i I 4 fö et —— LT Torsdagen - den 5 oktober 1967 LT . = Chiang Kai-shek Formosa och Under de senaste två—tre åren "har National-Kina, d v s Formc- sa, kommit att hamna i bakgrun- den. Det är sällan, som detta land numera figurerar i pressens utri- kesspalter. Betyder detta, att allt är gott: och väl i Chiang Kai- sheks örike? Att där icke längre existerar några spänningar och motsättningar, som tidigare var fallet? . " Svaret är i första karakteriserade förhållandet mel- Jan de infödda Formosa-invånar- na och kineserna från fastlandet - håller på att utjämnas, Fastlands- kineserna, som kom till ön med den nationalistiska regeringen ef- ter det att japanernas ockupation upphört och efter det:att Maos kommunister erövrat Kina, utgör alltjämt den härskande klassen på Formosa. : Formosabefolkningen är fortfa- rande irriterad över detta förhål- lande, och den har både i Japan och i USA" representanter, som hand detta, att den bitterhet, som från början , avstålt från att med dylika me- toder kontrollera örikets politiska + liv. : Chiang Kai-shek och hans rned- arbetare har berövat den infödda . befolkningen en del av dess poli- tiska rättigheter. Bl a har huvud- staden Taipei förklarats som en' " kommun direkt uhder regeringens kontroll. Borgmästaren . utnämnes av regeringen. Tidigare valdes -han av folket. Emellertid skall ' nästa år lokela val äga rum till provinsstyrelserna. Och då torde det hända, att den infödda be- folkningen kommer att ge ut- tryck ' för sitt motstånd mot na-' tionalistregimen. Ne Det är möjligt, att 'den infödda ' "befolkningen, som nu endast har ekonomiskt inflytande, också kan komma att få politisk makt, vil- : ket kan bli början till slutet för Chiang Kai-sheks regim. En så-. dan utveckling kommer i så fall .- att dra med sig storpolitiska kon- sekvenser'i.det att där då banas väg för ändringar . beträffande CF relationer till FN. For- arbetar för ett For- mosa, styrt av öns eget folk, På själva ön finns dock icke" något i; tstånd mot "" mosas infödda folk har inga stor- maktsambitioner i förhållande till K Ivis säkerhetsrådet, såsom Chiang Kai-sheks regim och det pågår en fortsatt avspänning mel- ” Jan öns 11 miljoner infödda och - de 2 miljonerna fastlandskineser, En av orsakerna härtill är utan tvivel den allmänna välståndsök- ningen, Programmet för den eko- , nomiska tillväxten har istort sett förts under - fastlandskinv= " gernas ledning. Det nya ,välstån- "det har" huvudsakligen kommit den infödda befolkningen till go- do, som förut hade det sämst ställt; Chiang "Kai-sheks regira har på detta vis förmått hindra, att missnöje uppstått bland de ur- sprungHga öinvånarna, vilka näs- tan alla fått en högre. levnads- / standard. fretn tnban i ; Härtill kommer ett ganska lyc- kat' utbildningsprogram,' som lett till att fastlandskineserna integre- rats, Skolor, militärutbildning och högre undervisning är gemensam, och .undervisningsspråket är kine- ” giska. Detma gemensamma 'utbild- "ning har givit 'de unga från båda "folkgrupperna en 'likadar utblick, och alla, som: bor - på : Formosa” känner sig i stort :sett .samhöriga + .med regeringspartiet, Kuomintang; , > Endast på en punkt råder det politiska åsiktsdivergensér mellan ' kineserna och den infödda befolk: ningen, Av. de sistnämnda är' det + blott ett fåtal, som önskar återer- övra Kina,, De. vill, inte, heller: kämpa för Kinas: befrielse. från kommunisterna — som . Chiang. Kai-shek alltjämt drömmer om = och de är missbelåtna" över de väldiga — militärutgifterha," > som! tynger statsbudgeten och som har sin förklaring just i militärled- ningens förhoppningar beträffan- de fastlands-Kina, ff M ört . För Formosas infödda befolks' ning råder 'blott en. önskan. ont; Status. quo och fortsatt fred.'..:'., Det händer nu alltmera. sällan, att' polisen bankar på dörrarna hos s k misstänkta infödda, vilka: släpas till arrest och hålls i för- hör under ; sbestämd tid. , Men alltjämt inträffar dock sådana in- termezzon, och regimen har icke REKOMMENDATION "ANGAEN- PR AVVERKNINGSPOLTTI. KEN ee Sveriges .. Skogsägareförening- ars Riksförbund, SSR, har vid styrelsesammanträde den 29 Sep- tembor" behandlat - marknadslä- get inför den kommande avverk- ningssäsohgen och därvid beslu- tat att rikta-en allmän uppma- ning "till landets skogsägare att laktta sådan återhållsamhet '1 av- verkningarna, att utbuden 'av skogsprodukter noga anpassas till efterfrågan, Nos Bakgrunden härtill är att den nätmaste tidens marknads-' och produktionsutsikter för skogsin- dustrin I förening med svag lön- samhet hos industrien och: ett allmänt råvaruöverskott skapat ett ömtåligt avsättningsläge för skogsbruket, . Svårigheterna är sär: kilt markerade "inom massa- Industrin som nyligen stignale- rat ett par veckors driftsstopp under hösten, Härtill kommer att avverkningarna under den gångna säsongen överlag blivit större än väntat, På många hål! har detta medfört en tillfällig lageronhopning av råvara, som snarast möjligt måste rättas till. Sett över landet som helhet in- nebär ' detta enligt de besked som Kimnats från industrien att det för den kommande säsong- en inte finns något marknadsut- rymme för den ökning i avverk- ningarna som av olika skäl blir alltmera trängande. Tvärtom nödvändiggör den akuta lager- situationen hos särskilt massain- dustrien att skogsbrukets utbud av råvara temporärt dras 'ned. Ur såväl industriens som skogs- brukets synpunkt är det angelä- get att undvika en ren över- - skottssituation med därav föran- "fallet är med Chiang Kai-sheks regim, ., sor i rutillförseln. "måste alltså ”anpas- Minervafilms ”producent Tore i oo Producent : fr Stockholm (LT)/ "vi — Att göra film är en form av £&as till industriens behov, = -> "Den allmänna marknadsbilden uppvisar enligt S$SR:s bedömning betydande, variationer 1 olika de- lar av landet, Virkesbalansen i . Norrland bör sålunda möjliggö- ' ra att skogsbruket där 1 stort be- » drivs" utan' inskränkningar, även denna säsong. Detta gäller i all synnerhet de områden, "som 1: vintras drabbades av snö- och ” stormskador och där virket sna- rast möjligt måste omhändertas. . nom” praktiskt taget hela mel: lersta. och södra Sverige råder: däremot överskott av både: tim- » mer och massaved... Man måste: där .räkna med "direkta mottag-'”. ningshinder för- vissa sortiment, ; I' varje fall för det" närmaste: halvåret... Trots. de olägenheter ' detta medför ifråga om avverk-' ningskostnader och för den all männa 'ratiqnadiseringstakten i skogsbruket, tillråder alltså SSR skogsägarna att hålla igen sina r avverkningar . till dess - avsätt- ningsläget lättar. De skogsägare, som: utan olägenhet kan: upp- » skjuta" avverkningar : till ' Kom- mande säsong, bör överväga det- ta; Produktionen av leveransvir- ke bör noga planeras och. anpas- I as" till. de" lokala ”mottagnings- möjligheterna, Vad särskilt :säg- centreras till de:bättre -kvalite- terna, 'särskilt av' furu. Skogs- ägare som lämnar avverknings- + uppdrag Junderlättar en mark- nadsanpassning genom att sträc- ka'.ut uppdraget över, ett par » säsonger. Utbudet. av rotposter » bör så långt möjligt begränsas. ” ” [I ' rådande situation kan" pris- - läget komma att förbli oklart! ' under avsevärd tid. Det tryckta . der; -som sedan flera år varit rå- dande, har försatt skogsbruket i ett. pressat lönsamhetsläge, En ytterligare försämring härvidlag kan få allvarliga skadeverkning- ar för hela: skogsnäringen på längre sikt, En åtstramning och » anpassning av utbudet till” rå- dande efterfrågan framstår även ur denna: synpunkt - som ofrån- komlig. "Men" det; är samtidigt såväl ur skogsbruksföretagens som deras anställdas: synpunkt ett oeftergivligt krav, att indust- "rien, fördelar. nedskärningen av sin rävarutilförsel lika över skogsbruket "i dess helhet och att icke någon leverantörskate- | . gorl eller företagsform diskrimi- neras, ,. L. se Läget kan längre fram för-] ändras till det bättre beroende på hur 'det allmänna Ykonjunk- » turläget ' förändras.' Utsikterna för 1968 kan ännu inte med nå- gon grad av säkerhet bedömas, / vare sig för massa och papper eller för sågade trävaror, Skogs- ägarna uppmanas därför att no- ga följa marknadsutvecklingen denna säsong och att hålla nära kontakt med sa. föreningar. ; N . DAGHEMMEN 0 ee Ne LO:s” tidskrift Fackföre ningsrörelsen tycks ha följt dåligt debatten om familje- daghemmen. Eller så är det ba- ra som det brukar: när man får en bakläxa av de sina Blir det förfärligt brättom 'att förklara .bort det som varit, När nu fru Hörnlund (s) presenterar ett positivt förslag som går ut på att man bör satsa på familjedag- hem och att staten bör ta sitt ekonomiska ansvar för verksam- heten är det enligt Fackföre- ningsrörelsen inte "alls någon bakläxan Man har från LO-håll varit emot familjedaghemmen bara därför att kunskaperna om dem varit otillräckliga, förkla- ras det: Sanningen är den — och det torde nog också tidskriften Fack- jöreni örelsen ha kä d om att främst LO-kvinnor skrivit en rad artiklar och hål- ledda lagerförluster etc, Räva- : timret beträffar. bör uttagen kon. |]: « prisläge" och "de" avsättningshin- |” industriell verksamhet, säger di- rektör :Tore Sjöberg, chef för Mi- rerva Film och ”pappa” till film: sucecéerna Adamson i Sverige, Or- men och. Bröllopsbesvär. Det be- tyder att man har ett kapital som mäste förvaltas så att grunden in- te slås undan för fortsatt verksam- het, "ocg a " Moe Tore Sjöberg är en högst ovan- lig företeelse i modern svensk film." Han: har lyckats "med: att etablera en egen. producentprofil utanför-de. stora bolagen." Visser- ligen. är. han - inte. helt självstän- dig. sor -producent; Han gör sina filmer '> på ” Mifty-fifty-basis > med Svensk Filmindustri och -filmer- na: distribueras över SF:s) biogra- fer. Detta. samarbete” är. emeller- tid nödvändigt ”på : våra ' dagars koncentrerade” filmmarknad,; Det ' riksdagen. mot- allt vad. familje- . daghem heter. Man har framför- < allt: anfört" sina " principiella |be- . tänkligheter: mot denna ' tillsyns- form. I attåckerna mot familje- " daghemsverksamheten ' har:: man : ingalunda- efterlyst: ”kunskaper” om 'den;'-— desto'.mer :har 'mot- r ståndarna framhållit: det större kollektivet som' den 'avgjort' bäs- ta miljön för barnen' att vistas i. » Det "är: emellertid "uppenbart "att LO inte kommer att gå emot : det'. Hörhlundska. förslaget. till en förbättring och utbyggnad av ..familjedaghemmen'— till sitt in- nehåll vad mittenpartierna i mo- . tioner till riksdagen är efter år " presenterat. "Alltså. en. klar 'se: ger för 'centerri och folkpartiet : efter" ihärdiga påtryckningar på " regeringen.” KE ”MILTENSAMVERAN”. KOMP- "> LUTTERAS.:I HÖST. « . Centerpartiets och folkpartiets . partistyrelser skall ha ett ge- i mensamt sammanträde den 10 "novembér för att "diskutera det . politiska, läget och gemensamma frågor inför välrörelsen, medde- lar partisekreterarna David Wir- mark 'i folkpartiet och Gustaf . Jonnergård i centerpartiet. Sty- »relserna avser. att 'göra ett ge- i mensamt politiskt uttalande. Thom mittenpartiernas samar- betsdelegation . fortsättes . och fullföljes" arbetet med. utform- "ningen av gemensamma hand- .UHngslinjer: Fem olika arbets- grupper är under hösten i verk- samhet och de behandlar trafik- politiken, sjukvårdsfrågorna, Jpbarna- och, ungdomsvården, fri- tidsfrågorna och företagsdemo- kratin, Delegationen räknar med att under senare "delen av no: :vember kunna presentera detta progrvammaterial,' som sålunda blir en komplettering till skrif- .ten ' Mittensamverkan, som ut- gavs 'inför 1966 ärs val. Å "LEKSAKSLADAN ' XY Låter det för högtidligt, und- rar Jordbrukarnas Före- ”ningsblad, att Leksaksrådet skall 'stimulera bruket av rikti- 'ga leksaker, behöver man anlita experter för sådant: Hur många mammor” har inte gjort den erfarenheten att inga välbyggda lekstugor går upp möt dem som görs i ordning av några stenar och eventuellt en -plankstump ute i en skogsbacke eller ett hörn av trädgården. Vedträn är oöverträffade byggbi- tar, gamla burkar och kartong- er duger till det mesta, utan led- ning av psykologisk expertis. Men, Det var på den tiden när en familj disponerade utrymme både ute och inne. . Mer och mer torftig. tycker man sig ana att barnens tillvaro blir, välfärden till trots, Trapp- uppgångar och trottoarkanter är inte den mest fantasistimuleran- de miljön för alla dem som inte får plats på daghem eller i lek- skolor. Så valet av leksaker är kan- ske inte så betydelselöst när allt kommer omkring, ' lit många anföranden bl ai i Sjöberg, här i ateljémiljö, tä god svensk -: litteratur till film. intressanta är att han lyckats vi- sa att det går att samarbeta med storbolagen och ändå behålla sin självständighet. - : rv Minerva Film grundades av Tore Sjöberg "år 1947 efter det han gjort sina lärospån i: film- branschen ,hos bl a Nordisk, Torie- film, Sjöbergs. filmföretag var till en början huvudsakligen inriktat på uthyrning men småningom kom =:producentverksamheten i gång. Först blev det kortfilmer av. vilka Nattens lekar och Att döda ett barn blevide mest uppmärk- samrhade. : > I FN "Der första, långfilmen gjorde Sjöberg. tillsammans: med . Erwin Leiseér och med Ingemar Eive som klippare." Därvid använde män” do- kumentärfilm ifrån nazitiden och ställde samman en dokumentarisk film -om "nazisternas" ogärningar. Den blodiga tiden, som filmen hét- te, fick" mycket. berö " Eftef - S ;'främgången ärog: sig Leiser: ur samärbetet me- dan : Sjöberg fortsatte" med Eive ochksen ny tredje man: Erik Holm. [I februari. 1962 hade den andra filmen byggd på dokumentärmate- rial. premiär. : Den hette Krigsför- bergprocessen: + Redan. följande: år var det: klart för: ytterligare en krigsfilm, ' Krigets vanvett," som" även: den dokumentariskt skildra- de de senaste 50-åren av-krig- på vår jord, lagens "— Efter, att i'flera år ha syss- lat med så mycket mänskligt 'li- dande på" bild; kände jag ett be- hov att göra någonting lättare och ljusare, berättar: Sjöberg. Jag är mycket intresserad av att läsa.:I det här -yrket blir -det naturligt att man vid "läsningen alltid också försöker” 8e om boken går att överflytta. till film. Sådana 'böc- ker som jag tror att det går att filmatisera ' ställer . jag sedan. på en. särskild hylla: mitt idémaga- sin. Sa : : - "Så har det småningom : blivit mänga -filnter:- Bränt -barn,--Bröl- lopsbesvär, Adamson i Sverige, Ormen, Roseanna och nu Artur. Lundkvists "roman Vindingevals som är under. inspelning. Som re- gissörer har Sjöberg haft bl.a. Hans 'Abramson och Åke Falck. Det är. Falck som gör Vindinge- vals, en : SATSA PA FÄRG M Många av spelfilmerna har va- rit i färg. Varför? ” '— En färgfilm fördyrar en pro- duktion automatiskt med 200000 kronor, svarar Sjöberg, men jag har ansett det värt. utlägget. Utomlands är man nämligen i allmänhet mera. intresserad av färgfilmer. - Sedan mäste man ta nt med egen profil: — > filmar för bredä'publiken bbytaré! och - handlade 'om,' Närn, |. | "loch "1,3 milj kronor. För att dessa hänsyn till att vi snart får färg- TV och att det då! kommer att föreligga ett stort behov av filmer Tore Sjöberg har också varit trogen två regissörer, Hur kom- mer det sig att han inte satsat på nya förmågor? ' Tr VERKSTÄLLANDE PRODUCENT! — När jag producerar. mina fil- mer vill "jag samarbeta med pro- fessionella. /filmregissörer, | med personer 'som-'kan ' sitt yrke. Jag är sålunda. med i hela manusupp- läggningen och absolut med i -va- let av. skådespelare, Jag följer med inspelningen» ungefär halva tiden” och! jag följer upp , varje dagstagrting. Det. vore för mycket att säga: att. jag. kontrollerar "in- spelningen; men - oavisligt.-funge- rar jag som, ett slags arbetsledare för filmen. + .; MN EG i «Tore Sjöberg- arbetar m-a 0. ef- ter amerikansk modell: som . verk. ställande producent. Detta är för- modligen ett-livsvillkor: för-en-pro- ducent: utanför. de stora bolagen som -inte. har råd att ta större motgångar eller satsa på'avance- rade konstnärliga :experiment, BREDA" PUBLIKEN n — .Jag .måste--gå på den breda publiken därför att den. intellek- tuella publiken är för liten i. Sve- rige. Produktionskostnaderna för mina "filmer" går på mellan 900000 summor ska komma tillbaka mås- te mellan 550 000 och 650 000 män- niskor se en film. Bröllopsbesvär sågs av 700 000, Ormen och Adam- son i Sverige av 600 000. Som jäm- förelse' kan nämnas. att en film som My Fair Lady har lockat en publik på 700 000" medan Sound of--Music- har. dragit -T 300 000,-- : LOTFERE (00000 «— Ändå är det något av ett lot- teri''att göra en film. Filmatise- ringen av Per Wahlöös. och Maj Sjöwalls roman Roseanna har inte alls gått bra. Filmen har nämligen också sina konjunkturer som man inte. kan arbeta utan. hänsyn. till, Detta decennium, dominerades till en början "av' agentfilmer, sedan följde en våg av western "och ”nu ser det ut som om krigsfilmer skulle komma i ropet igen. : BILD AV. BOK ” -— Men jag tror ändå att min linje har framtiden för sig. Jag vill även i fortsättningen gå in i» god svensk litteratur och översät- ta den i bild. . Vad har slutligen Svenska Film- institutet betytt för Tore Sjöbergs verksamhet? co X Mn . -— Filminstitutet är en fantas- tisk tillgång för svensk film. Ju- ryns verksamhet fär: visserligen 'Tolle Edelholm, vilken i sin leda- .| annorlunda, Där är studiecirkeln "IMPULS ersätter de tidigare förbundstidskrifterna — Studiekon- takt och LiS-Cirkeln. Dess uppgift anges som tvåfaldig. Dels skall den genom artiklar, " reportage, recensioner ge nytt stoff tjll-de- batten i studiecirklarna,' vid kur- serna och konferenserna inom förbundet, dels, skall den genom att delta i debatten och själv dra upp en debatt inte endast I strängt begränsade folkbildnings- frågor utan även i kultur- och samhällsdebatten ' övrigt försö- ka spegla händelser och idéer, ge uttryck . för förbundets uppfatt- ning i. olika . kulturfrågor, men också låta andra' komma till tals för en fri debatt. Redaktör för IMPULS är stu- diesekreterare Sten Jacobsson och ansvarig « utgivare studierektor re talar om studieförbundens öka- de intresse för internationella stu-| dier. och samtidigt påtalar -den allvarliga bristen på detta. områ- de i värt utbildningssystem, där det är osannolikt att vår obliga- toriska skola skall kunna: äga nämnvärd uppmärksamhet, Studie- förbunden kan där göra verksam- ma och vägledande insatser. Studiesekreterare Nils-Erik Bramsvik i Lantbruksförbundet behandlar i'sin artikel ”Ny in- riktning på .wlandsbiståndet” frå- gan om studieförbundens möjlig- heter och ansvar i u-landshjälpen. Mycket kan göras för att öka den internationella kunskapen. här hemma, Och Bramsvik ställer frå- gan om en folkbildningsverksam- het av svenskveller nordisk mo, dell kan innebära en snabbare och riktig "utveckling i u-länder- na. Olika vägar mäste prövas för att öka benägenheten i u-länder- na att pröva det som är nytt och ett utmärkt : medel, främst. som medel att påverka” attityderna. |. Dessutom kan man räkna med att inlärningseffekten är större i en grupp, i studiecirkeln, än ge- nom enskilda” studier, Studiecir- keln ”annassed efter" u-landets för- hållanden är-ett-bra och utmärkt redskap att "förmedla ' kunskaper och påverka attityder; : NE ”Studieförbunden som 'kultur- spridare” är rubriken på :redak- tör. Ragnar . Oldbergs: "recension av bildningskonsulent Bengt An. derssons, s Luleå; "bok ”Kultur »i teori .och . praktik”; Ragnar - Old- berg. nekar nå att den gamla folk- | bildardrömmenr att" kunna göra alla delaktiga" av. kulturens hå- vor: Har fått uppges”och att nu studieförbunden står inför en om- prövning av sina mål och meto- der. Folkbildarna har fått en allt rrorsdagen de Vuxenskolans: = um nne, nya tidskrift n 5 oktober 1967. 4 nu ute: or konstaterar att. stu. ' älect Och gärvldlag inte kan'för: tä studieförbundens enda "verk. Drnh tsform, .. Bengt Andersson samt? sin bok-angett några, di- ha rbetsuppgifter för :studie- rekta arbet tolkbildarna, och förbu er i.studieförbundens med. ; han | ar en kår av effektiva mark. nadsförare, som ' det "vore dumt av teater-, musik. omm konstintre: sön Ar nanen, utspelad, I poli' tisk miljö, i skriven :lektor” Lars Freeman, Kungälv, och han tar u till: närmare analys nägra SA iner | från, de: senaste "årens saglosachsiska ;+ bokproduktion, Den politiska romanen är em Te lativt ny genre för .svens put ik och det finns endast ett fåtal ex- empel i svensk Htteratur på att: kommunalpolitiker " och" riksdags-' , ledamöter fått littetär storhet. Desto flitigare har utgivningen varit I England och USA och en, del översättningar finns av böc- ker, som. närmast kan karakteri- seras som politiska thrillers, där man utnyttjat miljöer som 'nyna- zismen i Europa, intrigspelet ba- ärnridån, bomtaterna eller oroliga områden i Asien. strävandena att skildra politiker och deras värld. kan-.ut- skiljas .som en litterär . tendens. Torbjörn Stockfelt, lektor i psy- kologi och "pedagogik vid Gymna.- stik. och Idrottshögskolan 1 Stock. holm, diskuterar I sin artikel "Att leva och lära 'och-lära om” några vuxenpedagogiska" - problemställ- ningar. och understryker vikten område. Han betonar att det finns många -skäl att öka tempot:.i den vuxenpedagogiska » metodutveck- lingen, ... - En liten 2 dagstidningars : kultursidor . "undersökning av "tre har undersökning redovisas under.ru- briken/'"”Dominerar : finkälturen kultursidorna”. Till. gruppen : fin- kultur - fördes. 1»:undersökningen ” sik T två av de undersökta . tid- ningarna — Dagens Nyheter och Arbetet "—-har finkulturens. domi- utgör 'Jomkring '25—35 - procent, medan den 1 Svenska Dagbladet svarar för- hälfterr. av, innehållet. ,IMPULS -komimér "att. ges ut med. 10 nummer: årligen och den vänder sig dels "till" Studieförbun- det. Vuxenskolanhs alla imedlemmar dels ' till alla” dem "som 'är” Intres- serade äv utbildnings. "och. sär- skilt ”""”vuxenutbildningsdebatten men den kommer. också ta upp till "diskussion. frågor i den all. angelägnare uppgift som förmed- männa . kultur.; och ' samhällsde- 7 L Za vs FANS Sr 'batten " fe Föne SEPT -Jag håller' septeriberd för: den första "höstmånaden. . Det är då män ' förmimme; tar slut. Den imest' inelankoliska som för med” sig nattfrost och gulnande löv. I år blev det fak- tiskt inte så, ingen mattfrost har ännu. förekommit och 'blommor- na står, vackra och, sköna i träd- "] gårdarna, En del blommor tål några graders frost: medan and- ra :vissnar omedelbart efter. bara em enda obetydlig" nattfrost. Am- nårs kan konstateras att septem- bers början fortsatte" i- samma vackra: sommar. som. augusti. slu- tade med. - : - 1 min dagbok står följande tips: September första halva blir en fortsättning :på sommaren : och den - sista blir även mild, men inte sommarlik, . ” Från ”fägelfronten kan omtalas att september: är rovfåglarnas stora sträcktid och man ser säå- a : det kan förmodligen inte hjälpas. Två av mina filmer har fått kva- litetsbidrag: Ormen och Bröllops- besvär. . - Sören Lindgren ett drag av lotteri över sig, men ora = - ”Tittarlå a fa Le rena Det var. en . anmärkningsvärd händelse i vårt kulturliv när filmdiktaren Lars Krantz kom på idén att ta fram Chronschoughs Memoarer, damma av dem och ge dem det fräscha livet, äter genom TV-rutan, Det är otvivelaktigt på det sättet att en god del av vår klassiska svenska litteratur ligger begravd under detta historiens damm, som skolundervisningen ri- tar namn och årtal i, men som sedan äter vigs åt den eviga glömskan när skolan är slut. Men så kommer TV med i bilden (ge- nom själva bilden) och visar sig vara den trolleriapparat som blå- ser bort dammet från detta som vi trodde vara dömt till klassi- kerdöden. Man kan väl säga att det började med August Strind- bergs Hemsöborna som med en gående gäng genom TV-serierna blev en hela folkets egendom och angelägenhet, på ett helt annat och mera genomgripande vis än bokutgåvan lyckats bli (även om denna inte ligger så djupt begra- ven som många andra skatter 1 dan och klassikerna av Walter Dickson vår litteratur). Huvudpersonerna i Hemsöborna blev hela moderna Sveriges Karlsson, Gusten och ma- dam Flod. Detta var varken mer eller mindre än en kulturrevolu- tion. Denna 'TV-uppståndelse har sedan gätt vidare med Carl Jonas Love Almqvists" Drottningens ju- velsmycke, där Bengt Lagerkvist lyckats med konststycket att ge en Jlivsinjektion åt ett litterärt verk, som varit så gott som okänt för större delen av vårt folk, Inte var det mänga som före denna TV-filmserie visste att Almqvist var den första verkligt moderne författaren i Norden. Hans psyko- logiska problematik — manligt- kvinnligt — rör -sig förbluffande nära vår tid med dess könsrolls- debatt. ' Kanske man ändå 1 det här sammanhanget bör säga att upp- takten 'til denna pånyttfödelse- föreställning om något stelt och ”fint”, guldförgyllt och ”i vitter- het” mumifierat.. Det är detta ”klassiker”. är en djupt felaktig aft avkläda. TV ”strippar klassi- kerna”, skulle man kunna säga. ITV är i gång med att ta hål på konventionella klassfkerskal som som lät oss uppleva Moliåres Den inbillade sjuke. En av världslitte- raturens stora klassiker gick här raka vägen över tröskeln = till svenska folket. Med ens stod det klart att Moligres franskklassiska satir hade kvar' det livslevande liv, som gjorde att den blev en ”folkpjäs” i det" 1600-tal då den skrevs. Det vi har fått £ oss om den teaterföreställning 1 rutan Och så nu detta med August Bon- desons Chronschough, som spat- serat fram för svenska folket un- der fyra helgdagskvällar! Spatse- rat har han framför allt med sitt språk, den högviktiga (skitvikti- ga) ordakonst, som inte alls är nå- gon ordakonst, utan så att säga en finspråkets spatserkäpp, som med sin störsvenska gångart, sina punkter och utropstecken, prickar in uppkomlingens väg på lärdoms- högfärdens stadstrottoar. Är det process. genom TV började med dana dagligen, särskil " vråken : som ”tirklat runt”uppe 1'skyn på : I fatt. sommaren. väg söderut. .Många fåglar är nu: borta; från” OSS, "storspovar och flugsnappare, -Sedån må hösten - bli hur som helst; men i alla fall: saknar” vi de små. fåglarna” oer- hört, mycket. or : IN : Så!har jag vidare i anteckning- ar. att. den 22 blev årets hittils . nederbördsrikasté dag, det: regnå- : de. hela dygnet utan uppehåll '” |: Från svampskogen kan kaonsta- , teras att svampen varit riklig 'un- der: månaden,- Har själv hittat mMånga- svampar . som : blödriskor, färtickor och en. enda: blomkäl- Svåmp, stor som 'en fotboll; Den första blomkålsvamp jag Hittat under. mina många år i skog och mark, "Naturligtvis 'finns > den brandgula kantarellen i mängder ute i markerna, -men är mycket sämre och segare än vår vanliga kantarell, >: N POSER) Det är Inte fullt så "roligt att färdas ute i naturen nu, när fåg- larna. tystnat "och?' blommorna slocknat... vr SR Gunnar Svensson. [ETT ORD .. PÅ VÄGEN Jorden är Herrens: och allé vad därpå "är, jordens kret: , s och de som bo därpå. (Ps. 24: Lyn. nn f Ad missionär berätta : två afrikanska kvinnor. som del tog i världsböndageng gudstjänst. ena hade inga händer oi andra hade förlorat. benen n som var utan "ben" "Fjälpte den andra att lämna sitt bidra när kollekten "togs ”upp ' under mötet. Tillsammans deltog de i den världsvida gemenskapen den den dagens. " . .Gud har omsorg om alla 'maän. niskor. Som kristna borde vi också ha det; Föreningsbandet än der kärlek till vår - » Fa j hans hamn känner. SOREOME som; . äser hos Jesaja: ”D Å vill hjälpa den andre; hän säger till den andre: "Fatta moq'” : lod!” Hur underbart vore det " hade ett sådant. vinte om" alla skulle då upphöra och 2 god vilja råda, Känslan och OCH menskap skulle besegra at » B' allt: och all misstro nationerna omer an. Det vore ett effektivt. svar (Forts, ä sid. 7) i N På alla problem vä 1 dag. a förhållandena I; av en ökad, forskning, päjdetta > teater, konst, film, poesi och mu- ' riden brottas =. Mae sat AR A ÅA gjorts och. resultatet äv. denna nans brutits nå kultursidorna och '- — Inne! "Krigen -' ” I rd
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.