A- v . or i - LAHOLMS TIDNING ; Lördagen den 14 oktober 1967 Lördagen den 14 oktober 1967 iT= —=L - Ett års s villkorlig dom - "> för regeringen Wilson | - de första dagarnas diskussion” om den ekonomiska politiken, som det ett slag krände till på allvar. An-, greppen haglade fränt och ohäm- mat — det är betecknande. att kongresens enda ihållande buan- den kom när finansminister Ja- mes Callaghan under ett i öv rigt gl>nsande anförande mera parentetiskt lät undslippa sig, att han i prrcip inte hade något emot att företagen "ökade sina .vinster. I sitt avslutningsanförande' under denna . debatt 'lyckades också Wilson med det oratoriska konst- stycket, att under ett timslångt anförande dels inte en enda gång nämna EEC, dels hela tiden låta en högröstad vänsterfalang som i uppmärksamheten "fixeras kring förväg hade lovat att sälja sig vad regeringen gjort i det för- dyrt i debatterna om Vietnam och > flutna och utan att med en me- EEC-anslutningen. . ning beröra vad som sker eller När slormen bedarrat stod det vad som skall ske, .' . : klart att Wilson lyckats med det De kvardröjande stämningarna” nära nog omöjliga; och att han av ovisshet och oro kom också ännu efter tre år vid makten har = klart till' uttryck vid den följan= . kvar sin politiska magnetism, Wilz — de jvoteringen, där regeringens son förmådde . visserligen "inte ekonomiska politik godkändes vända der utbredda håglösheten .med en marginal på endast 122. .000 och oron inför framtiden i tills röster. Och onekligen var det en försikt. Men han uppnådde vad händelse som såg ut som en tan- Premiär irminister Harold Wilson måste ha anlänt till partikongres- - . &en i Scarborough väl medveten om, att' han bildligt talat skulle bli tvungen att med en kulspruta” - I ryggen forcera ett. okänt minfält. Bakom sig hade han labours fa- tala misslyckanden vid fyllnads- valen strax dessförinnan, stadigt nedåtpekande kurvor i de färska opinionspejlingarna. och en senas-—- té toppnactering av inte mindre än 550.000 inregistrerade arbetslösa. Framför sig ett motsträvigt audi- torium, representerande hela den engelska arbetarklassens acku- mulerade missnöje med regerin- - gens ekonomiska politik. Därtill som , fär honom sannolikt 'var | " väsentligare, nämligen ytterligare. en frist av. det slag som inled- des med ”de hundra dagarna” « + omedelbart: efter Valsegern, och - därmed ytterligare en tids väl- : kommen arbetsro för kabinettet, I alla avgörande voteringar ha- de regeringen klarat röstövervik- ten. — även om marginalerna. i vissa fal var äventyrligt knappa .— och det var endast på tre punkter oppositionen” från : väns- > i " ter lyckades uppnå majoritet: fråga. om Vietnam, Grekland och" en intensifiering av priskontrol- len, Men om det brännande: ak- tuella : Rhodesia inte ens; någon” . debatt, 3 Med. hänsyn till alla larmande. stridsrop inom ' labourleden -före ” kongresser, och trots, Wilsons, Browns och. Callaghans lysande. - retoriska insatser, måste det ändå” förvåna ' att regeringen ;' skulle "komma så :i: Scarborough. Det har:i detta". . samimanhing ofta” erinrats 'om vad . söm" inträffade, på : samma” plats - 1960, då Gajtskell fälldes av par- -tikongressen. . politik." Utgångsläget gr ” neralattack 'mot premiärministern — torde om möjligt ha varit. ännu gynnsammare nu: än: 1960. Men - tndå' infann sig aldrig stämnin- : gen” av ' revolt, och-' den itmäk-" Y j tige transportarbetarbasen' Frank "relativt ' billigt undan” för.. sin ; kärnvapen- . -en.ge-. ke att just gruvarbetarna i: det kritiska ögonblicket till sist släng- de över sina 400.000 röster på re- geringss'dan — måhända! som ett . tack för att regeringen strax. före | 1 kongressen. låtit meddela att ”13 engelska kolgruvor trots förlust- bringande'. verksamhet skall hål- '|' Jas i gång under den stundande vintern, NR . Slutintrycket” av mötet i Scar borough har i engelska presskom- mentarer redovisats som ett års villkorlig dom med övervakning för regeringen Wilson. Själva par- tikongressens funktion, och, be- — rättigande : har ställts , under lig debatt och på sina håll åb ropats.' som” ägo av det ålder-, domligaste - det "ålderdomliga England, som” labourpartiet som. bäst är i färd! med att 'avskaffa, Debatterna anses: också ha' av- spöglat en akut politisk leda bland såväl” partifunktionärer'. som all- | mänhet. Vänsterflygeln lider 'av. en” uppenbar brist på: entusias-' möerande ledare; - och ungdomen här" svårt att hävda sig mot de äldre och etablerade inom pårtiet — den spänning mellan generatio- . "nerna". som blivit "något ' av ett elixir' i "den : politiska debatten i; t ex Sverige, förnams således Intea alls i Scsrborough; nå "Det är under intrycket av så dana. stämningar som : Wilson -'nu : : under det skickelsedigra : år som Cousins föreföll anmärkningsvärt — väntar har att gå vidare efter — oinspirerad > när han skulle; elda. <. sina skaror till kamp. mot, Tege- , ringens sätt att regera. a "Det var egentligen endast under. vå Scarborough, följande sin "under kongresser: "ofta upprépade'devis,' att ”en regerings första" uppgift + äratt regera”, CAMILLA MISSNÖJD MED ÖLET sale fr Statsrådet Camilla ' Oannoft tycker inte om ör Det finns för i många meningslösa "varianter i ölsortImentet, säger hor i en'in- torvju, Vad hon främst är emot är volymskillnaden ! mellan de olika - flaskorna, som :' hon anser försvårar prisjämförelser, Däre- mot har statsrådet ändrat upp: fattning om 'vem som har 'upp- funnit "reklamationsrätten. Den har kooperationen infört, sa hon i ett tidigare tal. På FK:s fråga medgav hon dock att reklama- tionsrätten sedan länge finns in- skriven i köplagen, .' — Jag medger att det låter hädiskt att påpeka att konsu- menterna på många varuområ- den har för stora valmöjligheter, säger fru Odhnoff, Det gäller exempelvis” de många menings- lösa varianterna på samma sak som fortfarande finns inom en »-del varuområden och som kon- sumenterna Inte har någon gläd- je' av. Som exempelvis på varu: grupper med många meningslö- » så varlanter kan jag nämna till exempel öl, 1 olika förpackning; ar, fortsätter statsrådet, Volym- skillnaden mellan flaskor om ” 30,-33, 37,5 e€Ner 40 el ete kan inte tillgodose något större 'be- hov av valmöjligheter, utan tor- de snarast vara ägnat att försva- ra prisjämförelser. Det har ock- så visat sig vid Pris och Kar- telmämndens prisundersökning- ar i livsmedelshandein, Fri Köpenskap har vidare frå- gat statsrådet Odhnoff om hon står fast vid ett tidigare utta- lande att ”den fria reklamations- rätt som" kooperationen har in- fört är ett viktigt Inslag i kom- ”"munikatlonsprocessen " mellan detaljist, "producent och . konsu- ment, > - + Reklamatlonsrätten är väl in- gen kooperativ uppfinning, den 2 de vara ostridigt. att reklåma- tionsrätt finns även i enskild handel och att den är lagligt be- det. Som bl. a. framhållits. av' riktprisutredningen och i augus- tinumret av Råd och Rön fri- skriver sig tillverkare "i den fin- stilta texten i köpeavtal ; ofta från det ansvar som enligt köp- v-lagen "åvilar" dem ' beträffande "a i godset 'o.s.v. .” N Den utredning som. för närva- rande ser övår köplagen kom- + mer att särskilt beakta ” detta. Kooperationen synes" ha utvid-. gat reklamationsrätten till att av- se varor som ej uppvisar bris- ter i köplagens 'mening men som visat sig ej passa Köpafens " behov. A fd DET VÄSENTLIGA |! för företagens investeringsför- måga är inte att det finns till- räckligb med kapital i samhål- let, påpekar tidningen Företå garen : Det gäller ju också fördelnin- gen mellan eget kapital och lå: nat kapital, Det är det egna ka- pitalet, som "är det -riskvilliga . kapitalet, och om det inte finns .riskvilligt kapital'så kan det va- ra ganska svårt att finnansiera nya investeringar. Vill man över "huvud taget ha ett expansivt nä- ringsliv måste man acceptera det förhållandet; att näringsli- vet får möjligheter till självfi- nansiering. Men "den form av förmögenhetsbildnihg, som det- ta måste innebära, är man myc- ket orolig för på socialdemokra- tiskt håll. Där hyser man ju en hysterisk förskräckelse för ”stor- finansen” och man tycks bland de mera radikala vilja utsträcka begreppet ”storfinansen” betyd- ligt längre än t.o.m. C, H. Her- mansson gör. Statsrådet Krister Wickman trodde sig ha funnit lösningen genom 'investeringsbanken men hela uppbyggaden åv ' denna bank är sådan, att den inte ens finns ju inskriven 1 köplagen, sade FK vid intervjuen. Det tor- har praktiska möjligheter att Pröva alla de projekt, som kan när det gä äller god mat N -( .« fäst. i köplagen svarade ”statsrå- |. t Bekehgn från andsvägar har” "alltid intresserat ”mig.. Och den här tillhör utan tvivel de intressantaste, Vi reser ös- ter om Jerusalem, 'en ringlande väg som löper brant uppför bergen mot Betlehem.' > Här skymmer mga träd längre sikten.' Landskapet ligger öppet un- der himlen, utlämnande sina blek- bruna- luttningar och upplöjd sommaråkrar åt eftermidd ingen krigsskadad stad, Där man. gav sig utan strid, vilket vita t tygbitar, kalsonger, linnen, s sön- Z derskjutna flaggor, vittnar. om. ut över” ng över hur de fick bo när de kom till Israel, ”förhopp- en resignerad. ängslan, 'en fruktan som lägrat sig i' palestinaflyktingar- nas alltid lika vemodiga ögon." ' Mottagandet blir mycket hövligt- arabiskt. Vi. bjuds'. på starksötat svart arabiskt kaffe på altanen utan- för” UNWRA-byggnaden, ' ett lågt Det är ett naket och hänvänt land- 'skap. De arabiska husen tycks. ha vuxit fram. ur .den rödbruna: jor- ärm av stenskott rna: vid sidan av + En bil sönderkr. ad av. israeliska pansarvagnar ligger. sundanknuffad i :vägkanten. Den: kunde: varit 'mi- nerad, .men: var:de dligen "inte. Det svarta; blänkandé Mercedeska- rosseriet ligger: skrot blarid -sten- Solen flisorna i: en : ;klippskreva.' bränner” lacken : blek, der "som huden på mina armar. ./ - För: att : komma /' fram : tik det flyktingläger” jag - måste” vi passera / "Betlehem: Vilket inte" är det, lättaste: i.turistström- mens tid. Fromma judar, köar utan- för Rakels: gräv, "Betlehems- kvinnor] "och: barn rusar. fram framför bilen! och." vinkar: "med påsar : bräddade dén” andre. '. " Betlehem ” ä 'nen,' sönderrivna tyger: — flaggar "på: taken... Men :man ser.inga' ska- | dor på. husen. Här har man 'kapi- tulerat utan 'strid. >." Inga. granatgropa "färdas genom en, äreport som "ver- kår' ävekalad "in på benen: Det är en ”Sskranglig järnkonstruktion.. På toppen” svävar. Betlehemsstjärnan, uppmonterad för att med' sitt sken hälsa julpilgrimerna 7 -Gläns-över- sjö-och-: strand! Welcome to Bethle- Mr gränden : dår a gehomfartsvägen viker av och ned för en brant bac- ke står "på 'en husvägg i hebreisk skrift textat: Mot Hebron! Vi följer de israeliska segrarnas spår. [fishahlägret ligger strax söder om : Betlehem, De flesta husen är byggda 1951, Det är ett medel- stort flyktingläger: Före sexdagars- kriget i början av sommaren rym- de det 8.000 människor. Nu har 3000 flytt över. Jordanfloden in. i Transjordanien.- Armodet är vid en första hastig anblick inte' iögonfallande. Bonin- garna skiljer sig inte nämnvärt från den övriga bebyggelsen på västra banken av 'Jordan, På landsorten vill säga, för vi passerade nyss ett |ultramodernt villakvarter i utkan- ten av Betlehem, Det var rätlinji- ga huskuber” byggda i massiva sten- -block, Och som alltid när det är fråga om arabiska hus är de luftiga - och solavskärmande, Jag vet av er- farenhet att det är hus där man cover gott om natten. Men. natur- ligtvis är det hus för den jordanska överklassen. Så man minns med ens tydligt bakgårdarna innanför basar- stråken i Betlehems centrum, -— + : Som jämförelse med Dehishah- slägret 1967 ett ”ma'abara” (immi- grantläger) i Israel "1951: I Dehis- hah går jag över vingården för att komma till UNWRA-kontoret, Ran- korna krälar längs träställningarna över huvudet på mig. Jag går in under skuggan från citronträdets krona, + Där i ma' r'abara 51 gick jag längs ändlösa . trista 'lägergator utan grönska och skugga. Plåtskjul i sol- gasset, svarta tält och stanken från ruttna frukter. En taimudskola i en flåtbarack - ” Och jeminitiskons högljudda kla- stad, vita tygbitar — —- kalsonger, lin- | skjul. Jag. hade. väntat mig en europå som skulle: visa mig runt i lägret och informera mig om. för- hållandena. där. Istället möts jag av en "lågmäld palestinaflykting med ett Sörgset leende, mörkbruna. ssörgse". svarand ögon; s Det blir inte precis någon intervju. Vi- samtalar” mer, länge, och! sö- kände”. båda” lite tveksamma och. undrande inför, varandra; Hans stapplande. engelska: och ” svårig tt: förstå” mina] frågor. Hi mig. ett: :papper. skrivet; på er Det är ett PM för "journalister for: mölerat av:de israeliskö myndighe- terna som numera förvaltar distrik- tet. Jag. lovar följa "instruktionernat, inga" närgångna frågor om "politiska förhållanden, om 'hur det'var i Jä, grafera' inom ”lägret.; Han tillåter dock ett 'gruppfoto .på "altanen; Män grupperar: sig beredvilligt och. :un-- der”artigå leenden åt alla;håll. L. endena stelnar > när kameran. Härdig. Mottag gni: Människor i 1 krigets skugga Av n gemar Lind berg "I det ' enkla :folket kring. Mästaren. i spaltning leder ir I flykt från | verkligheten. Det är människan, ningarnas land”. Här står jag inför |- «| ning om 'att han: och. hans grannar ; inte ska stanna där i lägret. för gott, "7 ret före. kriget, hur framtiden kan I tänkas: bli; Nagslovar att inte: foto- de inte israeler”, Detta är något jag noterar, utan att kommentera, = ' . Vi ser varandra ' ögonen. Hans blick svarar något, men jag har in- gen nycke! till att avläsa: sväret, , En nästan . omärkligt ' buktande uinje lågt under solen som snarl går ned, långa stråk av brunblont och blekgrönt. Och flyktingbyn är alldeles tyst och tom och. färglös. En kvinna mellan träden, det prass« iar i vinlöven. En' flicka på. mus seny' flugorna surrar i. dörröppnin= 2en, : druvorna 'seglar i sin "inder vinrankornas nätverk. i "Vi tar farväl UNWRA-mannén utan namn tar” mig i hand. Schalém! Jag tvekar inför, det hebreiska, av skedsordet.' men: säger det; ändå. Cöod byl Han säger adjö på engel=" ska, Men sédan' och's si farväl” på arabiska, ” ST + Far. så är "det>slutligen vi som far 'väl;'men med en föthopp=' Att: det: må fara, dem : väl, att ..de må länge leva i fred i landet Allt det där man inte säger, inte talar om: att deras: liv inte" längre" ska ära flyktingarnas” liv utan ett vare 4 N t. | 21 söndagen « efter Trefaldighet - da Av kyrkoherde Sigurd Karlstrand, 8. Sandby, Lunds stift, Det var nöden som drev honom till "Jesus. : Han var: hovman, och sådana brukade inte trängas med Men nu hade nöden och' bekym; rer: stigit över tröskeln till hans hem, Hans barn låg för döden, och då var det inte fråga om nä gonting annat än att bringa hjälp: Även bland oss: blir det ofta enligt psalmens" ord: ”Om du i lyckan bortglömd är, man söker dig i nöden”, i Detta måste kyrkan på fullt allvar besinna, Liksom sin Herre måste .hon ha-hjärta för nöden och vara beredd att hjälpa, där hjälp måste ges, Och liksom sin Herre måste hon varå rustad att ge "både 'yttre och inre hjälp, bå- de för kroppens och själens nöd. Ty människan: är en enhet av kropp och själ, och varje upp- som skall hjälpas, och henne har Gud skapat med både kropp och själ." Därför är.det lika fel att glömma kroppen -för. vård om själen som att glömma själen, när. man söker . hjälpa kroppen. Både själavården "> och. socialvår- den behöver lära av :evangeliet, Liksom ' det » var nöden som drev hovmannen till Jesus, var det hjälpen, som öppnade' hans ögon för vem Jesus var, så att hus. Det låg. t Jesu gärning en . Dittnesbördets kraft, som förhjälp- te. hovmannen till tro. Ordet som Jesus uttalat, visade sig vara ett "sanningens; kraftens , och frälsningens ord! Det plev 7 bekräftat. genom den yttre hjäl- pen, som tjänarna hade att be rätta om,'när de mötte str hus- bonde med - oder, + korhmer att få leva”. Guds ord: är alltjämt "ett ft ord att trygga sig vid nade .Å. glädjens och nödens tid.: Det ett frälsningens och livets 9 Men nu som förr: vill människor na se ordet förverkligat i kärle- ingar. Ke ösditom EN hör många är "het inte, som aldrig nås av det lar de eller skrivna Gudsordet e 3 av sakramentens himmelska när degåvor. Evangeliets väg. till ges så blir nu som på Jesu ud. en yttre hjälpens, Därför är: diako nin' så omistlig i en kristen kyr- ka "Ty diakonien är kyrkans or gan för yttre: hjälp. är; Jorienl händers ämbete. Den när; in t många hjärtan: -och .hem, 'som an nars är, tillbommade för :Herre: Kristus, och den vittnar alltjämt om Kristi stora frälsarekärlek till de nödställda.: ; När Gud välsignar dess vittnesbörd, händer det att människor föras till tno, tro på Honom, som både vill hela .krop- han kom till tro med hela sitt pen och frälsa själen. ">" s DET RINGER TILL HELG: Vv ER AMMIG KLANG -. "Rärnelanda kyl ati syd ”Rännelanida kyrka”, «Dals kontrakt” + Dalsland, ” vilken nelgtålstingningen. 1 rax ”; dio kommer: lördagen” den 147 ok-. "tober, är..en av de få'svenska lantkyrkor. som är. utrustad med; inte mindre än fyra klockor: Den äldsta av dem, är: från "1743 'och alltså äldie än 'kyrkan,: som bygg: des 1773, Klockan. bär två. bibel- : misstänksamheten: är syftet med er artikel?” Och han här. tydligen' missuppfattat situatio- aen: och tror att jag: är. utsänd av Jersualem- Post, När jag förnekar saken: börjar han -tala på ' arabiska, men inser snabbt sitt nya” misstag cch börjar: i 'sin tur ett "lågmält ' samtal med, de andra lägerinvånar- ra, Därefter översätter han långsamt och på tveksam engelska vad: de sagt för mig. : Först ett exempel på livets nöd- torft. 10 kg'socker från UNWRA är inte något man svälter ihjäl av. Vi lever, inte mer. Så är det nu. Före kriget levde vi och det var värdigt kallas liv. Vi var mest jord- brukare i Palestina, Han där — han. pekar på en äldres man med ett av de vackraste ansikten jag sett — ägde flera dunam jord. Han bor där borta nu,.. och han pekar mot sinlunden jag nyss passerat. Man- nen ler och' visar med en gest sina druvklasar. Som ville han säga: också detta är nog, men inte mer än tillräckligt. "" En är lärare och förestår också skolan: här. Han fick. tidigare sin lön -av jordanska staten. Vet inte hur det blir 'nu. Men från Israels sida har man lovat att skolan ska börja "som vanligt 'mot slutet av sommaren. Jag har det bra, :säger han, andra har det sämre, Många familjer har det sämre än de flesta här, Männen arbetade före det sista” kriget i Saudarabien eller i Am man. Efter kriget har de "inte" åter- vänt. De kan inte längre skicka cengar hem. Och så möter jag den resignerade blicken i:ögonen igen, Hur ska det nu gå för dem? Ar- bete! Han slår ut med händernå. Men så pekar han ut mot huvud- vägen ner mot Hebron som just båller på att repareras, Där finns det: arbete" för oss. Men. hur länge varar det?, , Följande kommer utan någon led- tråga från min sida. ”Judarna är inte våra värsta fiender. Har aldrig: värit det, Araber och judar har le- vat tillsammans i århundraden, i fred och samarbete”. Han säger in- te vem fienden är; utpekar ingen gande. heanes ilska som sprutade öppet M "Men han säger också ”judar” "komma från de små och medel- stora företagen. Herr Wickman får förlåta — vi tror inte på de vackra löfte- na om |. investeringsbanken som lösning på problemet med den bristande... investeringsförmågan. Fr ni i komma med, era skriverier? Vad .. | emef pe äck"j j 5 det från de tättflygande. flocken, .. som ibland stryker. fram” nära :mar- ken, ibland går: kt bågar .som tvärt bryts av, om. det lysér, rött där nere på rönnarna. ”Rönnbär.:och bokollon "det , är det "bästa" berg- finkarna från norr. kan, tänka sig på höstflykten -söderut: 'Avresan från reviven brukar "börja" i sep tember . men . ännu i "november sträcker nya flockar fram på väg mot” vinterkvarteren i Danmark, Tyskland : och Nords nderna, Ännu längre söderut kan flykten gå: vid Ottenby - och : Falsterbo ringmärkta bergfinkar -har ”åter-' funnits ända nere i Italien, . Milda vintrar kan bergfinkarna stanna ' kvar i Skåne, helst om det är ett gott ' bokollonär. Det var så. senast vintern 1964—65. Men den allra värsta bergfink- ifvasionen' i modern tid utsattes Skåne för' vintern. 1915, - Den gängen beräknas 6. miljoner berg- finkar . ha . församlats ” nedanför Söderåsen; i nordvästra Skåne, Det tog fem kvart innan det bre- da och djupa sträcket på kvällen hann passera, I nattkvarteren i grandungarna. täckes marken. ef- terhand av ett flera centimeter tjockt lager av. spillning, Men så satte fåglarna . också varje: dag i sig 6&—7'ton bokollon. Så talrika kan bergfinkarna” bli vissa år.” Men förekomsten varie: Bersfinken | kommer ett att komma från ”bråkfågeln”. år - räknade. man in T Miljoner i Skäne rar Starkt. ven "om bergtinkar- na häcka även så långt söderut som i Småland, Närke och Värm- land, sträcker sig häckningsoi rådet ' vanligtvis "sällan söder om Dalälven. I Finland tycker. man sig ha. märkt att." bergfinkarna på senare år trängts längre norr- ut av bofinkarna, Det låter litet egendomligt, ' ty svenska .iaktta- gelser: visar tvärtom att det är bergfinken' som spelar herre över bofinken, "Sanningen att' säga är bergfinken en ganska bråkig få- gel, det är inte utar anledning han fått det 'svenska namnet bräkfågel. Men det: är en vacker fägel i sin blåsvarta och orange. färgade . dräkt. . . Orangefärgen finns bl. a. på - vingarnas. fram- kanter och på undersidan, över- gumpen än vit — det är ett gott skiljetecken från bofinken, vilken bergfinken i övrigt- liknar — ock- så i detaljen med de två karak- teristiska vingbanden, "Till storle- ken är de lika med en längd av 17 em. "På sången - är det emellertid lätt att skilja de två åt. Bergfin-|: kens kväkande läte ”tåhäp” in- går i den i övrigt ganska grön- finkbetonade sängen som inne. häller ett upprepat ”dschysch” och ett svagt kvitter, Varnings- lätet är ett svagt ”tsi ts”. Det är ganska fromt läte fö; i. > Västracitat: ”Glöra 1 in excälsis Deo”. (Ära från. - var. Gud i höjden)” 'och. ”Försama,. ler mig ' min” ”héliga”.' Numro IE i Klockkvartötter:bär årtalet 1792 -— i detta "fall: är: det fråga om en; otmgjutning; Till : ursprunget "kan den klockan 'därför vara den äldeta i” samlingen. De två -yngsta klockorna är från: vår. tid. med årtalet | 1934. Den ..ena :. bär; in- skriften :”Mänskobarn ”min mar ning hör/Redlig :bet och bättring = gör/Och tro på- Jesu Krist'x andra '. klockan. manar: Den ”Besök 'I Guds helgedom/Botfärdig Var och - from/Tänk' på död--och dom”. Före den "1773 byggda kyrl kähv ns. i Rännelanda en mindre £ träkyrka! Den. byggdes ut” 1726 men "var ändå så bristfällig att det .. ett från. 1757, bevarat” akt- . stycke” konstateras: ”Det är föga värt att: kosta mycken reparation på den gamla. kyrkan, vilken är snart -Över- allt bofällig,' så ' att | man måtte. vara snart: betänkt, . på att bygga en ny, då det vore bäst att bygga den av : sten”.” Det blev så vid kyrkobygget: 1773 men församlingen hade inte råd att" förse. den nya kyrkan med: torn; .Det skedde: först vid en; restaurering. utförd år 1944, och Från; den gamla träk) rkan finns "bevarade en del inventa- rier, ett. - Madönnaskåp från '1300- talet, ett helgonskåp från. sam- Bin dcessionskors, ett alet från ” 1200- i me tid och ett krucifix, troligen /
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.