN-delegationen att. på allt sätt verka följa (pl 4 om ske NM: 1) ökad upplysning om förhållan- dena :i Syddfrika 1 syfte att väcka ' världsopinion 2) att ökat bistånd via de "inter- nationella : finansierinlgsinstitut "FN "förfogar över förmedlats till Lgsotho, Botswana" och -= Swaziland: - för "att motverka . dessa-.unga staters beroende siv av! Sydafrika, Nat å ai just de sociala störningarna hos klientelet. Det är förmodligen en rätt väg utredningen här pekar på, liga moment i en effektiv nyks terhetsvård, men tyvärr bryts i, NS vid för att klara återanpassnin- fullt när' utredningen säger, att hetsvård ' bör'. förutsättningslöst omprövas. Något "nytt och" ef fektivare måste "nämligen ersätta ' det sorh visat sig ineffektivt. ; n: till : Båstad Måndag kväll. blir den mest spännande. i mitt liv hittills, säger,hon, H : srt Filmen handlar om den kuscha- de ingenjören Morgan Alm. (Gun- Sven sk . filmurpremiä mo Toffla På 'måndag får Båstad: svensk urpremiär - samtidigt " med + Stock-' holm på Torgny Anderbergs färg-| film -”Tofflan” '— - en : lycklig: ko- medi med - Gunnar Björnstrand, FN-delegationen att i FN: aktua-| da so i . X . i Visst förnimmer man stämningen av gångna sekler i denna under- . > bara spets med gotiskt motiv, Fantastisk spetskonst i ny musevutställning En ny och fascinerande utställning har öppnats på Varbergs + museum.: Den här gången handlar det om något så annorlunda i ' utställningssammanhang som. spetsar. Tjeckisk spetskonst är världs- ».berömd och är Milca Puh Eremi , som ensam svarar för utställningen, ett namn att räkna med inom denna spe ciella konstart,' Hennes konst har tidigare visats på Kulturhisto: :]taren.. Till exempel: ”att komma Anita” Björk, Christina. Schollin, Lars Lind och Annika MLyndgren i' huvudrollerna; ' Till : Båstadspre- miären : har' / författaren. Gösta Gustaf-Jansson, på vars bok:”Toff- lan: byter : hamn” filmen” är base- rad, : inbjudits, liksom ;också de- butanten Annika LTundgrer." Den senare framhåller att hon ”är så nervös 'så att jag kanigå upp i atomer”. Det" är . unga Annikas första 'filmpremiär” om' mans inte nar 1: Björnstrand), ” bosatt: på |: Vrånga gård i: Båstad, som en|' dag; tröttnar . på sin dominanta |". familj.' Han. ger sig iväg, . men låter samtidigt jen. gammal skol- finner "han" en hängiven hustru, (varför?), lydiga” barn och" att han. fått en helt ny respekt för $'sin, särart "vad: material” och: form beträffar" helt utan "snudd. till. imi-: räknar red att hon var med en gång "när: hon ' bara "vär ' ett "år Vv Annika Lundgr: i tation av. måleri" eller" grafik." Pro- fessorn i konsthistoria, Jan: Spur- ny,” tillika rektor” vid " Konstfack- skolan. i: Prag, ' där. konstnärinnan utbildats, en introduk- - tion till utställningen ERESNN 3 ”Den”; + konstnärliga spetsen - har verkligen ” kömmit? långt från :'sin ursprungliga funktion. och» utveck- " Jats till' en' konstart i'sig. Formatet dch den fria stilen tycks. kanske ' föga traditionella, men inte: om vi N tillämpar! samma historiska syn på ;' Spetsar, som vi tillämpar på gobelän- ger, : färgat. glas "och andra .konst- . arter, vilka ' också avlägsnat . sig långt ifrån sitt: egentliga -använd- ningsområde,' Spetsarna' har . inga: lunda: gjort front mot :traditionens lagar även om de givits en 'ny'ut- .trycksform, "Tvärtom . finner vi” att traditionen bibehållits såväl i ma- terialets som i teknikens renhet.” . Spetsarna har sitt. eget raffine- rade material Utställaren har.an- I vänt si&'av grovt hemspunnét lin- " garn — dels blekt och dels oblekt, "Hon visar 'också flera spetsar i fär- gat lingarni (1 ev nian, de co sKonsträrinnån har en'gedigen ut- bildning" och visar i sina alster att hon” är. en' driven könstnär med kunskap -om alla' tekniska. finesser inom sitt. gebit, Hon har. alltse- dan början av. sin. karriär. arbetat främst med dubbelsidiga figurala £ kompositioner, Visioner och intryck — debutant. KN får form i dels monumentalt upp- sin: person” inför” familjens ' om-: givning, « son yen esi d EA en : ska 'museet:i Lund och utställningen går från" Varberg till Lin köping, därefter till. Umeå” och Stockholm... Allt. som' : "salu; 40 spetsar. finns i:vardera: fem" . betraktar 'själv'vart och ett-av'dem som ett orginal, kamrat 'v+-"' som "är. hans dubbelt et es dt AN se gångare” ta hans plats., Denne Fäntastiska' spetsar heter. utställ-|. genomför em palatsrevolution; Närj. ningen ..; Och, visst; är de :fantas= den "riktige Morgan. återkommer | tiska; som konstverk. fullödiga och. visas: visas , men' | vänder :hon 'sig:'åv; ett" mångfald symboler, som. framimanar.. en lyrisk bild ..av: det 'konstverket återger... Så ”t, ex;i den” effektfulla. isikalick om: eh sprött formad" orkesterring av spetsvävnader.: Lyriskt och mu- sikinspirerat är som sagt det mesta” äv. 'vad 'som.; visas, inte: minst det feeriartade temat i..Eldfågeln, den” : figurerna i,”Skö- finns, .: säger. professor Jan Spurny, ekon. av arkitektoniska 'och skulpturala". motiv; . ett .'.nattligt. landskap 'som :utarbetats i vitt och färgat lin Samt silvertråd, visar hur spetsarnas effekt på ett subtilt sätt kan ”undérstrykas.. med ' hjälp - av milda" färger och .metallfrådsskim- mer? se Ia RÅ orl gåta "Somliga spetsar” kan” rubriceras” som korsthantverk: (så t ex den vackra : Musikalisk schal);-andra' är - avsedda för inredning. Till de sist-. nämnda. hör .den märkliga kompo= sitionen" ”Musikerna”, där, figurer- na framträder i stark kontrast mot spetsvävens luftiga bakgrund, + Vvsnor '". VM HAR EN VARBERGSK' "1700-TALSSPETS? .. "Det vilar" saga, och ”poesl,/ rytm och "melodi över denna tjeckiska spetskonst. . FA " Museichefen Bengt-Arne Person . ;Ibilars Det. utreds, och- kartläggs "| dragsbestämmelserna, oz | välfärdssamhälle inte: med det 9? TR: hö ll > ”välfärdssamhället” i bör le M sig på snaraste istället bör inrikta-sig Pp att tillrättalägga: där det brister. Och ser till att de stödåtgärder tll - de handikappade som beslutats och som det 'skrutits om blir mer än vackra papperskonstruktioner? fall som borde "stämma "berörda | Vad har handikapputredningen myndigheter : till: - eftertanke. : Av "att säga? . I allt att döma föredrar man emel- Net A a lertid.att söka stöd 1 bestämmel- ” : : ser ' som. överlag är så krängliga : et att de antingeri inte går att tolka eller — vad värre -— ger gott ut- rymme för godtycklighet vid till- lämpning. N | . I en hörnartikel i Dagens Ny- heter påtalar stadsdirektör Sigurd , Rietz, Täby, speciellt primärkom- ; munernas valhänthet i handikapp” frågor, ”Grundfelet med svensk handikappvård av I dag är att den alltfort' domineras av förlegat fat- tighjonsomhändentagande - tänkan- de och välvillig valhänthet, Sist- nämnda kan, om det klampas på riktigt : ordentligt, vara psykiskt mycket påfrestande för den han- dikappade”; skriver artikelförfat- bä SAR dn Exempel på den nära nog gene- rande klumpighet med vilken många samhällsorgan handlägger handikappfrågor har, i ett flertal sammanhang dragits fram. I pres- sen har; redovisats upprörande ECE SSE : Om: ”valduellerna” mellan 'soci- aldemokrater "och höger-folkparti under . veckohelgen "ska beteckrias som något: slags upptakt till 1968 års valrörelse bådar det gott: för der” ”riktiga” valkampen, Späns- ten och debattglädjen: var påfal- lande stor — det är så man ska möta väljare; Det var.också som denna weekend avstod' från ' svampplockning och andra sen- sommarnöjen för att lyssna till den politiska förkunnelsen : för vilken: det tunga artilleriet i res : [till en 'vallokal stödd På kryckor och mötas vid ingången av ”snäl- la men 'illainstruerade scouter”, som, sträcker fram ;sin bössa: Skänk "en slant till de 'handikap- pade, När den röstande, svårt handikappad, inte utan hjälp kan ta sig upp till vallokalen en trap- pa uppt” tiledare i spetsen, Den som saknades var center- ledaren Gunnar Hedlund! Hän. hade, gjort ifrån sig tidigare i TV' en-' färgstark inledning” som satte färt och fläkt på den poli- tiska diskussionen. Det gällde vid- gad företagsdemokrati, -tänkbara | "regeringsalternativ 'etc, De Men om nu inte Hedlund var synligt med: fanns han ändock där i duellsammanhangen — till exempel i” Erlander-Wedén-fighten där Erlander påpekade att cen- terledaren fört in mittenbrodern folkpartiet :”på rätt. väg”: = c - Bland åhörarna vid” den. debat- ten fanns:det 'många som: tyckte det: hade' varit festligt om Hed- Voea lund>funnits på" debattscenen.” ' För: den nye - folkpartiledaren "Sven Wedén :blev” emellertid - de- buten i'partiledårduellen en klar ' succé, :Erländer "är. mästerlig 1 konsten att uppträda folkligt och dra. ner -applådåskorna.. , Wedén visade sig kunna" behärska kons. . ten: hän med; Till- yttermera vis- so på”en nivå som” låg. över den erlanderska;': :. Sc "Det finns 'snudd på buskteater i de 'socialdemokratiska" ansträng- ningarna att komma åt oppositio- ja SKA DET VARA SÅ /X SVART? . > 2 . När kan man Hoppas att berör- da 'samhällsorgan ser till att bara informationen där, sådan är nöd- vändig tar sikte på att underlätta den handikappades situation istäl- let för att om möjligt försvåra den? - : När. kan "man hoppas att sam- hällsplaneringen. blir handikapp- vänligare? ' Att alla offentliga Io- kaler och byggnader blir tillgäng- liga även för de rörelsehämma- def scott eo + > ”OM. BEHOV FöRE LIGGER” Ne | "I dé. samhälleliga åtgärderna för de handikappade ingår bland 'an- nat bidrag” till invalidbilar. Men en person som har 'bil"då" han blir handikappad” får . inte ;bidrag om han vill "bygga om' bilen för att i förtsättningen .- kunna: janvända den, utan att utsätta' sig själv och andra: för trafikrisker..Varför ut- går inte bidrag? —-.; enl -I- många : kommuner uppvisar trafiknämnder .-.en -;-upprörande njugghet när det gäller tilldelning ' av. parkeringstillständ- åt .invalid- na, stan e" Huvudrollen i den teatern-spe- ilas.av det inte helt obekanta. 5. ti. Lo a erspöket,- or | - Det står klart. efter söndagens : valdueller ;- att -isocialdemokrater- na inför-1968 års val kommer att - använda: sig av skrämseltaktiken jom högerinriktad borgerlig rege- ring. . Tendenserna inom ; högern "har. nå. sistone varit att I valda » delar. . söka närma. sig mittenpar- tierna — en sak 'som --Hedhind huruvida ”behov föreligger” trots att vederbörande med läkar- intyg (skall det: verkligen” alltid" behövas?) klart kan' styrka att så är fallet.-Inte-sällan. avstyrks an- sökan, utan rimlig motivering. . Att en handikappad. person ofta resignerar och finner sig i ett be- slut utan att kämpa vidare för sin rätt är ganska begripligt. ' : '- got: att. invända, mot; tvärtomik”.. - I söndagsduellen | med. Wedén> .insinuerade, Erlander om ett ”när! "mande" till höger” . från ' mitten- partierna. san te be Regeringsorganet ” Aftonbladet inledde . redan tidigare kampan- jen mot centern. = Co fe jo oe! Om Wedén: haft något , ”höger- > politiskt... förflutet” måsté .detta g2a långt tillbaka i sden.; Var Hedlund, står torde Det vore självfallet étt övärder- : Veta vid det här: laget. + . ligt 'stöd för de handikappade att " Slutsatsen blir: att man -påjso- få juridisk hjälp till sitt förfo- :Cialdemokratiskt: håll inte "kan gandes is > mos Toa det rs sa de AE + ”R sti :tenalternativet ser' det största ho- Trägan är emellertid om värt >tet 1968. Hermanson är tvåa, men "spelar tydligen just en underord- JURIDISK HJÄLP? "+ I sin "artikel. hävdar hr Rietz att här "måste. finnas någon som tillvaratar ”fattiga gummans rätt”. Han anser:att. de handikappade behöver en rättsbevakande-inrätt- ning ' som också . borde kunna bi- stå. arbetarna på fältet, kuratorer etc "med tolkning av t ex stasbi la. har ' mitt i. kyrksalen ' placerat: en knyppeldyna med den gamla Vad- stena-spetsen uppsatt för att "an- knyta till:svensk knyppling. Musei- lagda figurk dels. i . Mt + | mer-begränsade sådana. Man får ett oa £ ” . solna frn nn res NV. bestämt intryck av att Milca måste - . NNE EN ir . +” Vara mycket musikalisk, 3 Tidig plöjning. - god plöjning || Fr ar hanns mov. är 0 AV AGRONOM GÖTE GRÖNEVIK, ARLÖV er - värld. . Hennes .. spröda, - lyriska : sons ken ås a musikanter är formade inom olika Det vackra höstvädret har satt fart på skörden och i de södra delarna 'av landet är spannmålen till" största delen » färdigtröskad. Halmen ligger torr och lös" på fälten och kan vara 'ett' besvär- ligt hinder, när det blir dags att sätta i gång höstbearbetningenv ': ” H KR ros BRÄNN INTE HALMEN PLÖJ NER DEN C:s Tyvärr är det alltför. "många som väljer den enklaste vägen att bli kvitt halmen. Man bränner den, Därmed förstör man :värde- fullt mullråiämne som jorden, så väl behöver. Hackad halm är lätt "latt blanda id i jorden genom jen eller ett par stubbearbetringar med tallriksredskap eler fräs, Därerfot blir halminblandningen sämre om man 'kör med pinnred- skap av olikä' slag, oo. cc Om man blandar in halmen i jorden så tidigt som möjligt me-' dGan temperaturen i luften och marken är relativt hög får man en ' snabb nedbrytning. Om ”däre-- mot större halmmängder plöjs ner |, direkt utan föregående stubbear- betning lägger den sig som ett isolerande lager på plogbotten och | -när det gäller god mat , -plättplöjd: Senare på hösten ökar Arisken .fö är för övrigt mycket intresserad av att varbergsbor in- venterar sina 'spetsförråd- och ser om de kan' finna något som an- knyter - till - gammal ;' halländsk knyppling, '.I ', museets : samlingar finns ingen, varbergsspets : från 1700-talet, trots att det då knypp- 'kontakten” med alven försämras. :Den halm som läggs under tiltan hryts ner mycket långsamt. Man hittar halmlagret nästan opåver- kat vid plöjningen nästa : höst. . stilarter;. ibland fritt. svävande, å andra motiv begränsade av en ram he SPRID HANDELSGöD- SELN PA HÖSTEN "FoSför- och kaligödslingen görs imed fördel på Hösten före höst- ibearbetningen. Då är det lätt att sköra” göllselspridaren, prisérna är dessutom lägre än på våren, och någon större risk för uttvättning av näringsämnen finns inte utom möjligheten på lätta jordar. Göd- 'selmedlen blir bättre inblandade i jorden vid höstspridning än vid :!.vårspridning. Plöjer man ner ”halm.bör man tänka på att kom- pensera det kväve som fastläggs vid halmens nedbrytning genom att tillföra 30—40 kg rent kväve "(ca 150 kg 25-procentig kalkam- monsalpeter . eller motsvarande) före stubbearbetningen, SS SEN i aren er Se FA fv > ; a Here HIRI EE Li HH Sv | EN HAÄRT PACKAD JORD PÅ HÖSTEN ÄR OCKSA PACKAD PA VAREN Den som har huvudsakligen ler- jordar bör sätta i gång med plöj- ningen 'så tidigt som möjligt me- dan jorden är relativt .torr och per ALL DA bd vr regnig väderlek, och våt lera kan vara mycket besvär- lig att handskas med, Traktorhju- | >. oo. . len slirar lätt, tiltläggningen blir ” . s : (Forts, å sid, 7)» DT ENN En framträdande plats, helt i enlighet med ”konstnärinnans egna : ot har givits spetsen ”Musikantern lades i snart sagt varje stuga, Där- emot har man den Skånska spet- a”, som hänger mint i skemål vid ett besök Kyrksalen, nad roll. Det är,,ett regimskifte frågan gäller. , .” SA + ME Vd 1 | me I > Till sist:. statsrådet Camilla .Odhnoff: tilläts leka med.i ”val- duellerna”. : en.. öppenhjärtig; som det brukar kalas, intervju i Aftonbladet säger hon att det var ”roligt att få blanda sig i' politi- ken”. RWS tt tNR " I både Sundsvall och Oxelösund förklarade hon med emfas att re- former som ' vi ska ha: kräver skattehöjningar, ' ang ve Det är inte säkert att regerings- kolleger tycker det är så roligt när Camilla blandar sig i poli sen... och. . Vadstena-spetsen = från -nämnda tidsepok, >. Utställningen i Varberg av den tjeckiska' spetskonsten pågår fram till den 5 oktober, Den innehåller också foton av verk, som visades på: världsutställningen. 1 Montreal, Bl a underbara knypplade vantar, Konst i världsklass. således, som presenteras ..i Varberg — en av fem utvalda städer i landet, ++ . [ETT ORD... PA VÄGEN Ty att leva, . det är för mig. Kristus. (Fil 1: 21.) t mig » Ett liv som leves:l Kristi :ge- menskap än ett strålande liv, Han som är världens ljus : , sina barn, . Juve lyser. genom För några dagar sedan: - kade: jag violer i trädgården. och lade då' märke till att de blom: mor som stod i solen var större. kraftigare och: vackrare än de som låg gömda under löveti: ri: Om Kristus bor i oss blir vårt liv starkare. Det blir som én "av de där vackra violerna därför . Vi får en strimma av det evi- ga ljuset som lyser i världen vår ' Frälsar » Jesus Kristus, De som inte mött. honom: märker a; är, någotNannorlunda Med oss. De litar Meräs på oss. De "vill vara våra vänners Om vi talade 'med dem om Kristus skulle: - många av dem "ta emo honom, börja tillväxa I andligt - avseende. och .| själva A sin tur kunna göra: Krl tus kända för andra, I / an sl res UA Sh , Ag nen, enkannerligen mittenpartier- - en talrik 'publik "> t | och Wedén knappast. kan ha nå- att det: Pektive partier svarade, Med pars. Vu --
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.