v=1LT "Halländsk offensiv I möt: cabcer ” N = + od LAHOLMS TIDNING | Nv | Onsdagen den 11 oktober 1967 > Allt för många ärenden i den väldiga enh t har X Onsdagen den 1 oktober 1967 IT gynekologisk utbildning, + varför 1 get förordar ett alternativ Jet att behandla under den fyra fem dagar långa ,höstsessionen " blir tyvärr anonyma för den sto- ra allmänheten, Visst får de stora miljonprojekten den publicitet de förtjänar. Viktigare debatteri tin- get refereras också. Men det fö-' rekommer många fler frågor, som ofta angår länsbefolkningen i syh- nerligen hög grad, vilka helt kom- mer i skymundan, Dessbättre har under zsenafe år fortlöpande in- formation om förvaltningsutskot- tets korti: liga arbete lä ; tack vare den nuvarande lands- tingsäirektörens intresserade med- verkan. - En fråga vid årets. landsting, -gom förtjänar särskild publicitet, jon kronor för en gynekologisk hälsokontroll beträffande livmo- derhalseancer hos kvinnor i åld- rarna 30—49 år inom Hallands län. Landstinget beviljade detta an- slag. «cooX ”Medicinalstyrelsen aktualisera=- de frågan hösten 1965 i syfte att. "är förveltningsutskottets begäran . "om ett arslag på en kvarts mil- - där även barnmorskor kan ta pro- . ven, vilket dock förutsätter ' viss utbildning av dessa. Av ett yttrande: från : docent Block till landstingets" förvalt- ningsutskott framgår, att på alla kvinnor, som besöker" kvinnokli- .niken, tages även gancerprov Den . metod sqm tillämpas — cytologiska prov — evslöjar förstadiet till liv- modershalscancer i 95 fall av 100. + Sedan kan genom ett förhållan= devis enkelt ingrepp förändringar- na avlägsnas och framåtskridan- det av en mer elakartad process "effektivt förhindras. Det största antalet sådana fall inträffar om- kving 46-årsåldern Genom den undersökning som planeras, torde frekvensen av ,infiltrerande liv- moderhalseancer : väsentligen re- duceras och så småningom, prak- iskt taget utrotas, skriver docent Block i sitt.yttrande, Genom detta landstingsinitiativ kan tyd'igen en offensiv mot den- na cancerform hos kvinnor sättas » in på bred front i en nära.fram-. tid. Dubbelt glädjande är, att ett "på ett tidigt stadium tä denna relativt vanliga cancersjuk- > dom — cirka åtta procent av alla "kvinnliga cancerfall utgöres av sådan, Enligt. docent Erik Block | vid, kvinnokliniken ..i Halmstad finns. det :kapacitet för att. motta och undersök proven från en gy- tnekologisk kontroll i länet. Där ' emot-är det brist på läkare med". sådant cancerbek de inte ba- > ra betyder att svårare former av Å Cancerspridning förhindras på. ett . tidigt stadium, utan på längre 'sikt även leder, till utrotning. av den infiltrerunde livmoderhalscancern. Ett sådant initiativ är. väl värt ' att nämnas bland de främsta, som fick en positiv behandling vid årets halländska höstlandsting, P, STAENDEN. som . att den bristande diset- ”plinen I skolan beror på "”tidsan: dan” är alltför enkla för att be-) skriva” eller förklara det komp. cerade samspel av faktorer, som orsakar - bristande arbetsro . och arbetstrivsel 1 skolan, skriver fil He iKarl-Göran Hector i en artikel i tidskriften Sko 1 värl den: 7: ve Genom att Anföra begreppen arbetsro och arbetstrivsell istäl- Yet för disciplin. är det dessutom lättare att inse dessa” problem 3 sominågot unikt för skolan, utan NH att :samma "problem. ' framkom- mer där - människor” i "grupp, självständigt eller under. led: ning, skall. lösa en . uppgift, det må vara på en industri,'i er fö- - rening,' i.:en studiecirkel eller skolan. S r z < SÅ DIE a Det gäller att få eleverna att : upplevä:rskolan » och +:undervis- | ningen, som något för dem me-t: ningsfylllt. Att: tonåringar alltid |: skall inse värdet och nyttan .av utbildning, är... naturligtvis, .en orimlighet, men genom .att. för. söka ta hänsyn till.:de-”behov”; som är speciellt :framträdande i No tonåren, har man möjlighet:att |: skapa "en positiv. beredskap::eller attityd ' till inlärning. Några ' så -dana behov är behovet-av-”sta- tus”, d.v.s, att känna sig: upp skattad” och : värderad;:! framför | allt av kamrater men även av föräldrar och lärares Där' är'vi| dare behovet av 'självständighet' , och oberoende, d.v.s: att: ibland fåvta ansvar ”och bli behandlad . som, vuxen samt, vdare” behovet av framgång, att lyckas - med : uppgifter av olika slag. Den sistnämnda punkten sam. manhänjser med möjligheterna att individualisera : undervisnin- gen. Möjligheterna varlerar från ämne "till ämne, från klass fill klass och från lärare till lärare. Hur den enskilde läraren än an- stränger sig, kommer det emel- ” Tertid. att finnas elever, som på grun Vav olika” handikapp ut gör: svåra problem 1. detta avse- ende: Det gälller t, ex. elever . med "läs "öch skrivsvårigheter, som inte kan "forcera” texten i de uppgifter läraren , utarbetat. Det gäller. elever, med/ stora kon- centratlonsstörningar. Det gäl ler: elever, som helt saknar skol- elfer 'studiemotivationen.- I dessa N fall kan man inte begära” att lä- raren ensam, skall kunna klara av "problemen. Här måste sko- lans "elevvårdsspeclalister kom- ma in i bilden, De utgörs av, bl. a. yrkesvalslläraren,-skolläkaren, ” skolsköterskan, . kuratorn och skolpsykologen. Deras uppgift blir. att försöka kartlägga orsa- kerna" till elevens svårigheter samt föreslå hjälp och stödåtgär/ der, ” . sa UTVECKLING I OTAKT? En anledning till en viss för- . siktighet i kraven på snabba för- ändringar och -omställningar är ofullständigheten 1 vårt sätt att mäta” och värdera ”framåtskri- dande””och ”ekonomisk utveck- Ung”, skriver RLF-tidnin- gen på ledarplalts, T' stort sett mäter vi dessa be- grepp genom de priser och den konsumtion som kommer fram på varu- och tjänstemarknader- na, Men allt som formar miljö och. levnadsvillkor. är inte pris- satt. Med nuvarande utveckling ökar utar tvivel en hel del ”obe- Hagsposter” i någon form av to- cp Törlighet och strukturföränd- el + som t.' ex, förorenad” utt, för. stört vatten, bullré, trängsel i , spystäder, i tunnelbanor : och överhuvud en. stressande boen-' .demiljö .” — växande”, tätorter, nedskräpning av naturen, ökan-' de ”jäkt "på, arbetsplatserna, otrygghet genom kraven på hög rörlighet och snåbb strukturöm-, vandling inom näringslivet eller bilister i-sociall. service". (i. ex. " åldringsvården).:- ”obehagspöster”: kommer: i 'dag inte in när man talar. om ' snabb: ekonomisk tillväxt; "Inte "heller I mer än mar- eller" kommu-. nerna utformar sin politik i oli-. Ka avseeriden, På senare år har: emellertid ' en mer "> nyanserad syn på innebördeti: av 'begrep- pet." :”framåtskridande”' & börjat! växa fram ”Man börjar ' alltmer inse . att utvecklihgen "råkat. i: otakt framför allt genom. en allt sämre levnadsmiljö :i :ordets "mer: vida” "betydelse.; Md "I detta ligger | tivt i uppfattningen, 'om behovet väv: en snabb ekonornisk tillväxt samhället med ätföljaride Krav. ringar, Men det är öfrånkomligt. att man handskas varligare med” begreppen än vad som nh oftasti är fallet, Och det. blir. allt nöd-' I vändigare att. samhällets. politik] inom en rad områden : utforma med utgångspunkt från välfärds-; ; analyser där t; ex..de' 'nämndå: med ordentliga: vikter. Hela samhällsutvecklingen, vn 2 komirder” på sned” om man; bara” "ser till vad: som. traditionellt och mer inskränkt brukar läggas. in-1 be- greppet " ekonomisk utveckling. Levnadsstandard är: långt mer än hög konsumtion av mer eller mindre nyttiga saker. ed , OLLE, VART TöG Du VÄGEN? Frågan vär berättigad ' i alla lantbrukarhem, Sedan Olle Berg- lund lämnat TV-rutan har 'deh byråkratiska grottekvarn, söm Sveriges Radio-TV, - allt mer framstår som, tappat allt. intres- se för jord- och skogsbruk, skri: ver RLF- tidningen Li | der : andra - världskriget. obehagsposterna” får komma: in]: 4 TIO AR I'i)RYMDEN: Från militärt; ;stormaktsspel Ar till allmän nyttovetenskap år - 7 NN Den ,3 oktober inföll tioårs- dagen. iv rymdålderns inled- ning, 'T "en återblick på vad sonr skett efter utsändanldet av Sputnik I, den första konst- gjorda ' satelliten, konstaterar vår vetenskaplige medarbeta- re, fil. kand. Gösta) Gahm vid Stockholms-observatoriet, — att det som började som militärt stormaktspel utvecklats till en ny: mångsidig och allmännyt- tig gren, en 12 genhet för allå Åordens länder. .Väderleksreglerande satelli. ter eller telesatelliter som di- rekt . inriktas på utvecklings- arbetet i jordens u-länder hör till de närmast aktuella pro- nn jektén. " Och - om bara tio år kan rymdfarten vara en nöd- vändighet... ox L J Stockholm (LD. Sofo ON Den 4 oktober 1957 tog : män- niskan sitt första stapplande steg” ut :i världsrymden med den rys- ka satelliten Sputnik, I. 'Trots att rapporter om rymdprojekt länge florerat .slog nyheten. om. ”den konstgjorda månen” ned som en bomb, och världen reagerade med. en blandning av skepticism, fruk; tan och förhoppning, Man tvivlade på' ryssarnas kom: munikéer, man. såg vett nytt "öme- delbart krigshor och i pressen spekulerades ohämmat över rymd- J färder, marsmänniskor' och. fly- gande, tefat. Få skribenter anade ' att den första astronauten skulle - kretsa kring vår jord: redan är 1961, nm LI dag, to år efter första. skot- 4 tet, förefaller dessa funderingar kanske .,åldersstigna, men ännu upplever vi säkerligen, bara 'in- ledningsfasen tilk' en epok: som radikalt. kommer att förändra. .vå- ra » levnadsvillkor" och föreställ-' ningar. . Låt oss. göra en kort till-',. -rymdforskningens jutveckling och spekulera : något . bakablick ,, på över, framtida. utveeklingsmöjlig Sa DET STORA MAKTSPELET; i | ' Principen för ”raketdrift är inga- lunda ny, Kineserna använde 'ra- Eetdrivna” pilar ”mot' mongolerna vid Kai-fung-fu'tedari är 1232'Ff. Kr. och" samma ' århundrade': an- vändes sådana raketer i” Europa, Först . över .3.000" år. Senare : kom de, tekniska. resurser, . som: möj: ligglorde' . höghöjdsraketer. ”. ” Det första” försöket "med . vätskefylla raket utfördes ' 16 ' mars 1926" av 'd'r Göddard; vid Clark University idgör användes: av: tveka: keterna, och raketernag', militära betydelse" stod klar. ”Under - efterkrigstiden satsade stormakterna enorma summor” på sina ”rymdprojekt. Det ' låg 'myc- ket av maktspel och propaganda Pakom denna rymdforskring. Meh den" väldiga kräftmätningen mellan supermakterna fick' veten- skapsgrenar som astronomin, me- terologin och'; geologin möjlighe- ter: att utvidga. vårt vetande « om jorden och universum, id DE FÖRSTA: TAIK, OCH GAGARIN, " Den 'snabba utvecklingen" inom rymdforskningen >» kan: «lättast åskådliggöras med nedanstående historiska översikt, "4/10 57 Sputnik I. Första könst. gjorda satelit, 13/11” 57 "Sputnik "I Första' dju- rét i rymden Chunden Laika). 31/1: 58 Explorer 1 Upptäck- ten av de s. k. van Allen-bältena. 12/9 59 Lunik 11 Första före- målet på ”månytan. ; :-4/10 59 Lunik 1" Första bil- derna” av månens baksida. : '1/4 60 Tiros I Första TV-över- föringen av molnbilder, : ve 13/4 60 FTransit 1B. Första na- vigationssatelliten, 19/8 60 Sputnik" V. Första åter- införandet av levande, djur från bana .tilly jorden, . "11/4 61. Sputnik XI Första fär- den 'med människa . (Gagarin) i satellit, . Vid halvårsskiftet inträdde en. "rad förändringar för jordbru- ;3 kets dell, Har de observerats av TV? Svar. nej. Har jordbrukets företrädare fått komma till tals ' 1 EEC-debatten? Svar nej. När' sedan gjorde ett progråm om de förrymda” hjortarna i "Blekinge, fick då de drabbade” markägar- na komma till tals? Svar nej. Endast en Olle kan göra något åt TV:s likgiltighet för jord och "skog, Vi tänker då inte bara på Olle" Berglund, , utan också på .den folkkäre Olof Palme. Tänk vad det skulle pratas jordbruk 1 världens bästa monopolTV (för bäst är den väl) om hr Palme blev . -jordbruksminister.. .s t BEKLÄMMANDE LIKHET ”naturredaktionen” för en. tid 1 27/8 62, Mariner II Första lyc- "kade planetsond (närmast Venus 14/12 62).. -28/11 : 64. Mariner « IV.. Första I närbilderna | från Mars (närmast Mars 15/7.65). 31/1 66. Luna 9; Första mjuk- andning. på: månen. .. «17/2 66. D-1A (Frankrike). Förs- ta "icke ' amerikanska eller ryska satellit, + +" 19/4 67, Surveyor 3. Grävning: det' finns grupper, .som i fort- "sättningen" är nöjda med pPro- . centuellt mindre löneökningar, "bara de äger visshet om att inte ' hela ökningen försvinner i in- flation och andra pålagor utan att det blir något över för dem själva. Avidet aktuella SACO- uttalan- det framgick att SACO har ar- betstidsproblemen = för högre tjänstemän på . dagordningen -— i :det'-hänseendet ' är 'arbetsför- - Från SACO:s sida har nyligen uppmärksamheten pehningvärdesförstöringens bety- delse för lönekravens utform- ' ning, erinrar . Skolvärlden om och tillägger: 1 = a sö derstrykas hur ångelägen en på-” tionstakteh "känns för alla lönta- gare; Nog borde det vara en sti- tal' välståndskålkyl. Obehaget . riktats :; på. Det förefallér som' om det in- ' te tillräckligt kraftigt kan un-' taglig uppbromsning , av inflå- mulans: för den ekonomiska po-'' litikens handhavare att veta att. hällandena på sina håll 1800-tals- mässiga.- Från lärarhåll skulle vi: nog vilja säga — ack vore det-så väll Det senaste .decen- niets skolreformer har med av- sende på lärarnas arbetssitua- tion i stort sett varit baklänges- reformer; ökad arbetsbelastning och, ett RE are, mera pressande arbetsklimat rapporteras .på alla håll från gamla erfarna lärare. Det är förvisso angeläget — in- te minst på skolområdet med en översyn av arbetstid och arbets: förhållanden i övrigt, - < | tellit,: DAGBLAD a | REFLEXER och Det var kristendomsundervis- ning i en skola, En flicka läste de tolv, första verserna av Mat- teus evangeliums femte kapitel När hon :slutat läsningen, fråga- de läraren henne vilket: av de i kapitlet upplösta saligheterna hon helst ' ville, äga, Flickan be- tänkte 'sig ett ögonblick innan hon svarade! + ov I ”Jag skulle helst -vilja vara renhjärtad”, sade hon med ett blygsamt leende. Läraren frågade henne då, varför hon helst ville ha denna. gåva. "”Jo”, svarade flickan, ”om jag hade ett rent hjärta, så hade g allt det övriga goda, som står i dessa versar”. | När jag i' en bok läste denna lilla älskliga skildring från sko- :] lans , värld, trädde i mitt minne: am en liten: vers 'som jag läst r länge sedan: Om dikten hade mer än en vers minns jag inte. Jag har i varje fall bara skrivit ; mig till minnes en vers och den Så ÄR | | :Den 4 oktober 1957 meddelade Moskvaradion att en "rysk jordsa-. ”en "ny "konstgjord måne”,. Meddelandet. kom som "en bomb och den krevgrade i jätternbri -ker' på löpsedlarna och förstasidorna. sänts . upp. i ' världsrymden. . Nyhetefi om det första : '- språnget ' ut i.världsrymden presenterades så här från svensk ställa ket sända upp si ar. 'på månen och at materialet, .. : "Mängder a av vetenskapliga dat här insamlats" och även om all ännu ej. är. bearbetade har mångå upptäckter : gjorts. + Vår. atmosfär verkar som ett filter på den strål- ning: som. kommer, från rymden. Så, hindras röntgenstrålar: och .ra- diostrålar : "av..wvissa: frekvenser helt. och av den! totala strålning ; som .stjärnörna 'och solen utsän- ia der. kän, endast en der observeras | från markytan." 'Satelliterna -er- | bjuder "emellertid plattformar för observationer - utanför. luftlagret. Vi'har nu atlalyser. av solens ult- rayioletta i strålning ' och även fo- tografier av solen ; i. röntgenljus. är av. särskild. bety- ; företåelsen av - solens ' uppbyggnad och de explosionsfe- nomen som : förekommer « på : sol- ytan, : Vidare hår flera röntgen- källor upptäckts z ; Vintergatan vilka ofta kunnat identifieras med resterna efter. növautbrott. : RYMDENS ; »T' 3. IN NEHALL. Förhållandena i' rymden kring jorden har noga klarlagts, Jorden omger 'sig:-'med : ett . magnetfält, Med" Explorer I och Pioneer 'III upptäcktes 'bälten: avs energiska partiklar .som' fångats in i mag- netfältet.." Dessa; bälten som lig- ger som bilringar kring ekvatorn fick . namnet van ” Allen-bältena. Det undersöktes också hur. par- tiklar och. energirik -trålning från solen växelverkar med detta yt- tersta lager”av jordens atmosfär, magnetosfärer, . och" mekanismen och :norrsken kan:nu bättre be- | skrivas: De mer. djuplodande son- derna registrerade "också skurar av: partiklar och gaspustar från solen. Hela solsystemet. tycks ge- nomblåsas av dessa från solen ut- gående solvindar, Vidare ' detekte- ras mängder av små stoftpartik- lar, meteoriter.- Rymden är alltså inte- så ' tom som man föreställt : sig tidigare, Me - i : NY BILD AV M : OCH VENUS..,. ”Närbildsfotografier från” månen och "Mars har avslöjat "att våra tidigare hypoteser om de båda himlakropparna ' delvis stämde men på vissa punkter helt mås- te revideras, ”Månytan är inte täckt av ett lager "fint damm, som man tidigare trott, och Mars tycks inte bestå av vidsträckta öknar, utan liknar mera månens karga kraterlandskap. Temperatu- ren: på Venus. yta är uppmätt till cirka 4350?" C, ' Fantasierna om Venus som den molntäckta havsplaneten har därigenom, eli- minerats, . >+»» OCH AV JORDPARONET. Listan på astronomiska upp: täckter är lång och för meterolo- gin och geologin har. också nya landvinningar gjorts, Meterologer- na har från Tiros-satelliterna fått 100.000-talg = översiktsbilder - av molnsituationer runt jorden. Fle ra orkaner har spårats först från satelliterna och möjligheterna till långtidsprognoser ökar. 'Svenska säkrare progtoser, . Geologerna kan med satelliter- nas hjälp bättre kartlägga jorden och dess form. Man har funnit att jorden är svagt päronformad och : ganska oregelbunden: Studi- erna bygger på noggranna beräk- horisont, Redan den 3 november sände ryssarna upp . Sputnik . (det ryska ordet för ' . ordådråbant)., .Det-d »den. 31 januari 1958 innan. UA 'lyckades ' något :'så när: åter. maktbalansen.' i rymden: genom: att: med en Vanguärd-fa- . flygvapnet får numera data di , rekt från Vvädersatelliterna för - ningar av satellitbanor och kräv". "ännu : en ide: ända til n första satelli ver, som så mycket annat i rymd- Jforsnimgen. stora .datamaskiner Sr UHAVSSTRÖMMARNA " KARTLAGDA. -v "Av; andra” vetenskaper inkoppt lade: på nymdforskning kan näm nas - oceanografin," biologi och medicinen, Med. fotografering. i infra-rött kan man kartlägga de stora" havsströmmaria och deras” förändringar, Kallare vatten fram- medan" varmare” "vatten sär "ljusa-) grafering: . över . .: skogsområden gjorts., Här -kan man se. insekts- skadade regioner . som blå; medan de friska regionerna är: röda el. des den första satelliten, med 1e-, vande: plantor. och : mikroorganis- mer, ubp. Försöket blev inte helt. lyckat men avsikten. är att: stu-, dera "förändringar. i organismer-' nar när de utsätts för, kosmisk' strålning " Rymdforskningen är; som fram- går av" detta, en tvärvetenskap, och det har blivit nödvändigt att samordna" olika" forskningsgrenar för att,få meningsfulla resultat. Dessa samordningsförsök är i sig på väg att bli em ny vetenskap. Just nu kretsar. runt. jorden hundratals ' satelliter 'och . några kring månen. Uppskjutningarna av Sputniks efterföljare, har bli- vit så vanliga att. de'ej längre hamnar på, nyhetsplats. En: rysk och "en amerikansk sond närmar Se Apan Ham i en Morcury- Redstone-raket var en av- människans föregångare i rymden, träder), då :som-- mörkare: regionerd re, Med .samma: "teknik har: foton underlättas, : iler rosa. I-decemher. i. fjol. sän'. av månen och:Mars finns genom- CEN NY MVÄRVETENSKAP”. : sig planeten Venus." Amerikaner- - bakom ' jordmagnetiska- störningar | iq : . [| nas sond uppsändes 14 juni iår öch beräknas passera Venus på avståndet . 3.000 km den 19:e i: denna månad. Sovjet . sände sin > sond den 12 juni. och enligt TASS I beräknas den landa på Venus i mitten av oktober. ”I EN "VÄRLD SOM . . SVÄLTER”, > . "Den -moraliska motivationen för rymdforskning kan diskuterag i en värld som svälter. Invändning- arna är dock färre än för tio år sedan. ,Rymdindustrin har givit miljoner människor arbetsmöjlig-. heter: och fintekniken har. fram- bringat artiklar som kommit. he- la .-mänskligheten - till gagn, Det är svårt att sia om framtiden.. De flesta länder med högre tek: nologisk — civilisation — deltar 'i rymdarbeten, Sverige inte minst som medlem i ESRO (European Snace Research : Organisation). Från att först ha varit ett mili- tärt - stormaktspel "har. nu rymd-. " forskningen blivit alla länders -. angelögenhet. 'Den . 25 juni 1967. "såg 350 miljoner sTV-tittare i, 25 länder”, samtidiga" händelser från - tre -världsdelar, och 1972 beräk- nas den första satelliter för kom- mersiell FM-sändning gå i. bana: (Voice ” Broadcasting '. SateWite)., + Planer. finns på satellitstyrda TV: - föreläsningar «I - jordbruksskötsel och: liknande, för underutveckla- : | de länder, och fantastiska proiekt på. 'väderleksreglerande : satelliter här utarbetats. De" projekten går utipå: gisan- tiska. .-satellitspeglar . med” vilka koncentrerat solljus skulle kunna : . inriktas t. ex. på polarområdena eller -så att" de” frambringar : en ökad . luftfuktighet: i 'Medelhawvs- ' området vättgenorh "en: uppodling av "Saharaöknen > skulle "kunna å KOLONISATION "I VÄRLDSRYMDEN. Även: projekt för koloni tänkta i detalj. : Vi: vet ännu inte vad som-'står pt” finna där, som kan motivera '. Kkolonisation;. Men ett ”astrohomisktt obejervatdrium på månens ”atmosfärlösa klot skul 1e" ur 'vetenska Bg synpunkt: få te kan överskat: Förslag m att lösa jordens "överbefolkningsproblem : + genom massemigration : till Mars är där- emot "sett ur dagens" perspektiv en mycket verklighetsfrämmande tanke, Men vad rymdåldern kan ha i.beredskap om 100 eller 200 är : det faller utanför alla giss- ningar.: Människan har emellertid blivit "mogen att ta språnget från jorden ut.i rymden... Som tidiga- re i historien har inga: gränser kunnat ' hindra, henne. Om ytter- ligare tio.-år' kan -: "rymåfarten var ra en nödvändighet .. i Gösta Gahm. REF LEXIONER | har som rubrik ordet Renhets mn längtan, . fen ”än- du. viskar, än du tonar djupt som helgmälsklockans malm Än du gråter, än du varder N till en mäktig segerpsalm. j«- Hur sig än' mitt liv må forma, renhetslängtan storma, storma! . Driv -mig ”ått 1 helig skrud söka, -söka; söka Gud?” - Renhetslängtan — säger- ej det , ordet det bästa 1 själens djup? Denna fina, spröda längtan blir till mäktiga toner i värt inre ibland. Var finner jag denna un- derbara gåva? Var finner min ande friskhet, kraft och tro? Mitt sanna väsen kan ej ha sin dju- ” paste rot i något i världen. Här på denna jorden är synden med i allt och ger åt allt det sköna, rena, en ffrämmande gestalt, Mitt innersta ropar efter renhet, ljus ' och sanning. Renhetslängtan" nn dagen skymmer, i kvällens drömmande dunkel, är den så vek och:ve- modsfull denna. längtans ton och medan nattens timmar 'skrider- växer den till”en kamp,'som vi anar gäller livet, Var finns ren- het? Var finns denna renhet 'som- är vitare än snö? — Den finnes os Gud! överlåtér' vi- våra” lv i hans: hand, ” renar han våra hjär- tan: ”Jesu, Guds Sons blod, re- nar från åll synd”. Livet ut fär vi kämpa för renhet, Varje , dag får 'vi känna och erfara huru” mycket i vårt liv och. i vår, inre i värld som" kan bestå inför . Gud. Varje dag får vi bedja med sångförfattaren: > ”Vårje gryende dag två mig vit, två mig ren I det blod, söm har runnit för mig från korset "en gång, Herre. Je- sus”. -När Jesus stod fördig ; sait skil- jas från sina lärjungar, sade han till”dem: ”Ni är redan nu ren; i Kraft. av det ord, som jag har talat till er”. De var 'skröpliga . och svaga. Redan samma ,patt . skulle" de övergiva” hongm. Hur kunde han då-”kalla dem rena? Emedan 'de under all sin skrön- lighet hade' sin enda tröst i. hö- ' nom och sin rättfärdighet 41 ho- nom, De . var ärliga inför. honom : med all sin synd och ofullkom- ;. j lighet. De var under; en "ständig förlåtelse, 'en ständig rening. i re: ningskällan. — Om vi, dag efter idag står inför "Kristus med. allt sony är i -vårt hjärta "och liv, har vi i honom både vår :rättfär. ' dighet "och ; vår helgelse;; Då är vi bland déssa saliga, dessa lyck- liga som 'en. gång skall se Gud -lansikte mot ansikte. Denna viss- het skall" göra: oss: allt ' ivrigare i kampen mot våra nedärvda on- - da anlag och allt mera längtande efter renhet, +," .- :I kampen. fö "renhet. ä mycket 'vi "fårl försaka ock. lämna av”? detta ”Jordiska; ” men yKristus skänker oss. allt, i; Vi får:ljorden tillbaka och den är som ny. vi finner "att: vår livsuppgifr inte. är att njuta, utän” att g idja och" n giva. I våra hjärtan. äger, vi nå- got av himmelen. Livsstrålar:från Mästarens 'egén aride bor' därinne. och; :evighetskjus' vilar över, Vv dageris gö ning; ”Renhétslängtan - storma, Driv; mig at i helig . skrud söka, söka, a Gud. De håller 'nu' på att «” allra : vackraste, skrud, skiftande och färgspra- > kande” dräkt. 'Vi' har ;fröidats - åt vårens 'nyutslagna' späda .. fina grönska, åt sommarens sol; vär: me och. växtlighet, Nu" bringar naturen oss en strålande avskeds-: hälsning "innan förgängelser.helt : når trädens löv, buskarnas. blad 3 turen ler i sin :vissningsstund.''. "En ännu "högre blommornas är. vi människor kal lade "att skänka 'åt 'iorden ännu "vackrare. Gudsleende i .v den skall komma genom o8s män- niskor; Det:finns verkligen något som är vackrare" än: blommorna. Det är en människosjäl fylld av kärlek, "frit och renhet. Liksom - blommorna i naturen: har större eller. mindre fägring, är ä vi människor olika utrustade, Vi är alla pliktiga att väl utnyttja de : möjligheter vi fått, Livets Herre säger till envar av. oss: Fyll din . plats: I livet; Ge' ut av alt den rikedom du har. i ditt hjärta 'och som du fär. Förnyad: varje dag! ; (Forts. ä sid. TD: i MX [ETT ORD PA VÄGEN. Tjänen Herren ' med glädje, kom- men inför hans ansikte med fröj- derop. (Ps.:100.:2).. ” Man: hade. bett mig” att led tacksägelsegudstjänsten på ' döda) nornas' Dag, Jag bad Guq hjälpa mig att ordna med Programmet och sälsigna vårt möte. "Sedan pastorn Skrivit" det Programför- slag jag skrivit -ut, lät ja je grafera det. ig. hekto ' När jag ' under gudstjä skulle tillkännage avslutningssön. gen som den' stod angiven på mu erommet, «märkte jag 'att 'det inte var den jag ur: tänkt ' använda. RB ört. sorgen jag att jag i tankarn, annat nummer; . .. a Hvit ett :Då började organisten, sg, pe : det "var för sent att. göra Dom åt saken.' Församli SM Ingen reste sig och sjöng sängen me stor andakt, : glädje. och På hemväge son "kören om Sjöng « nin: lille den hade talat till hang. järta. ”Var glad, vär gng och Ori din Konung och :G; . prisa Jag tror att: Gud ' so; som hjälper Oss även b' småsaker den sängen, hade valt och blommvornas kalkar. Hela:na- - skönhet än ” od i Ar i döt. .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.