YYYFrTrYeTtT YT YE rr d LAHOLMS TIDNING Måndagen |: den 2 oktober 1967 = IT > Måndagen den 2 oktober 2967 LT = Den bekväme hr; Gustafsson = Civilmiister Hans Gustafs- . son intar en mycket bekväm håll- ning när det gäller dyrortsfrågor- na, hävdar förbundsordförande Gustaf Kolare i LO:s statstjänar- kartell. Vid interpellationer i riks-. dagen svarar civilministern alltid, att detta' inte längre är en "riks- ” dagsfråga utan en förhändlings- ” det gäller att åstadkomma rätt-'- "visa i denna iråga. Han har re- dan allt för många gånger hänvi- ', |- bör. kanske inte' inta en så be” kväm attityd i fortsättningen när sat till att dyrortsgrupperingen är en avtalsfråga, när den attacke- rats i riksdagen, Senast vid vår- riksdagen "motionerade centern av fråga mellan de. Parterna, ' . - ” Oo 5 . om att'ri . ' för att dyrortsgrupperingen av de - iksd skall uttala sig . de är en ord . återgivning av ett TT-telegram på fredagen. Låt oss erkänna att det gladde os$ alldeles särskilt därför" att: uttalandet kom från en av "ktatstjänstemännens egna förtroendemän, . Ungefär samma sak påpekades i HN:s ledare för " ohållbar. äalldas löner helt avveck- " las. Det går tydligen inte att av? färda dessa krav i fortsättningen genom att hänvisa till avtalsvä- gen och samtidigt avvisa dem när de, förs fram. Metoden har genomskådats . och befunnits) / jämnt fjorton dagar sedan, föran- lett av en motion till förbunds- kongressen från Kristianstads av- delning av Teleförbundet, Det rör sig alltså i de kretsar som får ta konsekvenserna av de kvarvarande orättvisorna i detta system. Gustaf Kolare ställer dessutom - civilministern — direkt till ansvar för detta. Vi citerar vidare i TT-telegrammet: — När " vi sedan från statstjänarkårtellens sida i vanlig ordning för fram kravet om slopandet av dyrorts-' grupp.3, så avvisas förslaget inte bara av statens avtalsverk utan också av civilministern, -' . « Statstjänarkartellen - upplever dyrortsgrupperingen" som en svår gocial. orättvisa. Den medför ' att "I runda tal ett par hundra tusen statsanställda tjänstemän och ar- betare får mindre pengar i avlö- ningspåsen bara de råkar bo på en viss plats i landet, tillägger, hans" Gustaf Kolare” Dåpekar också mycket riktigt, att de statstjäna- re söm har de högsta lönerna, . inte drabbas av systemet, De har lika lön antingen de bor i Stock- holm eller Skåne. Det är de läg- re löntagargrupperna bland stats- tjänarna som utgör strykklassen. Civilminister - Häns' Gustafsson. £ ) ÄNGAR NDE EDENMANS ” ORIGINALITET ” När, numera - landshövdingen Hagnar- Edenman lämnade karis- - liKuset vid månadsskiftet, kun- de” han glädja. sig "åt många pressrosor, som dock dolde en och annan instucken tagg, Kong. taterar en kommentator i Jor d- brukarnas Förenings - blad. Men; om han inte; varlt helt. originell. | som skolvistonär och om han lämnar: sina 'skol- reformer: Bom halvgjort . verk, där "det mesta aterstå att. "ät i - i 'g. | "uppgifter, påpekar: tidningen och rätta, så vill Föreningsbladet” ka hans stora och självständ "insats på ett annat. område: ' Frågan är om inte hr Eden- man :som' börjare: "kommer "att få än större betydelse" när det gäller -' kulturstödet. Där har hans originalitet varit större än |". "ratiohaliséring på” sammma: sätt 1 skolfrågorna, i det t, ex: bib- UNotekspenningen och: det "kul- turstöd som fördelas genom Sve- riges förfatfarfond uttänkts un: | . der hans överinseende; det blir en uppgift för framtida” statsve- tare, att -klarlägga , hur. mycket som NY hrvidlag är hr Edenmans eget tärrkande och. hur mycket som har kommit; från hans” med; arbetare c.« Vad Jsvenska ' kulturarbetare kän” tacka, den: "avgående ' eckli- stastikministern för är att .un- der hans statsrådstid inletts en ny Politik från samhällets sida] gentemot -konstens utövare, slu i tar Fö eningsbladet, Na ”ARBALTILLAGG . ! . Arealtillägg och leveranstill- . lägg för mjölk utbetalas sista gången under Innevarande höst, omtalar RLF-tidningen. Arenltillägger” gäller därvid för 1960, "alltså förra” året,' och 1e- veranstillägget för tiden 1 sep: tember” 1966—31 augusti 1967, N De båda bidragsformerna er- sättes av särskilt övergångsbi- drag och' avgångsvederlag. Det särskilda övergångsbidraget skall ”sökas hos lantbruksnämnden första gången 1 början av är 1968 och bidraget avser då' 1967. - 1966 legat under de gränser som |; ' gäller för att erhålla arealtillägg ' väsendet. Som skolans / utgångs- . för elever och. årsskiftet av' lantbruksnämnder- "na och deras ortsombud , och å kommunalkontoren. - För att vara berättigad "in särskilt övergångsbidrag för 1967 skall man ha erhållit arealtill- lägg för. 1968 eller leveranstill-. lägg för 1966/67 eller bådadera samt: ha-' brukat. enheten och ha varit mantalsskriven på den "under 1967. Den som fyllt. 67 be är eller mer under 1966 eller. haft, hel förtidspension, är' dock inte -. berättigad = till. särskilt "övergångsbidrag. För dem, som tidigare fått enbart leveranstill- Jägg för, mjölk gäller dessutom "att åkerarealen enligt fastighets- taxeringen varit minst 2 och högst 20 ha samt att. hans in- "komst och förmögenhet undér för detta är, "Ytterligare. infor- "mationer ' och påminnelser ' om "ansökan om särskilda övergångs- bidrag kommer att lämnas if! början av år 1968." IMa SKOLA I FÖRVÅNDLING | . + ..Gapet mellan de-förväntningar |: samhället stället. på skolan och resurser som -ställs till förfo- "gande är "deprimerande stort, understryker: värartidning en/Svensk.: "Skoltiäring i veckans' nummer." , > Väven om "det tatsfinanitella läget" inte. varit ”bésvärligt som' nu är fallet,' är det 'själv- "klart ätt en "fortlöpande ompröv- ning; av gamla rormer och” kande efter nyd och" bättre" vä- I gar också sker i' undervisnings |' punkt; . för den "verksamhet "gäller att högt "ställda ”pedago- giska -målgättningar: ska” nås ' på; bästa sätt — inte ekonomiska" 'bespa |! "ringar. utan hänsyn "till effekten” t are, cc ' :Rationalisering' syfta 'ra. till. -att beskära, omotiverade '-enklat, det väsentliga är i. ett till- : enhet; om människans ensamhet; i och -utbildningspolitiska |" p Jag tror på = surrealismensi framtid, "många unga är surrealis- ister, själv. målar; jag alltmer för- stånd, säger Stellan Mörner, méd- lem av Halmstadsgruppen. Han för- bereder ' en"'separat ' utställning ' till våren soch er utställning med : Halmstadsgruppen i 'mars. På -Dra- "maten gör han dekor till: YInfor- matorn”, en Brechtpjä: . AA Hans” ateljé är i Saltsjöbaden. ien trävilla byggd; vid: sekelskiftet. Han har en stor samling tavlor som han I aldrig: ställt ut,.en' del målade för le med SÅ förortibebyggelse I i bak? grunden, : Mystiken.« i:' hans” måleri bygger pårett medvetande 'omtidens | kosmos.” Ödsliga landskap som' för längs indt” ” oändlighet. ; rymd föll | i Det finn: ingen tecknad ra rymd. och ”ödslighet het. ; rå När man målar | pågår en dialog mellan konstnäten 'och" duken, an- | sätter 'man en för stark: ton; varnar duken; säger Mörner och visar sina exemplifierar "bla med". det I . dukar.: De senaste. badar » förnyelse.. Det. "ligger ' i. lärares - och skolledares” intresse att: un- Ansäkningsblanketter kommer att. tillhandahällas ungefär från "sparkonto" sö" presenterade ' i sina petita” den” är inriktad på |): 'derstödja och utnyttja en sådan sont en. Jäkare välkomnar en ny! "metod - att! ställa snabb diagnos i» och ge patienten riktig behahd- ' ibland utifrån en händelse . fus atmosfär, som när .s en; lyset diset..' Han: Å Ö " verklig eten eller aspekt a av den, .— Min sonson sade "en gång. att himlen'”fallit ner, den svarta, dåliga himlen och bakom deti. fanns det:én » annan himmel, berättar konstnären. : Då målade jag den här duken, hän pekar nå en tovle dör en stor svart Stellan M örner fenför några a av sina tavlor i hemmet i i Selsjöbaden... våg 2 faller n mot en starkt blå yta, CA ” — Pojken tyckte 'att det var rik- tigt sål här. Då förstod jag att jag målat rätt, St Mörner anser att ”surreälismen frigör ' något hos människorna och gör dem lyckligare, Konstfären mår ; lar' ut'— som man kan tala ut och de :som. ser. på hans -unders« - medvetna. får” utlopp för sina” egna förträngda” visioner. = Han" förklarar, hur som lösgjorda; plänet niatyrmänniska ställs: bredvid, dem; : Ett soffbord förlängs. ut i:chavet' och ” blir 'en "brygga & som; hår! Korisonten. I förgrunden. några : vardag: | som verkar vara de sista.so tats av en "utplånad civilisation? på trettiotalet ”m som ' deltog i ning i London med" honom, Samti- digt .urmgiéks' hå med Frankrike genom att han blivit ördförande”i svenska nämnden för Ötställningar utomlands." Och . han . tror alltjämt på Surrealismens fram=". Det pågår: en | gång. gav surrealismen” mycket åt ' filmen; a fisehkönslen. nu. påverkas " ” de nya, frä realisterna ; Stellan : Mörner söm Örebro 1896 fick nylige läns landstings stipendi ling: H NN RN -s Inom en snar framtid kan vi räkna med” ett "betydligt". större . utbud av, tekniska hjälpmedel "bland läromedlen, också skolan |: lever :i elekttonikåldern,, Skol- titeln är på väg mot 7. miljar- der 'kr i statens” utgifter. och , kostar "mer än” 'den store” .be ställaren' försvaret, "Numera' är iskolan- ef lockande marknad. "Svårigheten kommér att bli att. , välja sådäna hjälpmedel som un-|. ”derstödjer ' inlärningen framför |. varor, för” vilka en konstlad ef: )' terfrågan skapas, ' ' I skolans anpassning un nya ” krav från samhället har hittills |, "alltför litet blivit över av sam- hällsresurserna till skolans inre liv, På den punkten väntas ökad "förståelse från statsmakterhas sida. Ett dynamiskt samhälle fram- kallar : ständigt. ett gap mellan samhällets” krav . och skoläns möjligheter, hur stora ansträng- ningar. som - än görs och hur vettigt skolsystemet än är, skri- «ver tidningen. till slut och till- lägger: . Ingenting säger att "inte också ' för utbildnings. ' och" skolpoliti- ' ken gäller ' ett ständigt sökande" » enligt -trial-and-error” liksom för de "festa områden. av ' männi- skans'! verksamhet, När nu my- ten om "lärarens ofelbarhet av- skaffats; . kanske också" skolvä- sendets ' högsta: styresmän ,kan avlägga en nimbus av: att alltid sitta inne med de rätta svaren. Det skulle med fördel: bespara den” skolpolitiska : debatten , de övertoner av. irritation. som den tyvärr: emellanåt haft. : EKONOMISK" RADGIVNING > TILL” LANTBRUKET : - : Tidskrifter: :;'.JordbBruks- «kasserörelsen, . framhåller i nr 4”att ett" för” lantbruket betydelsefullt "samärbete "sker . mellan: "jordbrukskassorna och Lantbruksförbundets ' driftsbyrå. Detta .innebär bl. 'a. servicemöj- ligheter: "+: Behovet :av ekonomisk rådgiv- i ning till jord- och 'skogsbrukets 3 företagare kommer med säker- Het 'att”öka Kraftigt de närmas- "te åren. :Genom samverkan kan den "ekonomiska föreningsrörel- . Sen3. organ — och här kommer också producentorganisationer- nas rådgivare:in i bilden — ge sina medlemmar bättre service i än någon -: annan. ! På samma "sätt må. ock edert ljus lysa inför människorna; så att .de se edra: goda: gärningar och "prisa eder Fader, som är i himmelen. (Matt, 5:16).-: | : Jorden" och dess -många; natur- tillgångar ” är. underbara; gåvor som Gud gett människan. : Men den ' största. gåvan är. hans: Son Jesus Kristus som utgavs för, att förlossa ': människosläktet ” från syndens och okunnighetens bojor. Som kristna är det: vår plikt i dag att vara Kristi ljus och över- allt. förkunna budskapet. om. hans frälsning.' Våra ljus lyser inom våra oli -|kä arbetsområden. Det ' är ' vår plikt att visa kärlek: till nästan i en anda av offervillighet. Före- satsen att bekämpa sjukdom och, analfabetism i vårt eget- land och på andra håll visar klart att vi vill hålla våra lampor brinnande i Kristi tjänst. Vi är i starkt Behov av ärlig- hetens, ödmjukhetens ' och det sunda omdömets ljus för att vin- na förtroende hos andra. Kristi för att få'en matbit och detta barn Plir fyllt. av rädsla . kan! Det händer ofta att vi frampå hösten -eller förvinterry får läsa om hur, rovdjur: jagar på ett'ora- turligt sätt." Den skygga örnen kan till exempel anfalla männi- skan. Inte för 'att få byte utan föp att bli måtad! Då mäste man förstå att' det' rör sig om en örn som uppfostrats hog människor sedan den. var unge, ' Men. när den nu helt hux flux attackerar en "människa blir. det tal 'om ett regelrätt anfall. från örnens sida. Ungörnen som anfaller vill allt- så bara ha mat. Den .har. åter- vänt, till friheten, men förmår har aldrig fått lära sig” hur man tar ett byte. Människan har gi- vit "den mat under uppväxttiden. Så snart den blivit hungrig har den kommit -fram till människo- boningar, . När den "några | dagar” flugit omkring utan att "kunna fånga ett byte, /blir den'allt mindre skygg för 'främmahde varelser. Anfaller den då ett barn, mest I heten, inte själv fånga något byte. Dent. det hända att ungörnen. 'går me Tra” handgripligt till väga både med näbb och klor. Ett sådant sätt att reagera är helt naturligt. Hungern driver i ungörnen till något som; mest... -Hiknar ett an- falll. ve Vi ska: inte ingripa i naturen alltför ofta. När det är nödvän- digt kan. vi möjligen göra nytta så tillvida att något sällsynt djur räddas genom oss. Men då måste djuret : lära sig så mycket som möjligt öm vad det behöver kun- na för att senare återgå till fri- Som regel. bör vi låta naturen sköta sig själv så att inte ba- lansen däri blir rubbad. Det är rent av förbjudet att ”ta hand om” rådjurskid och' andra varel- ser i skog och mark. De är of- tast inte alls övergivna. De får genom -. uppfostran ..hos 'männi- skorna fel instinkter och" klarar sig. dåligt. I vilt tillstånd och kan många. gånger löna ”uppfostran” på alldeles fel sätt, Deras med- födda skygghet försvinner och en räbock kn då under brunsttiden” VN £ Den nye” ” Sedan! gtleg: Trenters "tragiska: frånfälle har. det . spekulerats - gare. söm den främste inom kri har - thrillerförfattaren skilliga gånger, och hans senaste. bok-”En säljare är död” har fått många "recensenter att tå av sig hatten, Dej är en rolig, spännan- de och ' fartfylld . bok och Svede lids andra: efter debuten 1965 med den lovordade ”Döden tystar mun”, Den boken. avslöjade, "att författaren var väl förtrogen med - hur en tidningsredaktion , ser ut: på Insidan. 3 -— Har: Ni, varit journalist - ha — Jag har: skrivit skånetidningar; . varit "bokrecensent och" således:1' viss mån. bundit ris åt;min” egen rygg, men. jag är. tdcksam över pressrosorna,' .En Pobitiv .- sion. betyder :så "mycket". fö författare," det är - inget ka "under "stol med. ; -— Med undantag för inlednings kapitlet. i den senaste "boken och" én las handlingarna skåning? I : Nej, jag. är istockholma men har. bott : "sju år i Malmö. Er / härlig : stad : med ' sjudande puls; om män bara gör. sig besvär med att: leta under. den "makliga ytan. Nu” har jag flyttat tillbaka: till. Stockholm, "men." hoppas. att. böcker. — I den senaste oken ”Bn! NS vem som 'skulle "bli -hans arvta-: olher nee På sista tiden ' Olov" "ISvedelids namn nämnts. åt-: ” ovanliga: och; : det-.' oväntade några köpenhamnsäventyr, utspe-: även :kunnar utnyttja den skånska :n2" miljön till Jen del i kommande ; IN Trenter? E ENär. människan griper. in i: 'naturen( rent av bit farlig "för vem tom . helst. .Den söker. sig” inté undan människan utan anfaller med; ils- ka och: frenesl. Låt oss därför gå ut.) markerna utan att ta hand om alt vi ser där. Det vilda klarar sig säkert bäst vår: hjälp förutan. , ? Och för att återgå till den näa- turliga balansen i naturen. ska vi nog heller inte försöka att ut- rota .någon viss djurart som vi finner besvärande eller farlig. Jag -tänker på ormarna som som- liga så fort de ser något kräla i gräset eHer på marken, strax : grips av panik och skall döda. Ormarna gör stor nytta genom . att fånga råttor och möss. Likaså. ska vi nog inte skjuta räven var helst vi träffar på. honom. Han gör samma nytta. Och i Afrika har vi .de verkliga. renhällnings- hjonen, :gamarna. Hur skulle det vara ,här, med alla ruttnande kar davrer. i. detta heta klimåt” om någon försökte sig på att utrota och: skjuta dessa fåglar, NRJ; det är nog så att varje djurslag har : sin uppgift och 'att vi inte skall försöka rubba eller rucka på den ” lagbundenhet som så vist inrät- tats och som vi nästan dagligen ser bevis på. . "Tore Leth.' Röda 'smöret.. "går. åt som smör i solen Säkert har ni märkt att det hänt någonting i smördisken "skriver Fri Köpenskap. I:mars introdu- I sin Nyd; röda förpackning, och sedan dess har. det praktiskt taget fördubblat 'sin. andel av smörför- säljningen. :- . — Överhuvudtaget här mark- nadsutvecklingen på smör varit dpositiv den senaste: tiden, säger Gunilla Krantz som. om är rel reklamchet EI -- studera "hang och omgivningen: reaktioner. - "Eftersom; ett." sädar; brott. .ligger så helt /vid 'sidan”a' | hans. och" ändras vanliga. tillvarc så måste” reaktionerna. också "bl ir träffa; Superagenten, eller, legal slö key ”Spillanes sjukliga ”alster, "ta död "och 'Tidande 'som. naturliga Hi i den dagliga "rutinen: ba ta "pappersfigurer. ”utän ring; i verkligheten. än | NI” hår” alltid-en' kärleksh : storia: invävd: i- handlingen, oc eftersom den är utan. de modé äljande pornografiska sins! I :alla' händelser: vill” jag: 4 säljare är död” utspelar'sig hand-' mina ”hjältar” skall" ha: en, v: lingen 'i-ett- amerikaägt' försälj-, romantisk. känsla: Den flicka h ningsbolag. Finns det verklighets-: fastnar. för skall ' vara värd | "I dess. positiva 'sidor, underlag för den miljön?" —:; Det. gör "det. Tidigare” hår! jag i varit. "anställd ' 'på två stora amerikanska : företag ;'och . erfarit : men ' också: likriktningen enkelspårigheten sådant företag finns bara två sa- ker att: välja ' på, -antingen :att acceptera allt" med hull och "hår, och då kommer man långt, eller också "att sluta, om man är nå- gorlunda Kritisk mot självförgud- ning och tommar floskler. Det är: en ytterst tacksam miljö att åter- ge. ' — Man har berömt Er lyhörd- het för vardagsdialoger och Er förmåga ” att - trovärdigt återge människors - beteende, ' Ni skriver aldrig om övermänniskor' å. Ja James Bond? - -—. Ska man försöka göra en trovärdig, så 'måste man ju befolka ' den med människor som läsarna känner igen. I den vardag vi alla lever, hur många James Bond finns det plats för där? Dessutom tror jag att jag skulle avsky ' superhjälten, : om jag skulle träffa på någon, Ett koncentrat . av otrolig tur 'och gamla ytliga klichéer. 'Det verk- ligt. intressanta tycker .jag istäl- let är att konfrontera en vanlig hygglig person med ett grovt brott, . gärna ett .mord, och så N vanden och ger oss tålamod att i kärlek lösa meningsskiljaktig- heter, När : vå som enskilda”. kristna ' m ett nytt liv fritt från syndens bojor och ångest. och ”enögdheten. Är: man "på. ett; i” a tkämpa för, ' men '& andra" sid dyrkar :-han "henne --inte. madi » halikt;' utan -är väl medveten" om den, fysiska. ärlekeng:; upple ser, men de är inte huvudsak honom. Kärleken är "gemens lt, bära" i "sängen, SNI gör tektivroman och - thriller; Var lig- ger; skillnaden? N ; — I'en regelrätt problemet 'det absolut "Väsentliga och personerna är endast till för att utstoffera gåtan. - Modell det klassiska liket i biblioteket, där en polis, med en ängels tälamod | plöjer . genom” allas alibin” och kontrollerar” «klockslag - och " små etaljer.. Givetvis vill jag ha en överraskande” upplösning, men det viktigaste för mig är att be- skriva miljö och människor... Jag vill att” läsarna. skall - uppfatta mina: personer som människor. av kött 'och blod. Tafatta, slarviga, dumma,. egoistiska snälla, ' små- skurna, ” vidsynta,'. fördomsfulla, imen framför allt levande. Hela tiden måste också det oväntade hända, Miljöerna måste avlösa varandra 1 rask takt och de mäs- te "skildras ' trovärdigt. Jåg skri- ver thrillers, eftersom det roar mig "att läsa sådana, — - Är ' kriminalgenren ”under- skattad som litteratur? .— Sannerligen, Många -föraktar deckare och thrillers," men' ofta | ljus leder 'oss I våra fredssträ-! nalkas korset med våra lampor : mellan ger Jesus oss var och en löftelskall suddas .ut och varje bokl|. har dessa mer att ge som tids- dokument och skildringar av so- ciala” och mänskliga relationer än åtskilliga - andra litterära . roma- ner. Gränserna börjar flyta ihop och jag hoppas uppdelningarna olika sorters . litteratur bedömas för sig efter sitt eget värde, . -å steg "här iIhoe&rr pe UTIaBvE BIU VA Mir va j Varför? I din yfikenhet: och önskan. ätt - vara>vän med” alla, råkade:-du : göra” ett felsteg.” :Män- niskor. kan tillåtas göra två fel- livet, "dock "icke du. Nej "detta. måste I näpsas, ”Dock, fick" dina ""härmaste, " som "borde" fått. veta' det först, inte reda på saken -förrän - senare, genom. -öm- bud. Du blev straffad, vilket du inte kunde" förstå .. Dina- tänder sitter. tecknade i, kojan. Du fick då ett :”lättare”?. straff. förlåtelse eller förtyivla: 2 n jag, läs: tel dina ögon då du leddes, bort på din sista” vandring? Jag. får Du kan; trösta dig hdsjukän ”rår ingen de; men: jag vet nu Din husse. äldrig 'vétal med att-avu på. Jag trod Måndagen den 2 oktober 3 I dag; LUDVIG : Solen, gär . upp kl. 6.18 > och ned kl, NA 44... I morgon: EVALD ? : Solen : går upp ' kl.: 6.21 och ned kl '17.41, sy Aldrig din kärlek. Följetong av Magda Lagerman / ( rhomas tryckte -den baka. + SÅ som en sorts anförvant... ' De båda ' männen ' hade mönstrat varandra vå adv) s "unga spanjorer av god familj, - behagliga och kultiverade och Kata- fina strålande och vacker i en vit och med fö . Lunchen blev en ganska trevlig tiliställning Pedros vänner, ett par år på ett par dagars besök här var en — en rubin, ett av de få familje- - .Emycken, som den fattiga adeltsfa- » miljen de la Fuente hade kvar — NM présertårade sin fästman” för Thomas "Krap, N -= Min fosterbror, hade hon sagt fckta engelska: Vilken trevlig öv med sin arm under Pedros, Han Madrid och ville gratulera oss... Pedro hade lett sitt bländande vi- t. leende mot den unge skandina- ven som var huvudet längre än han ech sagt mycket hjärtligt på sin per- i för Jag har längtat efter att få könna min fästmös släktingar o nad även för Katarinas far... a lära hoppas ' snart få betyga "min" vörd- ov någon ch or "framräckta sinidiga, brund handen och log till- — Katarina och jag är faktiskt In- ta alls släkt, sade han lätt. Vi har bara vuxit upp:tillsammans... Men naturligtvis räknar jag mig ändå hastigt och trots det hjärtliga leendået kände Thomas ge- nast en instinktiv antipatr för. Pedro de la Fuente. Kanske var det bara nordbons naturliga motvilja mot syd- länningens alltför svarta ögon, allt- smidiga . sätt, han kände .sig stor, tung och-:klumpig bredvid den smärte, elegante unge spanjoren med den stola svartglänsande nacken och bekom det ho- nom plötsligt illa, att se hur Kata- rna smög sig intill honom och med vilken min av äganderätt han höll hennes slanka arm. Han försökte alt bekämpa denna motvilja, det « var tydligt att Katarina och Pedro' de la Fuente var mycket förälskade i va- tann, och så länge han inte häde fått de han behövde, utanför staden för att där tillbrin- gt eftermiddagen tillsammans med sina vänner, Thomas "inbjöds vara med, men han skyllde på ett affä att |E? "ville han. försöka vara rättvis. Hans uppdrag gick ju bara ut på att för- söka komma underfund med" vad Eatarina ' hade valt för sorts man och redan på kvällen hade legations-|. tjänstemannen lovat att skaffa fram upplysningar kring familjen de la Fuente. Om alltså Katarinas fäst- man visade sig vara utan vank och fläckar på sitt, rykte, .så var det bara att återvända till Göteborg och/! avge sin rapport för farbror Hans. Men innan han visste något så var han tvungen att hälla god min, och därför ansträngde han sig att . vara munter och tillgänglig och .lunchen avåts under lätt och god stämning. Efter lunchen skulle de båda ny- förlovade åka ut till ett lantställe in sitt hotell efter att ha bett rina och Pedro att vara hans gäster på middag dagen därpå Han till- bragte ett-par fundersamma timmar spanske markisen var inte den sor- tens svärson, som farbror Hans hade hoppats på. Trots all sin bildning o. str yttre charm tillhörde Pedro de la Fuente den typ av internaätionel- hade avskytt hela sitt liv och som [Thomas föraktade, Men en annan sak var också klar: den bortskämda Katarina .skulle inte frivilligt avstå från sin föresats, Hon var blint för- älskad och Thomas visste, att hon nuftss] och gick tillbaka till Kata- de sitt rum, En sak var klar: den a dagdrivare, som: Hans Dubreus På or re sfhare vara mottaglig för för- äl, hon skulle kämpa som en FR tigrinna för .att ra sin vilja och naturligtvis skulle farbror Hans gjort när det hade gällt Katarinas nycker. Han gick fram och stt rum, medan han väntade ' telefon från ambassaden. Han kän- utan att riktigt veta varför och he- la tiden tyckte ban eig se Katarina gång hon vände sig mot sin fäst- man, var gång hon liksom försjönk I de där svarta sammetsögonen en gäng hade varit hans pojkårs lil- la syster, nu skulle vara passionerat förälskad 1 denne brunhyade, svart- ögde man. Helst hade han velat söka upp Katarina tvinga henne att pac- fram ka st beka med sig — som han alltid. hadelf flygp tillbaka 1 på sig fylld av en sorts dov vrede - Dui framför sig sådan som hon hade va- br rit vid lunchen med det vackra an- så sktet mjukt och skimrande var "något sätt kändes.det fel, galet denna vackra, unga kvinna, som var omöjligt och h åt elina funderin, de han handsk det var den un Dannen, — Ja, herr Krag, har skaffat de upply ha, Och jag föreslår och tar en" drink til gonstans,: så att ni gj har fått reda på, / n kappsäckar och ta henne | un- till Sverige med första bästa = lan, avleverera henne till. fas. "det : an log litet själv Bar. Lika gärna kön 28 med en låda dy. t försöka få Katari ringde äntligen telefonen och esse ge Iegationstjänate. 0) Fa. ob i: sade han, Jag, sningar at vill' Särar lsammans nå- år veta vad jag cerades. det extra" 'saltade smöret 2 iaVär det.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.