N . v noe ' X 0 LAHOLMS TIDNING ' - Måndagen den 25 september 1967 1967 vv NS = IT. Mäåndage n dens 25 september 1967 SJs negativa erafikpolitik. X I vårt land har under de senas= = tid inte något |större intresse för te, åren företagits en omfattande ' nedläggning av «järnvägslinjer. Motiveringen "har varit, att järn- vägsverksamheten är förlustbrin= gande; Som ersättning för den rälsbundna trafiken har lands- vägsbussar satts in, För. många "har. konsekvenserna blivit" för- " sämrade kommunikationer: -det måste också arses obekvämare att åka buss. När. även busstrafiken " inskränkes eller "upphör blir det för ' de här frågorna, I sitt yttranda . över, motionerna upplyser parti- "styrelsen att. beslut om nedlägg- : ning av järnvägstrafik alltid pri väs av regeringen; Före den pröv- ningen har olikå intressenter fått komma till tals, I vilken utsträck-+ ning de lokala 4 intressenternas synpunkter beaktas upplyser sty- relsen .dock' inte om, De "många nedläggningarna' tyder emellertid ' på att det inte, sker så ofta, Vid i Kalmar i juni, emellertid verkliga problem / många, : : Det är dock meningen att ned- läggninger av järnvägarna skall fortsätta, I varje fall om general- Girektören i 'statens ' järnvägar, - Erik Upmark, får som han vill, kommer järnvägsnätet att bli be- tydligt kortare. Generaldirektören vill i stället he bussar, Även om det fortfarånde går tåg på stam-. banorna är det inte meningen att ' de 'skall 'stanna mer än vid vissa ”knutpunktsstationer. Mellan des> sa och andra orter i regionen skall :" passagerarna transporteras med ' hjälp av bussar. - Naturligtvis kan allvarliga in? , vändningar riktas mot den trans- portpolitik som statens Yärnvägar ; är i färd med att utveckla, Reak- ” tionen från ållmänhetens sida har också varit stark, På sistone har. 3 frågan aktualiserats i” bl a några till iald terna: extra partikongress den: 21—23 | » ifrågasätter - oktober. — Sålunda Vetlanda arbetarkommun med ef; tertryck om inte tiden är inne för” omprövning av järnvägstrafiken. : ”Undan, för undan drar -man in ' förbindelser på sådana linjer, som SJ-ledningen . anser som ointres- : återstående förbindelser och åbe- " röpar sedan det vikande trafikun- derlaget som argument för defi-' nitiv. indragning”, hävdar motio- - närerna bl a, Dessa erinra? också , - om att -socialdemokraterna . till- sammans med högern . vid; höst- " riksdagen 1966 röstade .mot en ” centermotion om: ; ökat” regionalt ”inflyfande mnan avgörandet om "en järnvägsnedläggning faller. i "Motionärerrg - -Y hemställer att > Partikongressen : måtte uttala "sig. - för en omprövning av den''statli+ . ga trafikpolitiken, varvid det bor- de övervägas, om lokaltrafiken på / . befintliga, järnvägslinjer skall av-' " , vecklas i den takt och .den om> tning, som aviserats av "stätens " tiska.parbstyrelsen visar, meller” . santa, försämrar anknytningen för nen. om: att järnvägar: fyller en NvÄgar. Den socialdemokra- " funkti n även » dryftades ” också "trafikpolitiken, . Därvid höjdes många kritiska rös- : ter mot den linje statens' järn="" vägar nu slagit in på. Partistäm= man underströk bl a vikten av att . nedläggning , av ' järnvägar ' sker, med en ,allmän ekonomisk: .be-" dömning som grund, Större ”åter= hållsamhet. boide iakttagas. med; nedläggningarna. ” Även på stämman med centerns kvinnoförbund underkändes den. järnvägspolitik som bär hr Up-" . marks signum. : . AN Höstriksdagen) som: börjar + mitten :av oktober, kommer att få- ta ställning till. motioner angåen- de den framtida trafikpolitiken,' Frågan, togs nä. ämligen upp.i par- timotioner ' från" centern" i "våras, och behandlingen av dessa . har uppskjutits' till i "höst. Yrkande" na i motionerna går ut på utred=" ning rörande en samordnad ' över- | siktlig planering. för investeringar på trafik- och samfärdselområdet. Om man sålunda ser trafikappa=- raten som en helhet och inte in- Scränker sig til föret Fk AA GAMLA KÄNDISAR: h Stockholm (LT). "För många är. sedan skrev. jag en serie .Journalistiska porträtt.av samtida, som var mer eller mind- r€ observerade av: allmänheten, I dag skulle” man : ha kallat dem. ”kändisar”. Jag tyckte att Saxon hade. sin givna, plats i en ldylik setle och" besökte honom 1 hans" stora villa -1' Danderyd, Från det- ta besök — det. var. förresten två '—' minns jag numera bara” ett par saker: den, utsökta ”biff” på "rötter, som fru Saxon bjöd : på och .den :doft' som slog: emot en i trappan, när man gick upp till: värdens tuysculum -: 1" villans torn." Det var den .intensiva doft av tid- ning, som jag första gången känt, när jag besökte Saxons f..d. blad iÖstersund — Jämtlands Tidning. | «Jag blev 'därför inte .det minsta förvånad när jag fann tornkam- "'måren.:fylld av .gamla tidningshö- gar foch.. många hundra: på trä-. klossar. monterade klichéér, Detta: hade: varit : Saxons sanna: miljö: sedan han lämnat disken "hemma" i en hutik I Närke. och börjat «| sprida , hyheter, , .nykterhets- - och vegetarismpropaganda och 'slutli-' gen . även: folkminneskunskap, Be- träffande vegetarlsmen. förstod jag av fru Saxons uttalande två saker: den kom sig för Saxons del :av. att han hade dålig mage och" fru .S. var hyäeeltet trött pål. den!" x s > PTA HÄÅDE DUGT." Å i.Vid. den här tiden: diskuterades då och då frågan: är. film konst? Jag brydde mig Inte om att fråga Saxon :om "hans ' mening i denna fråga. Vi talade. överhuvudtaget inte om film, I dag skulle han, CN rit glad: över att hans” folkliga ska bedömningar är det sannolikt” att' många järnvägslinjer, som för .svinner 'med' nuvarande kriterier för nedläggning, kommer att bibe- ” hållas. F ö måste 'man' för" till". . godoseendet ' av kravet' på goda trafikförbindelser i olika delar av landet vara beredd på att upp- 'rätthålla trdfik som inte; gån eko-, nomiskt ihop. I Med det: sväga intresse för” di här frågorna som "söcialdemokra=? terria att döma "av Partistyrelsens utlåtande :har, är ' det « väl .föga ' hopp - -om - att' ' regeringspartiet kommer , att stödja motionerna: i riksdagen, Men. representanterna - för--Vetlanda arbetarkommun och” andra ' partimedlemmar, «som de= ! lar deras uppfattning, får inte un- derlåta satt försöka ” övertgya de” iald: kratiska let, sig, har. ryggslutet. Vak hö de gamla sanningar, som" gä för" alla. utom .akrobater;” sk; ver "Bdningen ” FöretagN' och fortsätter: — Vid, en reklamkoni rens ny: ligen deklarerade hovrättsrådet "Åke Sundquist, näringsfrihets- ombudsman, och” ordförande .. i konsumentupplysningskommi ” tén,. följande: EN Det är ett «svek mot 0 .menten att. exakt likadana. va- "ror. kan kosta så olika. Sådana "saker ämnar konsumentupplys- ningen komma till rätta med. För inte:så länge sedan hade "man på det hället en heltVan- nan. inställning, Då var det tyd- ligen ”svek : mot -konsumenten” att likadana varor kostade lika - mycket i alla affärer. . Inom näringslivet behövs, det nog en hel del akrobatik" för x na. N nm SKATTER ELLER "AVGIFTER; Tanken att samhället skulle börja ta betalt för de” tjänster till: medborgarna > som hittills: i and arisetts självklart bör ”skattevägen ' har framförts ” i: Svenska” Dagbladet - (h) av docenten : Kurt. Samuels»; 7 son; > tidigare chefredaktör ' för Aftonbladet. När professor Cars- . ten Welinder i Arbetet (Dire fererade denna argumentering. anförde han visserligen invänd- ningar, mot tanken att återinfö; :terminsavgifter vid univer- att kunna följa med: i svängar] d s sitoten eller låta lasarettspati- enterna,. betala - "den. "verkliga "vilka "knappast någon "hållbar tor i JO) dbrukarnas För- Ce ni ngsblad. fann. professor "Welinders framställning förbryl- tar "stång: i så milda. och: förstående "ordalag, "att. läsaren: kan :tro att han: vill instämma. : ”Föreningsbladet menar, 1 pole-]: mik möt "professor: Welinder att ör -skilja tanken, på avgif- ter för: samhälstjänster. Uu stäl Jet” för 'skatter) "från tanken : att ' e : företag . och :enskilda som. företär' in- "grepp i naturen. för:att därmed höja den egna bekvämligheten, till äventyrs den egna profiten, -"borde göra: sättningsskyldiga för den mil wsämring ' de. så- lunda "orsakar, Som" exempel nämner. Welinder. eldningsoljor- ha, ' som vällar : sanitära” olägen- -heter. Ett: aktuelare : exempel hade, varit bilarnas avgaser, som » gör: luften: :i våra storstäder till ett bokstavligen över ängande |; ”hälsohot. "Ett: än (mer. "slående exempelj. hade" varit ”engångsglasen; : för ursäkt .kan framföras och som ger. en bestämd industri” hög; "profit .men som- vållar stor. skar da i skog och mark; : nuv :Föreningsbladet : tvekar" "även "inför. "resonemanget .' att. "full. kostnadstäckning , medfi den: bästa .resursfördelningen”: t "Det äger: nog' .sin- riktighet, men -är det riktigt att se sam- häislivet enbart i företagseko- I; » nomiskt, perspektiv?" Sverige är väl: något: mer än ett:aktiebo lag med andra förpliktelser 'mot'. skattebetalarna än ett bolag mot! aktieägarna?” Att vårt land just: R uu . är: svårt att tänka sig. ; tus Wallenberg -började i vint- Väs med. muntliga” framstötar till rågeringen om: att 'staten skall » lösa Dagens Nyheter” (fp): I mat krav i"en mycket märklig ” skri- velse.- Man krävde inte "bara att ge privatägda” aktierna "skulle in- med nya aktier "med: prak- > tiskt". tåget garanterad, utdelning Över 8 S..De privata intressen- terna önskade alltså "minska ' ris: i " -kerna, i sitt engagemang :; "I SAS: - men, bevara sitt inflytande "FTis- : SILA om inlösning av. aktierna är inte förbunden .'dana långtgående och" precisera- ."de- krav. Man . uttalar, bara : all- mänt:'att. man” också i fortsätt- " ningen önskar . samarbeta : om SAS 'med staten. + "SÄS. menar ”att. staten genom satt. eventuella överskotten. Det skul- CK inte bil nägot kvar tin utdel- ning in de privata, intressenter- nat fortsättningen. heller, De är "vidare 6 ma-att. gynna även andra. flyg- mjukning av "charterbestämmel- ; jeflygföretag.. som” SAS utsättas : för skärpt :konkurrens från char- ken måste också i fortsättningen skötas av regering och riksdag. j könsumenternas' bästa för ögo- hen; Det är många trafikföretag ; SILA är nog ganska 'ensamt om att i med staten som ytterst syftar till inu —:mitt 1- en pösande väl, , färd dåtanspråk”ställs' på sna- rast "möjliga - införande. av: en: sådan : lyxprodukt | .som färg-TV| "skulle -stå Då ruinens brant och : därav tvingas att ge upp den: "urgamla: hävd. om inbördes hjälp ' ".som hittills gjort vårt land till sett socialt möstersamhälle, det t "YSILA "ochi dess ordförande” Måar- in .: SILA:s aktier,” noterar formulerade. "man, sina as, av, staten, de skulle, ersät- och , med” bibehållet ”riflytande dagens formella. begäran från ed. några så- De privata” svenska, delägarna Ja "avgifterna: "för ' flyget "kommer att mijölka ur. SAS. de liga för att'staten med sslonspolitik” kän, kom- företag vän "SAS Genom. upp- serna; skulle” exempelvis ett” "Nin: ; förflygbolagen. i "Men den : svenska trafikpoliti- 'Och "de måste'l första hand ha soim ” känner ' sig drabbade' av statsmakternas - - politik..' Men rävä direkta förhandlingar jen (ändring av den av statsmak- ; fernar beslutade : politiken.” Och är bara SILA som kan :stöd- a detta krav på förhandlingar med. "ekonomiska - påtryckningar. ; kravet att staten skall lösa in . Pia Degermarks: om han levat — 108 år! '— ha va- Y 1 Johan Saxon skulle säkert ha app- läderat dagens inspelning av hans ballad om Elvira 'Madigan Sixten Sparre. Han tyckte f, ö. mycket om vackra flickor, ballad 'om' Elvira Madigan odh Sixten Sparre legat till grund för en sällsynt framgångsrik svensk film. "Inte minst skulle nan ha glatt sig åt unga Plag framgång. Ilan tyckte mycket om söta flickor. Erik Lindorm, som en gång varit anställd: hos: Saxon med uppgift att bryta och sortera brev, berät. tade' att han aldrig fick över- lämnå brev till chefen; Dem skul. le. en' söt flicka på kontoret vida- rebefordra till ”adressaten ... a JUNGFRU JÄMTLAND. ' der armen. Den representerade en specialitet. hos Saxon, Under sin tid i Östersund ägnade han myc- ken flit åt att uppteckna, redige- ra och utge ett häfte med ””saga, i sägen, sång 1 Jämtbygd”, allt till- ägnat en landskapets. personifika- tion; ”Jungfru Jämtland”, Allmo- geförfattarna i. Jämtland var all- tid” välkömna' "i Jämtlands ”Tid- I ning.> Det: :var folk. med nära .an- knytning till. de folkrörelser,: som då framförallt blomstrade i Stor- sjöbygderna:- baptismen 7 "och god- terhpleriet. ” För . den "förra hade Saxon inte,. så vitt man vet, någ- ra personliga känslor . men nyk- terheter" och ”vegetarismen. förde |. han med sig till huvudstaden, när han' flyttade dit. DE: och de; i rö- relserna "verksamma ';- personerna tögs :väl om” hand också i: fort- sättningen, särskilt. floSänings mannen”; oc. od MT É 2 LJUNGLUND ock 3 a LINGONDRICKAT, : Til der 'uppfostrargärning han kände sig kallad "hörde öckså hans bok ”Umgängeskonst :— levnads- JORDBRUKET. OCH VALET 68. i ;Redan: nu kan säga Den ett C "länga valrörelse on Znu in” letts" blig. "den: naste” på bra många «+ är, , "så: "kommenterar RLF- tidningen: bl.- av val upptakte "Socialdemokraterna Har,” att "kämpa mot :ett tippat. nederlag. De tre borgerliga par- tjerna kämpar. med regeringsta- buretterna inom synhåll, . ". -"Jordbrukspolitiken : tycks : nä i tan helt ha lämnat den politis- -ka' arenan, Detta noterar vi med tacksamhet; Inte för att vi fruk- "tar-'en diskussion kring: jord- och" skogsbrukets framtid, utan för att .den skulle dragits in i en infekterad 'debattatmosfär. "En .diskussion: kring jordbruket .skulle- lätt . ha. kunnat leda. till tt. socialdemokraterna åter för- . sökt. ställa 'konsumenter- :jordbru- kare.1 motsatsställning, ' ; Jordbruksministern .duellerade såväl mot högern som mot folk- - pärtiet.. I. Hälsingborg drabbade han 'samman med riksdagsman Rolf Eliasson (h). Denne var: nade jordbruksministern för att 'dra upp gamla klassmotsättning- är iijordbruksfrågan, Efter det . mottagande socialdemokraternas "jordbrukspolitiska utspel fick av . väljarna i fjol "torde hr Holm: qvist 'denna gång akta sig för att” göra om misstaget. +. "| Klasskampstongångar som där- $mot: fått, förnyad kraft "gäller ”storfinansens' "inflytande ” i 'poli- "tiken, ”Maktspelets”- huvudage- » rande får ' nog finna sig i/ätt urnidér Salrörelsej, + lyssna till , konst”, åtskilligt förargligt skämt, men som gått ut I ett tiotal upplagor. Jag yet Ingenting om hans var- dagliga : umgänge, men när han och | Elvira. skulle ha glatt Saxon] som blivit ' föremål . fö 1929 firade ett jubileum fyllde di inbjudna" Skansens högloft. Fru "Saxon 'hade visat att vegetarisk kokkonst har sina poänger,. men vid denna bankett, grynrätter, nedsköljda med;lingon. Å mänga "timmar gått att gästerna" börjat dominerad: dricka... När så pass försiktigt cirkulera, såg jag NDA: ; chefsredaktör Leon Ljunglun komma . promenerande mot min plats, Hari var' då Publicistklub- bens "ordförande och jag satt : klubbstyrelsen, Jag undrade just hur han genomlevat : banketten, en typisk läckergom som han var. När han kommit fram til mi och” jag rest mig, viskade han; — Nu far jag ned till Rosen- bad och får en ordentlig biffstek, följer du med? "Jag tror inte att värt. uppbrott väckte vidare uppmärksamhet, Or. |, dentligt folk började ju ändå bry- « ta upp, sedan de mera officiella "talen hållits och avlyssnats, Jubi- laren;' hade också hålllt tal.och därl berört sina donationsplaner. | Jag vill minnas. att där! förekom också en gåva till ett projekt av professor. Jöran Sahlgren vilket och organet. för denna :blev ” Gustaf Adolfs akademien. Säker är. jag inte, ty akademien tillkom först: efter 'Saxons död 1935, men med uppslaget måste ' han starkt ha sympatiserat och med. Sahlgren hade han, om jag inte minns fel, berörde folklivsforskningen, ' landsmanskapet gemensamt, ' När vi kom ut 1 fria luften från Högloftet, upptäckte vi' festföre- + Jag "gick. från : villan med en. målets son och arvtagare Lars, stor packe hembygdslitteratur' un-: Som . också: smitit från banketten. (Saxons be: mellan läpparnarlät han röken stiga mot hade svårt att återhålla ett förstående leende: var det inte ett empel + Med -en ”giftpinne” I tedkning . för digarrett) den ' klara . natthimlen. : Vi på naturens självläkedom? . NT r och torrt väder 4 'större delen el landet, Me Bösten har inletts med ett gan- .'ska stabilt högtryck som givit varmt e Enligt "den senaste ame- « rikänska prognosen kommer också l. Det vackra höstvädret ” -"fortsätterin'i oktober. I domt= högtrycksbetonat! väder att . nera under tiden till. 15, oktober. Detta framgår närmare av vid- stående. artbilder, av e INT S d i g sslnormalj - Det var: på en en med bl; que, Cuba. och Trinidad samt fortsättning till Columbia och hade ' medfört då satt oppe på « däck med värdarinna, RESENÄREN SAXON, de jag ingen kontakt med honom. I långkryssning, ! först till "Marocko och: Senegal i Afrika. och ” vidare - till Västindi- åa, Jamaica, ' Martini- nama, "Året var 1933 och; Saxon' var närmare". 75, ' Några danskar influensa ombord, och jag låg till sängs under den vecka. vi gick genom ' nordöstpas- saden. Det.är möjligt "att Saxon Vi var några stycken — Frank Heller hörde också dit — som milt och 'fegnz fattigt väder för stora delar av, Nordvästeuropa. Högtrycket förefals ler mest. stabilt för landets meller= sta och norra delar, något svagare för södra trots' den på kartan an= givna. högtrycksbanan över Dan= I mark och Skåne. Fronter kommer ofta att ligga över Brittiska, öarna vi och: Nordsjön och skilja den var= | mare: luften över i första” hand Skandinavien, från "svalare i väster. - , Prognoskartan antyder, att "dessa fronter- ibland kan: beröra i i första hand Götaland. Ch Högtryck . under” hösten: innebär : dessvärre. inte: alltid. vackert väder, | dimmor och 'dimmoln bildas. ofta nattetid och kan sedan. ligga. kvar en Pa- sin ” Sista.gången jag såg Saxon har funnit en fristad på det under dy- lika färder föraktade B-däcket och vi visste inte något om vad som Tvällmedelsindastin under : hösten, avslåjar' direktö Bo -Helmerson, Kemikontoret, annan stötesten: för” väntas få -en lösning. medel - för fosfat tvättmedel : kommer” vara kl utredningar: kring tenvården. av detta ämne, . s. — Det" är faktiskt ett pion, arbete som där utförg från svens sida, ersättningsmedel redan med 'de tillverkningstekni enda åtgärd som kan komma ti de del- människor . och : djur, ningsteknik, KR effektiva ingen i innebär . Investeringar ningsverk ningsaktion” ensidiga agitationen mot strin kan -bara leda ”till'att' i tresset avlänkas ' sidan, hävdar författaren. knäcker fosfatproblem, "Den "svenska. -tvättmedelsindu- strin kommer att kunna ta defi- nitiv' ställning till fosfatproblemet ; anslutning ' till en artikel :i.se- naste 'numret av- Industriförbun- dets Tidskrift. Tensidfrågan — en tvättmedels- fabrikanterna :— -kan inom kort "Er 'uttedning om ersättnings: syntetiska under: hösten: Det är Institutet för vatten och luftvårdsforskning och. institutionen . för fysiologisk Botanik vid Uppsala universitet som då' presenterar resultatet av! ersättnings- medlet: NTA. Man har hittills' va- rit, osäker om: effekterna för vat- skriver Bo Helmerson, Vi- sar det sig att man får fram ett för » fosfaterna till rimlig. kostnad, finng det an- ledning att vänta sig en klar be redvillighet hos de svenska till- verkarna att frivilligt gå över till detta ämne. Industrin arbetar ka': problem -som en övergång skulle komma att medföra, Man vill” - nämligen , begränsa Ööver- gångstiden. ; Ne r naturvårdssynpunkt ivikti- gast I detta sammanhang är emel- lertid varken' förbud, avgifter el- ler frivillig övergång till ersätt- ningsmedel för fosfat i tvättmed- len, skriver "Bo Helmerson. Den rätta med: fosfatproblemet i sjö- arna är höggradig rening av av- loppsvattnet,. som till övervägan- innehåller. fosfater ' från 'Tvättmed- lens 'roll är enbart marginell; pro- blemet : bottnar 1 -.befolkningskon- centration'' och "halvmodern "re re- ”städ- efter industrin./Den indu- från. på sikt ofränkomliga åtgärder på renings- försiggick på:A-däck och prome- "| naddäck.: Vi ordnade ett "par ka- | baréer ombord 'och vid:en av dem medverkade bl, a. Hugo Hammar 11 tyllkjot som ”dansös”.: Atskilli- ga andra nummer borde också ha varit publikdragande, men Saxon såg jag inte till; Han hade hela sitt . liv ' varit "en flitig resenär, men: vid -det här tillfället hadet han kanske tröttnat, I östersund uppträdde -han' gärna: kostymerad som .långfärdsman och hans ”äp-I7 =, pelknyckarbyxor” var lika över- tygande äkta som konkurrenten V. Hugo Wickströms. "Tiderna förändras och tilning- arna' med dem, En författare,.som åtskilliga 'år efter: Saxons "död 1e- vererat 'en' novell till en. avyförla- gets. 'veckotidningar,. kom efteråt att erinra sig att: hjälten: både drack grogg och rökte cigarrett. ör i ar för att. "som han trodde, reparera sin fadäs, man lär ha lugnats av vederbörande : redaktör: . — "Sånt : där; bryr vi Oss inte längre om. a E. vw. "Olson. is- ill 'DE BLINDA VÄDJAR > > OM' HÄNSYN, Med ' texten ”DEN VITA KAÄP- PEN manar till: hänsyn” på årets bre i de blinda. fästa vår uppmärksam- het på att.DEN. VITA KÄPPEN skall uppfattas som, ett varnings- märke 1 trafiken. Den försynta maningen ”bå affischen ger oss som .. klegar. över besvärligheter- na. i trafiken en , nyttig tänke- ställare. Blunda ett' ögonblick och tänk... 2 . n- Han skyndade genast till förlaget affisch för De Blindas Dag vill |: en stor del av dagen. Den enda lågtrycksbana som. i: någon högre grad kommer att be= ' röra. Europa -går ned: över medel= havsområdet, som således får gan=- ska. svalt. och ostadigt . höstväder. Prognosen för. perioden 16 augus- H—15 september gav för såväl tem= peraturen. som . "nederbörden ;' en träffprocent på 63." Bäst blev den" för södra hälften av landet, (ETT ORD PA VA (CEN "Två 'små flickor brukade” kom- ma hem till mig för att'lära sig läsa och skriva. Jag var emeller- tid inte' nöjd med deras . försök alt kopiera förskriften uppe på sidan i skrivhäftena,” Den första raden blev rätt hygglig/ men se- an'hblev bokstäverna mindre och äre - lika :; originalets, : > En dag upptäckte jag vad detta” berodde nå. I stället för att var- je gång se på förebilden såg de då det de själva. skrivit på före- gående "rad! Stilen blev allt säm- Ye tills man knappt kunde läsa vad. dé skrivit: Är vi inté benägna för att göra likadant. i vårt: kristna liv? Vi efterliknar en ledare eller. en vän vi beundrar,- men bryr oss inte, om att.se- Då Herren själv och därför. blir resultatet dåligt. Sto- ra -öch. goda människors föredö- ' mé kan vara en hjälp för oss. Att' i första rummet ha Jesus som "förebild .— . och ' vid "sidan därom låta sig inspireras av and- ra -— innebär att livet får nå. got av hans härlighet över sig. 1967 I r dag! ”SIGNILD "Solen gär upp, kl, 8.03: öch Kl. 18.03... > - ned I dan Nan? Solen går upp. kl: 6.06 och kl. 18.01, eo Ps Fölng. av Maga Lagan Me e "privatägda, "aktierna, de” fågel 1 det förnäma, mycken Velgärargumentation, vet : ON 1 åt” 'med den ' envisa ' hakan. Som hemmet. . . N - "Det finns ingenting att göra åt Katarina, tänkte "Thomas, när han reste" , sig” upp från sin skrivbords- [stol och "gick mot dörren, Och det endå jag :kan' göra för farbror John är att' hjälpa honom så mycket som möjligt och på så "sätt visa honom s min tacksamhet och tillgivenhet. Jag EC . En -far som vilken annan männt- ska" som helst skulle vara stolt över och som dessutom började bli verk- ” ligt gammal och sjuklig... Sist när "Katarina var hemma på ett kort be- "gök för ett halvt år sen, hade Tho- mas inte "kunnat avhålla sig ifrån att påpeka det för henne och i en . ganska brysk ton. Men Katja hade oo »bara knyckt.på sin stolta prihsesse- " >nacke och bett honom sköta sina eg- = na angelägenheter. — Jag tycker in- och ' mögla 4 Göteborg. ,. Pappa. du inte åldras 1 förtid:. te alls att . pappa "verkar så sjuk, hade” hon sagt, och" jag haj ”verkli- gen annat att göra . än att ”äitta här rik som ett troll och har råd att 18- ta mig roa mig och förresten så blir han ju omskött på bästa sätt av dig. Du har blivit en: riktig gammal gärd- var, kära Thomas! Akta dig så att Och så var hon börta igen, glitt- rande, elegant, :mondän, en främman- kar åtminstone se till, att hon inte försöker ruinera rederiet helt. Jag un- drar :fust . vad det är hon vill den här. gången ... Brev från Madrid! Hm! Hon kanske vill köpa sig en tam toreador! . oo Skeppsredare Hans Dubreus 'halv- låg i en bekväm fåtölj och bläddra- de förstrött 1 en tidning, när "det knackade. på dörren 'och hans foster- son kom in. Den | gamle mannens blick ljus ade när den föll på den långa, atletiska gestalten, på detl' är många, många gånger förr. tänkte han att Thomas Krag, den föräldra- löse norske pojken, hade 'visat sig vara "den: "lyckligaste : spekulation han någonsin gjort. Han hade i ho- nom inte bara fått en god ersätt- ning för en egen son utan även en förstklassig kraft inom rederiet, .— Se där är du ju, pojke! sade = Nej, min gosse, hade han sva- rat, du har haft en av de. bästa män jag känt.till far. Och din far: skall han förbli fast han är död. Du får fortsätta = att kalla mig farbror Öch nu, plötsligt, efter så många år, kände han sig rörd och tack- sam över denna finkänslighet mot en död... Det var ännu en sak, som han och lade ifrån sig tidni i'Thomas satte sig i den andra få- töljen och såg uppmärksamt på den gamle mannen, .— Hur är det fatt? sade han oro: ligt. Du känner ägna väl. inte dålig, farbror? a En gång för länge s sen; när > adop- tionen. hade blivit. ett faktum, hade Thomas frågat litet skyggt: — Vill du att jag skall kalla dig far nu? / Men då hade Hans Däbreus små- karaktärsfulla, litet kantiga ansik- . [Hans? frågade han igen. b vilken fin , Hans Dubreus var, Aer — Känner du dig sjuk) farbror — Nej! sade den gamle” skeppsre- daren med en för: bonom "ovanlig irritation i rösten. Jan är inte sjuk, inte värre än vanligt t alla fall. Men jåg är orolig Thomas!) Ja, Jag är allvarligt orolig den här gången. . — Är det Katarina? frågade 'Tho- mas tvärt. > Dubreus nickade och tog fram ett 4 lett och skakat på huvudet. te fram det genast till Thomas utan satt och fingrade på det med hän- Hans Dubreus' säckts honom sake . ta brevet. . UN = N der,' som 'skälvde litet; Så såg han på Thomas över glasögonen och det fanns något nästan bedjande 1 hans blick, — Jag vet. att! jag här "varit "för slapphänt ' mot flickan, Thomas, att jag har uppfostrat : henne galet ... Ja, Ja, "jag vet det! Jag "skulle aldrig ha skickat henne utomlands till pen- sioner och gett" henne allt vad hon har pekat på. Jag borde ha gett hen- ne en ' gammaldags god "uppfostran här, 1 Göteborg, då hade hon säkert blivit annorlunda... Men — när min .Jhustru dog, så var Katarina det en- da jag hade kvar och jag ville skäm- ma bort henne, ge henne allt jag äg- de. Och nu Banske jag har fått mitt straff... : — Vad är det som har hänt? frå- = Jag är. rädd att hon har råkat illa ut den här gången, sade han: långsamt. : Medan Thomas drog fram brevet ur ' kuvertet flög det alla möjliga före. genom hans hjärna. Vad kunde det ha hänt Ka- | tarina, eftersom fadern verkade så -. verkligt orolig. Hade hon hamnat 1” någon - polishistoria eller råkat in 'oöoe a en utpressares klor? Det mäste 4 var. ' je fall vara något i allvarligt annara : skulle inte den' kloke och lugne gamle skeppsredaren Vara "så upp- i rörd. : Brevet var ovanligt längt. för att vara från "Katarina och redan vid den första meningen ' drog Thomas en Nättnadens suck, | »(Forta) ru KE äv brev-ur fickan, Men han räckte in- oo | a AV gade Thomas kärvt, " X
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.