4 SN 4 predigen den 13 oktober :1967 1 T Fredagen den 13 oktober 1967 IT = De dödsdömda SJ-stationerna " När centerledaren Gunnar Hed- lund i. våras. interpellerade då- varande - kommunikationsminis- tern Olof Palme om vad som låg bakom de uppgifter. en -byrådi-. rektör i SJ:s centralförvaltning lämnat, . om att, en . långtgående bortrationalisering av järnvägs." stationer förestod, förklarade hr Palme att dessa var överdrivna eller oriktiga. Er Hedlund ansåg emellertid för sin del, att om det förelåg planer på en så omfat- tande nedläggning ' av stationer som det ryktades om, borde riks- "dagen få titta litet närmare på dessa. Centerledaren var tydligen bygd å den andra, förefaller vara av sekundär " betydelse. hård bortrationalisering av järn- : vägsstationer, som" nu är aktuell, passar in i detta schema alldeles utmärkt. Men hedläggningen. av ” alla dessa, stationer måste samti- digt bli ytterligare ett handikapp för alla de mindre tätorter runt "om i-landet, som utgör goda kom- plement till de stora -tätorterna dels genom den sysselsättning av olika slag som utvecklats där, dels genom de goda kommunikationer de kunnat erbjuda. Nog är det utomordentligt önskvärt att riks- ' dagen får tillfälle ta del av detta + YC av den åsikten, att åtgärder av så stor betydelse för samhället. och människorna inte enbart bor- de bedömas efter ekonomiska kal-" kyler utan på betydligt bredare bas. Nu har SJ:s: centralförvaltning lyft på slöjan och talat om;,. att avsikten är att inom överskådlig framlid lägga ned mellan 800 och I ojekt och stude- ra det även fån andra utgångs- punkter än de ensidigt driftseko-, nomiska, som tydligen 'helt be-'! stämt SJ:s ställningstagande, då frågan är av vital betydelse för så många mindre tätorter och för landsbygdens människor. [1 900 av de nuvarande 1.100 b Eg ahem byggandet ” nade järnvägsstationerna. Obe= dvs sådana småvillor som mannade Jastplatser adeäucsres vanliga människor med, normala pts n nuvarande ca 1.400 ' inkomster i bästa fall har råd Hr. Palme har numera läm- att bygga och bo ar..Inte . nat kommunikationsdepartemen- tet, och frågan om huruvida hans svar till hr Hedlund grundades på oklinnighet omivad' som Milldrog sig 1 SJ:s ledning, eller berodde på att han: kände obehag över . medansvaret härför, har därför , enfamiljsvillor, för vilka månads- bara akademiskt intresse. Kvar "står emellertid frågan i hela dess vidd. En så våldsam nedläggning , av järnvägsstationer, som det här mycket stora konsekvenser, Låt .0ss bara erinra om att alla statio- nerna .på västkustbanan genom Halland utom Kungsbacka, .Var- berg, ' Falkenberg; Halmstad och - Laholm skulle vara borta år 1975 enligt ' : dessa planer. : Vad säger exendpelvis ,: getingeborna, ,två-. åkersborna och de som bor i 'and- . ra -stationssamhällen. "utmed .väst- kustbanan, som var och en på sitt sätt "utgör 'en central punkt. för bygden och där näringslivet ut- vecklats just kring -stationen” och | de kommunikationer som järnvä- gen erbjuder? Kan de tänka sig att. tågen skall. susa förbi dem i sin tilltänkta roll som enbart lång- färdstrafikmedel? Vi har svårt för att tro detta... Den nuvarande ' politiken i vårt "land sådan' den utformas" av re- geringen. och den. centrala för- valtningen .har stor förkärlek för - stora + dominerande . tätorter, Dit skall allt. förläggas -enligt. deras sätt att se på samhällsutvecklin- gen, Om denna utveckling sedan : skapar enorma bostadsproblem, social — missanpassning,' ”trafik- svårigheter av stora mått. å. ena ' sidan och en' på människor och samhälleliga - förmåner, svältfödd "KOSTDEBATT MED 'KNALL EFFEKTER. CM, MN - Tyvärr kan” man inte komma iffån att debatten; kring - kost- frågorha på många sätt är verk- lighetsfrämmande, > skriver Lantmanna p ledarplats” i sitt senaste nummer. ' ,”. Många forskningsrön om kos- ten "har, hlivit ' förstasidesrubri- ker och satt igång” debatt. Det "som päåstätts av en förskare har förkastats. äv. en annan, Den sto- ra allmänheten, som torde vara mycket lyhörd för vad läkare och vetenskapsmän säger, blir Voav dötta bara villrådigare, kon- es staterar tidskriften. Den fortsät- ter med ett exempel: 'För några år sedan. var pota- tis en produkt som: man borde akta sig för om man var rädd för 'att bll fet. Senare har det bevisats att potatis inte ger upp- höv: till fettbildning, utan tvärt- om är lämpligt för den som vill bevara den slanka linjen. . 4 "Man borde inte-mtinst från jordbr ukets sida hå rätt att stäl-' da krav på näringsforskningens kvalltet, fortsätter tidskriften: Utan tvekan behöver vi en väl utbyggd näringsforskning 1 det > moderna' samhället. (Sverige har inte någon enda akademisk be-] fattning i ämnet human närings-1 forskning till skillnad mot t. ex. Finland.).. Kosten kommer alltid att be- tyda mycket för vår hälsa. Men kan näringsforskningen bedrivas utan” samband med den fysiolo- giska forskningen? är det ute- slutande kostens skull att kärl- " sjukdomarna ökar? Vilken ef- fekt har livsföringen i övrigt på kroppens förmåga att på ett rätt sätt tillgodogöra sig de olika nä- ringsämnen 'som en frisk män- niska ' förtär? ' Vilket samband finns mellan den fysiska kondi- tionen och:kroppens närlngsom; sättning?” od Detta är frågor som sällan diskuteras .. tillsammans, . menar ”Lantmannen och frågar om in- te detta är en brist på bredd i den vetenskapliga forskningen. Den moderna' människans väl- färdssjukdomar beror säkert in- te' bara på kostens sammansätt- "ning... >. i precis gvnnats av 'den. socialde- mokratiska regeringens byggpoli- "tik: de senaste åren. I går berät-» tade emellertid Handelstidningen- i' Göteborg, att det allmännyt- " tiga bostadsföretaget '”Göteborgs- bostäder” skall bygga 79 stycken hyran beräknas till 1.100 kr ida- ens penningvärde, värmek » derna ej inräknade, Någon kapi=.. talinsats fordras dock inte; ' > strna— tydligen är fråga -om, måste få / Vilka "skall bo :i”de - villorna? I varje fall inte de människor ' som står i kö för att få bygga ett ' eget hem som passar deras eko-, nomiska . möjligheter, : Är .; det. - verkligen nödvändigt > att driva, fram en så kostsam bostadsstan- ++ därd, -som det-här är :fråga: om,” samtidigt. som" egna hem, ” vilka - kan infria normala anspråk, 'om- gärdas, med "hårda" byggnadsrest- riktioner? Vi: tror. oss på förhand ;: kunna ge. uttryck för, vad de flés- ta medborgare tänker och. tycker om en sådan n bostadspoliti e SVENSKARNA OCH - DERAS | T "KÖTTBULLAR ” Pro - Den seriasté stora 'matvaneun dersökningen, som ” Björts, på initiativ -av” " jordbrukets - ”organi- . sationer, ger: en bild - av .matkul- turen i vårt länd infö ; vilken man inte, vet om "ma . skratta. eller gråta, skriver r ri Köpenskap på” ledarplats : H Det" är 'ju' ett välkänt fö 1 lande , att trist. 'enformigh mathållningen brukar vara "en : oundviklig. följd. av, låg levnads- . Standard. Men nu nar vi att gö- ;ra med en av världens absolut mest” välrkående "nationer, där . majoriteten. av : medborgarna "fullt frivilligt. inskränker. sin vardagsmeny till. falukorv, kött- bullar, kötletter, stekt nötkött, skinka och ett--par-rätter. tif; där närmare hälften aldrig äter]: lever och- över: 90 procent aldrig lammkött. eller; tunga. : Man kan av det” offentliggjor- " dav materialet dra 'slutsatsen, att den” propaganda för” att” bryta det otillfredsställande . matvane- mönstret som länge och ener- giskt bedrivits av våra närings- , fforskare och dags: och |vecko- pressen ofta skickliga' matskri- benter tydligen inte "varit till- , räcklig för sitt syfte, I utred- ningen konstateras ”ått' Het främst är: de yngre hushållen som efterfrågar ”bekväm-mat” (som falukorv, bacon:etc.) me: dan' de äldre husmödrarna kö- per kräsnare och ägnar sig 'mer åt "högförädling av de:inköpta råvarorna, Förklaringen till der na. kategoriklyvning är uppen- ” bar, Husmödrarna av yngre kul: / lar ”har' inte fått den grundliga : kunskap om köttet och dess he- > "redning som snart sagt varenda ” flicka oavsett samhällsklass fick ännu för några decenier sedan; har också en mycket” stor "del av” dem yrkesarbete ' utanför : hemmet och måste av denna an- ledning nöja sig med vad som : går fort att laga och är enkelt ; att servera. Med förbättrad eko-' nomi köper man dyrare kvali- teter men höjer i övrigt knap- past den kulinariska nivån på vardagskosten, En så : skali F en vara utan proteser, "Det 30-tal ” neurosedynskadade barn som i höst.har börjat sko- lan . har i möjligaste: mån place-. rats i vanliga skolor: 22 av dem går i skola på sin ort, placerade i en vanlig klass. Fyra barn 'går i hörselklass och fyra har fått' anstånd med skolstarten tills JE dare, De 30 har varit i skolan drygt en månad nu. Hur har det gått för dem? '.- > — Det här gätt alldeles utmärkt hittills ”i', alla Tall, säger skol, koj sulent Gulli. Hilmersson på skölöverstyrelsert, en skolan; De som: behövde speciella bryggor:-för att'ta sig till klass- rummen - hade, fått ; det..: Special- byggda: bänkar med ställbara, lock stod på" plats... Man 'hade- skaffat pergonell. hjälp till dem som be- hövde.- det. . Skrivmaskinér : och specialkonstruerade; pennor fanns; på- plats... : —N De materiella” behoven. "har inte hunnit fram i tid. Speciellt: de :ställbara . bänkarna» har 'tagit längre tid'att få fram; än vad: vi väntat; Men de som ännu: saknas kommer. :Alla barnen ska få de” hjälpmedel di ö tå BEGÅVADE. - ha' "gått helt friktionsfritt,. siger konsulent : HALmeree a "Lärarna ä nens prestationer. "De följer .med precis -:.som. de. andra" barnen, Alla rde” rieurosedynskadade : bar- nen har ovanligt hög begåvning, tack” och lov. . Lekarna : och ” umgänget. med kamraterna - löper också fint: Många 'av.: barnen har: tidigare gått i förskola: :och:har: nu same ma-; kamrater ' i skolan som ' de hade. ?' förskolan, .Det har säkert underlättat mycket. TILLSYN 7 ; Många av de neurosedynskada: de barnen kan inte förflytta sig själva. En: del: behöver ' stänjlist 3 någon 'som ser till. dem. hiälper dem, Vakar över dem så "att de inte faller; Ett litet" lätt” fall kan vara -»allvarligt för någon - som inte' har armar och kan'|ta för sig,, En liten obetänksam knuff från er kamrat och olyckan kan vara framme. NN NN ö : : ' SEXARING I SKOLA ” — Ett av de neurosedynskada- de barnen : började skolan" redan' i fjol som 'sexåring, säger konsu lent Hilmersson... . — De problem som man "haft med honom har varit just av den "typen; Han” är”ett' ovanligt livligt, barn, liksom många and- ra.' Men för honom har det varit sig bättre. än de flesta andra, , PHJÄLPTANTER” ' För att, undvika atglolyckor ska -hända "med de neurosedynskadade” "har man till en del av barnen” som: bara har till, I anställt någo; uppgift : att. Kjälpa dem tillrätta, gå med”dem på toaletten; hjälpa "dem - ut: på skolgården 'och gå med dem till matbespisningen. En. del av barnen kan inte äta själv, andra har besvär med trapporna -+| ner till. bespisningslokalen. Mam- "Det måste bli livsmedelsindu” mor och hemmafruar” har ryckt i strins. och livsmedelshandelns sak att marknadsföra och popu- larisera ett vidgat sortiment av " produkter i högförädlat skick o. med reklamens och rådgivning- ens hjälp föra in höjd matkul- » tur i de svenska hemmen. "Det är ju f£. ö. just vad som redan delvis håller på att ske” tack va- re djupfrysning o. a. nya, me- toder att framställa "och lagra" .halv- och färdigfabrikat äv de flesta slags-livsmedel» - > = in.” et PROTESERNA SVARA — "Men. så har vi ett stort problem till, säger konsulent Hil- mertsson. — Det är proteserna. Det fors- kas mycket på området, men det tar« tid. att pröva sig fram. Så länge barnen växer som de -'gör «Så måste de-byta proteser vart » halvår. Det . betyder frånvaro från skolan, Flera veckor måste de då vistas på Eugeniahemmet. De får skolundervisning där sam- tidigt som de lär sig använda "sina nya proteser, ” . . när det 2,” gäller god mat s ga av de neurosedynskadade barnen mäste, an .- liga att använda. Gasen läcker och tar slut när man bäst behöver : den, AN var. väl, förberett redan : den - -dagen då » barnen" kom "till Y vållat "en 'del- Problem. Allt” har; ; keb” ej'längre motsvärar, de: "krav — Själva arbetet 1 ökolan tycks; .| ning. av. båt. .-och. redskapsbestån- Neurosedynbarnen. i skola S oo — I Det är ett svårt arbete, Bar- men ltycker att prateserha' är svåra 'att använda. : Många” av .dem måste :ha - syrgasdrivna” pro- teser, : som strejkar, läcker' och 'där gasen -tar slut när man inte väntat det. Då vill de hellre vara utan proteser. Hal Sd 40 BARN: NÄSTA. "Höst NN Men: än så- länge har det gått bra med va: skolarbetet och "den, nya" miljön. -Vi: Häller "som bäst på att planera och för- bereda skolan. för. de .40 barn da syrgasdrivna . proteser, De är besvi Helst vill barnen ': som ska ; börja. nästa höst. vi hoppas ' det ska. gå lika bra för dem, — Hittills har -skolmyndigheter, lärare och kamrater varit myc- ket "tillmötesgående; Liksom all- mänheten. — TV-programmen '' om Peter har givit resultat. Folk tar] de' neurosedynskadade barnen för vad' de. är. Fullt. normala ' barn med normala "behov... Så länge de kan" leva ' normalt i. en vanlig skola är vi både. glada och tack samma! - st: dagarna till"; "finansädpartementet överlämnat :en skrivelse: med 'för- slag "till. dmläggning; av."den.”offi- ciella" fiskestatistiken.:-. Förslagen här utarbetats av:en särskild ar- tyrelsen och - statens .: jordbruks: mnd varit representerade; ; : «+ Bakgrunden till förslaget är att den. histillsvarande fiskestatigti- Som. statistikkonsuriehterna upp: ställer "Havsfisket har under 1950- och .60-taten intensifierats samti- digt som 'en: omfattande' upprust- I det. ägt rum... Fångsteti”1-havsfis- ket' uppgår numera: till: :300—350 milj kg per år, vilket är omkring + dubbelt så mycket'-som”i slutet av" 1940-talet; En "liknande 'ut- veckling: har: skett i-ett: flertal Med: Jesus: Med Jesus ' uti hjärtat” vi "frukta skall - Vägen, ' Sanningen” och Livet >" . skyddar oss från fall : Hans "röst 'den mahar till" os : ”Tänk, på din nästas: nöd : [el im. ej din: Gud och tacka var . dag för du har: bröd”. . ”våd gott au gör. i livet i Himlen ; skrivit. är : Min "Fader. har så” många barn! som din Yjälp begär”, så talar Jesus ofta — Han sänder «sina. små. Med : Jesus i: vårt hjärta,” de ej ilandra länder,” d riblang” "de :som [områden som ide svenska" fiskar- ibetsgrupp, i vilken. även :fiskeri- |" | drivits.” Det är främst i: [sistnämnda '- åvseenden. som. vår -fandra . ohjälpta gå. renat med' stora svårigheter. I: >» skolarbetet har han: annars skött bedriver fiske” inom "samma ; havå: na. Farhågor att fiskbestånden ej tål; den "hårda" beskattningen -: har uttalats ” av; -fiskeribiologer. . en rättvisande och" detaljerad: sta- tistisk” 'redovisning:" På - grundval | härav 'kan- bl; åa :behovet. av: fisk- beståndén.(övervägas: :Det . räcker dock . ej: enbart: med: fångstupp-- gifter, utan statistiken :måste även visa 'var, fångsterna | tagits” och |. . med vilken intensitet . fisket 'be- dessa > hittillsvarande fiskestatistik- varit bristfällig.. "Från. svensk -: sida. fö- religger i internationella samman- hang..starkt' behov. av; statistiskt välgrundade : argument:. hävda det. svenska - fiskets ntres- sen; i SA "Arbetsgruppen. "har, I "noggrant penetrerat .de . nationella och in- ternationella -'.konsumentönskemå- len samt studerat fiskestatistikens uppläggning . och" "organisation bl. 'a. i våra västliga grannländer. Omläggningsförslaget bygger ock- så i. allt väsentligt ' på. metoder som” redan +tillämpas där och i "europeiska fiskénationer, Underlaget : till den framtida 'fis- kestatistiken ” skall 'enligt. försla- get utgöras av kopior av auktions- protokoll : eller" andra” avräkning- ar, som "uppköpare i. första 'han- delsledet upprättar 'vi överta. gändet " av fångsterna." Vidare skall fiskarna vid varje leverans avlämna en "blankett med uppgift Linnéa Norold. Ett Iatande plan är Jättare att alla. Pp erade r es + ooh om : fångstplats, "fiskemetod : och "För bedömande av utvecklings. tendenserna. -behövs i första hand I för: att |. : , fl i vinter vill Paris: colffeurer att vi skall, vara kvinnliga . och ljuvt romantiska med slätkamma- de. hjässor och mjuka lockar vid kinderna, Liksom de stora mode- husen, som visat krås och volang- "Fer, markerad midja, vadlånga hjo- lar omväxlande "med de ”knäkor- ta, .och. caper, är frisörerna : inspl- "Trerade av 30-talet, . Också make upen är hemlighetsfullt. roman -itisk med -gulskugga:. på: ögonloc- ken och röd mun. « populära i Paris men liksom; kjo- larnå har håret blivit längre. YDen populäre Paris-frisören "Thérése Chardin kammar t. ex. slät hjäs- sa med sidbena, liten lock i pan- nan, en's. k. hjärtefängarkrok, och mjuka' lockar vid kinderna men även . riktigt lockiga huvu- den med lackrosetter vid öronen. Den kände Alexandre kammar ocksål lockiga - frisyrer .och före- slår .som omväxling ”lejonsvan- sar') d. Vv. S&S hårt surrade här- tofsar, - Den som vill pynta eg och pif- fa .upp frisyren litet extra har mycket, att "väljg på: Mormors- spännen, ' glitterband, lackrosetter öch "blommor är några av alter- nativen, /Det., praktiska .löshåret finns förstås också att-ta till vid festliga tillfällen, ' Thérése ' Char- din -säljer locker styckevis och gör själv ' vackra håruppsättning- ar genom att först kamma . svin- rygg 'och sedan vid denna fästa ett par hårdsprayade, lösa lockar. Make upen är romantisk och Lockarna, är fortfårande mycket f Mjukt - kvinnligt - - romantiskt | lanserat för vintera, som Tiobert samtidigt vara både smarta och blygt romantiska. ögat tecknas stort och runt med brun-svart eyeliner, som slutar, I en lustig liter cirkelpunkt i ytt- re ögonvrån, och under ögat dras små korta, streck från mitten och ut, På ögonlocken ger guldskug- ga i puderform ett diskret skim: Pn är »skandinaviskt ljus” och som. syns; På kvällen borstas'där- emot ”uldskugga på kinderha. Munnen tecknas barnsligt . rund och accentueras. med en "varmt röd färg ”Right Red” (höger-rött) — ett läppstift som döpts med tanke, på den, förestående :;frafik- omläggningen. Den varmt röda läppstiftsfärgen liksom guldet .— som . också ofta. förekommer" 1 knappar och kedjor, — står. vac- kert mot de bruna och"svarta, som lär bli de helt; dominerande färgerna I vinter. Fjollängden han. varit!" "och är fortfarande det stora: diskussions ämnet. De flesta modehusen har sänkt kjolen . till--knät och. har dessutom ett par vadlång. kap- por och kjolar, M Paris ,.butiker talar man om att sälja samma modell i tre olika längder — allt- så helt ' valfri längd. Däremot är man 'helt överens om att viskall ha ”stövelstrumpor” 1 vinter. Des- sa är gjorda i tunt, smidigt: läder och -går » långt upp. på låret. Sä- kert sköna” under kalla vihterda- gar, .men ' förmodligen. tämligen , ”ldockaktigt söt. ”Smart or” Shy” heter den nya make up Pierre frisyren. med mjuka lockar vid : 2 ”lända Parisfrisören ' ”Smart or Shy” heter Pierre Roberts nya make up. ögat tecknas stort och runt, munnen dockaktigt rund och varmt röd med det nya läppstiftet ”Right : Red”. kindernå'" här kanimats av. den svåra att.dra på; ör vintern. Den mjukt . kvinnliga : 'Thérése !Chardin, (för ” trål: och "Snurrevadsfiskot) I fisketid. , Hos, . centralbyrån "sker bearbetningen" med datamaskiner. Uppgiftslämnandet föreslås - AD obligatoriskt. 'Det blir ej betung- ande, då det för fångstmottagar-”. nas del i stor utsträckning anpas- sats till redan. tillämpade rutiner och för fiskarnas del.begränsats ' till ett: fåtal uppgifter rörande själva" fisket, vilka ej kah inhäm- ' tas på åndra vägar. . : Svenska fiskare "levererar. nu." mera” omkring 'hälften' av sin: fångst direkt till utländska upp-; köpare, i första hand de danska fiskauktionerna - i Skagen. och Hirtshals. För. att säkra rapporte- ringen . även av dessa direktlan- dade fångster : har centralbyrån hemställt att: överläggningar med uttändska myhdigheter skall -tas upp på departementsnivå. j Den nya' fiskestatistiken ”kom- mer 'ått! framläggas "i form av månadsredogörelser över 'fångst per fångstområde och ilandföring- ar. per skuststräckor och länder: En mera omfattande årsrapport avses även bli publicerad, Om- läggningen har = föreslagits ske etappvis, ' varvid, redovisningen av västkustfisket och . utlands- landningarna skell ske enligt den nya metoden från och med 1969. Omläggningen på syd- "och ost- kusten beräknas kunna genom- föras några år senare. Efter full- ständigt genomförd omläggning beräknas årskostnaden för fiske- statistiken komma att något över- stiga: 600 000 kronor. Arbetsgruppen kommer under innevarande budgetår att fullföl- ja översynen av fiskestatistiken genom att utreda frågor av Kkomp- letterande karaktär, bl.a. statis- tik. över sötvattensfiske, lönsam- (6 (ETT ORD | PÅ VÄGEN | Tacken "alltid Gud och | "Fadern: för allt i vårt Herres, Jesu. Kristi, . namn." (Ef, 5: 20). 3 ”Hur. är det' fatt, Ånneé ifrå- gadé ' Sarah; Hurst och . såg” upp . från stickningen, "Hennes. gifta rdotter; hade just kommit :in och det syntes på: henne att. någon "ting var på" tok. i | :”Jag har" varit "hos min man på. kontoret”, förklarade hon. ”Jag har inte förstått vilken press han har levat under —, att affä- rerna går så dåligt! Hang värste korikurrent -har lyckats tillskansa sig "det .ena' 'arbetet efter det andra, : Nu' har hän förlorat 'en av sina bästa arbetare. Alla-ford- ringsägare ligger. efter honom". Han vet inte om. han klarar sig utan konkurs?” so : Det såg inte ut som om "hon hade mycket att tacka Gud. för. Men . när .hon började tänka på Guds godhet . och . hans. . många löften fann hon, att. hon' hade välsignelser som hon kunde tac: ka för. Guds ord säger att han älskar oss och kan hjälpa: oss' i" varje situation; Löftena kommer från vår barmhärtige Fader: som vi vet inte överger sina barn. TRE AV FYRA av de reumatiskt sjuka R Stöd Riksinsamling Jen Kontrölgira hetsundersökningar sam -införan- det av särskilda fiskeriräkningar. mot Raatisa I 20019 | Allting blir till ro. om kvällen Allting vilar från sin dag | Minnesrika, ljuva ställen Gömmer allt i sitt behag, . Vindar, vågor, gräs och strå Barnens ystra lek också arbeta med. Men än har inte Tu kommit till skolorna där de neutosedynskadade börjat sin första termin Allt, ja, allt, det. viskar glatt Morgon kommer, till dess, » god natt. '- ALLTING BLIR TILL RO Kar ann” bäkled > tig Allting blir til. ro om natten "Allting domnar' bort en, stund, Tystnad ges ät gråt och skratten . Fågeln tystnar i sin Jund. Men när morgon åter Bryr Och en dag. .ångo randas a Alla skuggor flyktar — "flyr 4 Morgon” ler. och dagen ' andas. > Hilding Strandh, 2 Ina RR vgl på kinderna placeras äter rouge . w
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.