NS " Kunnat konsolidera sin ställning. . ' - n den 23 september 1967 - är varit ytterst pressat med re- ” nirfgar med relativt stor uppla- : och fortlarande kan glädja en ”niskt samarbete. med länets and- - heter i Falkenberg, Det ekonomiska läget för den svenska pressen har i många sultat att många företag tving- ats lägga ned, Detta har givet- vis 1 största utsträckning drab- bat 'landsortspressen . men , inte ens de”större städerna med tiäd- ga har undvikit att på nära håll uppleva tidningsdöden. Un- der en relativt kort tidsrymd. har tidningar som Stockholms- 'Tidningen och Afton-Tidningen tystnat och . dessförinnan, när LO köpte det kreugerska -tid- pingshuset, också Morgon-Tid- ningen; ,... > f TP Göteborg försvann Ny Tid och i Uddevalla Kuriren, I Häl- singborg försvann Nyheterna el- ler - Skånska Sodialdemokraten och det finns knappast ett land- skap, som inte mist ett eller ett par' språkrör, som läsarna under årens lopp, lärt sig tycka om, 7 Laholms Tidning har av högt stående expertis betecknats som ett under, som klarat krisen trogen läsekrets: Därmed är in- te sagt, att LT I likhet med andra tidningar av ren bygde- karaktär, saknat problem, Men en sund ekonomisk politik, tek- ra cCentertidning, Hallands Ny- har gjort det möjligt för LT att inte ba- ra. fortleva utan vad” "bättre är . Ändå. skall .understrykas, att konkurrensen inte blivit mind- re. Tvärtom är den hårdareM dag än någonsin. ko « Hur kan. då LT klara sig? ; :? ” Företagets Iedning Kar "sedan starten, för snart 40 'år sedan, haft en bärande linje: Laholms organ med huvuduppgift att bevaka” bygdens intressen, oav- sett om det gäller stad, tätbe- byggelse eller ren landsbygd. Efter samma propåer har tid- "ningen på alla sätt sökt tillva- ”rata "företagsamhetens' intréssen, frånsett om det varit fråga om större eller mindre industrier, nystartade eller gamla, små. el- ler stora lantbruk. a Frånsett vem” som svarat för den rent redaktionella ledning- en har detta varit riktmärket; För en nytillträdande chefre- daktör, som under nägra år haft förmånen: att som reporter få verka i södra Halland, är det alltså. inte nödvändigt med nå- gon ny. programförklaring, -. Här skall.bara än en gång: betonas, att Laholms: Tidriing, politiskt, språkrör för Cenler- partiet, även, -fortsätthingen kommer att Jå vakt .om södra Halland, > att. liksom. tidigare i text och bild skildra vad' som hände? på olika avsnitt i byg- den, « presentera kvinnor . och män, , som på olika sätt bidrar till att bevara vår länsdels egen: art, och överhuvud bli ett'sam- verkans ergan, som vill hjälpa till "att. skapa en slevande" bygd och en "tryggad "framtid." "Och det är:'med detta, som Ni alla - våra gynnare som pre- - numeranter och annonsörer kan hjälpa: oss ' med, Så länge: inte Ni sviker. oss,.så. länge .kan : vi , fortsätta vår strävan att bli-ett »organ för ö : ning, : gom kan” "gripa in, ni . orättvisor : 'uppmärksammas men . också ' ge-en FOS,” När 2 päkal | I 'Tidning skall vara -ett bygdens br | "Ortmarkeri i i TV. vå UTV am! "Ake, : . förtröttag Anté' 1-sina' ambitio- ner, att söka. rikta uppmärksam- heten på sin 'egen', person, och på brännbara samhällsproblem. I TY "har han ett slagkraftigt : förum - för: sin. verksamhet och |. detta utbyttjar han till fultänd- ning. Han gör sina privata små opinionsmätningar. .om', det, ena och ' dets andra och låter . sedan ”pombar” krevera I' rask” följd. y ! Den senäste bestod av ett un; dersökningsresultat”. ...om ., nä). ringslivets inställning till: EEC- frågan och neutraliteten, De un I frågade 98 utgjordes, av. 'styrel: seledamöterna. ÅA: Arbetsgivare föreningen, Industriförbundet och Exportföreningerl, 54 svarä- de, 9 avböjde och 35, var" oan- träffbara. Vad :Ortmark påstod sig 'ha kommit fram till: var att närlngslivets toppmän anser att regeringen: fäster alltför 'stör vikt vid neutralitetspolitiken 1 ” samband med EEC-frågan. Av svaren framgår att 37 var . missnöjda .med "regeringens sätt att sköta EEC-problemet, 31 me- nade att regeringen fäster för stor vikt 'vid, neutralitetspoliti- ken, 37 ansåg att. en ahslutning bör komma till stånd även om vi Inte skulle få rätt att själva h sluta . handelsavtal med tredje land; Men 29 önskade ingen an- slutning om vi inte i förväg garantorades rätt till utträde vid krig eller krigsfara, 27 sva- rade nej på frågan: ”Anser ni att neutralitetspolitiken 1: sin nuvarande utformning måste stå orubbad även om det inne- bär att vi Inte kommer med 1 EEC?” | = ÄÅv' intervjuer tamgick sena- re ,att de svarande ansett att frågeformuläret till vissa delar Or tmärk - 1) tUppenbart r ite haft en 'tahke :infornkativt mater: 1 om denna för Sverige 'och. dess” näring liv 'så". vitala». Frågan helt” enkelt att” gtadkomma "pO- i ännstoff fö Näpcetetic det. ”vänsterläger” jhan: senast. i:en tidskrift. »Säge! sig själv tillhör, . - ne har för” "en sven K i 'svärt t för:. Ortmårk./ att. "med "lämpligt formulerade frågor få ' fram en. negativisim' H H neutralitetsfrågan” för att där- att: slå sig för bröstet (Och ge sig ut för att. vara” den . ende store beskyddaren ' av "neutr. li tetspolitiken.; NON ” Det var således. helt följdrik- tigt att låta. handelsministern |: sedan framträda, och . uttala sin "stora förvåning” över svaren och förklara ' att undersökning- en visar' hur , ”nödvändigt. det är att driva en fast neutralitets- . politik”..I regeringsorganet > Af- tonbladet gav Erlander uttryck , för sina bekymmer: enkäten var en ”dyster men nyttig” läsning. ”Industrimännens '- uttalanden verkningar vid våra förhand: lingar med EEC”, - förklarade Erlander till yttermera visso. "Så" fick alltså Ortmark det kunde f; a att det !ä vakt om neutraliteten här i lan- intala svenska” folket var svårt att besvara exakt och Cu "användbart | Med hänsyn I slutning till "EEC: "var det inte |” med ge: regeringen: | mölljgheter | i ; garantier, härför genom, undan- kommer att åstadkomma ' skade-] precis som had i partipolitisk |. nit ville: Regeringsledamöterna : Tr endast de” som står |: det och att om det. blir besvär-]' i "YVAD GER KRISTUS? Vi får aldrig någon riktig in: ställning) till. kristendomen förrän Fi slutar upp med att fråga: Vad kräver Kristus av oss? och i stäl- iet frågar: Vad ger Kristus oss? ; Svaret på den sista frågan Ily- der så: Kärlek" som förvandlar. . I. Mästarens mun lyder det: ”Då "skall älska Herren din Gud, åv all ditt hjärta, och av all din själ och av allt ditt förstånd, Det- ta är det yppersta och förnämsta budet. Därnäst kommer ett som är detta likt: Du skall älska din nästa som dig själv. På dessa två bud hänger hela Jagen och pre feterna”. : ' Vad - ger Kristus? Me I Det., var också en' fråga. Det finns ett hav: av svar på den, + Den: -ene säger: ' Kristus / kom med glädjen. i mitt” liv, arbets- glädjen; EN i En: annan vittnar: Jag har. vun- "nit frid genom Kristus, frid med Gud och: frid "med. människor... Kristus kom med en fast, punkt i min "lösliga : tillvaro, deklarerar "ännu. en 'annan. Mitt liv som var ”en. yrande virvel. kring. en cen- tral tomhet” har, äntligen fått ett centrum. : : Mening' "och mål "med. livet, ”om- nämner en fjärde, medan en. fem- te bekänner att han genom Kris- tus "vunnit "seger. i” frestelsekäm- pen.nå en alldeles bestämd punkt. Men alla de: mänga svaren kan sammanfattas i. detta enda, kär- lek :'som : förvandlar, + ven Met :; Den som fångas av Kristus blir trötta och slöa elever råkar i hän- derna på en skicklig och entusi- asmerande lärare. Klassen är in- te att känna igen. Den är som förbytt, Eleverna rycks med: De överträffar' sig själva -— under den" -borne' pedagogens grepp. Då du och jag kommit 'under Kristi ledning. och överlämnat oss i hans. händer blir vi fyllda|. av en 'obetvinglig Kärlek till Gud — av allt vårt hjärta, jav all vår själ och av allt vårt förstånd. Det blir som ' aposteln säger: "Allt förmår jag i honom, som giver mig kraft”. Men i samma stund ' kärleken till Gud väckts till liv inom oss av Kristus bör- jar kärleken, till. människorna flamma inom oss. | ”Vi älskar därför att Han först Kar älskat' oss”, Här dyker faktiskt kravet upp igen, fast I en helt annan me- ning. än'den lagklokes många dö- da krav — kärlekens gåva blir ett' saligt krav som känns som enl, lycka och en förmån. 'Här kom- mer, man, inte längt, med entust asm. Sn Någon frågade en; liten genom lyst sjuksyster som dag och natt stod på post under det sista” stor. kriget i ett jordiskt : helvete i Polen: ”Syster måtte allt besjälas av en stor hänförelse, för att stå ut här”. — Hänförelse? sade Ssys- I'tern, Det räcker visst inte till här, ' Det "är Kristi kärlek . som tvingar mig. . Men störst "bland" dem" är kär- leken. Meningen" med : vår bråda dag .oå denna. undeérliga jord .är Tredje cc ; hovet vidNprojektet finns nu det kraftverk från. Misterhult, som inköpts' från Domänver. ket, på platsM oa . Jordbruksskolan startade Y . mars 1965- med 11 deltagare i den första kursen i" grund: ,kiggande /'jordbruksutbildning. , Just nu är det 'den: tredje kursens elever som fär sin ut- bildning" vid skolan. : Ledare "för jordbruksskolan och. far. men här scdan starten varit "agronom Thorvald Pers sön från > Skåne, ("son ' till landshövding Ivar Persson : i Kalmar, Till sin hjälp i un: vaktoella inom-- södra - Hal- land, ge ”sydhallänningarna in » formationer. om « vad: som. ti- mar i vår: del av länet och i : reportage; i text-och -bild, hål "Ja? kisarna'.å jour; med: utveck slingen:.; : | Vi har blivit, ett: team, . som i ialla är > inställda: påsatt: var : och en" inom sitt : grbit. med- | vörkar. till ”att.inte bara” det i företag, vi" ärNV anställda. hos, skall utvecklas i rätt riktning, utan också söka. påverka” 'opi nion "och" amyndighefer. i de ädniheens "nyué: 2 chefredaktör "Lage I: sont "under ; pina det: är redaktör" Ingemar "Hen. ningsson sydhallänning av. föd- est Sm - Laholm, Jokalkontor i ra” politiska enighet "som råder ifråga" om "neutralitetspolitiken och hödvändigheten av. att. Sve- rige vid CettUnträde' i EEC får » tagsbestämmelser -är Ortmarks ;politiska "inhopp > "På , området jdömt att "misslyckas. Men Yet inte mindre allvatligt . för -den skull 'i synnerhet ; när, det 'gäller en ''så viktig: fråga som "denna. i: : in Det .: är ' inte / första gången 'som klart partipolitiskt färga- de ”nyheter” serveras i:TV av "Sveriges Radios anställda. Ake . 'Ortmark är heller. inte ensam om dylika journalistiska brava- der "i detta medium, Det mest | allvarliga. är emellertid att des- sB.. reporters handlägger ”sin egen nyhetsförmedling « under " täckmanteln "att den grundar sig "på ”undersökningar” inom Yigt vid EEC-förhandlingar så I; det företag där de verkar, i Sydhalland "fått = "Mot bakgrunden. av: den sto- - Sömtidigt "Upprättad," "fylld av. gen denna: älskade av Gud för. att äls- . dervisningen och ledningen av nyskapande kärlekens / beslutsam ka Honom i Hans minsta bröder.| "farmens" 120 ' nu uppodlade het: och "kraft, "vf cN So) Amen. , EN tunnland har han ett antal : Det är som när. en skolklass stat = i : etiopisk : Järare samt” en : ho NN I RON sö > "svensk ”jordbruksinstruktör. | | holm : och som sportredaktör] Förutom den kursverksamhet : med goda kontakter inom id-| 'som . bedrives '' vid. skolans -rottsorganisationerna. Där - är | "drygt. ; halvå slånga ,. kurser också Bertil Stenekash, som för "några månader sedan byt- te ut Värmland och Filipstad . samlas också traktens jordbru- ;kare för demonistrations- och mot. Laholm, kulturellt inrik- tad men i hög grad: intresse- rad av att lära känna sin nyal ; hembygd. art Under några månader fram- :åt har vi också nöjet att som medarbetare; rä ”Gil” ' Dahlström, numera ' bo- satt i örkelljunga och tidigare uppskattad” -medarbetare ".: på "Nya. Norrland i: Sollefteå och "Norrköpings Tidningar, ” « Men en tidning i ir inte ba- ilsson; inf 1d Jaholmare,' 'och «med 25-års nställning på ir, Som från: ätt> ha varit verk- saänr på” :den' tekniska" avdel- ningen övergickttill den post; som nu han nu har och där han lägger: ned ett: uppskattat srarbete. : .< På den kamerala sidån har : kamrer: Sven Lindqvist sedan sex är tillbaka svarat för den . ekonomiska. --sektorn,- - Han + sysslar. dock "inte" bara med siffror: På LT:s sportsidor hit- "tas med, jämna mellanrum signaturen Stenlo, "där han med sakkunskap och intresse refererar "vad som händer på idrottsplatser " och fotbollsplå-| ner runt om i södra Halland. I Markaryd . håller redaktör Sven, B.. Jönsson såväl smä- länningar söm sydhallänningar informerade om vad 'som till- drar sig i den” jexpanderande köpingen. - Sedan har vi, inte att. na fru” Götal instruktiorisd på farmen. Sr I Thorvald Perssons. arbete. "ruksmidervisningen, som Helt "saknats på "det inhemska: språ- ket; : amharinja, : och "som .-han "först fått Törfatta på "engelska "varéfte "de etiopiska”. lärarnä "översatt v ndervisningskompen: ” dierna till. landets' eget språ All :den nybrutna' åkern vi nar också om att det lika. li te;-här: i' det. främmande lan: det: som: för den svenske. jord- ; brukä n alltid blir -frågan ittatimmarsdag. «. [sattes startandet 'av -.en kurs i hand-jderna. sömnad för Inom» den närmaste tiden skäll. Evy Kjellberg och" ex] det också bli möjligt att anordna platsen har - föreslagit. maskinsömnadskurser; då tiotalet :det är bäs symaskiner. :har sänts från Sve-! rige. till Backo. tresserade: anmält! sig, var kanske inte: vad . väntat mig. Men efter de första sationens medlemmar; Har med- sammankomsterna ökade intresset, lemmarna vetskap om' vad som kolossalt, Med tre parallellkurser händer med de -: och fyrtio deltagare var tvungen . att. sätta stopp. gon månad "sedan hade 250 per- soner från trakten. mött upp för att. bese de utställda elevarbetena,; och överlämningen 'av: certifikat till eleverna. En -filmförevisning om två av. våra svenska stolthe- ter, Linné ' och idrotfsmiraklet 1 den jämtländska fjällvärlden, Olander. i -Välådalen, var en upp: skattad avslutning :på den: första verksamheten vid hushällsskolan. " Vilka är då GUF:s erfarenheter av insatserna i Bacho? Vi stäl-j ler frågan till sekreterare Göran Johansson, CUF's internationella utskott och en. av. ungdomsförbundets två re- presentanter-i den svenska Bacho- kommittén, som "är högsta beslu- tande. organ för projektet "under ” uppbyggnadsperioden, . goda. ' Samarbetet: mellan de enga- gerade bästa,. vi har' också "goda kontak- ter. -med” SIDA: De : ekonomiska kalkyler ”som” gjordes upp. i-in- gångsskedet :1964 har: också "med .terligare mMmarkförvärv.. smärre variationer | hållit, vilket inte är så vanligt i" Jiknande så manhang. - . 2 Vad återstår uppbyggnaden. äv" projektet? en permanent -: husnällsundervisningen lande, :-bl: > samt :ev, slevhem: och: ytterligare. L . : | i q | | N ” N - | . | . + . LÖ N 2 N - NN. : , : Vy o- as a - : am | SS SS : LAHOLMS TIDNING = = . Lördage —= - Lördagen den 23. september 1967-. - ed 8:e: söndagen efter Trefaldighet | SN En : tidning och en bygd. - rext: Matt, 22: 34—46. |med en samling - ointresserade, Den första aktivitet som igång-' "traktens : kvinnor. Före kursstarten hade "nio in- och det jag hade jag . Vid kursavslutningen för nå. blomsterkungen ' Carl . von Gösta GOTT SAMARBETE ordförande . i Våra” "erfarenheter ' är mycket : organisationerna är. det vid. hushållsskolan = varjbörjas u . CUF:s och Fosterlaandsstiftelsens jordbruks. och hushållsskola i " Backo hushållsskolan " kommer "att "på- nder 'de närmaste måna- . Skollokalerna kommer att efter. de förslag: som uppföras ' pertis på Vi tror ta sättet för att skapa och trivsamma ändamålsenliga lokaler för. den. fortsatta” verk AN samheten. ' Projektet "par ju . möjliggjorts genom, insamlingar bland organi- insamlade , med- len och hur verksamheten .- »ut- vecklas?. : Det har tidigare förutom tryckt informationsmateria) — framställts en film och en stillfilm. I dagar- na kommer det så ut en nypro- "ducerad stillfilm, som "behandlar verksamheten fram till: höststår-., ten i år. Dessutom .hoppas vi det skall -.bli ett: stort antal deltagare i den resa som vi kommer att an- ordna till. Backo i början av 1968, slutar Göran Johansson. ock ”KTIOPISERING” . SI de "ursprungliga plänerna” in projektuppbyggnaden under en femårsperiod ,och att det sedan: skulle överföras 1' etiopisk ägo ” och. ledning, En successiv etiopi- sering' sker också genom "att ett. allt -större "ansvar för arbetet ; lägges, på de anställda etiopierna. Huruvida 'det' är möjligt för CUF att Helt lämna” projektet enligt planerna ., är ' emellertid . osäkert, så”. der mäste anskaffas: ytterliga- rd för. att ”från:;farmen få igen "egentliga. » Det . som återstår är. att bygga" skolbyggnad för "innehål: demonstrationskök : gheterna till yr . Backo-projektet” är. .£e tt. större". perspektiv, litet « men: för Båcko, ' det lilla” "samhället ' ca" 25 ;svenska ' "mil. väster”. om . Addis .t Abeba, har... verksamhetens "olika grenar. "haft stor betydelse för ut- vecklingen. liksom för er. positiv opinion >för: - utvecklingsländerna inom .centerrörelsen, + i Arbetet med ”undervisningslitte. raturen ” liksom undervisningen i övrigti. sker, i” intimt: samarbete och under, god” "kontakt med jord-|] bruksdepartementet". i. Etiopien. Under "den tid som gått sedan starten: har "Thorvald Persson vunhit en - rad : erfarenheter .om de betingelser varunder man har att'. bedriva - jordbruk i Etiopien. Försöken” med ' växter och olika slägs ' -gödningar"' Har gett till re- sultat att. man. nu” kan "satsa på odlingar, som ger det bästa eko- nomiska utbytet, "Således har det visat . sig att. "ex.vis, odling av kaffe och ' vindruvor var en mind- re lönande" affär, men ' att. majs, oljeväxten' neug 'och ' ananas: ger goda resultat under normala år. : KONTRASTERNAS ; : LAND en sc "Det var onekligen en del prob- berg, föreståndare för 'hushälls- undervisningen vid projektet, Evy Kjellberg från Älvsjö avreste ef- ter att ha genomgått SIDA:s ut- bildning - för . fredskårister . till Backo i början av april månad. De "första månaderna' här. an- vände jag för planering och ack- Svensson, Vessinge, Lod är” "r fyller ' på" mändåg £ hemmans-. er Gottfrid 'Johånsson,'” - 50 är ". någon lärarbostad, ' Byggandet av” -"ningsmässan. Ps 500: 4—-5; Musik-', "fyller i morgor; fru Änna Svens- son, "maka: till; handlande, Viktor Veinge. nt "fyller på. mändäg lem ' att komma . hit - till Etiopien Augustsson, maka till Karl Au- direkt från vårt ombonade och gustsson, Lagalund;. Xsby, ordnade land, säger Evy. Kjell 70. är. s : -, fyller i "dag banarbetare Johan Sigfrid "Jakobsson, ' Södra Arhult Norregår : Markaryd. : fyller -i. dag” byggmästare. Ber- £lömma, tillgång till skickliga limatisering. Etiopien är verkligen til Nilsson, " Bkummeslöv, Skot- medhjälpare i , sätteri ' och |ett 'kontrasternas land —" vitt torp. ok tryckeri, : utan vars insatser|Sskilt från våra förhållanden hem sea : oa ma" i. Sverige. Nu efter en ti M - denna: tidning inte skulle; ha bland landets befolkning förfasas BEGRAVNING + TLA tr Fru Gerda Svensson, Eskils- kunnat nå sina- läsare, . Gemensamt för oss alla som verkar på företaget, står en strävan att göra Laholms Tid- ning till en ännu bättre" tid- ning och med ännu bättre "kontakt med våra” läsare, som I "helt naturligt liksom nu sker även i fortsättningen kommer 1 håg att slå en signal till oss, man inte så mycket. över der smuts och de smiltyp som finns, torp, jordfästes på fredagen i His - Emma | ställning, , som | bygdens tid- ning. Vv < .-Iokaltidningen Östra' Karups kyrka. Prestaveran- de vär lantbrukare Bengt Bengts- son,'. Eskilstorp, och 'instruktör Tore Johansson, Finja. Som in- gäng spelade kantor Uno Lind- gren stilla. orgelmusik, Vidare spelade . musikfanjunkare ' Börje Christiansson högtidlig musik. Ps 29: 3—5 sjöngs varefter kyrko- herde: Erik Rogberg, Aker, höll griftetal och förrättade jordfäst- ningen. '" Därefter hölls” begråv- fanjunkare Christiansson: 'spelade ett .solostycke, Kantor Uno Lind- gren ' spelade. högtidlig -utgångs- musik, Vid. graven talade kyrko- herde- Erik Rogberg. De, närmast sörjande tog ett- stilla ” farväl. Kyrkoherden - förrättade - bön ' och tatkade.;för . hedersbevisningarna. Slutligen sjöngs ps, :4578.. En .stor blomstergärd "nedlades vid: graven. -—" Förre. låntbrukaren” Ruben Svensson, Lagered, Knäred, jord-' fästes nå fredagen i' Knäreds kyr- kä, "Prestaverande 'var lantbrukar- na John Olsson och Noack ' Nils- son,. Lagered.' Som ' inledning :spe- lade kantor Sven Rubensson ”Vil- ken kärlek oss. bevisad” av Wal- demar Ahlén, Efter ps. 572 ' höll . kyrkoherde: Sven: Cederlund grif- tetal och förrättade jordfästning- ” en. När ps, 459 sjungits utförde officianten begravningsmäsgsan öch' akten avslutades med ps...460 därefter utförde -kantor Ruberns- son ”O huru sälla äro ej de fromma”. av John Morén, Vid gra- : ven talade sonen ingenjör Valter, Svensson,' Nybro; och lantbrukare Noack . Nilsson, Lagered. Kyrko- sr värden Gunnar Ström talade för Knäreds kyrkobrödrakår. Och för- re kamrer Sigfrid Carlsson talade och tackade. för hedersbevisningar- na. Officianten lyste. frid. över griften och: ps, 396:5 sjörigs. En .. stor blomstergärd nedladeg' vid” graven. Dessutom märktes” gåvor till Knäreds .blomsterfond, : Ånnonsera i i IT : Följatong av Magda Lagerman Ivar! att. resa sig upp och "springa sin väg, han ville: inte att någon skulle se honom gråta som en flicka, men den' gamle mannen med de vänliga ögonen höll fast sin hand på hans ;skuldra och. sade med ett lätt, kam- ratligt: tonfall: s ”— Gråt au bara, Thomast Det gör ingenting, det lättar, ser "au Jag minns att jag själv grät som ett pt Efter. middagen, stod tomas inte ut längre, han smet från vardags- "rummet, där gästerna stod och pra- tade lågmält I små grupper och gick ut 1 trädgå Det var p : gråten, den vilda, förtvivlade pojk- gråt, som han hållit tillbaka i alla dessa dagar, Han gled ner från bän- ken, lutade sitt huvud mot den slit- na, grå stenen och grät I en van- och alla hans mora rabatter prunka- de av astrar och daltor. I roskvarte- ret blommade ännu en enda TOS, mörkröd, — praktfull 'och doftande. Thomas satte sig på den låga sten- bänken där hans mor brukade sitta mäktig, b alltid förlorat .. och läsa eller sy och plötsligt kom + g längtan efter all den ömhet och kärlek, som han nu för Så kände ma brötttot en band på sin axel, och när han lyfte upp sitt tårdränkta «ansikte såg han att det var Hans Dubreus som stod där bredvid honom, Hans första impuls barn både när min mor och när min hustru dog. Det just nu... kvar och lät tårarna rinna. Dubreus sa ingenting mera lats sade han lugnt: , är inte oman- ligt att gråta, när man har orsak till det. Och du har, det verkligen Både tonfallet och orden värmde Thomas frusna hjärta, han försökte inte längre att gå sin väg utan satt Hans utan räckte pojken en ren näsduk. Först när de vilda snyftningarna hade stil- -|med att bo där, gå i skola där och när något händer, stärka vår H or N din far och Jag. . Thomas. .. Han var betydligt yngre än jag, förstås, och, på de sista åren har vi inte träffats — -bara skrivit till varandra då och då... Men en "gång 1 världen var vi oskiljaktiga, och jag har din far att tacka för mycket — bland annat för mitt liv.., Har han verk- ligen aldrig berättat för dig om hur han räddade en svensk från att drunkna uppe i Ishavet? -- Thomas skakade på huvudet, — Nej, det är klart, sade Dubre- us sakta, det hade varit olikt ho- nom att skryta med egna bedrifter. .. Sen såg han på sin klocka och sade med ett annat tonfall: -— Mitt tåg går snart och jag må- ste fara hem "till Göteborg. Och nu undrar jag om inte du vill följa med mig dit på några dagar. Bara för att se om du inte skulle trivas — Vi var mycket goda vänner, "Thomas såg förundrad upp I det kraftfulla, vänliga ansiktet. -— Men, sade han, varför... Jag, jag förstår inte... : Hans Dubreus lade sin arm om hans axlar och drog honom närma- re intill sig. Innan din far dog, sade han lugnt, dikterade han ett brev för en sjuksköterska däruppe i Tromsö, Det brevet var till mig, och han bad mig att jag skulle ta hand om dig och om din uppfostran som om du vore min egen son, Han visste att jag med glädje -.skulle uppfylla hans si- sta önskan, Dels därför att han var min vän och dels därför att Jag bar ingen egen son -— jag har bara en liten dotter därhemma. Jag skulle behöva en pojke som du, en pojke som snart kan hjälpa mig att skö- ta Tederiet ... Nå, vad säger du om mitt förslag, Thomas? allting, .. , En timme senare lämnade den för- Anne äldralöse fjortonåringen ' sin hemstad för alltid och. for iväg "mot ett nytt liv. Men han kände sig inte så en- sam och förtvivlad längre, en god människa hade tagit hans öde i sin hand och fast sorgen eiter föräldrar- na ännu rev I honom kände han sig” värmd och tröstad vid Hans Dubre- us sida... Thomas Krag ryckte till "och släck- te sin cigarrett med ett litet vemo- digt leende på läpparna. Så långt borta han hade varit i sina tankar — femton år hade : gått sen dess, femton lyckliga år som skeppsre- dare Dubreus adoptivson 1 det för- näma, stora hemmet i Göteborg. Hans känsla för fosterfadern hade bara ökat med åren — allt, allt vad bara len pojke kan önska sig hade han fått, fina utrustningar för all sorts sport, segelbåt, en sportbil på arton- årsdagen ... Och nu vid knappt trettio år var han kompanjon och delägare 1 rederiet, Men det var. inte 2 gåvorna, som var det värsentliga, det - viktigaste för Thomas ver den gam=;' 1e' mannens ofö änderliga tillgiven: het, hans faderliga godhet "och abso- . luta tillit för Bin fosterson. .” Thomas ansikte mörknade på nytt nr ve när. han tänkte på Katarina, Hur är, var ”den där flickan skapad egentli., Igen, när hon tydligen inte/ hade ett ... uns av kärlek och Ömhet för sin far? gick, att CUF skulle deltaga 1.7 ett - så .pass.: stort!” överskott. att der" täcker: tnaderna' för. skol- . "CUF." undersöker +”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.