å U ” skilt från”centerhåll, för de ser- . mokratiska ' "partier, som anser | | | | | I ses ” ' ' ” Ma or AR | | S s - - | 4 - . portas ata or or RA | Lr | i ” i Onsdagen den '25 oktober 1967 4 , ; H - 2 i T - - | > — - Onsdagen den 25 "oktober 1967. IT= = | Riksdagskritik mot SJ De interpellationer som 1 höst- «riksdagens start väcktes angåen- , de SJ:s planer på en långtgäen- de nedläggning av järnvägssta- tloner ger ett kraftfullt belägg för den oro frågan väckt i lan det. SJ kommer att möta starkt motstånd från riksdagens” sida ' när och om dess planer börjar verkställas, Den kritiken kan le- da till att operationen fördröjs eller I bästa fall underställs en ny granskning. Från ,centerhåll ifrågasätter hrFr Eliasson i Sund- born och Kristiansson i Harp- Unge om de aviserade nedläggt ningarna verkligen är förenliga med den trafikpolitiska mälsätt- . ning som riksdagen för fyra år sedan enädes om, : Enligt 1963 års riksdagsbeslut (är denma målslättning att 1 lan- dets : olika delar trygga. en till- . fredsställande' transportförsörj- ning till lägsta möjliga kostna- -der, Om, det med- hänsyn - till kostnaderna” inte går att lämna en ort::en tillfredsställande tra- fikservice bör trafikföretaget er- sättas. av allmänna (medel. SJ har sedan riksdagsbeslutet med, jämna mellanrum utsatts / för kritiska anmärkrtingar från enskilda .riksdagsledamöter, sär- vicoförsämringar dess trafikpo- litik .på sina' håll medfört. De genomgripande åtgärder som SJ nu sförebrådat /har väckt in- dignation 'hos samtliga fyra, äe- att riksda n mäste ges. tillfälle att ta ställning till: SJ-planerna. Kommunikationsministern som . har att besvara interpellationer- na kan denna gång. knappast komma undan den: kompakta” kritiken med hänvisning till, att SJ är ett. ”affärsärivande”. vérk "med ”allt.vad det iniebär, av'ra- tionaliseringsåtgärder "Järnvägen" är. "en livsnerv och: lökaliseringsfaktor, "av största betydelse för näringslivet. som ” berörda orter; ytterst Arabbas I SJ:s ; fationaliseringsVerksam- het måste självfallet hänsyn tas till vad som är samhällsekono- miskt försvarbart. De drabbade - orterna 'kan inte räkna med nå- gon nyetablering av företag och de redan' etablerade kan .få så stora svårigheter att de tvin- gas lägga ner sin verksamhet el- ler flytta till någon av de stör- re centrala orterna. En sådan utveckling med mycket nega- tiva både ekonomiska och 'socia- la följdverkningar torde: vara svår för statsmakterna att för- svara i synnerhet i en tid då staten i så hög grad engagerar sig 1 lokaliseringspolitiken, som nu sker. Å ena sidan ytterligare ökade investeringar inom när ”ringsliv, i bostäder och samhälls- service på de få orter som gyn- nas av stadens kollektiva kom- munikationsmedel och å andra sidan dålligt utnyttjande av re- dan gjorda och helt funktions- dugliga investeringaf kan jur samhällsekonomisk synpunkt in- te anses vara försvarbart. NN Det var inte. heller riksdagens | avsikt vid beslutet 1963 om den framtida trafikpolitiken att de närings- och - lokaliseringspöli- tiska - aspekterna ', skulle 'åsido- .sättas vid bedömningen av, nöd- ”vändiga rationalj eringsätgärder från [SJ:s sida” De omfattande förändringar som de fö eliggan- de planerna innebär tyder emel- Jertig på att SJ driver sin verk-' samhet "ensidigt med -, järnvägs- ekonomiska kalkyler” utan ” att "beakta 'den 'roll järnvägspoliti- ken spelar. för samhället i stort. , De allvarliga skadeverkning- åsamkäs .sto- aktualiserar kravet . på en: översyn av den statliga . trafikpolitiken..” "Det; är en översyn som centern; : begärt" i:riksda; en utan "att «vinna ge- hör h , Det. hårda motstånd" som av allt att döma kommer -att resas från riksdagens .. sida: mot: SJ:s nya, planer borde. ie av nedläggningar. : "Behovet äv Kontakter. : — frestentnyndigheterna ”Att Informera pressen" ingår i ifter. di my art Förtr och. ä hos. kommunerna måste' därför finna sig i att deras tid tas i an-" språk för denna uppgift”, är "JO: Sn kommentar : till. de klagomål som . Dala-Demokratens redaktör, Gösta ,' - Söderlund, anfört mot en kom- munalkamrer i Lima, vilken av- böjt att utan ersättning lämna | uppgifter till" tidningarna på” icke tjänstetid. > Kommunalkamrerns vägran att lämna uppgifter pr telefon är in- get: tjänstefel, . säger JO, ty det' har han ingen författni lig "syn "på 'denna: ”uteslutas.. "vid personlig kontåkt mellan." - och journalisterna, Denna form av information visar sig även i.- Då det . gäller den tekniska sidan av JO:s olika ' samhällsorganen. ; "informationsför- ” medling talar | mångårig journa= ”listisk erfarenhet även” för JO:s . synpunkter, |: Presskommunikéer har naturligtvis den nackdelen att vissa intressanta detaljer — eller .. ömtåliga sådana — kan. bli allt-. - för knapphändigt belysta eller helt Den risken elimineras tjänste- /eller förtroendemännen vissa stycken överlägsen den då hela ialet ställs till jour- skyldighet till, Det har emellertid — statliga myndigheter och mycket nalisternas förfogande, . . Å Formerna för kontakten mellan ' talar för att den upply - vice.-till pressen, som statliga myndigheter; är . skyldiga lämna , utgör grundsatser, som är tillämp- liga även för kommunala myndig- . heter, tillägger JO. : Egentligen borde kiv eller miss- förstånd mellan myndigt och Press om upplysningar och infor- ' mationer. vara helt eliminerat i vår s k upplysta demokrati. Pres- : sen ser en angelägen arbetsupp- gift i att hålla allmänheten-lä- . sekretsen underrättad om vad som sker' på olika områden och myn- digheterna borde vara lika ange- lägna att informera pressen kor= rekt och allsidigt, "I stort sett sker väl också detta. Det finns naturligtvis undantag, sora bekräftar denna regel, och ett sådant är tydligen detta i Da- larna. JO påpekar äver i sam- mnanhanget, att ”samhällsinforma- tionen är ett naturligt och integ- rTerande inslag i all offentlig verk« samhet, och det borde inte behö- vas någon särskild författning för att göra den gällande”, "JO gils lar emellertid inte presskommu- nikåéformen, som lätt kan få ett sken av ensidighet. Han föredrar presskonferenser, där journalis- terna även får .tillfälle ställanfrå- vå och därmed erhålja en allsi- digare belysning av. problemen, Samtidigt vill emehertid JO inte utesluta möjligheterna för enskil- 'da journalister att ta kontakt med befat €, annan form för informationer till pressen är givetvis att låta jour- nalisterna ta del direkt av det aktuella materialet, s Det är glädjande aft JO så klart deklarerar en positiv syn på pres- sens. behov av upplysningar och information från myndigheterna för att sedan kunna föra detta vidare till allmänheten, som inte minst i egenskap av väljare och " skattebetalare hår rätt att få veta vad som händer och sker i de I na och pressen kan skifta, Det 'är inte detta som. är huvudsaken. Det primära är att pressen :kan fullgöra sin uppgift . som informationsorgan . till all- - mänheten, . -ståelsen för denna pressens upp- Dessbättre, har" för- gift ' ständigt ökat. "Behovet av samhällelig information stiger ock- så i takt med Utvecklingen. Det bör därför vara en ömsesidig an- a gelägenhet =— för ' myndigheterna och pressen' att se till så att den=" na upplysningsaktivitet verkligen | Nordiska värka sina ägodelar "på något '-sätt, med bomärke, namn, initialer eller . något symboliskt tecken är 1 och för tisk åtgärd, har vari så. inneburit '— detta är mitt, detta: har "fått. del .av min per- sonlighet, detta ting skyddas av. mig." "Med "det Konstnärligt utforma] de :. monogrammet, . .med'. vilket furstar: och - besuttna i århundra- den” märkte sina ägodelar, sirat/ enligt heraldikens - och .symboli-' kens snåriga regler, kommer man in på makt... och: statussymboler. Men, när;fästmön: flätade samman sina! och" fästmannens initialer 'i sinnrikt : spegelmonogram ' på ” du- 'och- lakan .' skapade "hon präktighetssymbolen för .den "bli! varide ”husmodern, ov '|' :Mönogrammens. ” histor är: i själva verket. eti stycke fängs- tande! kulturhistoria, som” speglar smak. och uppfattning .under -oli- ka. epoker, i" synnerhet” gäller. det .. monogrammen . på: 'serviser, vilket man" kan: konstatera» på J den. utställning som; just nu på- går i Rörstrands :utställningslo- '| kaler i Stockholm, inte minst om man till: ciceron får vår finaste svenska” representant - för denna Kleinkunst,' konstnären '- Louise -TAdelborg, medarbetare i Rörstrand nära ett halvt decennium, : De tidiga spegelmonogrammen nästan oläsbara med:sina intrikat "] arbetade, slingor "på 1700-talsfajan- serna .kan representera : beställa- ren' eller den regerande monar- ken, , Här finns vackra. exempel från Rörgtränds eget museum, imuseet och . National- museum :m, fl. Sofia Magdalena "| lät "dock "komponera ' åt” sig "ett utsökt enkelt chiffer, i nyklaser cismens anda, - ' Efter den berömda Gripsholms- servisen, utförd i Kina ' på :' be- ställning av Gustaf IIL för Grigs- .| holms slott, 1770, har gjorts pas- tischer några gånger, Så har den också med sina strödda, blå kro- nor och skölden i mitten på vitt gods, det friska behag sor :;vi så 1952, "då den ritades av Louise Adelbrg för UD som; festservis för Arvfurstens palats. 1956 .be- ställdes den åter av UD för våra beskickningar i utlandet och ri- tades då av Sven Erik Skawonius för Karlskronafabriken.' Gripshce viseh var för öv ar de krav allmänh har rätt att ställa på den, - ”PUBLICISTKLUBBENS NYA REGLER GER BLOTT SKEN AV HUMANITET” I tidskriften Svensk Polis hävdar rektor Lars Furhoff, Journalistinstitutet i Stockholm, i en kommentar till klubbens nya publiceringsregler, att man i pressens polisreporta- ge alltid skall publicera nam-. net på de personer man anser, intressanta T sammanhanget. En . sådan hård regel är den enda vägen att. korhma tillrätta med halvkvädna visor och ovederhäf- tiga personuppgifter. Vad man vill komma åt är sådan publi- citet som i onödan skadar den enskilde! Skadan är dock ingalunda be- roende av namnpubliceringen. Det finns många exempel på att förhållandevis bagatehartade upplysningar om en person kun- nat leda till att vederbörande identifierats i sin bekantskaps- | krets, skriver Furhoff. : Om man frivilligt gör det till en regel att alltid publicera namnet pä personer som anses intressanta för kriminalreporta- - get faller nämligen alla person- Publicist- rigt ett av Gustaf V:s käraste samlarobjekt. . Med romantiken kom graciösa i girlander av blomster och blad «| i detaljerad koppargravyr. Pompö- sare och rikare dekorerade blev 1800-talets bjäser, camp kallas de nu. "Ett exempel är en skål på fot, beställd för drottning 'Jo- sephine, 'sedermera märk: : med Oscar II:s husgerådsmärke, Där läser man den karaktärsstyrkande devisen ” ”Arbetsamhetens upp- Få Xx . da till.att det kravet tillgodoses, Under 'alla förhålanden vore det , orimligt om en omfattande nedläggning av. järnvägsstatio- ner skulle få ske utan statsmak- ternas prövning. skriverfer — automatiskt under brottsbalkens' föreskrift att upp- gifterna skall vara sanna (eller på skäliga grunder kunna anses för sanna) och att det skall va- ra "”försvarligt” att lämna dem. -Den nuvarande regeln ger ett sken av humanitet, I praktiken -lämnar den fältet fritt för ska- dor som ofta inte kan förutses — journalisten kan inte gärna ana "alla läsekretsens möjlighe- > ter till befogade misstankar el- ler dess chanser att identifiera en icke namngiven person, skri igen praåk-]:-” det. i alla: av magi har det ock-/: gärna "vill. kalla svenskt. Första 2 "| pastischen. beställdes 1914, nästa|- — på tallriken ritat av Louise Adelborg 1945 för » professorn i arkitektur Melchior Wernstedt och hans fru Mar- . gareta. På tedosan (Nationalmuseum), av okänd konstnär 1747. VAPEN OCH MONOGRAM -- LITEN. SELTURMISTORIA, 'muntran” i medaljong runt en liten husfluga. KR - MONOGRAN SNOBBERI? - NEJ! « Både den äldre 'och även 'den |. nyare delen .av det elegant mo- nogrammerade -. porslinet - repre- senterar ' adelskalendern, Tycker ” vanligt” folk”, att det”'är"” snob- beri "eller: skrytsamt'.att låta gör ra .monogram . för» servisen?. .Kan- ske! : Men et: "enkelt sobert” mo- nogram” på: vitt gods. -kan -'knap- past ' vara diskretare: som "dekor: Många "drar sig : kanske extra: utgiften," som: dock" lativt låg. Man -: kanske" här "bör ka in”sin- servis till.fabriken för att få. ;monogrammet” "ditsatt; Det måste” göras. "på. tillverkningssta- diet, alltså ' när. man rekvirerar servisen ur. den aktuella kollek: språk : är ' inte: vår: tids ' melodi, Louise" 'Adelborg "som "har " skapat en. lång rad. av monogram, inte minst . för sin nu klassiska ser- vis. med rågaxen, har. med :' sä- ker. "hand. förenklat "de gamla symbolerna " "och |. tecknen, .inte minst för tillämpningen av den nya : tillverkningstekniken. ' Det är. spännande. och roligt att följa raden av. monogram för privat bruk, för firmor och före- tag; med -lunchrum :' och - bruksho- |: tell” för: furstliga förmälningar och" evenemang. Gustaf: V:s och Victorias bröllop, t. ex., eller. Gus- tar; Adolfs och Sibyllas. Sven. He- din. beställde .sitt 1934. med jord- globen på den första rågaxservi- sen, ' violblå, - först visad på. Pa- risutställningen 1925; Fru :Amb- ler prinsessan Margaretha, hon : fick". överta - prinsessan ' Ma- rias M.. Och allra senast, . försla- gen till kronprinsens monogram, stramt "elegant, självklart med Vasakärven, ' anser;-Louise Adel- borg. Förslagen granskas för när- varande av prinsessan Sibylla. + oi « Lillio Fischer. a . ETT. ORD > << PA VÄGEN + Att de: alla må vara ett 'och att, såsom du, Fader, är i. mig och jag är i dig, också de må vara i oss, (Joh, 17:21). - -- Under ett samtal med en annar. pastor frågade jag hur han bar sig åt för att bevara enheten. in- om församlingen, Han svarade att varje gång skarpa / motsättningar uppstår 'påminner”han dem om Jesw', översteprästerliga förbön, OcH så berättar han lugnt och stilla eir liknelse för dem. : "En dag skröt ögat med att det var förmer äm örat och örat att der var förmer än ögat och tungan. Genast menade tungan att den betydde mer än: läpparna. När läpparna hör rde” det skryt- samma talet slöt de sig tätt sam- man. Då fortsatte händerna att gräla. Fingrarna talade om sin stora betydelse, benen, : fötterna och J tårna "om sin. Tyst och. stilla framträdde hjärtat och sade: ”Jag förstår att ni alla gör anspråk på att betyda mest. Jag pumpar ut blod til varje lem men stan- nar "inte 'för att begrunda min stora vikt och betydelse”. : Församlingen är en kropp och vi är dess olika lemmar, För att kroppen skall kunna fungera rätt och bygga upp Guds rike mäste vi som - medlemmar «respektera varann och arbeta i endräkt till Guds ära, I Gynna ver rektör Furhoff. LT:s annonsörer påminna att'det inte" gå att: skic: | > STOCKHOLM (IT) Det ryska tankfartyget Rava Ruskaja och det svenska lastmo- torfartyget Canada kolliderade på tisdagen i farleden utanför avmag- netiseringsstationen = på Lidingö mellan Skurusundet och Fjäder- holmarna. Två tredjedelar av Ca- » nadas stäv rände in 1 det ryska fartygets sida. Efter tre timmars arbete lyckades .bärgningsfartyget Hermes -och': två bogserbåtar dra loss de båda farty- gen från varandra. Canada fördes till Finnboda varv för reparation och det ryska fartyget till Kvarnholmen, > Canada är på 9000 ton dödvikt och tillhör Johnsonlinjen, Det skulle gå till Helsingfors .med 400 ton stycke- gods, På väg från Frihamnen ut i farleden rände Canada av. okänd anledning in i y det ryska tankfarty- get. : Detta gick in mot Stockholm! Dot- Svenskt tankfartyg rammade rysk. tankbåt sar finns ombord I på båda fartygen. Ingen skadades vid kolistonen. Canadas - befälhvare, kapten Ernst Bodensjö, vill inte föregripa utred= . ningen om orsaken till kollisionen, ' —Jag kan bara säga att vi var på väg från , Frihamnen och skulle - svänga in i stora farleden då fe - ryska tahkern plötsligt dök upp babord sida, Den' gav oss inte ti - räckligt med rum och vi kolliderade, . — Vårt fartyg har inte fått så stora skador, tillade kaptenen, Farleden är ca 900 m bred på kol= lisionsplatsen. De båda fartygen, som kilats fast i varandra, drev några km ned mot Skurusundet. Några olje- tankar 'skadades inte på Rava Rus= kaja — däremot hade det fått krafti- ga skador i mittpartiet. Dieselolja rann ut ur Canadas 'upprivna för. Brandkåren lade ut Skumslanglän= sar, för att hindra oljan fri att spridas och vätska sprutades ut över ” den utrunna oljan s soner med iikartad ögonfärg återfi ner med ljus ögonfärg finns föret : Eskilstuna, i en artikel i tidskrift H Det är en gammal iakttagelse att även många av de senare brun- ögda barnen har en mörkblå iris vid födelsen. Färgförändringen hos iris beror”på flera orsaker, Iris färg har en tydlig ärftlighetsgång..Den bruna färgen är dominerande, Om båda föräldrarna har blå ögon blir barnen blåögda. Enstaka undantag från denna regel finns och en ana- lys ;av' sådana ' fall önskvärd. Brunögda föräldrar,” som "båda', har anlagen blå-brun, kän- få såväl blå ”ögda som ,- brunögda 'barn; .Brun- fullt7 mö bjlig >= : STOCKHOLM (TT) Det är "möjligt ; att för 200. ; milj "danska > kronor!” skapa ' grundför- hållanden för 'en "storflygplats: på Saltholm i Öresund. Detta framgår av. det utredningsmaterial som på lö des till" nikationsminister Svante ' Lundkvist från representanter för det dansk- svenska brokonsortiet. '.4— Det har uttalats tvivel om möj- ligheterna för en storflygplats på "Saltholm, . säger. , direktör Mogens Kierulff, Köpenhamn. Men den ut- . fedning som gjorts visar att detta är fullt möjligt att lösa tekniskt. | "Finska budgeten "ökar med 18.96. - Finlands - "statsverksproposition : för 1968 presenterades på tisdagen . för riksdagen. 'Utgifterna "upptar drygt: nio miljarder mark (över > elva miljarder kronor), I budget- > förslaget räknar man med en ök- : ning av skatteintäkterna med om- - kring 170 miljoner mark. och 555 miljoner mark i utländska lån, Anslag till: en speciell byrå för exportfrämjande ;-som ' inrättas vid .UD ingår också i propositionen.: > Största ” utgiftsposten ' gäller som vanligt undervisningen, sammanlagt 1455 miljoner mark, . " Budgetens slutsumma är 2 proc högre & än i fiol N ROLF PEDERSEN + som var vakt- havande styrman på färjan Skage- rack då den förliste i september i fjol har i Kristiansand dömts till böter på 1000 kr för grov oaktsam- het vid fartygets avgång från ,Kris- tiansand. Han hade inte kontrollerat att säkringsanordningarna på akter- portarna var i ordning. Fartygsche- : fen Ansten Dvergnes' har tidigare dömts till böter på 2000 kr för sam- ma förseelse, (TT-NTB) SMYCKEN för 30000 pund — ca 435000 kr — stals av två män vid en kupp på en juvelerarfirmas kontor i Mayfair i. London på måndagen. (TT-Reuter) ' X ögda : föräldrar” med "dubbelt .brun- |” Halvärsgammal baby, len ofta ögonfärg STOCKHOLM TIspec) De flesta" människor & är brunögda, De ut=-" . präglat blåögda är i minoritet. Ögonfärgen ä är ärftligt betingad, per= inns därför inom besläktade be=' folkningsgrupper och inom begränsade begättningsområden. Perso= rädesvis i mellersta Europa med : centrum i södra Skandinavien, konstaterar överläkare Kurt Kaijser, en Nordisk Medicin, es iv anlag hos båda eller endera får-. enbart brunögda barn, . Dr Kaijser har gjort en under= : sökning omfattande 31 ,barn,' som följdes mer eller mindre regelbun- der" under det första levnadsåret” och i vissa: fall något. längre. Han fann att ögonfärgen. hos 12 av bar=" nen förändrades från blå till: brun under, det första :levnadsåret, En : påtaglig färgförändring, av -iris sker synbarligeri vid omkr 3—5 må- Förts från sidan”) :- revisorerna ' har. av. praktiska käl fått arbeta, trots att valet. : överklagats, Det vore orimligt ' "att en ny: tevisor skulle hoppa > in nu, när .bara ett pår måna=' : "der. återstår ' av året. Därför stödde man ett omval, d v s att |", arbetarkömmunen ick” ha" kvar” ee . sina två. revisorer. i "Men "det hjälpte inte att. vi Höög-gruppen stod på sig. " « En kaffepaus: följde på ett beslut på ajournering . för överväganden ' politiskt .. och kommunaljuridiskt, : Då ' väcktes tanken på' kompromis- sen med sju ledamöter i revisionen och, den framfördes av Kurt, Jal=' marsson, Så blev det också — med acklamation och alltså utan -pro= portionellt val, : >> a . Situationen ” hade . annars varit grotesk,' Det var stadsfullmäktige, ense om, Åv de nio som annars fått välja + revisorer hade ingen varit folkpartist och ett alternativ, om- nämnt av Sten Persson, att rösta på . revisorer ' nämnd för nämnd, möjligt enligt" lagen och antytt i HN; hade krävt val hela natten minst. - . Tilläggas kan, att man og stat- förslaget - och skattehöjning ' till 12: 10 ,alltså upp :60 öre. : : Det blev en enda debatt här. Ber- til Brink ville lösa idrottens många akuta problem genom ' att föra över 300.000 kr från den till idrottscent-' rum låsta fondering, som drätsel. kammaren föreslagit. Det vore in- ( gen mening att redan nu, utan de- ' finitiva planer för detta idrotts- centrum, låsa ner.pengar för en planering som knappast förverkli- gas förrän 1973—74, ansåg hr Brink; Nils NV Nilsson; Kurt Jalmarsson : och Bertil Diding stödde Dk. Idrot' ten behöver Vångtidsplanering och kortsiktiga lösningar: Simstadion får sitt (om Varberg slipper extra investeringsavgift) och pengar uv=' sättes = till. fotbollsplaner: "summa 200.000 kr Vilket man i år har råd med. Det blev också beslutat enligt fonderingsalternativet. Det blev vptering en gång, om lönenämndens förslag till arvoden för förtroendemän. Förslaget kluv- bades med den ändringen att ar-/ vodena inte utgår retroaktivt för i Onsdagen den 23 oktober 1967 X I dag: INGA Solen går upp kl, 7.09 och ned kl. 16.42 I morgon: AMANDA Solen går upp kl.' 7.12 och ned kl, 16. 40, år, Lö dens ordförande, Kurt Jalmarsson, tyckte detta var be- drövligt: Att hans nämnd varit li- tet försumlig och kommit sent med förslaget bör inte drabba Varbergs alla förtroendemän, vilka nu släpar efter arvodesmässigt jämfört med t ex Falkenberg och Halmstad. Där har man som i många andra städer beslutat att låta de högre arvodena "utgå redan i år — vilket också Svenska Stadsförbundet rekom- menderat. (X> har redovisat ar- vodeshöjningarna.) Men 19—15 fick lönenämnd och Dk voteringsnederlag med. Mötet leddes av ja Karl Bengtsson, och intresset var stort: Mer än fullsatt på läktare, parkett och pressbänk. ” Tack, hr "ordf, för en klar och tydlig föredragning i många svåra ärenden. - AVRÄKNINGSHO TERING | i öre/kilogram : slaktad ' vikt för prima djur veckan 22/10-28 104 19 967. lu- Priser gäller för , boskåp ink sive budar och skinn och för svin inklusive huvud och fötter men utan istrar. Härtill kommer efter- betalning vid. årets slut. Klass Ko. Kviga. Stat Ung äldre pr. 710 760 775. 775 695 IEPN 600 740 755 755 675 1 670, 705 725. 725.10655 1— 660 "685 705 705 645 2+ 640 660 0 öv ar 2 615 ” 625 s . 2 NN 55 oo 595, oh 3+ / 590 "590 I 3 585 3—” = 575 , 4 i 570 ös . Klass - Göd- Mellan- Spåd- Får Lamm : kalv kalv t.o. kalv e Ex: pr. 1215 840 .870- 685 795 - 1+ 1180 oc | 1. 1155-795 815. 535 710 1— 1115. a ne - 2+ 1085 - 2 970 '730. 740 ' 465: 665 2— 90 es 3. 820 655. 670 380 430 3— 795 öres da 8 4 755 580 305” 320 ! Häst: Ex, pr, 580,1 565, 2. 545, 3 535. T< a Unghäst:. 590, Föl: 590." " Fettavdrag: .- B-mellanf. C-fet' D-överfet, Ko: B—40,' C—65, D—85. ' Kvigar B—60, C—90, ,D—110.| Stut: 'B—-60, C—90, D—110. Mt Ungtjur t. 0; m, 399:: B—60, c —90, D-110. ' > Äldre tjur: B—40, C—65, D—85. Mellankalv t.o.m. 12414; B—15. Får: B—150, C—200, 'D—250. Lamm: B—150, C—200, :D—250. Hä B-—30, :C—60, D—90, Tillägg: : ” : Ko vägande 300 kg och över (dock ej B-, C-:eller .D-stämpla- de) +10;7 NAN De ” Får och lamm: undergrodda Ungnöt EP—1 väg. t o..m 199. kg ”—10, 3 | v däröver —30,. . Mellankalvar och däröver —2 Anmärkning: ' : I Ungnöt vägande "> 125—134 kg 1 108 2 kg skaperna.. tydligtamotsvarari mel: lankalv, . avräknas ”efter notering för ungnöt plus 75 öre, dock" högst samma pris som mellankalv, N T. 144 kg 15—34144 35—4947 50—5414 55-574 58—5914 60—6314 64—6514 66—6714 68—6914 70—71242 T2—T3Y2 T4—T5Y; T6—7944 80—38914 90— kg 475. 455 440 100—0, över 465 445 440 - Sugga: Ex. pr. 340," 1 A 300; 1'B..280, 2 250 Galt: flådd (prima) 380 Anmärkning: " > 315. 340 420 455 505". 510 515. 515 505 505 500 495 490 485 480 kg. . kg i kg = kg 550..530 kg 555 535 kg 555 535 kg 550 : 530 kg 545 525 kg 540 520 kg 535: 515 kg 525 505, kg 520 500 kg 515 500 kg, 505 495. 490 480 445 440 440 m. 544 kg samma notering som 380. onsvin, 55 kg och deröver "För sekunda, sjuka eller” 'ska- skild notering, Utöver avräkningsnotering en ut går kvantitetstillägg för var och . . - eN i av nedanstående djurslag med följande belopp i kr. pr st. Storboskap, Större kalv: >. 3—5 st, 3:—, 6 st, eller fler 5:—, > Svin (sugga).' Får, lamm, spä kalv 5—9 st. 0:50, 10—24 :st, 1:—, 25-74 st, 2:—, 75 st, eller fler' 3:—, Statli, kropp Å kr Nötkreatur välj 200, däröver 65:— g. ke eller Nötkreatur väg. 150—199 kg kr. 'släktdjursavgift - L a i Nötkreatur väg. 125-149 kg kr, Nötkreatu; ä a kr. 22: r väg. 100 12474 kg 20: St Breatur väg. 30-—9934 kg kr, | Hä, unghäst, föl kr, 80 ödsvin väj över kn gl 8. 50 kg. eller. där- 25 ödsvin väg. 30-974 kg. kr. Noteringsändring: | ; Gödkalv +20/10 kl EP oh i och m mellafialv. Livkalvar: förta Mader SLB 750/kg levande vik till 60 kg, överskjutande SbolPP SRB och blandrag 650/kg 1e- skjutande 300/k, B. I-Smågrisar: Klass I premie, risa 450/kg överskjutande a xe Klass. I a pr > 300/styck. P omiegrisar 207 kg a se Laholms Tidning - lokaltidningen: - Gölkalv väg: de. 80 ae kö och klasserna ner t.; o. m, I där genre "För Bj, C- eller .D-stämplade -: unghästar 'samma fettavdrag som . häst) ' REV Slakterisvin Ex pr Prima 1 u Galt och halvgalt, oflådd, t. oc dade djur.av alla slag gäller sär- vande vikt upp till 55 Ke. över? : ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.