N + ännu har bittra' minnen kvar från” A > - N - I | . i XN . > 4 - . : | - N - or , , i ;" . - XY - : 4 [ ne — IT Onsdagen den 4 oktobgr 1967 IT= -— Brittisk socialpolitik o ompiövas De finansiella bekymren hopar sig för premiärminister Harold "Wilson och hans regering. För att. försvara pundets ställning har . Wilson medvetet framkallat "en ekonomisk depression i England, Löner, priser och utdelningar på aktier hak låsts fast men trots detta rigorösa pris- och lönestopp har den allmänna ekonomiska si- tuationen inte förbättrats. De pri- " vata investeringarna har sjunkit kraftigt och tillväxtgraden i eng- elsk ekonomi har nått ett nästan katastrofalt lågt läge.''National- - produkten bedöms komma att öka " med endast en enda procent un- der innevarande år. Förtroendet för. Wissons politik vacklar och det torde inte vara många eng- elska ekonomer som är överty- t gade om att den skall leda till att det nuvarande , underskottet i. "Englands handelsbalans gent emot ' utlandet” skall förbytas i i ett över- ' skott. : Wilson saknar emellertid inte- varken självförtroende eller figh- ” teranda.. Genom. den ombildning 'tiv måste ju vilken finansminis-, ' av, sin regering han -företog för, någon tid sedan övertog han per- ; " sonligen ansvaret för regeringens = haft ekonomiska politik, Han. verkar fast besluten att fortsätta den hår- da pris” och lönepolitik han ge- nomdirivit," och han tror säkerli- gen fullt och fast att den till slut skall ge de goda resultat han hoppas på.. Wilson ser sig själv som segerherre i nästa val. till - underhuset, ' som " förmodligen kommer att öga rum 1970 eller: 1971, såvida inte 'excepjionella ' omstärldigheter tvingar honom att upplösa - underhuset och gå "' till " val tidigare, Hur som helst så har Wilson satsat sin politiska fram- tid .på sin förmåga utt åstad= komma ett ekonomiskt mirakel, uppmanades att i stället sälja den överflödiga möbeln, Behovspröv-.: ningen avskaffådes efter kriget och sedan tjugo år tillbaka har de sociala förmånerna utgått obero- . ende av mottagarnas ekonomiska: " förhållanden; De sociala utgifterna har "emel-' . lertid "växt mycket kraftigt, I « England tillämpas en relativt fri- kostig kombination av fri läkar-. vård, fri tandvård, arbetslöshets- försäkring, folkpensioner, famil- jebostadsbidrag och. bostadssub- ventioner, Staten och de komfnu- nala organen ger årligen ut en summa motsvarande cirka 100. miljarder svenska kronor "skilda — sociala ' ändamål. - Detta ' motsvarar ungefär en femtedel av hela den engelska national-' « produkten. . Man beräknar att dessa utgifter växer med minst ett par procert varje år, vilket kräver en årlig ökning av be-' med” /betydande ' be- lopp, mellan 2 'och 2,5 miljarder: kr, Inför detta framtidsperspek-' ter som helst känna kalla' kårar efter ryggraden. ' Hade England. en starkt expanderande' ekonomi och en stabil valuta, ha- de de ekonomiska påfrestningar sccialpolitiken ger upphov till: kunnat bäras, men nu saknas dest, sa för , Den ek ka »politiken har tl mål. just att skapa dessa förutsättningar. So-.. cialpolitiken måste lämna sitt bi-. drag till strävandena att förverk- liga detta mål, en begränsning: av de sociala utgifterna lär inte kunna undgås. Ännu har regeringen Wilson in-' te fattat något avgörande beslut ” - rörande de sociala utgifterna, men den har på olika sätt sökt pejla” ' i inställning Will en om-: ,som skall ge" pundet” ett stabilt "värde och lägga grunden "till ett nytt” ekonomiskt / uppsving. i Eng- : land. gtr a För att dessa mål skall kunna uppnås" är det nödvändigt att” skära ner de offentliga utgifterna;. Flera: olika utvägar härför över- vägs inom regeringen och-en av dessa "är införande av -behovs- prövning i fråga om sociala för- .måner,' Det är emellertid en po- tiskt mycket känslig sak, efter- som dena engelska" arbetarklassen depressionsåren "under 1930-talet, då nära 2.miljoner människor.gick men det är tydligt. arbetslösa. Den socialhjälp . som- då "utbetalades var. beliovsprövad, men prövningen var mycket när- gången och hård. Hade en: arbets- lös familj exempelvis en möbel : socialtjänstemännen- "fann" . vändigt nekades 2 hj .. sociala förmånerna skall utgå till ch hemma i Sverige; läggning; av socialpolitiken med. den innebörden att sociala förmå-" ner skall utgå endast till: sådana, söm behöver dem. Arbetsminis-' tern Ray. Ginter.: : framkastatle' först av: alla 'abourpolitiker' tan ' ken på behovsprövning "och hans : försöksballong: fick 'ett. någorlun--, "dä gott ..mottagande. Senare lät tidningen Daily | Mail företa en: "opinionsundersökning' och > > enligt" denna' skulle” inte mindre 'än' 78 procent ' av "det : engelska folket "godkänna . behovsprövhing. ' Hur ' pass tillförlitlig derga' undersök- ning är: må. vära Jämnas därhän, tt. den :eng- elska opinionen har. ifråga om socialpolitiken. Det an=' sés inte längre självklart, att de .' alla, oberoende av deras ekonomis- ' A He vä AA "debatten. har man ibland med tillfredsställelse.. talat ' dim att ”tyngdpunkten” i, konsum- tionen har förskjutits. 1 riktning mot de svagare konsumtionsal- ”ternativen”, skriver” Xccent, tidning för NTO och IOGT, Den, enkla innebörden. i detta är att om spritförbrukningen har ökat, så har förbrukningen av öl: och vin ökat mera: Tvärtemot den offictellt ”dekia- . rerade " alkoholpolitiken ' försig- går nu en överföring av kon- sumtionen till alkoholstarkare drycker! Spritförbrukningen ökar — i en takt som procen- tuellt förefaller” blygsam i jämfö- relse med de våldsamma ökning- arna för vin och”de starkare öl- sorterna. Men i. och för sig. är ökningen av spritkonsumtionen betydande, framförallt med tan» ke på att den inträffar i ett land som .redan förut ligger i världs- toppen i fråga om starkspritför- tärlng. . ”Marginaleffekten” ' blir förmodligen. tyngre i ett sådant konsumtionsläge. Den mycket] kraftiga ökningen av vinförbruk- ningen har inte kunnat pressa tillbaka konsumtionen av stark- sprit, Den är så stark att den 1 stället I och för sig utgör en källa till bekymmer. Särskilt intressant' är utveck- lingen på ölfronten. Då mellan- ölet skulle propageras fram lan- serades det stundom som ett al- ternativ till starkölet. Vad som än händer, sades det, når vi i alla fall den effekten att en hel del "av — starkölskonsumtionen v Taner att flyttas över till mel- tt, Och så såg det ut att gå ni en början, Nu återtar starkölet rask sin förlorade marknad, Det kommer inte att dröja länge förrän starkölet kon- sumeras 1 större mängder än före ”dagen M”. Mellanölet har + å sin sida kapitalt slagit ut den vanliga pilsnern. Man frågar sig hur. länge det ska dröja innan bryggerierna med ett beklagan- de småleende konstaterar':att ef- terfrågan -är så ringa att det faktiskt inte lönar sig att till» verka vanligt äl längre... MOTIVERAT KRAV De : tre oppositionspartiernas ledamöter i" KSA-utredningen, har ' enat sig: om kravet på en sysselsättningsförsäkring, - som Inte utesluter grupper som skriver RLF-tidningen: .; mensamt : särskit yttrande: till det delförslag;" söm utredningen lämnät 'om dagpenning och om" ställningsbidrag : för .arbetstaga- re över 60 år som bitr tångyar ie arbetslösa. + - Utredningsmajoritetens. "för: ”slåg. ställer stora grupper utan- "för. den nya trygghetsgarantin genom bestämmeisen om att den bidragsberättigade.' skall ha. ut- för | jat svänga. J; ; "Stockholm (LT) ve Drömmen om Kaos,'den här nog alltid funnits där. ända sen tiden på teaterskolan, genom, alla svåra och roliga. år har den följt mej. Drömmen om ett eget ställe. >Det är Saga Sjöberg som berät- tara Vi sitter på hennes visrestau- rang Kaos.i Gamla Stan — dröm- Men vägen dit har-varit lång och iblånd rätt taggig... "Saga"! Sjöberg va skådespelers- ka -från början, ; Jobbade. flitigt" med: teater; film radio: på :40-talet. | Var 'en rätt känd figur, som: hon själv: uttrycker det... Så” skådespelaren ”” Karl-Arne” Saga Sr med gitarren, som fö ; världen. Hon har nu slagit sig till ro i Gamla Stan i Stockholm, : . aka "Saga Sjöberg bygger broar men har alltså gått i-uppfylelse.” . grammotoninspelningar.. sprack” 1 plötsligt. hennes äktenskap med : Holm-. sten. "Saga tog gitarren. under ena armen och. yngstexsonen under den andra och for direkt till Paris. Satsade helt och hället på sången, Med franskän- var, det inga prob- lem, Hon älskade spräket. och ha- de t:o'm gjort: skivinspelningar på franska, hemma i Sverige. " VÄRLDEN. RUNT : Å Paristiden: vär. . härlig. - Var aldrig utan arbete. Gjorde TV- och Reste runt i världen, Alltid 'som under- hällande” artist, valdrig' som” turist. 1Sjöng; på alla; de språk.Hade” ei i 'i en jugeridinredd 10- Hela ;svenskkolonin frotala. ”antaler småhus med cen fört arbete för annans räkning: "under minst 24 av de ,sist för- flutna 36 månaderna. "Men utredningens. huvudupp- : gift är att skåpa en allmän ar. ' betslöshetsförsäkring, Kravet på en sådan väl ser sig för varje dag . allt starkare, Allt fler människor, som i traditionell mening inte ; kan betraktas som arbetstagare ; drabbas i dag av. strukturratio- nallsering,. : "centralisering v.och > mekanisering. ; tral värmeanläggning — varmva tensystem —-i värt land. uppgå Still” cirka ''800.000. En' undersök- , ning av” Byggforskningen visar att ungefär hälften - av, dessa he- höver moderniseras. för att: upp- "nå "mäst ekonomiska driftsförhål- landen. 7. , ! "Under den tid som debatten om i eluppvärmning av. : bostäder , på- gått har många argument för och: ;emot framförts, Dessa har ofta I brist på" praktiska erfarenheter Det tål att påpekas att många. + varit. alltför teoretiska, Alltefter-' — odh som vanligt lantbrukets ' som utvecklingen går vidare och — ställs utanför i en tid då" resultateri från bl, a. den pågåen- fö ändfingarna griper omkring ' "de « forskningen - redovisas ökar sig inom så-gott som varje yr. möjligheterna till konkreta ”jäm- Kesgrupp och .pygd.. DET STÖRSTA PROBLEMET i " Förenta nationernas förklaring | om de mänskliga” srättigheterna säger i artikel 25. att envar .har beräknat föda) som är tillräck- « lig för hans egen och 'hans' fa- miljs " - välbefinnande, «skriver, . Jordbrukarnas : i Före. ningsblad infär. den ' stun- "dande FN-veckan som ägnas fri het från hunger-kampanjen:; -.. " Även om den goda viljan fun- nes hos alla människor är dessa ord likväl ett hån, och kommer : för överblickbar tid att så för- bli — för. bortåt hälften av "mänskligheten: kanske inte ensy ord, eftersom 40 procent av jor- dens befolkning inte kan läsa el- ler skriva. FN:s förmåga att lösa världens politiska problem har inte hållit måttet. Det är möjligt att om man skall komma helskinnad igenom inte blott de lokala kris- och krigstillstånden utan även i de försämrade relationerna mel: lan de stora maktblocken, så . måste lösningarna i all tysthet sökas över huvudet på FN. Det , vore dock galenskap att förneka "FN:s möjligheter till insatser för mänsklighetens bästa genom Hu- .manitära insatser och kumani: . tärt ledarskap, sr | Om det utopiska skulle inträf.! fa att de ' politiska ' kriserna lantbrukare och småföretagare, | Detta: krav ställer de 1 ett ge- on bringas ur världen, så skulle än- ” rätt till en levnadsstandard in- 3 förelser 'mellan olika uppvärm- : ningsformer,' — « När villaägaren | planerar att "modernisera värmesystemet är «det viktigt att” han noggrant sät- ter” sig' in i de alternativ som finns, Det är heller inte bara -själva- ”värmesystemet som man har att tänka på. Det kan som :exemper ofta vara nödvändigt att "se över" villans värmeisolering — "spi ut vid övergång till elvär- "FÖRDELAR MED VARM. ; VATTENSYSTEMET. Varmvattensystemet är ett be- prövat värmesystem som utveck-| "lats under lång tid. Nu kan man utnyttja ' varmvattensystemets alla fördelar oavsett vilken energi- 'kå form man väljer . för uppvärm- ningen." ' I sett varmvattensystera ger värnleelernenten — radiatorerna då” det” enorma , problem som | världshungern utgör stå kvar: > Hur svårt det är'att åstadkom- ma någon avgörande stegring av livsmedelsproduktionen i utveck- lingsländerna — der på lång sikt . nödvändiga och enda tänkbara åtgärden av varaktig innebörd — visas f ö av att ända sedan 1958/59 har någon stegring av. denna produktion per invånare inte kunnat 'ästadkommas. Inte heller går det snabbt att komma tillrätta med vad man. kallar för- störelsens- tragedi. JF" hoppas att hela folket är berett att lyssha under FN-för- . bundets "kampanj. w g. al yitemperatur” (cir. ka 70”), vilket .forskningen 'på- isat; är 'en, temperaturgräns som mans ej "gärna ' överskrider, ' ur komfort: ' och; hygienisk” 'synvin: kél;' Dessutom föreligger ' inte nå gon' eldfara' vid "övertäckning av rådiatorerna, Genom 'den ackumu- lerade "värmen i' varmvattensyste- met ”erhåller' math en jämn och behaglig? värme "då: ”värmeregle- ringen" sker” på ett steglöst — mjukt och äver tyst 'sätt.' Man ; undgår "dessutom den 'besväran- de dragkänstan från fönstren som i- lät "uppstår vid till- och -från- slagning av: direktverkande elra- diatorer, H "van KOSTAR DET? ; : Såväl priset på eldningsolja som elström » för bostadsuppvärmning | varierar "väsentligt: på: olika 'plat- I ser I Sverige, Det gäller" för villa- ägaren att skaffa sig noggranna informationer om vilket uppvärm- ningssystem. som. är det fördelak- tigaste. och. mest: ekonomiska och lan. uppvärmningskostnaderna för de, olika -energiformerna,. ... - För en grov-beräkning av ener- gikostnaderna gäller att ett.olje- pris av 200 kronor per. kubikme- ter, motsvarar; ett elenergipris av cirka 2,6 öre Der kWh (kilowatt- timme): På samma sätt mötsvarar ett oljepris av 225 kronor. Der ku- is av cir- "öre" per kWh, (Jämförelser- är: baserade. på 'en verknings- grad vid oljeeldning av 75 pro- cent, som är-vanligt vid en mo- FACKMANNEN, ' För utarbetande av förslag till modernisering ay villans :värme- system, oavsett det kan bli tal om olja eller el, bör en kunnig VVS-installatör” eller VVS-konsult anlitas, I samband med moderni- sering är det viktigt att fackman- nen kontrollerar att radiatorerna är rätt dimensionerade efter rum- mens olika värmebehov,' att cir- kulationen, ventiler och -all öv- rig . utrustning fungerar perfekt. i t t henne genom alla roliga och.s "Isig . väl, inte”, I så mycket ork att hon kunde resa 'schabbig restaurang; med en -pub- I slag.: Just .nu:två färgade ”blues- [sin egen. lilla filösöfi; Den om" att att. få en. saklig jämförelse mel: träffas "blir diskussionen om de bästa betena: för t. ex. gädda; ab- dern oljeinstallation). borre,; öring. och -torsk. många 4 gånger en : "strid. om” ”påvens "TALA MED VÄRME- skägg”; - fisketävlingar har ju "visat att ett fåtal drag, döpts till måstebeten,-i regel all- tid placerat sig på toppen, när fiskeresultaten gällt de tyngsta och de längsta. Det är beprövade grejor som man alltid» har med de för ett betes fisklighet. Det ra år, på resor runt om i Men den - franska byräkratins kvärnar mal långsamt. Liksom de svenska, I1-Paris fick inte Saga tillåtelse att sjunga, ' men' väl 'att servera vin och sprit. I Stockholm var. det tvärtom. — Men nu har vi I just Fått. vin, omtalar Saga, EN SVAR ATERKOMST : . "Efter. tolv. år lämnade Saga Sjö- berg sitt. älskade Paris. 'Dels av personliga skäl, dels för att sonen skulle få en svensk skolgäng. Hon fick :'snabbt. erfara, att'det var: en sak satt komma hem på: gästupp- trädande,: men: det ”var : "betydligt svårare, tt komma hem: för : att gtanna, Med andra 'ord:'inga..jobb! — Under ett-år var-jag 'den-mest betryckta,.varelsen.,i vä iden, sär ger hon lågt. sa När. Saga. Blivit :nobbad ett jobb i en blomsterhandel, med motive- ringen -att ”inte: kunde” "de. ha' en artist anställd inte,' det passade "då. fanns” inte en gnutta. självförtroende kvar. Bara ifrån eländet till. Amerika.' Och plötsligt 'vände sig vinden igen. |- joSkivinspelning --i:New:-s York; uppträ ande . på” EDP -Med nytt « självförtroende '. , bagaget Kom .Saga hem igen. : "Köpte Kaos, som då ;var en.rätt lik .av. berusade sjömän; Med hjälp av-:en'. ung -jugoslav' och sin son rustade Saga upp iokalen. Sd BY GGA BROAR "Nu efter två år går det bra. Si ga sjunger : och "underhåller sammans "med: 'artister,' av” sångare, men även” duktiga ama- Srér får sin chans. Kaos är'ock- så ett st le där Saga". praktiserar bygga. broar. , Mellan” generationer, mellan "länder... När man. bland publiken, där det finns både gam- ia -och vwunga,. bäde svarta och vita, ser en liten. japan nästan få.tårar- i. ögonen då .han hör Saga sjunga en av hans hemlandsvisor — "på japanska — då. tycker: man" nog att hon: lyckats rätt -bra med. sin dröm. |blir fast kund” i- butiken.:I : all 86 procent av svenska” folket äter falukorv, medan bara 6 pro- cent vågar sig lamm, berättar ICA-tidrningen Pn nyutkommet specialnummer. med titeln: ICA- butiken. välkomnar med kött. Man presenterar bl. a. den första verk. ligt stora matvaneundersökning- en i landet sedan 1958. 2.600 hus- häll har på : initiativ äv jordbru- kets organisationer utfrågats om sina matvanor. «Men 1975 har vi mindre tradl- tionsbundna mat. och måltidsva- nor, 'säger direktör Per-Axel Wid- ler, PLM, på annan plats i num- ret. Vi äter näringsrikare ' mat. Uteätandet ökar. Huvudmålet ute — lättmålet hemma. ' Allt kött . blir mörat, ”magrare och äggviter jkare, Det färska köt- tet . kommer" att vara' väl förbe- rett. för direkt tillredning i hem- met efter anvisning på förpack- ningen. I köttdisken kommer att finnas ett sortiment 'halvfabri- kat, typ. färdiga stekar, 'kotlet- ter, . biffar och malet kött, På varje förpackning finns informa- tion om produktbenämning, kött- slag, kvalitet, näringsdeklaration, hållbarhet och tillredningsanvis- ningar. > Förtroendet för butiken avgör husmors köttköp? ” ICA-tidningen konstaterar, att en kött. och charksvarornas ”tio- i-topp-lista” ger en ihtressamt bild av. den svenska kundens 'köp- mönster: Falukorv. köps av 86 Zz "Köttfärs ">. + BBK Leverpastej » 19050 Rökt korv TI Småkorv ”. 76.40 . Kotletter » 65 K ” Skinka : » 394 > Fläskkorv" 0, > 58 Po: Lever '. - "55 0 ' De gamla trogna varorna domi-: nerar medan nyheter som lamm” och . bacon'. har svårt för att. vin- na brett gehör: Det är naturligt-: vis vanskligt att-spekulera i or- sakerna till detta. Kan det vara så att kunderna i allmänhet -kän- ner sig osäkra inför just köttkö- pen? Av -ekonomiska eller andra skäl är rädda: för att pröva. ny- heter? ; Tryggar. sig" till. den: väl- kända, sfalukorven men undviker det -mer.; oprövade. -lammköttet? ” Att orsakerna till: bl.a! de tra- ditionsbundna köpvanorna mycket väl kan :vara . psykologiska" anty- der ICA-tidningen redan på: le- darplats :i. sitt "specialnummer. de stor: .-”kundbekännelser” från.” en intervjuundersökningr: Mans litet.” om: + olika”: köttkvaliteter, styckningsdelår,: användningssätt, förvaring, . portionsmängder, kva- liteter på paketerat kött m; m. Något av: en. allmän oro, konsta- terar.. TCA-tidningeh, :- som bära” kan stillas av. skicklig personal i hutikerna, klar . information;.' ur- valsrikt' sortiment, vettiga priser och full kvalitetsgaranti. . ” Kunden : värderar "köttet" högst i butiken, +=. ” Den butik som ;lyckas med det programmet kunna -räkna med att en nöjd -köttkund" också synnerhet: som ;kunden ::—- enligt en psykologisk test :som. redovi- sas i numret :—:är benägen att i, första. hand se' sin livsmedels- butik som 'en köttbutik. Köttav- delningen Upptar normalt ' cirka 15 procent ev en butiks utrymme. Enligt .. :kundernas :. uppfattning upptar. den . 70. procent. Hennes bild av butiken: domineras totalt av köttavdemingén; : "När - livsmedelsbutikerna ”ett' begripligare köttspråk? . = Talar 'personalen ' i” livsmedels- butikernas: köttavdelning ett kött- språk -: som '.: konsumenterna för- står? Ger plakaten. vid köttdiskar- - Lisbeth ”Bendegard : na kunden tillräcklig. vägledning? NISSE SANDBERG: FAVORITBETEN "När nägra inbitna spinnfiskare Erfarenheter från : mänga ärs som av experterna fiskeväskan. "Men det är inte enbart 'sällsyn- a storfiskar. som är utslagsgivan- DET FINNS LÄN TILL MODERNISERINGEN. Läget -på - kapitalmarknaden ger nu rnöjlighet' att få låna pengar till modernisering av värmesyste. lä met., Det. finns "flera låneformer att välja mellan. Tala med er bank. även VVS-installatören kan Där redovisas några, genomgåen-]s säger: sig i allmänhet veta alltför |- Det är "frågor som tas upp: 4 nya numret av ICA-tidningen, För den köttkunnige är det na» tärligt att säga högrev, innanlår, bringa) rev, fransyska etc. För många ej köttkiunniga konsumen- ter är dessa benämningar däremot rena latinet. . Man är van att ta- la MAT; kalops, köttgryta, gryt- stek, sjömansbiff, wienersehnitzel ete, Så skriver hushållslärare Ästa östenius, ICA:s .Provkök. Hon ef- terlyser ”mera .upplysande texter på butikernas” plakat, etiketter och annonser, som underlättar för kunden nät hon köper kött. Nu anges oftast bara stycknings- del och pris på plakaten, vilket för många. kunder 'måste' "vara otillräckligt. len ok Matlagningsförslag på” prisplakaten. st Utöver pris och namn på styck- . ningsdelen borde plakaten ange förslag till olika maträtter. 'Kun- den skulle då kunna göra snabba jämförelser ' och bedömringar av vilket "kött som för dagen blir ' det mest ekonomiska till: den' fär hon tänkt sig. Olika färg ' på: etiketter för stek- och kokkött skulle kunna underlätta det ytterligare, för kun- .| den. Det skulle även skyltar med styckningsschema göra,..om . de placerades ute i butiken så. att kunderna såg dem och, kunde där ra sig fakta: om kött. " Kött. och' fläskkönsumtionen . stiger ' med levnads- — standarden) « Vi äter mer kött och fläsk än. någonsin, konstaterar : ICA tid-" ningen, Man får bl. a. 'veta'att Jvi i Sverige -åt kött, fläsk" och charkuterivaror för 3.989 milj kr , "förra året och att konsumtionen stiger i takt med 'Ievnadsstandar- den. -1975 kommer 'förarbetat och' paketerat kött att dominera kött- disken, Djupfryst kött blir mär- « kesvara och efterfrågan "på: gril- lat ..skapar, speciella grillfabriker. + 19667-åt vi'i Sverige mat för såmmanlagt 17,6 miljarder kr. 23 procent gick till”kött: och fläsk, vars andel av den totala konsum- tioner "ökar i allt: .snabbare; takt. Mellan 1963 :och 1966 "ökade. kon- sumtionen lika-mycket som" den" giorde under hela. tioårsperioden 1953—063. ' Huvudorsaken till: den- na kraftigt wäxande” .konsurgtion är,' skriver ICA" tidningen, vår öka: / de levfiadsstandard. vi har råd del” och "mera ndustriellt bearbe- tade. produkter, nt ej långt fr: kotlett till -biff. > > Direktör: Nils Fernqvist, ”Slakte-: riförbundet, säger i ICA-tidning- en, att. XÅ, Ändå Ante kommen, att ligga , särskilt högt i köttkonsum- , tionsnivå i förhållande” till ”lev- nadsstandarden.) Det: beror bl. a. på att vi har god tillgång på”and- rå proteinkällor som mjölproduk- ter och fisk. Mycket”tyder i alla fall. -på' att det är: nötkött som . efterfrågas mest när det. finns pengar, (ls . I De svenska svinuppfödarna” har lärt sig. behärska sin teknik” väl, fortsätter. hr” Fernqvist, Det; har tagit. "sig .uttryck i. fläskfabriker som det knappast inns motstyc- ke till i världen. Det" är "betydligt billigare "att -, nötkött, - Det skall Ha att SN fram mera ' kött; alltså” 'riuskulatur, på grisen, Steget är inte långt. mel: : Jan fläskkotlett ; och -biff. eller ' mellan” fläskstek ' och oxstek. N " Diupfrysta "st kar för grytan, .. ... Förarbetade och äjuvfrysta! ste. ' kar färdiga att lägga direkt i gry- tan "eller, att "fästa på erillspet- tet "hör också. till utvecklingen, omtalar. direktör "Bengt ': Mattsson; Köttbranschens Riksförbund. Den ökade konsumentupplysningen har medfört kräsnare konsumen:-:' ter som "tvingar fram mörning av | ärdiga - också alls köttet." Mörningen . bli mänt. vedertagen, Inget kött säljs "omärkt” "ins. . Konsumenterna kräver besked och information om från vilken kroppsdel köttet: kommer, ” kommer ständigt nyheter och för- bättrade konstruktioner där ett och ”annat .bete också kan visa sig vara den verkiiga fullträffen,. Ett betes verkliga värde kom- mer man först, underfund ' med när man lärt sig att behandla det på rätt sätt, Att kasta långt och kunna placera betet' ungefär Ppre- cis där man önskar är bara ABC i spinnfiskarskolan. Minst lika vik- tigt är att spinna in betet så att det frestar rovfisken .till hugg. Får man betet att gå som en ska- dad småfisk, ja då är man inne på rätt väg, åtminstone när det gäller gädda och abborre, : -.Härifrån undantar jag givetvis spinnare och skedspinnare som alltid skall fpinnas: in lngnt och jämnt, En. vobbler t. ex. blir först ett vekligt . pangbete, när den i form, lämna. upplysningar om Jänemöj- ligheter, " men framförallt i färg och gång Upp: lysningar och varumärken på Köt- tet således. Utöver tillagningsråd innehåller etiketterna även upp, gifter om 'protein., fett- och ka- loriinnehaåll, så att var: och” en kan komponera sina måltider på ett. från näringssynpunkt: önskat sätt, ”/ PÅ VÄGEN Glädjens” över . att edra. Hamn or dy ivha i himmelen,” (Luk, Vi har så lätt att glö himmelriket att vi KA ömmå Hört... som vi borde äåt:Kristi kärlek. Och ändå är det mest utmärkande fö Ros Som tror på Kristus att MIG Vv rt -medborgarskap i him- Varje gång jag tänke; himmelska medborgarskap > Jar mer jag att tänka På" några" ja- Panska pastörer som satt fängs- - lade under andra: världskriget. , De höll fast vid sin tro trots den” svåra press och: dem. förföljelse som de utsatteg för från rege- ringens sida. De; gav inte avkall på Guds ord vid förhören ' När de anklagades för att bryta, mot lagen svarade de: "Vi är himmel- rikets medborgare”, "Jag: skulle tro att' vid den bekännelsen” he- lig glädje fyllde deras hjärtan och lyste ur deras: "ansikten. en Varje ögonblick bör vi minnas Kristi underbara ord .att vi hör himmelriket till och att han "själv, , o (Forts, å sid, 7 od är vår konun; ng, ; ETC EV
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.