1 - se , Måndagen den '9'-oktober 1967 - == IT Måndagen. den "Det finns stafka "motiv för att: of. 92 oktober 1967 - tusentals -familjer saknar 'efter-' :se på h iljen även ur” 1 1 deskydd om hustrun avlider, en mera före kasserörelsen. Gör man det fin- ner man att de svenska familjer- > na-, producerar vårdnads- - och ” hemtjänster' till ett belopp som gör' hemtjänsterna till Sveriges i storleksordning 'andra” industri. Det är endast metall- och verk- stadsindustrin som är större, Det - torde produceras hemtjänster till s. ett. värde av cå 15 miljarder kr, Värdet av vård och tillsyn av barnen är då beräknat till 7.5 mfl- . jarder kronor och övriga hem- ” tjänster till samma belopp. Be- räkningsgrunderna kan diskute- ras, men motsvarande tjänster ' kan i varje fall. inte köpas till lägre kostnad i allmänna marki naden, konstaterar . artikelförfat- taren, . Kostnaden för vård och tillsyn ev barnen har beräknats med N utgångsounkt från att en person, kan sköta tre små barn — mot=. ställa in hemarbete och hemtjän- . ster i ett samhällsekonomiskt per- . . spektiv, påpekar konsulent Olof Jonsson i tidskriften Jordbruks- 1 bar utgår med 25 procent av ATP:s basbelopp. : , Det är allvarliga brister den ”industri” står | trygghet som monickh i utanför den social andra industrier tillgodo, De får finna sig i den orättvisa behand- lingen att bli betraktadé som människor som ingenting utför i produktionen. Det är ett förjegat synsätt som måste vändas, om de sociala: 'klyftorna : skall. kunna överbryggas. M Även om uppenbara svårigheter föreligger att rätt värdera hem- tjänster. är det på tiden att man . ger sig i kast med problemet. . Atmosfären i i Hallands; läns landsting . brukar vara. mycket kamratlig och trivsam, Årets höstmöte ut- gjorde inget undantag från denna regel, snarare en bekräftelse här- på. . Landstingets ordförande, hr |- A i Dahla,' kunde 'också svarar ungefär d <q 4 , vid våra t d Kost för övriga hemtjänster har beräk- nats med utgångspunkt från att - s. en hemarbetare kan sköta tre hus- håll. Lönen är beräknad efter läg- "sta stathga löneklass,. Det är in- get försök till betygssättning, | på- pekar författaren, endast ett sätt att undvika kritik för'att ha vär-. derat hemtjänsterna för högt. ' Det diskuteras numera mycket sakförståndigt om hur ”man skall "få Industrin, ”Jantbruken, förvalt= .ningarna 'ete att fungera bättre. . Men det är minst lika viktigt att "-' de, tjänster — vård och annat. — somm 'produceras i våra hem kan' detta i sitt avslutnings tal på fredagseftermiddagen.' En - starkt bidragande orsak till derma goda atmosfär är utan tvivel det faktum att sakskäl och samarbets- vilja. dominerar över partipoliti-> ken och" den politiska taktiken. Men skulle den borgerliga majori- teten följt vissa rekommendatior ner att beröva socialdemokräterna "ordförandeposten ' i förvaltni ] , Hade för sis tuationen blivit en annan, Nu Följde man-den tradition som ut- vecklats, Största partiet — social- demokraterria — rekryterade ord- föranden i förvaltningsutskottet Al ske under så; riktiga betingelser som möjligt. Vår omfattande so- "ciåla lagstiftning har invaggat allt för många familjer i den'före- ställningen att de' lever socialt ” tinget, . . tryggt och ombonat. I verklighe-' "ten .existerar stora sociala. skill=. > nader i vårt samhälle; Som ex- .' ”. empel härpå kan nämnas, att den som ”ingenting tjänar”, inte om- ' fattas av ATP; Att.arbeta. hem-: : ma ger följaktligen inga perisions--. förmåner. Som. extra kork i den I sociala flaskhalsen är 'det' också .r så ordnat att vi inte har :änk= : lingspensioner. Då hemarbetet till övervägande delen utförs av kvin= - nor = kvinnor ' som ”ingenting tjänar” — står :väl genom let ' av. riksd Gösta. Josefsson och centerpartiet som varande : näst största parti ; behöll. ordförandeposten ' i”lands- vilket: innehas av: riks- A i Dahla,.. F'' riksdagsman ' Gustav "Nilsson i 'Göingegården fortsätter . som "vice ordförande i tinget och " köpman Tuve Jepson i. Halmstad efterträder 'direktör' Karl' Bendix i Varberg som” förvaltningsutskot- tets, vice ordförande. : na . Genom denna fördelning av de fyra ; främsta > presidieplatserna slog. landstinget vakt om trivsam- - heten och den. goda : samarbets-«+ andan i ; landstinget," som är ett. demokratiska sam”, STATISTIK oc 1 VERK. I "LIGHET" ” - stärnimer: inte överens 'n et gäller personalsituationer; inori «sjukvården, hävdar T.idskr I1Et "för Sveriges, Sjukskö tersk or... . Medicirialstyrelsens statistik över våkanta sjukskö- tersketjänster en -1967 vid kroppssjukhuser visar” en fiten förbättring, något ' 'som lett till en del officiella uttalanden om en ljusare personalsituation, Inom : sjukvårdssektorn' kan man idag inte som inom "andra områden planera personaltill- gängen på" lång sikt, konstaterar tidskriften. Man tvingas istället ofta ått' organisera arbetet dag ' för dag.” Ett väl :dokumenterat faktum är, att personaälförestån- dare och klinikföreståndare runt . Om i landet 'många gånger tving- "sas sitla och ringa runt ända fram till i sista minuten för att exem- "pelvis, finna en sjuksköterska, som kan övertalas att rycka in tillfälligt, Lyckas de inte får nå- " gon annan överta ytterligare ett 'sjuksköterskeområde utöver det egna, Det framgår inte av stati- stiken att shånga tjänster för sjuksköterskor, och : asgistenter, undersköterskor och sjukvårds- biträden uppehålls av personal, som saknar den för tjänsterna .avsedzdla utbildningen. Vid inhämtande av upplysning: |. ar om vakanta tjänster tas inte -) hänsyn till om dessa kontinuer- ligt är besatta eller bara tillfäl- ligtvis — kanske t o m bara vid » det ögonblick då upplysning om dem lämnas? Statistiken speglar .på Intet sätt den arbetsinsats som ligger bakom anskaffandet av vikarler. Verkligheten: är emellertid den att. på en. tjänst kan det finnas ända 'upp till 10 —12 personer, som under en må- nad uppehåller vikariatet, Ett annat skäl till att statistiken kan bli missvisande är att en..stor del av sjukvärdspersonalen. med barn” 1 skolåldern endast:tjänst- gör under terminerna och tar ledigt 1 samband med” barnens ”skolfer rier, si N Tidskriften undrar om "nte ett mera realistiskt undersöknings- resultat skulle erhållas, om me- dicinalstyreisen' inhämtade upp- gifter fyra gånger om året istäl- - let för som nu' endast två gång. Y FAMILJERNA I SVERIGE producerar vårdnads- och hem- tjänster för uppskattningsvis 15 miljarder kronor om året. ' Det gör .hemtjänsterna till vår i storleksordning andra industri. "mera -företagsmässig synpunkt, artikel i. senaste numret av tid- : "samhällsekonomiskt perspektiv. -grunderna, Men ett är säkert: vi "från "att en person kan sköta tre ungefärliga personalätgången vid . våra barndaghem.. Övriga . hem- X Det betyder "att hundratusen- Det är endast metall och verk- stadsindustrin, som är. större.” — Det. finns. stärka mötiv för att se på 'hemmet- -familjen ur en säger" kons. Olof Jonsson. i en skriften" Jordbrukskasse rörelsen. mer ä "tidigare ställas in i ett . Värdet av. det arbete som hem- "met -familjen svarar för kan upp- "skattas till 7,5 miljarder kronor i vård. och tillsyn" av, barnen, 'till samma” belopp för rena hem- tjänster. , Man kan diskutera beräknings- kan inte köpa: motsvarande tjänster till. lägre kostnader på den allmänna marknaden, Kostnadernå för vård 'och till- syn "av barnen har' beräknats små 'barny' vilket "motsvarar den tjänster har beräknats med ut- gångspunkt- från att en hemar- betare' kan sköta tre hushåll, VY Ersättningen är satt efter lägs- |: ta statliga löneklass, vilket inte är en betygssättning utan en- dast ett försök att undvika kri- tik. att värdera hemtjänsterna för högt. Det diskuteras numera ” för- ständigt hur man skall få in- dustrin, lantbruken, förvaltning- arna etc att fungera bättre. Meri det är minst” lika viktigt att tjänster — vård och annat — som produceras! i våra hem kan ske under så riktiga betingelser som möjligt. Många familjer lever i den för reställningen att .vår omfattan: de sociala lagstiftning ger dem . trygghet, Detta stämmer inte all- tid med verkligheten. ATP befattar sig inte med den oavlönade hemarbetaren, Den som ”ingenting tjänar” omfattas inte av försäkringen. oe Då hemarbetet till övervägan- de del utförs av kvinnor — som ”ingenting ar” — står vär- det av hemtj sterna oförsäkra- de, tals familjer saknar efterlevan- deskydd om. hustrun avlider (barnpension utgår med 25 pro-. cent av ATP:s basbelopp). Det är en: allvarlig lucka i den sociala lagstiftningen för människorna i den industri som” till ”storleksordningen är den näst största i landet. NY DET HAR GATT BYPOLITIK ” IT = Varför värderas inte hemarbetet? soicala . lagstiftningen som. Olof! Jonsson pekat på, "Människor i -:Hemarbetet bör . "1938, - Den märkligaste. klenoden i. Jukkasjärvi kyrka — från vilken helgmålsringningen i:radio kom i lördags, är en i teak: skurew al- tarrelief. Den tredelade . tavlan, ett verk av Bror. Hjorth, skild- rar. dem laestadianska 'väckelse- historien - men den har "också en symbolisk . tidlös innebörd, - I triptykens. vänstra: fält 'ser man Lars Levi Laestadius predi- kande bot och bättring för -samer och" nybyggare: återlämnas, två :syndare biktar sig inför ' prästen "och: krögaren slår sönder brännvinskaggen. Som kyrkoherde" i; Karesuando : hade den, unge : prästen” fått... bevittna samlingsbor -gick .d: rekt -frånr: gudstjänsten: till: kro geny,'- som drevs. M klockare, s... I ” » I tavlans mittparti Spirar trons; kärlekens; .och ' hoppets': blöomnior :- av dem "alla här” på ståndelsensi syrnbol, Till; höger ' lyser. midnattssolen I söm gloria "på "säme-Marids huvud. Det : var ” 1844 "Laestådius' genom; Maria i från > Åsele: fick” gen avgör g' SSR till. EEC. De” "hävarande invandringsbestämmelserna . mäs- ; te..skrotas, ner. i..stor, utstyäck- ning. Sociallagstiftni ingen... måste + harmoniseras med övriga. Euro-, på Aktiebolagslägen. mäste. skri- ;Vvas. om och systemet. med spär- rar, för. kapitalrörelser. elimine- räs.. Vi får: inte-, ändra valuta- kursen på. eget. bevåg och helst : bör hr Sträng i förväg presen- « tera- sin statsbudget - i. Bryssel. Som lågtulland innebär en :har- monisering' med "EEC: ingen' svå: ”righet' för Sverige;' däremot be- gränsas ' vår rörelsefrihet 'gente- möt tredje pärt, t' ex uwländer- na och "östblocket. : En atinan sak 'är att den eko- nomiska politiken inom EEC fn rioriterår en stabil' prispolitik framför , full. sysselsättning. Un- . der, normala förhålländen är "det föredömligt, men i händelse av lågkonjunktur, med Sverige inté- ”grerat i den gemensamma mark- . naden, kan en sådan, avvägning bjuda. på stora” inrikespolitiska » problem : med, hänsyn" till den prioritering .s m de svenska, lön- tagarorganisationerna gjort. . - + Ett införlivande av. Sverige i :en.> gemensam ,- europeisk '-mark- klar: :fördel,, mätt i pengar och : levnadsstandard. Men htt tala . Om att Sverige har en vålfrihet är .vilseledande. Redan- nu är '-vårt näringsliv och vår :ekono-, mi. kraftigt anpassade efter ut- vecklingen i Europa — och så kommer att ske i ännu högre - grad, oavsett om Sverige blir "full medlem, associerad part el- ler stannar i Efta.' Medlemskap innebär inte de stora ' fördelar och - uteblivet medlemskap inte de stora ' nåckdelar som ibland antyds. " Men' under alla omständighe- ter , kommer våra nationella in- tressen” och fördojnar att ställas på prov när förhandlingsom- gängen "börjar i Bryssel så små- ningom, "Kommer t ex Sverige att insistera på att skandinavis- ka blir officiellt språk inom den gemensamma marknaden? Ett sådant förslag, som inte verkar + helt osannolikt, skulle bekräfta att vi inte gjort joss särskilt för- trogna med att i familjen Euro- pa är Sverige en liten broder som, inte bara bokstavligt, talar stan i vårt förhållande till Europa och dehatten kring Sveriges an- en dialekt som äen övriga famil- jen uppfattar som kuriös och ES svårbegri iplig. ” Bror, Hjorths altarrelief i Jukkasj . Det. var : 1948 Kiruna blev ”världens. största ingland — införlivades ' med gruvstaden. : Den -J: len i norr — i medeltal 450 "besökare ' Der dag under de tro sommarmänaderna, ; stad”. har his storisk em." stulen "ren |. upp: ur: blodsäropBarna” från: den j.. : bileum 1958: sån. märkliga, a 1 [rotades citicielt den, lapska.scha nad, (inkl: Efta-länderna;, ” är. en I: rande” impulsen ' ill den väckel- serörelse :sorå efter "honom/kal- las Tlaestadianismen' ; Längst. till höger : åskådliggöres ”laestadianis- mens ”tredje sakrament”, bikten då man under "omfamning bekän- ner 'sina synder." Därintill er flic- ka dansande i väckelsemötets ex- tas, ”liikutuksia”, Framför. bilden av Lära ,Levi. Laestadius syns hans lärjunge. läraren-predikanten Johan Raattamaa. å : Laestadius bär. på sitt. bröst franska -, .hederstegionens": »riddar- stjärna": Den stick han. efter att ha lett :en fransk botanikerexpe- dition, genom nordligaste" Sverige. helt: växts äkte- uppkallat dHiksom I iden Hå fjällen nära Tre förekommande: yrkans -850- årsjus «I Den: nen; hade 2 I talet men. ännu i. början .av;.1600- tålep "—- när « .grunden., lades: till kyrkan i Jukkasjärvi — hade den icke: Hett: "till > Någon ; "nämnvärd manis ven, onmenlävi rördes "Ho: äåva av LKAB till kyrkans d”' genom att hela Jukkasjärvi — stort som ärkliga kyrkan hör till de ' givna turistmär a I Laestadius, . var; en: framstående : så Z 0-å rårsjubileum ” i sn samekyrka sär den historiska bakgrunden, till: den utformning kyrkan, fick genom tillbyggnad av ett fristå- ende "klocktorn, som blev en för- stuga” till kyrkan och, genom vil- ken den enda. ingången :ledde. När "samerna . antog, den kristna, tron' betydde detta' en sådan om- välvning i deras liv att de prak- tiskt taget måste börja ' ett : nytt liv, Därför ville man” inte träda in i den kristna kyrkan utan att först ha fätt tillfälle att avsvärja ig den hedniska tron på de gam- gudarna,. ..Den ;. .bekännelsen skulle. göras un ter. klockorna -i kyrkan, KE Lillklockian ännu" äldre det .-framgår. av: denna” inskripti- on; ”Under Konung Carl, XII se- garsaram; klocka": guten" "till: Juckasierfwi församling: i "Tårneå- :rlapmark” Upptill-£i ns: angivet-:att. klockan är: gjäten: i: Stockholm” 1702 "äv. Gerharät Meyer! St lockar från 1830 "bär" förutom inskrift på finska, hämtad: från finska: Psalm. bokens DS, -95 d : inskrip- 20 menihiskal Din "röst .« ei likne” malmens "ljud men 'åf'eti, troget bröst - . »8ig höje.u upp. till Gud”, regering > ähr 'denre ” i LY CKAN: s ÖGON GLAS. Brita - Oledal är en as nd som lärt många seende hur deras medmänniskor upplever världen. I ”Bakom slutna ögonlock” (1960) och i”I mörko lande”: (1962) be- rättar hon med det självupplev- das dyrköpta insikt'/6m hur det är att vara långliggare på en ögonklinik «och sedan att efter en serie fruktlösa operationer, re- sa hem praktiskt taget blind till ett . lanthushäll med "man och barn, och lära sig ta sin der av arbetet, I årets bok ”Lyckans ögonglas” (LT:s ' förlag 21:—) berättar hon om två synskadade :' ungdomars | väg till normalare;liv och arbe- te, till gemenskap och" hem, De når dithän: tack vare en samord- ning mellan de ökande möjlighe- ter i dagens samhälle och 'en be- undransvärd personlig viljestyrka och . uthållighet. " Kring dessa ungdomar gruppe- rar Brita . Oledal några männi- skor som på ett eler annat sätt har med huvudpersonerna att gö- ra, Ett. porträtt man inte glöm- mer är det av Marias mor, som i sina försök att skjuta ifrån sig problemet med sin, dotters med- födda blindhet bara är alltför re- presentativ för de flesta friska människors inställning till handi- kappade, Människor uppträder ofta” så grymt fantasilöst. Inför dem som är annorlunda utanför. I vänlig tanklöshet säger man :' till bar- net: ”Din : lilla stackare...” Men när , hon -lär: 'sig fortsättningen och själv fyller i:att hörn ,”är nöjd > ändå”, . blir man / illa be- rörd. "Somliga bjuder medmänsk- lighetens - goda : intresse, medan andra låter egna bekymmer skym- ma den, direkt drabbade. — Allra bäst är det hos mormor för hon har tid att svara. , I sista kapitlet sitter Maria på barndomens trappsten- och fun- derar.' En gång "hade. hon 'brutit sönder" ”lyckans ögonglas” , och aldrig fått kika på barndomens måne, -. men "nu - hänger. den där igen, homungsgul "och. rund "så som mormor berättade. ”Stig. och jag ska bli som gubben - öch gum- mari i måneny hålla ihop. som, de. Ett ' evig+: besvär: kommer. vi: att få, men ; vis ska alltid: bära det eméllan oss LP oo od : "BB .Oledal skriver enkelt och lättillgängligt om” angelägna ' och känsliga.” förhållanden. humor och"! förmåga "at :se ta tillvara vardagens gläd gör bokens” grundstämning ' för- hoppningsfull och ljus. Maria åte finner" Lyckans Nögonglas. Brita. Oledal: LYCKANS GO : Carlö- rallyt” för ”riågra- år "sedan. Anledningen - var ätt, vissa. förare körde. med . Kalogenhalvljus ' och det- var inte tillåtet:—'då.-Huvud- strålkastarna skall nämligen vara E-märkta och" försedda med : ett godkännandenummer, "När det här -med ' rallyt . hände fanns: det inga' nörmer för halo- genhalvljus” och 'följaktligen :hel-. ler ingen möjlighet för E-märk; ning." Nu finns. emellertid; dessa normer och den europeiska ”Belys- ningskommittén ' (CIE) : har + be- stämt att halvljus med halogen- glödlampor > får "användas : efter den :15 november 1967. 1: de län- der: som är anslutna till CIE. : " Sverige är medlem och vi.kan nu. konstatera att godkända halv- ljusstrålkastare - av. ”halogentyp, provade här i Jandet, 'skall ha föl- jande.” beteckningar Ingjutna i glaset: : N Bokstäverna HC i fyrkant, samt E'5 i ring och" därunder ett in- tygsnummer. Den strälkastare ni ser avbildad här är en av typerha, tillverkad vid Robo fabriken i Lin. köping.". : -HUR: FUNGERAR DET IV NYA BILLJUSSYSTEMET? ' -HalyNussträlkastaren” med. halo: : specialtillver- kad och monteras" i stället för den strålkastaren' med : både : ”-helljus”"" Följaktligen tterligare "två 'strälkastaré monteras på” 'vagnen'som komple- : ment 'vid helljus. > Vid "halvljus lyser de två ”ordi- ' kommer . strålkastarinsatser- med vid 165 mm -ljusöppning, passande för narie” huvudstrålkastarna,' heolljus.aHa fyra. Det är m. a o. frågan om. ett fyrstrålkastarsys- tem ..som elektriskt är uppbyggt enligt - samma . princip: som det amerikanska; Men det jär givetvis vida ' överlägset : från belysnings- syhpunkt,' delvis beroende på att j halvljusstrålkastarna ' har större Nusöppning. FÖRDUBBLAT LJUS-- UTBYTE” i > De två halvljusstrålkastarna av: ger; ett” högerasymmetriskt ljus med .Guropeiskt godkännande; Ljusutbytet är mer än dubbelt så stort jämfört med det konventio- nella . halvljuset . med vanliga asymmetriska glödlåmpor. . : Vid helljus tillkommer två 'spe: cialtillverkade fjärrljus med bre- «ser. älek soma som. halvlju- dare ljusbild än vanligt — de ly- set, Räckvidd 'och: luminans.. på ägbanan vid såväl hälv:/ som hel- ljus är! avsevärt 'bättre än vad som kan uppnås med. normala Hus :vudstrålkastare, Till. en början kommer emeller- tid inte dessa halvljussträlkasta- re. (halogen) att finnas för' alla bilfabrikat. Först på marknaden »Valvo, Saab, en del engelska vag- nar samt. vissa amerikanare.. "å VILKA FÖRDELAR HAR [ NYA BÖCK > I fälle "att deltaga ”i. en"'t "livet 7 ger, fall” nå | ER I van HÄNDE I MELLERSTÅ ÖSTERN. Ett team amerikanska journa-' . lister och foiografer, från Los [Angeles Times som befann, sig 1 oroshärden: har i bokform sams lat sina erfarenheter. ”Sex dagar där ger man en sammanställning, som inte bara förklarar den 'se-- naste krisen i Mellanöstern utan också” ger bakgrund och framtid. Det är en intensivt: spännande läsning, wo Maktspelet , i Mellersta östekii angär oss alla. sDet är inte bara ' en isolerad företeelse mellan: IS- rael, och arabstaterna, Där finns," också inblandning ' frän” Ööbt öch Väst, som berör hela den ä riga ' världen. vt I ”Sex dagar i jun” möter ni alla de aktuella namnen: försvars- ministern: general Moshe Dayan, politikerna bakom honom, , käm- parna i Israels armé, arabstater« nas alla kända” förgrundsfigurer: president Nasser och dennes bundsförvanter. ” Alla . ges. intres- santa ' porträtt, <a Boken — & pocketformat - = n- delas i stort i ett digert' "bäk- grundsmaterial, i de politiska motsättningarna, det. kalla kriget, tidigare krigshanällngar fram till . utbrottet, i juni 1967. fot [N logisk uppställning från den. 12 november 1968, som :i korta noti- ser ger hela händelseförloppet; : "Sex dagar i" juni” — påpass: ning "som angår oss alla. Någon lösning på krisen Israel -— arab- staterna står ännu inte att finna, På båda" sidor rustar man n nytt, Hjälpen utifrån blir allt: än- tensivare, För ätt följa den fort- satta utvecklingen, är ”Sex' dagar i juni” en utomordentligt . vö full vägvisare; ' lot Robert J. Donovan: SEK” DA- ; GAR I JUNI. Kriget i Mel lat: hela världoh.” hav: kommit hit. (Apg: ir "En" sensommar. hade: ja vec- kors orienteringskurs. Höjdpunk- ten i programmet var. kvällssangs. lingarna, "Vi. sjöng "och" bad--De" varma bönerna på olika språk .i gruppen. jorde att Gud kändes om" "avslutning sjöng : stillal/ Ande, . -du .sbm yst "och Smält mig, fyll: mi sänd mig”, oc. : Under sången kom, Jag. att ka på: hur: fridfullt, ; vackert: och harmoniskt allt var. Jag tänkte på: den” stilla frid som blir en ' följd av att man hett lämnat sig åt Gud, hur det blir ett” 'fämar- hete mellan. Gud "och människan, ga att samarbeta med honom, kan vi leva i harmoni. med -honöm, oavsett yttre! förhållanden. ' Som kristna har, vi ansvar både för vårt -lahds och världens andliga resurser och". styrka, ”Vad . kan jag göra för vår oroliga värld?” den frågan har Jjudit i mitt hjä ta alltsedan: dess. lämnar en mörk beläggning,m a or ett: filter ' som dämpar ljusutbytet. " En" :halogenglödlampa är däre. HALOGENHALVLJUSET? : Halogenglödlampan : eller jod-- lampan 'som den kort och. gott ' kallas har funnits några år i'ext- I raljus och där har: den fungerat bra. Fördelarna i Jämförelse, med , en konventionell glödlampa är dels att den kan belastas högre med bibehållen livslängd, dels att den så länge den'håller ger sam- ma. ljusutbyte. "Det sistnämnda". "beror på tatt . halogenglödlampan inte ger någon ' svart missfärgning på insidan av glasgloben vilket däremot sker i en vanlig glödlampa; Anledning-'. en är att. glödtråden av volfram så småningom förgåsas och" efter- 1100-procentigt. - I mot fylld med jod eller numera ' ännu :yvanligare ett 'annat halogen, i gans "med volframångan . sä” att | volfram återbildas igen och” ;trans- «.porteras” tillbaka. till glödträden. i Denna enkla förklaring skall in- te tydas så att halogenlampor' "Rål- ler i evighet eftersom det kemis- ka förloppet : inte går att styra Man kan ”dock "lugnt räkna med samma livslängd som för en konventionell glödlam- pa trots den avsevärt. högre . be- lastningen och "därmed: det för- bättrade-. Nusutbytet. N " HALOGEN MER -TRA- : FIKSÄKERT ., N En vanlig asymmetrisk hel” och halvljuslampa skall enligt normer- na ge 16 lumen/watt, en. halogen- lampa ger däremot 25 ;lumen/ watt, Tar vi dessutom med-i be- om mäsk ätt halogenlampan har ärkeffekt a watt för nok iv 55 watt mot 40 huvudstrålkastarlam a blir ri s tatet att ljusbytet ökar "med över det "dubbla vid halvljus; "-bländningsris "trafik." borgar för detta, ”Teknikerna har m'a viktig insats fö : och gett oss oj trafiksäkerheten örkerkör Apropå ning. : denna arti minst 1 innan 2-tråds”' halo- ir användbara": för bination ed extra Strålkastare ov iNimverkade Boken avslutas, med en krono- : ligt utgiven — är intressant ”läs- ' ärde. .Wennerbergs > När vi- kommer till Gud," väll 4 brom? ;Deniger en kemisk sFear | . ljusfunktionen Len” d gjort'en - de' fa dande raderan Yr | >» Bivetvis då i kom 7 i juni” har nu kommit vut,/ och om å i H i i !
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.