—L "TEE ( N LAHOLMS TIDNING: na "Tisdagen den 10 oktober- 1987 : Centerledaren och: högern |. i .Centerledaren Gunnar Hedlund har alltid markerat en viss di-= stans till högerpolitiken. På hör: gerhåll har han mött hård kritik', för detta, och man har menat att hr Hedlund därmed satt en käpp i hjulen beträffande den borger- liga oppositionens möjligheter att beröva sociaidemokraterna rege- rihgsmakten, Andra åter har pri- sat honom för denna reserverad2 hållning och" hävdat att den är om tierna jare vid 1968 års riksdagsmanna- val från det socialistiska lägret, att detta bringas i minoritetsställ- ning. Dessa. diskussioner har väl va-. rit mer eller mindre hypotetiska. Man har på ömse håll haft på . känn att argumenten varit rikti- ga, men saknat bevismaterial, I det stycket har Sifo nu hjälpt till att sprida ljus över ämnet genom en opinionsundersökning, som just - sysslat med väljarnas reaktion in- för två- elter trepartisamverkan, - .d v s enbart mittenpartisamarbete eller ett samarbete som inbegri- per både mellanpartierna och hö-. gerpartiet, . Tre olika undersökningar har gjorts, en fem veckor efter fjol årets val, en i mars och en i sep- . tember i år, Dessa visar klart, att . Samverkan "mellan. folkpartiet och. H centerpartiet. med högern vid si- dan omger fler röster än en fast trepartisamverkan, ' Med enbart mittenpartisamverkan får den bor- gerliga oppositionen majoritet 'i väljarkåren, men med en treparti- samverkan, hamnar: den i minori- tet,, enligt denna undersökning. : Septembermaterialet, visar nämli- : gen; «att vid trepartisamvérkan LT Tisdagen den 10 "oktober 1967 LT = = skal kunna vinna så många väl- NN '/ markerade distans till högérpar-, : om oppositionen då skall. lyckas, skulle de borgerliga partierna till.- sammans fått 47 procent av-väl.- jarkåren "och de socialistiska 52. Vid enbart mittensamverkan skul. le" däremot den borgerliga Oppo. sitionen enligt marsundersöknin- gen fått 52 procent av väljarkåren och de. socialistiska - partierna 47,. alltså ett omvänt resultat. Samrna tendens kunde utläsas av. den. un- dersökning som gjordes fem vec- kor efter valet 1966,' men den var då något svagare än i mars. Vilket är då klokast mot bak-' "grunden av denna bopinionsmät- ning, att fortsätta, köra ' med tre- " partisamverkan som, allena salig- görande för den nuvärande oppo- sitionen, eller att satsa på mitten- pårtierna och låta högerpartiet stå, vid sidan om dessa? Sunda för” nuftet ger”utan tvekan Utslag för centerledaren Gunnar, Hedlunds tiet. Det är glädjande att kunna konstatera detta då hr Hedlund så sent”som i -TV- intervjun , häv- dade just denna syn på opposi- " tionens möjligheter. Men det be- höver nödvändigtvis "inte betyda att'. högerpartiet” ställs utanför samarbetet. Däremot styrker Sifo- "undersökningen hr Hedlunds fasta och orubbliga krav på att högern måste acceptera mittenpartilinjen : 'om trepartisamarbetet skall ut- byggas och fördjupas, Den saken" förefaller ' uppenbar, -'och ' borde egentligen inte behöva. ge" anled-. ning till fler : missförstånd . inför den "valrörelse, som allmänt ST | bli den avgörande för om vi skall ha fortsatt socialdemokratiskt sty- re efter riksdagsvalet 1968, eller” i sin mångåriga kamp att åstad-. En av ; Albert Vikstens boktitlar författarskap. Boken är "titeln ”Tankar vid en dödsdömd- sjö”: och den kom ut 1956. Med skär- Viksten mot naturskövlandet. Han pekar På vår lust att för vinnings skull förstöra sjö efter sjö, vatten- drag efter vattendrag. Att en så Norrlands” därmed spolieras bryr sig inte samhället om. Att den en skilda människan körs bort från hembygd och hem tycks man inte längre säga något om. Gamla la- gar är satta ur spel i en tid då människan roffar och sliter Y allt. gare'i Barbarskogen” går Viksten talitet, Han gör det kunnigt och som talar.” ” L ot. ÄNGRATÖRN Vi möter Albert Viksten en” sommardag på tunet till Ängra- törn. Omsusat äv skog, vaggat till ro av forsens brus, sakta sövt av. sjöns loja böljor som sakta kluc- ka mot sandstranden, ligger detta paradis där Albert. Viksten bor hans böcker kommer till. 'Ängra- här gästar författaren. "Det är första gången vi träffas. Han ser lite oraka ut, nymorg:.. nad fast det är långt uppåt för. : middagen. Men här lever han inte " «han bara sin egen. Kommer lus-' rten :att;.skriva "mitt i natten kan han. göra det. Vill han stiga upp i gryningen och gå i motorbåten och - fresta :sjöns ' abborrar och säger det mesta om hans senare, a och med" logik reagerar Albert . säregen och storartad natur som . som 'kan ge henne pengar, Också -; . iden 1961 utgivna boken ”Nybyg- > till fräna angrepp mot denna men- ; engagerat,' det är en naturälskare > långa tider på. året och där alla ' törn är , ett paradis också för . många 'Jäktade storstadsbor. som efter klockan 'utan låter. dygnet . få den rytm detjsjälv vill, Här är gäddor så låter det sig göras: Vill han sitta med en, silvergrogg i komma ett regimskifte. - I na a Y i PÅ "Arr BYGGA + o8s + till en. ekonomisk depres- slön? Värt 'högt uppdrivna byg- ganäe här i" Sverige; under 1960- talet, framstår somNen "parallell till den. överproduktion, av' bo - stådér, som, 1.USÅ föregick den stora depressionen på 1930-talet, ""., konstaterar +statistikern-”' och Prognosexperten "Carl [ ord- "ling, |. Stockholm,.- 4 en analys i tidskriften -E k o-.n omen av -or- sakerna” till '30 rtalets stofa ekt Homiska k . a . I alla skildringar av, "denna har man hittills understrukit .attyden ekonomiska .' utvecklingen, före « kraschen inte. på: något sätt var sjuk”: "Artikelförfattaren:: påvi- sar emellertid med hjälp: av nu- |: mera framkommen statistik, att «+ en sviktig, orsak till depressio- "nen var den omfattande, över- produktion” av bostäder, : utan: att uppmärksammas" » leda till några åtgärder, försig- gick i USA under.åren före .1929. När; byggherrarna. till. sist, men då åratal för sent; började brom: sa I sitt Igångsättande av nybyg- gen, uppstod "det arbetslöshet i » byggnadsbranschen, , något som |; sedan 1 en,rad olikå "kedjereak- |: tioner spred sig vidare över det amerikanska » näringslivet samhället, NM 7 . I Sverige har vi fnen topp inte. bara f bostadsbyggandet .utan 1 praktiskt taget allt slags "byggande. På andra punkter är "emellertid läget ett ;helt' annat än på 1920-talet. Vi har utmärk-, ta resurser ifråga om befolk. ningstatistik och byggnadsstati- : stik, vi har goda möjligheter att i förväg räkna ut vart utveck; liigen är 'på väg, vår bostads- styrelse m fl organ finns inrät- tade bl a med uppgift just att . planera 1 förväg för att förhind- "ra "kraftiga svängningar 1 nä- ringsliv och sysselsättning, Att I » dagens läge inte kunna förutse »eHer förebygga endepression — det skulle vara er skandal, he: ter det avslutningsvis. 4 oc "TÅL VI 40 CIGARRETTER?" i Läkartidningen uppger att luf. sten i New York visat sig ha un: gefär samma effekt på lungorna som röken från 40 cigarretter per dag, Vem tål i längden så ” många cigarretter, frågar Jord- > brukarnas Förenings blad: >: Luftföroreningarna i UsA be räknas orsaka förstörelse för 60 " miljarder kronor varje år. Över , Manhattan faller 60 ton sot på varje ' engelsk kvadratmil var månad, Så långt har vi inté kom- mit ens I de värst utsatta stor stådsområdena i Sverige, men vi är. på väg däremot. Att/man i Göteborg . förbjudit villaägarna att. bränna löv utan hälsovärds- nämndens tillstånd lär inte va- ra "avgörande, Skulden till den dåliga luften ligger inte hos dés- sa oskyldiga små rökar som är så: hemtrevliga. "Fast det är tjatigt mäste : vi upprepa att det är angeläget med "en, opinion som framtvingar mot- "åtgärder innan det är försent. Här är det befogat med en härdare. storm än här det gällde - biociderna, i w | N 1 NYA VAROR VÄNTAS I DJUPFRYSDISKARNA "För första gången i den svens- |. kä djupfrysningens historia har det hänt. > Etablerade artiklar har gått tillbaka, Inte bara .;till naturens många ljud från sin ” del av försäljningen utan totaltffina verända; så gör han"det., Här. Och inte vilka | . småvaror : som växer han in i naturens kretslopp, blir vän med-allt omkring sig. "helst. Nej, ” "Ängratörn är en gåva från kol- skap. det. gäller. vå äv de tre legernä» på 'femtioårsdagen.. En . hörnstenarna. i. svenska df-sörti-. välförtjänt. gåva; ty Albert Vik! 1 sten har vid sidan om sitt omfat- Torsken . och spenaten! tande, författarskap. också hunnit En; ;revolution håller. på att bryr med: "mycket! fackligt: arbete och ta ut gamla. märken, faller, och vedertagna normer iv uppi..s kvällens "sena timmar och ' lyssna | Albert Viksten .- kolaren: från Norrland ' Av ING VAR. v AHLÉN y ” Albej turen. Han” "märker sålnoraning: kän naturen och som älskar den. en och ' blir själv som människa" Just denna kärlek skapar en in- en kugge i det stora hela. Där-; med ': har han Också skapat en myndigheterna". som ” inte”, förstår ' naturens, "värde... F kortsik Åg ekonomisk, An kanyde/s its. ter. det” "1 relåtion "till: deh- körta tid: som: Vi här. nytta: -kraftverk: så måste naturen segra "Jus ä kortsiktig, betydelse, . Men : H "BRA POJKBOK " diga kristna pojkar,' jagar ormar på Sinaihalvön, Pojkarna under- häller mor och syskon: genom ' att fånga giftiga ormar åt en farmar ceutisk fabrik i Katro. Ofrivilligt kommer de rakt in 1 ett spionage av väldiga mått. Ökentaxikameler ".Joch 'jeepar, 'Nassers lustjakt och sluga munkar samt fräcka spio- ner kommer de två pojkarna, vil- ka har: ögon och -sinnen på hel- spänn, i kontakt med Författa- ren har på ort och ställe studerat miljön, Han har också studerat Guds lag, Tio Guds bud, vilka en -| gång "gavs på Sinai, och .de får komma. till tals även i boken om de två duktiga ormjägarpojkarna. En önskebok för alla pojkar, en strålande bok som man läser om: flera gånger, Hs. " Josef Stenlund: ORMJÄGARNA PÅ SINAL” EFSförlaget, ” Häft. 10:-—, inb. 13 EN BOK FöR SJUKA - - Mycket blir annorlunda för den som måste intaga sjukbädden för längre tid. Det' dagliga arbetet får lämnas, människa och umgänget ' med ränniskor blir inte som sänder hälsans dagar, Ensamhetskänstor, overksamhets- tryck trängen på och tusende ”varför” uppstiger i den sjukes innersta, ', Visst ' söker kamrater och vänner" upp den sjuke och söker 'trösta och uppmuntra ho- nom eller. henne, men det är ofta ”litet vi kan ge ät de av sjukdom och 'andra svårigheter prövade. Vi ville ge mer av hjälp [NY NYA BÖCKER ) ] Två pojkar, två vakna och mo-]' VACKERT. AV SVENSKT TT ect . "Av vat (LT:s. förlag, inb.” 25 2y är en ovanlig slöjdbok av Ake R. Nilsson,: lärare 1 slöjd på Konstfackskolan och. vid Blacke. bergs läroverk, Han har fått sitt gesällbrev hos Carl Malmsten och , varit lärare vid professor. Malm. stens kurser på -Nyckelviksskolan och på Capellagården. old AV TRÄ, | will inspirera den slöjdintresserade dels att ta vara trädgårdens frukt: och pryd- madsträd ' och dels, att' av. detta virke' göra enkla men väckra ting med ledning av de i boken konst. tnärligt avbildade och 1; bäklig, kort text beskrivna. 81 sföremå- PG Gullregn, syren och Plömmon- trä, lind, ent” "och 'körsbärsträ:samt ytterligare nio ,svenska” "träslag har använts till föremålen" I -bo- ken. Gullregnets - » karaktäristiska ådring, ;syrenträets : tyngd. eller" lindens' mjukhet kan tas till vara i t. ex, .en uttrycksfull sklev”, till en sidenmjuk men: "effektiv papperskniv eller i en fint for- mad skål. N o- | I innehåller återfinns Följande rubriker: virke, . Trätorkning. ': Blocklimning av/ furu. Centrumtappning. Från stock till skål ZLirmning. Ytbe- handling. 81 slöjdföremår 1 bild och text. tal bilder varav, 5 sidor I färg. | "UHALSSTÄRRIGHET EL '- LER RÄTTSLIDELSE? Per . Olof" Ekström skildrar” 1 sin nya. bok. vilddjurets. märke (LT:s förlag. 32:—) en samman, och ljus och glädje. :Att ge. en god bok ät en sjuk kan ofta bli" till hjälp och välsignelse: ' En: lämplig bok är den kände, finske förkunnaren ' Urho :Muromas 'ny- utkomna" ”Tröstens Gud”, 'Dess:! lättfattliga budskap kommer helt” säkert att .lysa upp sorgtyngda' tim kontakt och ett språk. som of lavblir: skönt, = : rAttängratörn : blivi ill hans 'kärleks” ställe" förstår” man. Läser m hjärtan” och skänka . - tröst och : hopp: Hs. "Urho Muroma: TRÖSTENS GUD. . IES-förlaget, Inb. 13: 50, " I SLOCKNANDE LAMPOR” Gång på gång "förutsade "Kris- ". |tus;. då..han .vandrade här på | komst.: « des fsyttit i Författareföreningens sty- relse Jängre än de (flesta. - Idén"fned” djupfryst mat sval- . av ...konsumenterna '. :med torsk, kolja och spenat. Det var . NATURSKILDRARE : «En av Vikstens naturskildringar -dessa varor, som öppnade, vägen ; här titeln ”Svpelet under skyarna”, rr Han "blev. kolare och "efter". nägra r tfavhopp- söm rallare och brädgårds- "arbetare? återvände - han. - till.” de stora "skogarna. Han: stör, det | Norrland. gom främsta” exporttillgäng: Om Mm sér det så'att' Norrland lockar hit tsydlänningarna. Turismen .i.Sveri-' " lärde” kunderna" att : förlika ” sig i ket, för frysdiskarna i butikerna och i iDety är 'en;titel som täcker myc-, Det: är jämte: ”Bäverbäcken” med de hårda paketen. -Och som ; också en av höjdpunkterna i håns ! enligt vissa. belackare. fick" bar; [författarskap Böckerna kom 1923. ; kantig även i,havet, '1960 svarade torsk” och kolja för 38 pröcent av Hela df-försä "nen att tro att -torskör 3 är lp statistiken). .Spenaten -:hade, 23 : Procent "och sammanlagt . alltså] Plonjärerna 61. 1962 hade 'de 5 ' 1964 51 och 1966-48. De miliska- | ; decalltså Sin märknadsarider men : tal Torsk; kolja ' från 5832 ton; . 1960 till/7 733 ton och spenat från "8 221 ton”till 4 097 ton 19667 Förs | ta halvåret i.år bröts. mönstret” " göhder: Torsk och" spenat: mins- | kade; Det -är en:strukturomvand: ling inom -djupfryst. som, därmed annonseras, Kunden kommer inte-längre "ätt nöja sig med en liten "disk ' full av: ”stapelivaror. "Ni kräver hon'variation och val- möjligheter, -+- Enligt. en under kning i'juni 1965 'sker 82 procent av' df-inkö- pen, på impuls” 'bestutat/ att” "köpa fattas i butiken." ot . LAMMKÖTT BRA POR. « 2 HEMFRYSNING . 2 13. 000" lamm ' slaktas . nu” per vecka. Det låter mycket; men sanningen är den 'att vi svens- kar är mindre goda lammför- | brukare, I genomsnitt köper "vi inte mer än 1,2 kg per hushåll. Lamm börde dock kunna intres- sera i synnerhet hemfrysägarna | i större utsträckning. Dels. är det en Kin produkt för frysen, dels styckas ett halvt laram smi- | digt och lätt i butiken. t En enkät har gjorts bland 2600 hushåll över hela landet om de- ras konsumtion av lamm. Den gav vid handen att konsumtio- nen är mycket ojämn fördelad. Det finns storätare av lamm som F ensamma sätter i sig större de- len av köttmängden, Var fjärde person som äter lammkött gör det minst en gång i månaden "medan övriga äter lamm en eller två gånger i kvartalet: Genom- snittsköpet per hushåll är om- kring 1,2 kg. : Undersökningen visar Också att Stockholm har den största lammköttsmarknaden med ca 20 Procent av hushållen som köpa- re, De äldre hushållenn är mer positiva än de yngre, Detta kan jämföras med attityden mot ba- ” con där förhållandet är det om- vända. En. grupp som rimligen bör kunna vintresseras för lamm är hemfrysägarna. Ett halvt lamm styckas lätt i butiken och är bra att ha i frysen. » Köttet passar som sagt hem- » frysägarna, Man ska dock hålla "i minnet att färdiglagad mat in- te bör ligga 'i frysen mer än två- tre månader. Med färsrätter ska man våra än försiktigare och in- te gå över en månad. Rätt lamm- kött kan väl packat och vid uppgår sänkningen. av förädlings- och: 1936: . : Viksten är en naturi skare som iakttager;. märker, "lyssnar. För; honom: är' fåglarrlas sätt att flyga |) ningen (siffrorna från fabrikant- + synonymt 'med. andra :saker i na- att här berät ar”en, författaré som ge lever. på, Norrland, Men. snart i; jär. fiskenra. här att »jämföra. med :dammfisken ärr man. fostrar upp tre: fyrahektö: Abgnbågarer. och» dan. läter, turisterna. få 89 dem. tildring "vet man uu Sd hi i Svckigo söker inträ e i EEC, är det givetvis skäl att inom olika områden börja för: "bereda :sig för en. anpassning '; till EEC:s villkor, sade: Socker- bolagets” avgående verkställande | direktör ' Sven: Hammarskiöld i ; Sitt. . anförände” vid bolagsstäm- "man i Malmö på torsdagen, För + ' sockrets :del.har en sådan an- .Passning' i viss mån redan skett - genom den nya sockerreglering "som gäller från der 1 septem: ber i Ar, : « Eftersom de fasta kostnaderna utgör en "mycket stor del av. till- den svenska sockernäringen i för- hållande till EEC, påpekade ' dir. Hammarskiöld.« Inom EEC - har man möjlighet att öka sin -pro- duktion: 'och ifå' en - ökad" volym att fördela kostnaderna på och palltså en. bättre konkurrenssitua- tion,' medan "vi för svensk del på” grund av, maximeringen av | arealen ;till-.ca 40000 hektar. får änkt volym med motsvarande försämring av förutsättningarna. Anpassningen till EEC:s pris- villkor innebär en väsentlig sänk- ning såväl av det svenska hetpri- set som av Sockerbolagets föräd- lingsmarginal, fortsatte dir. Ham- marskilöld. För Sockerbolagets del | marginalen för helt verksamhets- år till mer än de 8,5 milj kr som beräknades i anslutning till 1966 års 'sockerutredning. Vad odlings- sidan beträffar hade betodlarna nog haft skäl att hoppas på att de skulle få ytterligare några år på 'sig "för anpassningen till. det lägre EEC priset. NYTT SVENSKT BETFRöÖ Så som situationen har ut- vecklats har man orsak att glid. jas- åt det intensiva och fram- gångsrika forskningsarbete som under en följd av år bedrivits vid Sockerbolagets förförädlings. institution med sikte på att få fram ett för svenska odlingsför- hållanden lämpat ärftligt en- - kornsfrö. Redan i år finns detta nya frö i praktisk odling på halva ,betarealen, Nästa år är fröet tillgängligt för hela area- varas 6—8 månader, Rå färs och inälvor cirka två månader. Rim- mat lammkött som passar fint till: rotmos eller potatismos — man kokar det — bör inte för- jämn. temp av -—.18 grader för- varas fryst längre än en månad. + oc (omfarnprin måste till för verkningskostnaderna, innebär | den. plötsliga övergången kommer | den: lägre” arealmälsättningen 1 att medföra'en försämrad” lönsam- Sverige "en påtaglig. nackdel för |het för ' betsockertillverKkningen om. odlings i stör Nät: fi dir; ”Haämmärski id vidare; i ”liksonr” es | : anpassningen | av Sockerbolagets - förädlingsråar: ginäl: til” BEÖnivå hu skall ske i / pråktiskt taget :ett ' enda så kommer: svårigheterna att pli i" motsvarande "mån" större, -AtttX< under” innevarande verksamhets- år är” där: ör jklärt. NN 2 st '" FORTSÄTT” STRUKTUR. ' RATIONALISERING' "ni som” det är ' nödvändigt ; att fullfölja betödlingens: rationalise- ring” så snabbt ”som "möjligt för att balansera, nedgången Bet- priset; är, det: också" nödvändigt att, genom långtgående 'rationali- serihgsåtgärder : i" övrigt :motvef- ka själva” sockertillverkningén,;! "fort- satte dir.' Hammarskiöld: Som en åegärd. idlag" har, såsom: tidi- gare” offentliggjorts, "beslut + fat- tats om nedläggning "av: råsöcker- bruket i Hököping' efter ' höstens kampanj: Def blir då den nitton- de tillverkningsenheten som "vi i strukturrationaliseri ngssyfte ' lagt ner sedan 1948.' vt "På grund av den oundgängliga köstriadsanpassningen blir. "det nödvändigt att också i övrigt skä- ra ner' vår "organisation, framhöll dir. Hämmarskiöld vidare. : Även frågor som” sammanhänger ” med koncernens yttre struktur är un- der utredning. Dessa 'är: emeller- tid av synnerligen "komplicerad natur, Det är ' därför i dag för tidigt att uttala sig om; huruvida de över ' huvud taget kan få en gynnsam li ing, "eller vilka för- ändringar” köncernstrukturen som kan. visa sig "ändamålsenliga. Vi har nu att gå in för den besparingsaktion och den 'ratio- naliseringsdrive som: mäste till för att vi och' hela sockernäring. en — trots den högre lönenivån — skall kunna framställa vårt socker til samma pris som inom EEC: Vad vi har att göra är Pa o, att som :ett slags pion- jär redan. nu anpassa oss till den europeiska gemenskap "som vi .en gång. hoppas få tillhöra, slutade dir, Hammarskjöld. - Vv - mycket. bönde: Eller: var: det förr ko .ocH" gris; Sedan blev det skogs- som . helst, lönsamhetsförsämringetr" för] ka: skogen och" naturen. » » I-stillhe- ten kring en mila mötte han myc- ket: sorri etsåt sig fast inom honom, 'gettr.öss i flera" av sina böcker. Människans. sambahä med naturen. påvisar: han med lätthet fram. r skogarnas stillhet. "gick det att.”skriva, "Mellan 'passandet ? av milorna kunde s Skrivstunder. sättas BONDESKILDRARE SI Norrländ ' är arbetaren "ika Man hade ' en jordbit, arbete och kolning för uppehället. Så. verkar det som om Viksten stått med ena benet i. arbetarläg- ret och det. andra i bondelägret. >; En "av'hans bättre böcker. heter Byns ögon” (1934) och. det är - typisk : bondeskildring .;från I Norrland. Enkelt. och rättframt berättar. Viksten om byns'liv. och mycket randlar , om; genérations- växlingen; ungdomens. revolt möt de. äldres konservatism. Det är en [bok med evig aktualitet.. Man 'ser :samma tendenser från vilken. tid Man .kan- ock å ”kalla håns' 'se- nare- 'självbiogråfiska.. svit ...”Blå gryning”. (1950), ”Vindkantring” (1958) och ”Drama i norr” " (1957) för lika: delar: bonde-- och arbetar- skildring." Inne "Per-Erik, Huvudpersonen, rör sig" -mellad- byns 'kollektiv - och skogens ensamhet och" han :' fost- ras till stärk kärlek till" landsbyg- den ' och skogen och naturen, ' - ” ARBETARSKILDRAREN " Viksten verkar ha haft en stark och fin författarperiod kring mit- ten av 30-talet. Tänker man på att :”Spelet' under skyarna”: kom 1936, ”Byns ögon” 1934 är det helt naturligt, att hans kanske allra bästa bok ”Storm över niporna” skulle bära utgivningsåret 1935, »Det är en arbetarskildritg och den ger en bild av hungerkraval- lerna i Adalen 1917. "Vi möter några människoöden som vi får lära känna. Men på ett verkningsfullt sätt har kråvall- förloppet skildrats i rTeportagets form, sakligt och dokumentärt. KULTURGÄRNING . Också om detta främst ska handla om författaren Albert Vik- sten, kolaren och norrlandskäm- pen, så måste något sägas om hans' senaste års arbete med att jorden, - + att., han , skulle, "(komma Jåter.:På' 1940-talet utkom i Norge en' roman som -på ett. mästerligt ligt .>sätt.. behandlar. Kristi . åter- Boken" väckte ..uppmärk- samhet tf alla, kristna läger. 30,000 ex; såldes. Norge och 7.000. ex. i: Sverige, där den utkom . i "2 upplagor. Nu föreligger en ny språkligt reviderad. upplaga. .. ; Bokens' budskap fångar, det bär i sig den heliga eldens glöd. Gri- pande är: dialogerna, ofta har. Nn en. stänk. av; humorn, Boken, "I väcka kristna människor ut: AV Då hjärtenhet och: hyckleri;:-Gud 1å- ter icke lura sig, Oförfärat. och skoningslöst" blottar han brister- na i: enskilda. kristnas och för- samtingars'. liv; men han pekar samtidigt på dan . kraft, som lig- ger j -en-:manlig, - rakryggad håll- ning. .hos .en ärlig kristen, som är helt beroende av Gud; Bokens budskap tvingar .en att rannsaka sig själv. "Hur. är ;det med: min lampa? ; Brinner den? Skall . jag bli. lämnad "kvar, "när "Kristus kommer? ne N : Boken, som ären av de mest snridda kristna romanerna i' Nor: den, - har: ets . angeläget ärend? även till dagens kristna... He . I F. ”Löver n: VARA LAMPOR »-. SLOCKNAR. EFS: förlaget. Haft, 19:50, - inb, 23:—, NS GENOM TRON ÄLLEÉNA, Den 31 oktober är är det 450 år sedan Martin Luther spikade upp 'sina 95 -teser:på” Slottskyr- kans dörr i Wittenberg: Reforma- tionen, varg frukter vi. får njuta, inleddeg därmed. En predikoanto- logi "har -utkomrnit 'i- anledning härav. Utdrag ur predikningar över, ämnen.'med anknytning till trosbekännlelsen, »' På” vår. tids svenska möter vi sammandrag av Luthers förkunnelse: "med . hans egna ord. Otvivelaktigt' behöver Luther läsag på nytt I vårt land och den nu utkomna Lutherboken är en god inledning' till ett för- | nyat Lutherstudium, Martin Luther: GENOM TRON ALLENA, Predikoantologi, redi- - gerad av doc. XKjelkOve, Nilsson. EFS-förlaget. 7:50. ' sarna där man” 188 tätt för att hålla värmen, ' Till , Vikstens " skogsarbetarby kommer mycket folk, Inte bara före detta skogsarbetare utan folk som vill se hur de som”ar- betade i skogen bodde. När vi är här anländer en kontingent med pensionärer som alla en gång i sin ungdom bodde i sådana här kojor. För ett par nätter ska' de återuppleva ungdomen och leva här, sova på britsarna och laga sin mat vid den öppna elden, Vik- sten ska gästa dem. Gissa om det blir mycket historier? - Niksten har också lagt ner”stor möda på att restaurera och få igång den gamla gästgivaregården Lassekrog, När vi kommer dit är det mycket gäster, Det har börjat |i röra sig kring de bygder där Vik- sten bor, Han bidrager Verksamt Hp » Men mer behövs, ortsätta sitt arbete med sko; betarbyn, denna imponerande |f samling skogsarbetarkojor som Han vill bygga upp en skogsarbetarby. Han har samlat och fört upp ett femtontal gamla skogsarbetarko- jor, från enmans, upp till kojor för tjugotalet man, Här är allting autentiskt, från spisen i mitten, cen öppna elden där man lagade till- sina kolbullar och- till -brit. - s st. s Här 3 mycket tid från hans Skri- Annars kan vi — tes sagt — vänta Oss vidräkning med ' vårt handskas med naturen, i synnerhet, En angelägen. bok . inom Paren. sätt att Norrlands Ak och har fått en hel del ekonomisk | praktiseras. tning. mellan det gamla och de nya $i den snabbt - växlande verkligheten på landsbygden, |. Bonden Oskar”. ' Hansson.» på +; Björnås . råkar i konflikt med ! Lantarbetarefösbundet, sedan han ' ävskedat .en arbetare och vägrat ge honom . den stadgade ersätt- ningen... Eftersom. arbetaren är en försupen, ”osympatisk , figur, som satt: störa värden "på 'spel genom sin oduglighet, anser Oskar' Hans- som ' att. .han I sin fula: rPätt "och "inleder - Process, viss -om . att acceptera ackfö tingens. ageran- de i konflikten. och förstår .' inte. rar en" £ullst? näjg :odugling, Ingen” stöder.” Oskar Hansst Hans egen "organisation. råder ho- nom att - Betala "ersättningen, hans barn: vill 'att' han skall acceptera" förlikning, men hän vägrar." 'Han "> (Forts: Ey sid. 2 å Där: Kattegåtts' ölje Tr skären! brytav.r: f- Och klucka mt. mot kuste mjuk I 2 flyta” ak I yredgad. fors, men ock i i stina Där - Och Och ljusa s s idmimor hörs på. Där mårigen sjöman a trotsar: storm : "och möda, : Och fiskarn .hämtar Jön frän slätter, blå." Där gor ligger" ljusa.” -gröna och putsad; fejd fin är varje vrå. Alt döt är är Hallånd. 0, du Halland Med dina åsar, backar, sjöar. små, Btt tack till' dig vi alla vill - frambära, >: Här "vill .vi i; också. sa NN + sak . NR Leonard : Jansso leva, dö (en Tacken' håll Guds: vilja i Tess, 5: 13 8). : Gud i alld Iivéts för- landen, Ty "att I'så: gören är Kristus: Jesus. fa Me alltid trevii "att säga, höra eller läsa ordet: packe. Både den som som 'höp det. säger det och den: mma, Det är och tacksam ännepesigv glada" pa De Iokaltidning hade en gäng te "sta sidan infört bilden av hen a chaufför och berättade hur ningsu nat tillbaka en ren. Den ne Tar till/rätte ägaren, Den- gav. uttryck at sin tacksamhet AX genom att säga: Tack!” . chaufför glädje VI är och bör vara a tacksamma Hu om Fodhet andra visar oss. vara AG ot mera skulle vi inte Oss Or ala Fentemot. Gud som ger är källan eliga välsignelser och Efest anv tär cllt gott! alltid tacknevet vet uppmanar oss att allt j OCkå ”Gud; och Fadern för namn”, Vår Herres, Jesus Kris lig. & Tacksamhet är en'krist JET som, ;måste 0 odlas och Anskaffning ' av slöjd: ' Boken är ”Mustrerad med ättio- : i dak mn a : Där årdar ligger, ; tusenden, så ” "+ kära, . - Omgärdade äv sten och mossa grön, Där idog flt dem stammpat fram ära, Och sådd och skörd” ger: odlarn riklig lön. , 1 | -—
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.