2 > ' ' ' Då a . - Md X : ' y ' ” | : : . Nu Sa ee - vs : ” : | | i N mysdagen den 24 oktober. 1967 4. | I oa . s LAHOLMS TIDNING, : ; —— - | "Tisdagen den 22 oktober 1967 sin mening gällande när dess = — LT 5 angelägenheter avhandlas. Skil, , De många exempel på den ka- tastrofala” bostadsbristen som under senare tid redovisats I framförallt TV:s Fokusprogram har avslöjat tidigare mindre uppmärksammade brister i sam- ordningen mellan myndigheter som närmast har det gamhälle- liga ansvaret för barnafamiljers - situation. Så kan $ ex. hälso- vårdsnämnder . inte känna till att familjer bor i direkt hälso- vådliga bostäder, . barnavårds-! nämnd. vill ”hjälpa” respektive". familj genom att placera bar- nen i fosterhem tills bostad är » ordnad och till sist förklarar bostadsförmedling att någon bättre bostad inte går att upp- bringa 'eller "att vederbörande familj i vanlig ordning får stäl- 'la sig ' bostadskön' och vänta "de sju, åtta eller upptill tio åren som 'alla andra.'| : I 'en interpellation till inri- ' kesministern vill 'hr Börjesson 1 Falköpingen (cp) ha en redo- visning äv hur 'man ' bedömer en familjs behov av. bostad och - om inrikesministern vill med- verka till en bättre samordning mean berörda myndigheter här det gäller bedömmingen. En: så- ' dan : redovisning. från det an- svarlga” statsrådets "sida skulle hälsas . med tillfredsställelse av alla dem som blir hårdast drab- bade av bostadsnöden. '' . När en familj i svåra bostads- förhållanden drabbas av er olyc- ka "och: denna blir 'Uppmärk- sammad. !av - både ' myndigheter |. och allmänhet visar det.sig att ; inget av de samhällsorgan som å av naturliga skäl på tidigt sta- dium borde ha, varit" inkopb- ' lade" på fallet” påtar sig. ansva- rét för. det inträffade, I'sämsta fajl.i har. man ingen! kännedom. valls om ' de "förhållanden - som «förorsakat tragedin 1'&n "farhj. Ett: flagrant . exempel, på; den bristfälliga samordningen utgjor- de det tragiska dödsfallet. i Häs- selby strax. utanför. Stockholm | . Eh fembarnsmor hade 1 fem års tid bott 1.en' Helt. undermålig Hiten" stuga meéd/;sina barn": och "dog 1 ensamhet utan hjälp. när ' hon skulle föda sitt sjätte barn, Den. påföljande. utrbdningern: vi- sade att Ingen av de:nämnder Bostadsnödens offer. - i - . tagit Gel av familjens svåra förhållanden och redan , för länge sedan vidtagit. nödvändi- ga åtgärder som kunde" ha :för- hindrat den tragiska utgängen kände” sig skyldig ' till någon uraktlåtenhet, fees Förutom en effektiv: samord- ” ning mellan de organ som när- mast ansvarar för den samhälle- Nga familjevården har man an- ledning fråga sig hur och om överhuvudtaget den uppsökande verksamheten fungerar när det gäller barnfemiljer , i helt un. dermåliga — bostadsförhällanden. Det' är. känt: att '.man- ibland -hänvisar till personalbrist och otillräckliga . ekonomiska resur- ser, Här liksom på många and- ra områden måste emellertid de bättre resultat som kunde vin- nås genom ökade resurser i hög "grad vara inte bara" ur huma- nitär synpunkt nödvändiga att söka åstadkomma utan även eko- nomiskt helt 'försvarbara. En familj i. långvarig "misär. Kostar samhället självfallet mycket mer pengar än om man" hjälper den på fötter för att själv så längt möjligt klara sin sutationi. . mande i b stadsnöden , är den "familjesplittring som”. blir .följ- den i alltför många fall 'och då särskilt. när. barnen. skiljs. från föräldrarna” ”tills bostadsfrågan kan ordnas” som -det heter. In sådan åtgärd är inte ägnad”att Vösa "familjens 'svärigheter,” i flesta fall imnebär den'en ännu större börda för den" att bära. -De många exempel som. redo- visats från .bostadsbristeng Sve- rige borde rimligtvis leda till en ing ående. : riksdagsdebatt” r:om ofgan och för en fö av.:den. uppsökande 4 delse "man , tillmäter. familjen. i samhället 'är -det' samhällets skyldighet ! se ”tillj. att sådana uppenbara brister. som nu före- som rimligtvis borde 'aktivt haj . ligger snarast elimineras: När statsministern för någon tid. sedan utfrågades inför TV-publi-., ken kom naturligt nog bostads frågan art. spela/ stor foll i. dis- kussionen, . Svaren från herr' Er-' lander' kom emellertid "att 'som . vanligt röra sig på slingriga vä- - . gar. Bl a förklarade han att det ' ej är möjligt lova någon förbätt- et . > ring 4 bostadssituationen 1” ett” "progressivt samhälle”, I sanning - en underlig förklaring, Många bland TV-publiken måste ha fun= nit sina gängse tankegångar or- dentligt ställda åt sidan, De mås- te haft svårt att fatta, varför man . . inte i ev progressivt samhälle skulle kurna-förbättra bostadssi2 tuationen,; De flesta anser väl, att just ett progressivt samhälle bor- de skapa de bästa tänkbara för- utsättningarna för att vi skall ha "råd att förbättra bostadssituatio- nen — ett klara bostadskrisen; som 'det beter. En första förut- sättning för att detta skall kunna ske förefaller vanligt folk vara, att det fjuns samlade ekonomiska : förutsättningar att satsa mer på bostadsproduktionen, d v s att. samhället är ”progréssivt”, att vi producerar mer och mer, så att- bostäderna kan få en allt större tribut, N - Om det inte vore så, skulle vi. ju knapnast ha anledning önska oss ett progressivt samhälle, Bo- stadsområdet är till synes ett av : de få områden, där vi har en för många människor påtaglig. brist samt därtill sådana prislägen att ' många av kostnadsskäl tvingas avstå från den åtrådda standard- förbättringen, Om en"örbättring på detta viktiga område inte kan ske i ett progressivt samhälle, är ” det inte då bättre att vi nöjer oss . med en mindre ”progressivitet”? . Tanken är naturligtvis lika be- fängd som herr Erlanders miss- / HUR SKAPA EN DEMOKRA- TISK SKOLA? . Inför TCO:s utbildningsdagar 2S—29 oktober har Lärartid- ningen/Svensk Skoltid- ning i sitt senaste nummer apostroferat utbildningsdagarnas - tema Skola i-demokrati. I ett reportage från Sofia grundskola i Stockholm redogör rektor, lä- rare och elever om de uppfattar sin skola och skolan i allmänhet som demokratisk. Yrkesskolan > + > progressiva > s :samhället: lyckade. förklaring, 'Det är klart att det progressiva samhället — om vi hu skall fortsätta med att slita ordet ifråga — borde erbjuda det bästa utgångsläget för att av- skaffa såväl den ena som den and... | ra+ bristen i en del. människors dagliga liv. Felet måste ligga på ett annat plan, sort Varför kom inte statsministern, som är en i samhällsfrågor väl be=/ vandrad man, på idén att söka åt- minstoye ' delförklaringar, Det är nödvändigt att. gå den vägen, ty det är många olika förhållanden, som. tillsammans: bildar grunden för den 'trista bostadssituationen.' Kanske vågar vi ge herr Erlan- der ett uppslag till nästa diskus- sion, Hur vore det, att försöka del- - förklara — med ' den » belastning byggverksamheten är : utsatt för genom ' de extremt höga lönerna iNX branschen.” löner som tycks lig- ga långt över vad som betalas för! andra liknande prestationer ' och som bättre än något annat är av-' skärmat från konkurrens utifrån, Kan det inte dessutom tänkas, , att en viss reglering i samhället kan ha överlevt sig själv och i vissa fal ha skärpt krissituatio- nen? Vi tänker på hyresreglerin- gen, som ställer hyresvärdarna i en situation, som av desså ibland. upplevs som rättslöshet, Har inte detta bidvegit till rivningar, som i engpåtvingad situation kan ge bättre -r2sultat än att låta. huset. stå och låta hyresgästerna bo kvar till en kanske alltför hårt ”reglera1l hyra. Processen aktiveras av allt att döma genom ”pålapp- ningen” med statliga och kommu-, nala subventioner, som i vissa fall »tar bort motiven för 'sparsamhet från arkitekters och byggherrars sida, Vi väntar oss bättre idéri- kedom från statsministerns sida, då han nästa gång ställs inför uppgiften att förklara orsakerna till ett av de mest olustiga proble- men i vårt nuvarande samhälle. "th med sin starka anknytning till näringslivet kanske har den bäs- ta förutsättningen att -genomfö- ra en'"demokratisering av sko- lan ansek man i Nacka yrkes- skola, or tt | På ledarplats konstaterar tid- ningen bl. a.: Skolan kan bli och är redan demokratisk i den me- ningen att alla inom den verk- samma har möjlighete att göra "Det utan tvekan mest bekläm- | ten.. Med hänsyn till" (den ”bety-] ; da instanser, institutioner, "räd kanské inte alltid fullt tillfreds- ställande eftersom de är under uppbyggrnäd — där inte bara be- fattningshavare av olika katego- rier I samverkar med värandra utan' även elev- och) målsmanna.- . representanter ' kan och bör Yframföra -synpunkter. . : Skoldemokrati sedd ur denna synvinkel :'betyder emellertid också att samtliga i samrådet .medagerande måste anamma, de demokratiska spelreglerna — ett majoritetsbeslut, Tyvärr måste vi konstatera att detta inte all- tid varit fallet. Det talas alltför ofta om - medbestämmanderätt, "krävs plats i beslutande eller rådgivande församlingär, men när den positionen uppnåtts är villigheten att acceptera den de- mokratiska beslutsprocessen in- te alltid "lika stor. Ska undervisningen vara de- mokratisk i den meningen att den tar hänsyn till:varje i un- dervisningsprocessen : deltagande individs intressen och möjlighe- ter måste också lärarens 'intres- sen och möjligheter att bedriva undervisning . beaktas. nd Alltför ofta får läraren i des- ' sa sammanhang framstå som den ”auktoritäre, eller den som måste sägas emot. Ur '”lärarsynpunkt ärj deta "synnerligen : beklagligt. ,Liraren ' vill : samarbeta : med eleverna, vill .ett ömsesidigt gi- vande och tagande, ett utbyte av åsikter, vill tillsammans med eleverna forska sig fram till ett resultat och , glädjas - med dem över detta. Ingen. lärare ,känner glädje över att enbart ha informerat. Också” här ska - alltså "demokratiska spelregler , tillämpas. ' Söker alltså läraren! tillgodose elevernas vetgirighet på olika områden, ska heller in- te eleverna sabotera detta genom bristande ' självdisciplin, Då .åsi- dosätts desså spelregler likaväl "som när lärare inte respekterar elevers självklara. rätt att, inom :ramen för normal umgängeston, ; Opponera och ' vara frågvisa, -- so en intressant "artikel redo- gör Göran, Ajmer vid Stockholms universitets. etnografiska > insti- "tution' för "olika" former. av /ide- ologisk. inlärning i' folkrepubli- "ken, Kina.- Medan vi,här i lan- 'det konstaterar ett” allt djupare "engagemang 1 skolans”och :ut- bildningens” uppbyggnad ”.i en : demokratisk anda får:vi här en ; jämförelse! med . förhålland » en "kommunistisk 'stat;'; > + DYRORTSFRÅGAN +. . "arna om .statstjänstemarinalöner-' : ha, Bestämda krav på en reform? : av ortsgrupperingen” 'rese flera håll i landet; LO:s” stats- . grupp 3, som man :' närmast vill --Ha bort, slopas i två etapper med : början 1988.. TCO-s '(TCO:s stat. "liga sektör), kommer att i'vin- »terns förhandlingar kräva” att : spännvidden mellan ortsgrupp 3 : och 4 minskas till hälften.: Där-. . till kommer" man att. föreslå Vis- : sä. regionala reformer. Kostna- "den. beräknas till drygt.100 mil- : joner kronor, "Cs co. AN "En successiv avveckling av he- la ”dyrortssystemet är ett seg- slitet. problem 'som med jämna "mellanrum också dyker upp i riksdagen. Där har. centern gått . i-spetsen. för att eliminera de " orättvisor Ortsgrupperingen ska- ' pat. Reförmeringen har emellér- tid gätt långsamt och det är ' uppenbart att de' statsansällda inte låter sig nöja med utveck- .lingen.' > ” Av intresse skall bli hur sta- "ten 'som förhandlingspart mö- ter,/de åter aktualiserade kra- . ven på reformering av ortsgrup- . peringen. Civilminister Hans Gustafsson har som bekant inte dragit sig för att då och då sä- ga. sin mening i. lönepolitiska' "frågor, .. Uttalandena har retat gallan 'hos LO:s statstjänarkar- ten vars, ledning gått så längt att man begärt hans huvud på ett fat. FL a . Kommer statsrådet Gustafsson att tiga still i dyrortsfrågan? ' ARBETARRÖRELSENS nya '14-punktsprogram anvisar två vägar för vår framtida eko- : nomiska politik, — den ena är »en utjämning av inkomster och förmögenheter, den andra ut- trycker kravet på samverkan mellån samhälle och näringsliv vid omstruktureringen av nä- ringslivet skriver tidningen Vi: Arbetarrörelsens nya 14-punkts- program med nyckelorden ”in- syn” ”inflytande” och ”samord- ning” betecknas som ”ett sam- lande grepp över problemen”. Det markerar också klart att man inom arbetarrörelsen er. känner att de grupper inom nä- ringslivet, som kritiseras för maktkoncentration och verkliga eller potentiella risker för makt- missbruk, är starkt etablerade och förfogar över trimmade ”ap- Parater” som gör dem väl skic- kade att utifrån sina förutsätt | och samarbetsorgan fungerar. — ena it tjänarkartell kräver. att. orts- | ling och samhällets omdani ROLAND 'SVENSSON: oCcR per och böcker ' har redan börjat plockas 1, På '!arbetsbordet är mar I terial framlagt. Utanfön ateljén! "står - en nästan : färdig tavla i |: tempera... Motiv med skärgård och I öar. Klippöar? Himmel och moln speglar sig 1- vattnet. Fiskare: i båt. Inne 'i.' ateljén: ' litografier, teckningar, akvareller ' och. pas- teller. Det Ne en > En bild av verksamhet och ak- tiviteti esset on nee - Roland Svensson. tänder en. fo : i soff- togenlampa, 'Slår sig 'ner hörnet. ' Tänder pipa tar: om "sina. öar, tivt ; Möja, Gillöga,; Hebriderna, Shet- landsöarna,', Tristän” da. Cuanha och : många "andra, «ev sunsen sl ,; Det började "på Och: Roland. :Svensso na skärgården — natu niskor. Skildrade' den lorZ Ti. slut också” följdes: äv flera, öar; Öar "som läg Öar med. exotiskt klingan Dem skildrade ; Han” ocks + fjärran. | namn. ör” ö; "från: — ön'ha j a och själv- klar avgränsning.” är. finns; sam- -fundslivet i ett ” koncentrat... Jag har uppsökt. många öar och öar som har. var iellt :isolerade; S förmer, Jag har: återkommit till mina: öar och jag har; kunnat, föl- ja'de förändringar som , avtecknar sig och följa. individernäs utveck- ng! på ett . särdeles .:naket "sätt." or. »Man&kan: också kartlägga de "impulser ” som "påverkat ' den :'10o- kala utvecklingen;- ul "Roland. Svensson ' har fört dag- ningar driva ett lönsamt närings- liv. Kruxet.: för: socialdemokra- tin är bl.'a. att det nya pro- grammet inte anger :vilka cen- trala instrument : man” skall .an- vända eller utforma” för att va- ra 'korrektiv och kunna -utöva konkurren$ på ett nytt sätt. : . : Vid en' presskonferens marke- "rades. problemet ytterligare ge- nom muntliga kommentarer från ansvarigt håll.: LO:s. Claes-Erik " Odhner, huvudförfattaren; :om- taläåde , att ”basorganisationen” var ämnad att läggas, inom Kris: ter Wickmans - ekonomideparte- ment. Men statsministern . för- klarade - ögonblicket senare att regeringen : inte ämnar - skapa något ”riktigt” näringslivsdepar- tement under det närmaste året, inte- ens. till namnet .: (men hr Wickman får dock en'egen hu- vudtitel : i nästa: statsverkspro- position).- Frågan är om det räc- ker för att få. löven att växa från ”plankan”, «03 . Hr ' Erlander erkände också att ”basorganisationen”,,, alltså det som det s.k, privata närings- livet tryggar genom en skicklig central rekryteringspolitik, ' är "en permanent flaskhals. Med andra ord: tillgången på kvali- ficerat folk i nyckelbefattningar inom ”åpparaten”. kan bli den "faktor som bestämmer om man skall "lyckas få den ”insyn” och det ”inflytande” som är de röda ränderna för framtiden. Betecknas 'l4-punktsprogram- met som trivialt behäver : det inte uteslutande uppfattas 'som en anmärkning, Det är pragma- tiker som skrivit programmet. Dé använder inte ordet ”socia- lism” i vardagslag. De utnyttjar en terminologi som motparten begriper. De talar som bankdi- rektörer. — Men -värderingarna skiljer dem åt. Kånske kommer de 40 sidorna att betecknas som ett viktigt dokument, en gräns- linje mellan den unga genera- tionen sötialdemokrater och den äldre. I varje fall skrev aldrig Ernst Wigforss program på det här sättets ' . Frågan är bara om hans unga efterföljare får någon chans att verkställa Programmet . innan makten bytt ägare, Att Roslagen skulle vara ”utmålat”, som vissa konst: ligt, menar han, bara att någon konstnär kan en - Sn rer hävd i en vision av och framåt, I dem har han både i ord och bild skildrat sina 'upp- levelser och . sina reflexioner. Från 1966 skriver har: ”När man möter en främmande miljö med nya sedvänjor, nya arbetsbruk; så "frågar många med ”en ofta undermedveten' kritik:: Varför gör de inte så' eller sä? Det är nyt- tigare att formulera sin "undran med orden: Varför gör de så”? " Med 'människor på öar är det något .. särskilt, . menar - han. En självständighet ' och en "värdighet och : 'en-- stolt skygghet.” som) är "isvår att" förklara. Inte så att de generellt - Ä gäåré; eller. bättre :än” andra : mä niskor, .Men'” hos - öars -människor; finner:ijag något . av. -ett- frihets- krav som, håller på att utplånas hos andra människor,! ne sina. människor: — > sina vänner: Han. känner: sig 'som .en: av-dom, säger :han,” Vill" beskriva: sin 'roll som" sympatisörens... Insatt i skär- gårdens - problem : men 2 inte offi- ciellt' engagerad i. dem, teviv ön «—' Men jag. häpnar över hur Kåligt. människör finner sig i att våra, vatten, förgiftas "och luften förpestas.”". Och: =- bullerstörningar hotar: varje" individ,” Det. är ;all- mänheten som borde reagera mot samhällsplanerare: och; ; politiker. Roland . Svensson ' först kom-Ur I 'skärgården' var det de marina " motiven "som : han - sökte, Sedan” kom människan : in i bil- den, "Människan" och hennes 'för- khållanden. ön Tristan da Cuanha exempelvis ' med ' sin” unika: sam- hällsbildning.. Det "blev en kamp rmmellam att skriva och måla, Det kulturhistoriska . intresset växte. |" Det" blev! naturligtvis mera komplicerat så, Men desto intres: santare' för mig. sees st oc - ”-Öar: tänker man: sig ofta som romantiska tillflyktsorter," omsu- sade - av: äventyr, .Nej, inte det, säger Roland: Svensson. Inte, så. Tycker. inte om "obefolkade öar, Det ska vara människor på dem. Tycker ' om at: leva tillsammans med ' den: bofasta. befolkningen. Roland . Svehsson tänder pipan igen. . I Frk ost SS - Och tavlorna då? Människorna finns inte 'med där så ofta, Ro- land "Svensson är . tidigt / uppe. Fyra redan "om morgnarna. Då sover”, de ' flesta : människor, 'Så rent praktiskt så... ”På morgonen när ögonen kän- des som' fyllda avs grus, steg sor Ien och: började guldsmida grani- tens ' väldiga former. Morgonbri- sen lade små blåa stråk, med lätt hand i de blanka sunden — och målaren frågade sig själv om han levde eller 'om detta var pa- radiset”, skriver han i:' sin. dag- bok om.en av sina morgnar, Ro- land. Svensson "vill i sin konst skildra - det : verkliga — det ob- jektiva, Sett genom den subjekti- va upplevelsen. XY so — Visst kan man avbilda land- skapet genom att använda kame- ra, men det är inte enbart det läskande, läckert, lätt gjort — och därtill ett fullvärdigt mål med hög proteinhalt at, vill Roland Svensson inte S tröttna på att måla detta landskap som för Rolan paradiset, " oslagen inte alls utmålat Resväskor står uppställda. Pap. boksanteckningar från fyrtiotalet avbildade en realist söker — det finns många övervärden i bilden, Atmosfär,- Stämning, x Kontempla- tion, I mitt fall > > o- I Så börja måla och teckna. Det blir: till -slut en koncéption av medlar 'j : tavlan, Atmosfären” måste finnas i den; ' : | Rd "Att "måla kräver :stillher' . kontemplation, -- säger . Roland talar om 'stämningar,. atmosfärer som "han minns, te. os. "VArktisk: natt. y :7Sommar."-Då "natt och da och : växla Mies fe In "Det "här: 'med "landskapet. — det verklighetstrogna. — men. än- då” .omformade '— är "väl otidsen- ligt. '”Den "unge ”roslagskonstnär rt fråmsåsikten. att Rösla- . utmålat'; har :alldeles.ifel. är "inte : möjligt, "Möjligen kan en- konstnär: tröttna: vå att: måla ' det. v:'Lågmäldheten . blir mindre "lågmäld. Det finns:ibland någonting som liknar ”Kejsarens 'nya kläder” i: konsten: av "idag, säger: han... KA +. Och” det ; fin tet,” RA Eg : möts der, sig. emot plicerade konstver- ket då?: Roland Svensson "här ju ofta arbetat med -. litografier? "Själva" utställningen 'Multikonst fick : en- extrem och: entidig :-ut- gå m intryck som man slutligen för- - Svensson, : Lutar sig. bakåt och” ed på. Det är inte möj- d Svensson ibland kan vara oh ia inte tvinga folk på utställningar, De ska få komma :' när de själva . Roland "Svensson talar gärna tom sig själv som artisten.” Och :'han menar att man inte ska va- ra rädd för yrkesskickligheten, Inte -vara rädd för att tala om det som ett yrke, Ibland ställs. man ,; inför: det: faktum att, man måstes. göra: "såkeri;:som inte är rolikå: och - som inte: är inspire- rande, Då kan yrkesskickligheten vara. "bra att ta tilll .. - Ir A —, som han brukar .» Där 'ute i kustbänden ser den enorma" acceleration :till 'eri" ny. tradition, "söm, pågår. Hur snabbt en 'gammal tradition ”upp- och." utvecklats' 'ge- nom , små "förändringar, men” där själva stilen. funnits, kvär. ' av. mina. tavlor" stannar . upp” en: stund. "Upplever; vila. 'Det är: ofta vid :sådanä” tilfällen - jag: målar eller, tecknar, Jag skulle vilja:— Roland Svensson: lägger. från sig ipan” jag 'skulle, 'nå "sätt, och vis: vilja att: mar "stoppade svärl- den ett. tag: och'randades I ::. Ro- land > Svensson. reser. sig och ' ser över --resväskornå. som ska". följa med till S:t, Helena; > If formning," tycker han: Man ska : Text: Britt Johansson, . Foto: Esse Jansson: "FRE "SAGOSPEL En glad och vacker, si hjärtegod prinsessa räkan en förtroltnång, som. gör IH och ut för henne | ful och elak, olydig och hesvär- Hig. . Ingenting - är henne till lags. Alla . friare avfärdar hon —:' alla utom en: troltprins, lika elak som hon . själv.” Kungen och drott- ingen, hovet och ' hela landet är förtvivlat. Em enkel: vallpojke kommer i rätta stunden och kas- tar ut trollorinsen, Han faller på knä framför 'prihsessan, tarar om hur god hon: varit «och erbjuder Jsig att ge” henne sina ögön och sitt hjärta", för att rädda henne. Prinsessan !rörég. till tärar oc förtrollningen är bruten, Det är' innehållet i det första sagospelet. Det andra: spelet heter Julen i ödetorpet, en skildring från. finsk- handlar om en liter fl på fem år, Författarinnan till boken är ån diktens "mästarinna, vars dröm- mar är fyllda av ljus 'famtasi, som öppnar barmahjärtana på vid gavek N lat ickunge ; nu X HS. DEN FÖRTROLLADE PRINSESSAN. Halls förlag, Inb. 10:—; : EN MANSKENSFÄRD Lars är under sommaren vid havet, Han hamn roligt, vågorna leker med hans tår, skrattar och sjunger; medan ,det rullar mot land, Varje kväll be- rättar hans mamma en saga för honom. Em -: kväll berättar hon om en åsna. I drömmens värld rider Lars på åsnan, rider i månsken, träffar en mängd snäll la djur och en der roliga krume- lurer. Godheten och skönheten går som gyllene trådar genom boken, En betagande bok för- tjänt att läsas för och av barn och ' föräldrar. h > Ho. " Aino Nordlund: LARS RIDER GODA KAMRATER I en skola finns ett gång poj- kar som ställer til med all slags ofog och förtret. Ledaren för gänget heten Per. Särskilt är en faderlös pojke vid namn Tom ut- satt för gängets elakheter; Toms mor är sjuk och för att skaffa mat åt sig och modern sköter han ryske kriget '1808-—1809. Babsens j In äventyr heter det sista smelet och! | Magda Bergquist von ”Mirbach: | NETT ORD vattnet |' I MANSKEN. Halls förlag. |la tigt Knut, en av Toms | skolkamrater; edare, för klubben I Hjälp ala äffar.: cn morgon: «Tom > då : har : kommer med: tid- ningen, Knut får: Tom att. tala om" varför han måste arbéta” in- nan hamn går 'till skolan. Knut, ur. vars ögon godheten lyser,-är uppväxt 'i ett hem .där kärleken råder, och han sammankatlar sin klubb och enhälligt. beslutar ktub- ber. anordna en bagar för att hjälpa .Tom och hans. mamma. :Per och hams gäng gör allt för >att fördärva basaren, stjäl bland "annat. "de skä de "har ingen framgång. Basaren går Över förväntan, Den ene ef- ter den andre i Pers, gäng går in i: klubben ”Hjälp alla”, Till slut måste Per: ge upp.” även . han går in i klubben och. allt blir frid och fröjd. i skolan, n bok som :med klar färg vi' sar att den äkta, osjälviska &od- heten segrar till sis miass-spridning, I o.os päre Paulsen: k. Halls Odd. Schöyen KAMRATE t a PÅ VÄGEN Om fu en lem lider, så -lida alla de andra lemmarna med den; om åter en. lem; äras, så glädja signalla de amdra lemmarna med den, (1 Kör. 12:26). Vi vet att miljör betyder myc- ket för vår utveckling : js divider, Pitt barn som : omkring sig har ovänliga och otrygga Vux- na kommer med största sanno- likhet att få samma egenskäper. , Olyckliga upplevelser kar : göra Oss till människor son långt: ifrån ; Infriar Guds förväntningar: : Församlingen kan ge oss hjälp: att utvecklas till sunda och! strå- kande personligheter. Genom den gudomliga kärlek och kraft som är verksam -.i' Guds folk: kan församlingen. hjälpa oss att för- vandlas och bli till nytta för amdra, Det är förunderligt, men det" är samt, för jag' har' sett hur det gått så med många. I den kristna egenskapen upp: : lever vi alltid sådant som; främ- , jar vår andliga tillväxt. Vi får kraft, tröst och tillgång till det varje morgon, innan han: går till skolan, moderns / syssla som tid- vi själva saknar, ty Gud är mitt ibland sina barn, ” s ar. han seglat”ute I , löses; . En: tradition” som varat FE 7 "—'Jag hoppas. att. betraktaren ' nkta varorna,, men t. Förtjänar ”som ”in-=, NL i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.