, N + Organisationer utnyttjats, för: al LAHOLMS TIDNING - Fiedagen "den" 20 'oktoberi1987” - YInsjöfiskarna vid Vänern” och ennorstädes väntas inte få ersätt- ning av staten för skador, som de åsamkats på grund av de alarme- rande rapporterna om riklig före- komst 'av kvicksilver i fisk, Sta- IT Frodagda den 20 oktober 1967 IT = = tan as Kris för insjöfisket . Miljöproblemen och skydd mot förgiftningar av det slag som nu aktualiserats är en samhällelig angelägenhet. De. försummelser som begåtts är svåra att repare- ra, 'men skulden för skadeverk- av dessa kan man inte tens jordbruk att insjöfisket otvivelaktigt drab- smita ifrån, Det rättvisa är att bats av ett visst inkomstbortfall Y samhället påtar sig ersättningsan- genom. uppgifterna om kvicksil- svaret när skador uppstår av den ing som 'nu skett för in- / verförek men svårigheter föreligger att utreda omfattningen av förlusterna, . Det är en liten yrkesgrupp som blivit svårt lidande av miljö- "förstörmgar som de själva är helt oskyldiga till. I regel lever fis- karna på den fisk, som också ger dem utkomst och de. blir på så sätt utsatta för långt större me- dicinska risker än den övriga be-. folkningen, vilket endast>spora- diskt äter av en fisksort, som ge- H nom gifter kan vara hälsovådlig, sjöfiskarna.' . Frågan är också aktuell, då det " gäller kostnaderna för natur- och and miljö i andra Samhätlet har hittills i stor ut- sträckning sökt slippa ifrån eko- nomiska uppoffringar 'genom att vältra över ansvar och kostnader . på enskilda gruper av medbor- gare, på markägare, enskilda > företagare eller andra. Detta kan dock inte fortsätta i det oändliga. . I våra städer Jägges årligen ned - stora för att ordna vackra - Därtill. k den ek skadan, Hälsovårdsmyndigheterna tvingas utfärda varningar mot fisk med hög kvicksilverhalt. 4 . Skuldon' till miljöförgiftningar” i naturen delas främst av industri . "och de samhällsorgan,' som inte vidtagit. erforderliga. förebyggan- . de åtgärder. Att rättvist fördela skulden "t ex på olika fabriker som gör kvicksilverutsläpp -är självfallet svårt... Många nu ned- lagda fabriker har medverkat till förstöréisen, och de befintliga, fabrikernas utsläpp lär nog inte gå att mäta. Men även om an- svarsfrågan är svår att lösa och därmed - ersättningsskyldigheten, " kvarstår insjöfiskarhas obestridki. ga rätt att få ersättning för de skador de oförskyllt drabbats av, De 'åv" Statens jordbruksnämnd åberopade svårigheterna stt räk- na ut omfattningen av de ekono- miska förlusterna är ingen ursäkt "för att man lämnar” ersättnings= » frågan därhän, 00 wo I DEN POLITISKA DEB ++ har ”bläragsgivningen - till” po- " Htiska . partier från: företag och | Jehanda . misstänkliggöranden. . Denna ”förgrovning är allvarlig, ' Medbörgårnas -. förtroende” för | partierna -— som. är oersättliga ” komponenter" i. en "fungerande rati 1 Kån ” tendbrå' att samhällsarbete över- huvudtaget betraktas. som "något. ohederligt. Beklagligt är att det vär 'regeringspartlet,, som. borde visa större" ahsvar,. som "dragit igång smutskastningen ,kanske vill man rikta :uppmärksamhe- tan bort' från angelägna : saml]. hällsproblem, För: att' rycka -un! dan grunden för” insinuåtioner + och beskyllningar om partiers | - ekonomiska beroende,' bör: före- tagens och organisationernas;bi- drag reduceras :i betydelse! gel nom en ökning av det statliga stödet, skriver Svensk Polr tik (ep). UN k : . NÄRINGSPOLITIKEN '” ”T det närlngspolitiska" program som soclaldemokraterna och LO lagt "fram finns även ett av- "snitt. om" lokallseringspolitiken, konstaterar. Svensk: Poli tik (ep): RE Denna skall ta "hänsyn tin områdenas ekonomiska och so- .elala förhållanden”, Det heter vidare, att samhällets planlägg- ning och investeringar bön sty- 'ra företagens lokalisering, Här visar sig dirlgeringssocialismen, Företagarnas egna bedömningar : synes inte få hågon”plats i sam- manhanget. Det framgår inte på "hur många orter socialdemo- kraterna anser att man skall satsa på, Hittills har man ju 1 stor utsträckning haft LO:s nä- ringspolitiska program . Samord- nad -näringspolitik, att gå efter «och ' där . har man Järt sig att befolkningskoncentrationen "är , bra och bör eftersträvas, Fram- trädande rester av detta tän- kande finns kvar i det nya pro- gramförslaget och om eller, hur mycket ' man : fjärmat sig från . tidigare .ständpunkter . framgår Inte' klart. ri sin helhet är programmet ett förtvivlat försök att tillfredsstäl- : 10, både höger och vänstergrup- "per inom Partiet, säger tidning- en. Av naturliga skäl måste då - resultatet bli tämligen urvattnat 'och innehållslöst, Y ALTERNATIVET I MITTEN . Partiledarutfråningarna i TV nyligen gav klarhet beträffande |. alternativet till den nuvarande regeringspolitiken, säger Svensk Politik (cp): ' Efter. att det så klart slagits s fastiatt en eventuell ny rege- ring, efter ytterligare ett valne- derlag för den regerande social. demokratin, kommer att ' föra . parker och planteringar. Arbetena ”|-” bekostas med kommunala medel, och dei finns väl ingen, som ens ifrågasätter 'att fastighetsä hyresgäster eller 'andra' enskilda skall hjälpa till att betala, På landsbygden däremot är de stat-" liga eller” kommunala - bidragen till " naturvårdsändamål 'mycket blygsamma. ' Skall någon insats göras där för en trivsammare mil=". jö, eller gäller det att bära för-: lusten av en uppkommen skada,' blir det, oftast ' de enskilda som. drabbas. Detta är dålig demokrati. | "Vi vill alla njuta frukterna 'av . vårt lands naturtillgångar, och då ” bör vi också dela ansvaret för de- ras s skydd och vård.” vr vt "Här heundras några fina homslöjdsalster gjorda 4 Halland. Fr v ses - . Nilsson: ordf i i Grimeton- Gödestads CKF, Gunhild Nilsson, kassör Karin Persson och sekr Rut Ljung= Hemslöjdskonsulent Kerstin . falk samt Lisa och Gulli Andersson. tas "att "den halländska gumman var hon gick, « Man anord- nade 'också ”binnegillen”, -då man "och arbetade med > Nilsson, Halmstad, . gästade på ! | stickad -tisdagen” Frillesberg i Frillesås ; . : och . på d Gri kom till - bygdegård, där hon berättade ' ”om den halländska hemslöjden samt Visade prov. på en mängd ; fina "hemslöjdsalster ' gjorda i . Halland, Det är CKF i de olika ' bygderna, 'som anordnar dessa” - höva: spilla-. tid . och: krafter. på: att. diskutera vilka. partier. som skall ingå i' en ny regering. Huvudsaken är att. väljarna får klårt ' besked om . vilken "politik som skall föras. För; högerpar- "tiet;: som tillsammans "med' cen- terpartiet . och' folkpartiet - till främsta uppgift att sätta, so-” .cialismen .i. minoritet, "borde det inte 'vara så svårt att. välja. mel] lan "socialdemokKratisk” Politik » 10. mittenpolitik.. "Herr - Hedlund slog fast . att! "centern inte ”kömnier att: :kom- å promissa "med. högern om: nägra principiella - ståndpunk Där- med är, det. av ringa intr sseom P.PILLER MED MATEN? Det sägs” att” det . inom "kort kan" bli aktuellt att preparera livsmedel ' med' "preventivpiller föratt stoppa” befolkningsexplo- ; "eftersom" "individuella prev intivmetoder :” inte. - Ordbrukarnas. Fö- ir en i ngsb 1 ad "kommenterar: H Biftersom : upplysning: om ch : propagända för barnbegränsning främst i u-länderna hittills' inte. gett avsett. resultat '— 'kvinnor- na själva ehgagerar sig endast': motvilligt "i - problemen — blir ' har |: ”jatt 't o om så "lång ” under 30-åriga kriget stickade” man "8 k rådgivningsd; I Frilles-, : borde: mani inte Ytterligare be lör ås hade bara. ett 20-tal damer” | . mött upp, men i Grimeton var det nästan: dubbelt upp. Att” frillesåsborna- var så få ' berod-' " de väl till stor del på det myc-'. na regnandet och det 'dåliga : vädret överhuvudtaget; Konsu Jent' Nilsson” berättade först li tek i över Hall dssö näden och den halländska stick ningen” och. därefter ', berättade; - ; :hon-om -hemslöjdens övriga tex - tilier, - : 'Sömnaden o stickni gen är. e” två "saker," som” vi” bevara, i, Halland, "såde. konsulent Nilsson bl a. När det gäller söm- nåden kommer: den från norra de-' ..'den åv' vårt landskap: medan stick-' , ningen hör hemma i söder, ' Vi vet; :tillba "söm ä . beställning: Det ber "män kanske till sist tviäigad ”tilt "na skal" fortsätta att. räcker |-- i abort, som "många på. våra bredd- . med 'den : medicihska forskning- gripa 'metoder. som” den .antyd- "da, "Det : låter " kanske : olustigt, -.men "något: mäste ju ändå: göras för att inte'de svältande skaror- Xa, . Hur som helst; — värré än fri. gradér hoppas på att vi skall få kan "det! väl inte vara att staten ens hjälp reglerar” antalet ny- | Tänder som, redan är, överbefolkade; M 3 : sina: stickningar; Den här 'speciella mönsterstickningen har brett ut sig även utanför vårt lands gränser, Den har spårats ända bort i Ryssland. ”.— När hemslöjden i Laholm star- tade 1912 siickade man mycket, som skickades till Paris, berättade kon- sulent: Nilsson vidare. Det var främst koftor 'i rött, blått och vitt, men man gjorde "också schalar i ide franska färgerna. ” — Då det gäller åörnnaden kom- mer den främst från norra Halland, mellan ' Varberg och ; Kungsbacka, fortsatte :-konsulent : Nilssoxi. "1955 "gjorde Hemslöjden” en ”inväntering' för att" ses vad som”fanns i hal- "landssöm. Man trodde först-att det |-bara var:i! rosa,' men fann att: fär- | gerna unsprungligen varit "rött och blått... både i. söm- 1 a beundra- de darhetna "en" vacker duk, ”Hal- landsringen”, "och en "kudde ”Fem böttnar”.: förr gjorde "dessa: bottnar lade man | helt. enkelt ett tefat ovanpå: duken och sedan fyllde; man i detta allt, |, efter tycke och smak. Ett fint bros ”derat örngottsmönster hörde också till de fina sömnedsalsterna; Desss: utom visadeå en "löpare; av, mo- dernt 'snitt, där man gjort en. upp- . ställning ' av: hallandssöm; Vidare finns”det små söta påsar och hjär-" tan att förvara lavendel i och des-" sa -är också broderade. med; landssöm. +” Bland det, riga: utställnings-" "materialet fanns ' också :träsaker gjorda 'av' slöjdlärare .Erik Lundén i Laholm; och keramikskålar av Ha- rald Cederholm, Varberg. Flamsk vävnad i gåmla' och nya mönster en framstegsvänlig och social -politik på ickesocialistisk grund, i [ Dagens handelsgödsel framställs i stora, moderna kemiska fabriker med Taft," . delsgödselns hjälp har den tidigare oreflekterade rovdriften ersatts av ; selanvändningen g ST 5 5 SITS SS ÖR | SS SIS SSI SSD SR SÄ hal | ”hemslöjdskonsulent Kerstin visades "också liksom en | hel del annat, som hör. till det :finaste i den halländska hemslöjden: ' | ” . Efter konsulent Nilssons föredrag fick damerna tillfälle att fråga om saker i det aktuella ämnet. "+ "X . STULET? vt Springgrabben "blev en mörk vinterkväll. stoppad av: en: patrul- |t lerande "poliskonstapel, = "-; + — Varför har du inget” bakly- då. mäste rom - ha det. finns: ju inget häl Ita århundrade. Den tegelornerade i DET RINGER TILL HELG; Västerlövsta kyrka i | Uppland,. från vilken helgmålsringningen, i radio kommer lördagen den 21 oktober, är . med ' sin sengotiska' interiör .en av de. vackraste -av våra medeltidskyrkor. Till der ytt- re ger .den emellertid Inget älder- domligt intryck. — - tornet bygg- des på 1800-talet och den ståtliga tornspiran är från början av det- grästenskyrkan uppfördeg ' om- kring. 1465. och bevarar. i sakri- stian. och. norra korsarmen rester av murverk från en :; mm äldre stenkyrka, Från. denna ' äldre kyr-' ka: finns också I behåll «en: dop-. efter något. bak- ', umfkrucifix från 1300-talet, >: funt från .1200-tålet och ett tri - Ett ..utmärkande drag för . a ;Jhar' varit att. ersätta :den oreflek- Det| första steget "nå denna ,väg har varit. att .med' hjälp "av, handels- gödselindustrin: >byggar': upp sven kontinuerlig tillförset av växtnä- ' ring till jordarna som ersättning ” för 'fortförselny.” med skördepro- | dukterna im. mm, Det. framhäller professor ven Jansson,. Lantbrukshögskolan, n artikel om” växtnäring. och; ärdsutveckling" 1. » tidskri Växtnäringsnytt.. +; Man brukar , MUppskatta männi- skosläktets ” ålder till ungef et en miljon år. 99” procent” av denna tidsrymd har "människan" varit vilde, . sam- laré och jägare," '.. 1 procenq av tiden — eller un- olja och elkraft som huvudingredienser. Med 'han em medveten växtnäringshushållning. En stegring av .£öd-. : er ökade skördar ..., - gefär 10.000 år — "har hort varit” jordbrukare," - i "UC Tendensen uhder 1900-talet | "kommit, desto tydligare har vis- . sa utvecklingsdrag förmärkts, vil . kas effekt varit att motverka rov- . mitten av 1800-talet, Då löstes ” följd av. lagen om, tillväxtfakto. -av. spannmålsskördarna .och en utbytet” gom" stadsbo är hon kanske någ Ira tusen år yngre, som” medbor- näustrisamnället. har hon” endast nägra”, decennier på nacken: Grunden för de; senaste 10.000 årens kultur-, och + svälfärdsutveck- ling får anses” ligga i att. män- niskan då kunnat: bli bofast-och | fått. riklig tillgång på föda, o "KULTURUTVECKLING." För att "bli i stånd att föra ut- vecklingen” framåt måste :'de'en- : skilda: individerna! k/ samhället — eller åtminstone en del av dem ha tid : och tillfälle. at vara "att meditera” och filosofera, att specialisera sig, att' forska och 'göra "uppfinningar": = + Den snabba kulturutvecklingen blir knuten till ett differentierat samhälle, ett samhälle där inte alla. måste bidra till uppehället för dagen. "Endast. bofast och tryggad livs- medelstillgång kan lägga grun- den till. ett sådant differentierat samhälle, Endast den medvetna växtodlingen ..— : jordbruket kan; leda till den bofasthet .och "tryggade - livsmedelstilgång som : här . erfordras. - Ju längre, in på 1900-talet > vi la driften och ” slöseriet ” | medelsproduktionen. : VÄXTNAÄRINGENS GATA. Grunden: till. denna positiva ut- veckling - lades när den experi mentellt - arbetande. :jordbruks- . forskningen började. $t2' form. i inom -livs- växtnäringens gåta. Den på växtnäringskäiran divekt grundade användningen av han- delsgödsel påbörjades visserligen ” under 1800-talet, men det är först in på 1900-talet som handelsgöd- seln utvecklades till en .produk- tionsfaktor av betydelse. - Att den direkta tillförseln av växtnäring i form av handels- gödsel bör utöva -ett starkt in- flytaride - på » "produktivitetssteg- ringen inom växtnäringsjordbru- ket är ju helt naturligt och en rernas verkan, - GÖDSEL OCH . SKÖRD, Det finns en del statistiskt ma- terial .över- skördeutveckling och handelsgödselanvändning, Den här sammanställningen, gäller — fyra' västeuropeiska länden under tids- perioden 1935—-58,. ' - Frankrike: period 1935/30 skörd -dt/ha 14,9, .gödselförbrukning in dex+ 37, 1939/81 16,2, 46, 1956/ 58 22,8, 81: Sto britanien: riod : 1935/39 21,1, 59, 1949/51 24,7, 111, "1956/58 28,0, 141. Belgien: period 1935/39 24,1;. 178, 1949/51 811, 261,. 1956/58” 32,2, . 349, Holland: period 1935/39 27,2, 337, 1949/51 31,2, . 386, 1956/58 33,1, 439. +- Summan av N + P0, + K.O i kg per ha och år. on «I samtliga fall har en ökning stegring : av gödselanvändnin ägt. rum... De båda företeelserna visar ett klart samband, som föl. .jer lagen om det. Feavtagande mer- 500-årig oolandskyrka” : : : Dl zu "> med: rika köns av dt intek så store atter, Västerlövsta kyrka är 'ganska' exakt 500 år gammal — mer, den : ståtliga spiran på klocktornet kom på. sin plats först år 1903, typ: av senmed tidå kyrkor som Västerlövsta. stillhör är att ovan- för sakristiar funnits ett tryta me, som. med en. vid båge Ööpp- nat sig mot koret. I denna 8: 'k. ”gapskulle”. hade” kören förr sin plats. Vid den senaste' ”restaure- ringen av kyrkan — på 1950-talet — blev det"möjligt att rekönistru= era denna senmedeltidens körläk- tare.: Delvis bibehållen är också den. senmedeltida . utformningen . valven; omformade till burleska figurer. med i puts modellerade ansikten, sk. ”gubbvalv”. sr Av kyrkans . kalkmålningar: oret Viss Tiknet med och" figurrikt a arskäp, tillverkat omkring -1520 :i ”Jan "de, Molders verkstad i. Antwerpen, är' av den typ'som, kallas” mysterieskåp. Mål- ningarna "på ' 0 rrarma är ägnade Kristi | passionshistort- en, : En. för Sverige nära” nog nik jkyrkohistorlska.klenod + skänktes muséét. och förvaras nu i Statens | historiska. museum, Det är; en Kristi: grav”, er ”träskulp- tur som troligén' är ett verk av Enköpings-mästarer: | Larg”+. Ger- | mundsson, Denna ; > framställning fav'den döde Kristus: vilande Fen kista” hade : under medeltiden många | motsvarigheter: i, andra svenska kyrkor. Vid: ceremonier- mn vändning på långfredagen: 'och påskdagens morgon, då. man, med hjälp. av ”den - på et; dramatiskt och åskådligt sätt kunde. fram- ställa ” grävläg; ingen” och” upp- ståndelsen. I de &-k. PRannsakning na om "antikviteter” .— redogörelse för fornlämningar och :histöriska märkvärdigheter författad under 1600-talet — - omnämnes..” denna Kristi gräv ic Västerlövsta "som " särskiad - märkvärdighet:: Den beskrivs som .”en brädekista mi lad, - varuti Kristi beläte ligger och kallas för Kristi grav, det många orters folk anlänt "haver i forna :tider, att visa” Kristus därmed tjänst och ära och under 2 |iocke på OR slickat.'med rna” att; dej och nött” t är mycket, slätt Av de båda. Klockorna 4 i Väster- lövsta. är liliklockan : :gjuten:-är 1721.. och storkltockan 1717, den senare” en omgjutning, av äldre från 1515 och ” 140: 9 klockor PA VÄGEN 2 Jag. vet, På vem jag. tror, mmäkt? 8 är viss om att. han är vara, sat för ”den dagen” be som ha betrott. (2 "Tim,- 1 å2deer rg Nittio år : de vän oc år. Tack gammal avled min e& n Pastor under många are hans” tiga mfl personlig närmare håde jag kommit: Gud Strax före sin en minnes, död gav ham mig gåva 'som- kanske inte id nade S stort värde I och för sig var. Utkar var dyrbar för mig, Det dikni astet till en av hang pre. ' Gud”. Sar ÖVer ämneg ”Trospå der ett länge gudsmar, hade un- ärt sig v.öt liv som förkunnare tro å vad det ville .säga att”ha På Gud. Han kunde i san nin; hn jag trotnat ”Jag i vet, på vem har någonsinbkänt - sus gjorde, Han. visste Tv "älskade honom och ände han sig Sveg. i hans "desto -lyckli- vän dbar, FA balanserad och an; aldrig 'aehlir hon; Gud=övarger och Som - tror på: honom ENN IN I LaX lö der, ämnar sitt liv-i hans här av- valven, 'med strålarna i.stjärn- H na till påsken kom : den till an: 1876 av Västerlövsta till Nordiska” ” ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.