, tat + ” . | e NM al ' 4 w ' - i . N a : - et N VN N Å s Få 7 > - ” 4 A . H N i a N , ' H | - or . ; VA I : N TN LAHOLMS TIDNING PPI evREOFSETSFKNS Torsdagen den, 26 oktober 1987. - oo = IT Forsäagen den 26 oktober 1967 WU = — . Nya länsindelningen - skjuts på framtiden " gållan eller aldrig hår väl ett utredningsförslag mötts av så kompakt motstånd som det bank- direktör Carl-Henrik Nordlander, åstadkommit för en ny läusindel- ning. Man behöver endast-erinra om att.detta' förslag bl a syftar : till ett västkustlän med :sträck- ning från Hallandsås i söder till ” norska gränsen i norr och fram S till Vänern i öster," samt omslu- tande storstaden Göteborg, för att förstå denna reaktion. Nuvaran- . de Hallands län skulle alltså helt uppslukas i dénna såväl ur geo-, grafiska som näringspolitiska syn- punkter . otympliga länsbildning. dagens bord är väl. symnerligin ovisst nu. Dessutom har vi 1968 - års betydelsefulla riksdagsval, som naturligtvis kan betyda åt- skilligt framför allt beträffande länsindelningen. "Utgår man ifrån" att den nuvarande regeringen in- te" vill diskutera så brännbara spörsmål i valrörelsen inför and- rakammarvalet, så kan "man "ju. också förutskicka att en even- tuellt ny regering från den nu- varande oppositionen undviker en » så kontroverslell fråga. Många har hoppats — bland dessa befinner sig både landshövdingar, lands- tingsmän och : kommunala), för- Så sent som på månd; rerade kommunalmännen i Skara- borgs län sitt k till förslaget om ett älvsborgslän, . bildat av Skaraborgs län och Sju- häradsbygden, och liknande opi- nionsyttringar har även uppkom- mit i andra ”landsändar, vilka yt-. ”terligare understryker att här har -- regeringen genom. sin länsutre- dare satt igång något som är så- väl ovälkommet som i stort sett onödigt, Förmodligen är det insik- > ten härom, som nu kommit rege-' ringen att fatta beslutet att lägga hela projektet på is för icke pre- - eiserad tid, Även om skälet här- för anges vara förseningen av den .” «8 k länsdemokratiutredningens delförslag om självstyrelsen på länsnivå, kan man nog inte från- känna det annalkande riksdags-' - mannavalet nästa år en viss be- tydelse i )e t. Rege- dekla= = tr på = att det nordlanderska utrednings- kta motstånd :. 2 t aldrig all aktuali=" seras, åtminstone i den utsträck- ning utredaren tänkt sig. Just nu ser det ut som om det finns ut- sikter till att dessa: förhoppningar Bblir infriade, Lika barnbidrag ” 4 ti - för alla var en god princip när . de allmänna barnbidragen inför- "des i vårt land, Den ansågs utgö- ra 'ett psykologiskt, 'värn' mot: so-:, ciala skrankor samtidigt. söm den” . progressiva beskattningen : svara-" de för den ekonomiska utjäm- ' ningen mellan inkomsttagare av olika grader, -.: « "I det utredningsförslag . familje-, politiska" kommittén överlämnade till statsrådet Camilla Odhnoff på . ringen har med andra ord gjort | "en strategisk reträtt för att un-.: danröja ett obehagligt inslag å val: debatten.” " . Tekniskt gett förefaller, det även ' nödvändigt att den viktiga frågan . om ; självstyrelsen på länsnivå klarläggs . innan man yxar till , har man åtskil-- ligt på der principen, I stort sett får visserligen 70 procent 'av alla" "barnfamiljer ett ökat. ekonomiskt : stöd, men de övriga 30 procenten "får minskat stöd. Dessa sistnämn- - da får alltså via skatten bidra till" finansieringen av - "barnbidragen: i högre grad än "de 70 Procenten ' nya län: K ,Svante. Lundkvist säger" också 't en intervju i i Dagens Nyheter, satt man "skjuter upp handläggningen av 'de tre tidigare' delutredningar=" na i avvaktan på den pågående, | Men vissa av länsindelningsutred- ningens förslag bör ' emellertid : '. ' genomföras snarast, såsom exem- . pelvis justering . av. länsgränser- na där ett: 20-tal , kommunblock skär dessa, Sådana "åtgärder före- faller "naturliga. .De betyder väl" bl a att 'Älvsered tillföres Hal- , lands län, liksom eventuellt Hyl- te i Ach Avsikten var ursprungligen "att lånsdemokratiutredningens -för-. : slag om -självstyrelsen på länsni- -' vå skulle vara klart i höst för att hinna bli 'remissbehandlat fram ” till våren 1968, så att regeringens förslag kunde ha förelagts riks- 'dagen 1969. Den tågordhingen blir. det "alltså inte. .Hur länge det. kommer att dröja innan regerin-i: gen lägger något förslag på riks- "- familjerna, samtidigt "som dc "erhåller mindre utdelning. » Folkpartirepresetitanten'; ”Inge=" I : mår, Mundebo har? reserverat sig." möt, ätt män "frångår "principen om: allmänna .och lika barnbidrag. 'Centerrepresentänter” Einar Lars-' . son' 1 Borrby 'däremot godkänner | i den, trots att hans partivän .pro<' fessor Sten. Wahlund" var en varm förespråkare just för likabidrags-' principen i den utredning som: på sin tid föreslog detta stöd- till: , barntamiljerna., Skälet för” detta” avsteg "anges .vara vårt nuvaran-”; de statsfinansiella läge; Detta har alltså blivit; så" starkt försämrat, - under den socialdemokratiska” re "gimen ' att gamla' gåda principer v. social karaktär måste vika. Det r. emellertid tacknämligt att kon- ; statera, att åtminstone 70' procent Vv barnfamiljerna föreslås få ett ökat stöd;--som : väl - åtminstone.” ”dejvis kompenserar de väldiga pP isstegringar som ständigt d x bar alla medborgare; NS a : i DEN EXTRA 8 KONGRESSEN. a utan: större äthävor Statsminister Erlanders näts. |” ningstal på soclaldemokraternas extrakongress' kommenteras . av t Göteboargs- Posten (fp): , + Dagens läge. På: företagarfron” ten belyser hr: Erlander : med några statistiska 'uppgifter; Fö- " retagsnedläggningarna, har ökat från 1960,, då 80 arbetsställen . berördes, till föregående år, då antalet var uppe i 236. Antalet arbetstagare som drabbades' av driftsinskränkningar ökade un- der samma tid från 6.700" till 20.700, Ökningen fortsätter un- "oder 1967, , Siffror att tänka på. Tror in- te hr Erlander. att huvudorsa- ken till den ökade föetagsned- läggningen är de höga skatter «ha och de för många företag pressande ATP avgifterna? Denna utveckling 'med före- tagsnedläggningar vill hr Erlan- . der hindra 'genom en aktiv nä- . ringspolitik, och han vill hg större : inflytande för samhället och löntagarna... Gärna det! Ba- ira det inte leder till ökad byrå- kratisering' och en alltför be- gränsad - rörelsefrihet för före- tagarna. Hr Erlander lovar ock så "en beslutsam utbyggnad av samhällets tjänster för medbor- garna för att röja undan de bris- ter som i dag utgör hinder för människornas fria utveckling”. Mållet äro vi alla överens om, men det är mångas tro att det mållet uppnås bättre under en|' Icke socialistisk regering, slår GP. Beslutet om den extra parti- kongressen ,kom till efter ett svår bakslag för socialdemokra- tin, skriver Folket (s): . Den hade i ett typiskt ”mot- val” gjort stora förluster. Den hade också måst, konstatera, att Informationen i några viktiga frågor, -.där partiet fört fram konkreta riktlinjer inte nått fram till väljarna. Inte minst det senare var en hård men nyt- tig läxa, Det-går inte att inför > ett val kasta fram paroller, som inte tillräckligt genomdiskute- rats både inom partiet,' vari in- begripes också dess anslutna or- ganisationer, och i den allmäna debatten, Det var inget fel på parollerna, Det visar exempel- vis jordbrukspolitiken, där 'de soclaldemokratiska intentionerna -fast- Lå i accepte- ' : rats: även på-: borgerligt + håll. ”Felet”- med den var helt en kelt,' att tiden mellan utspel och valet var för.kort för att med: ge en: ordentlig :. genömlysning av problemen, . Nederlaget .å valet, valrövel: sens prägling av. ”motval” och » misslyckandet i att nå fram ' med de positiva intentionerna skapar: de otvivelaktigt en känsla av besvikelse. Den i. sin tur födde ett: behov av : omprövning och analys, som blev underlaget för det psykologiska' -läge:1i vilket beslutet om extra partikongress fattades. DET, ISOLERADE USA USA:s "utrikespolitiska isole- ring blir allt mer påtaglig, skri- ver Västerbattens- Ku friren "Gp: " De allmänpolitiska” deklaratio- ner som inledde generalförsam- lingens '"höstsession var med få undantag kritiska -mot det ame- rikanska kriget i Vietnam och ser man till de europeiska FN- staterna är det nu Bara” Irland, Italien och Storbritannien, som av skilda skäl inte markerat sitt missnöje med den ständiga utvidgningen. -av. den: amerl kanska krigsinsatsen, >”. a Med den” halsstarrighet som kommit att prägla president Johnsons. och hans administra- tions handläggning av utrikespo- litiken "har den växande inter- nationella kritiken av motiven för och utförandet.av :'krigsope- rationerna i Vietnam inte på- 'verkat Vita huset. En - super makt låter sig inte rubbas av skallet från medelstora och små stater. I kraft av sin enorma militära och ekonomiska makt seglar det amerikanska stats- skeppet vidare trots alla yttre varningar om att färden kom- mer att sluta med en katastrof n te bara för USA utan för hela världen om kursen inte läggs om. or Barn i nöd — hjälp i dag! RÄDDA BARNEN pgor 906100; såm 5 oo nej, vi är inga dockbyrå- "krater, trots. att vi är unga, Vi hinner inte med, att byräkratise- rast För högt tempo — det är så mycket som vi vill göra, Och SECO, d.. v. s. Sveriges elevers centralorganisation, är en stän- digt aktuell] Organisation som” på några år blivit högst officiellt sanktionerad, Skolstrejken visade "latt de dög och samarbetet med de olika 'skolmyndigheterna har: gått mycket bättre sen dess, an- ser Hans a hNEren. 19- årig SECO- ordförande, Hans Dahlgren ä är "en lång, lugn man — alls icke utan pondus. Trots att hän inte tillhör de last- gamla. : Hoppas ta studenten vå-' ren 1968.'Men det här året arbe- tar han på heltid som SECO-bäs. Och visst är det tempo — och visst fungerar det, Vi följde Hans Dah'; gren under. Operation "Dags verke. Organisationen fungerade ket temperament! tion i dag — budgeten Heger på över eli: halv miljon! XY "Hälften" ligger på SECO: 'cen- tralstyrelse - som förutom Dahl. gren har en kontorschef och ett man fast anställda, SECO AB är SECO:s ” serviceavdelning : snabbt. "expanderar: under Hans Bratts och Björn Malmbergs Jed- ning, -svs « Varifrån får man sina pengar? Ja, staten skjuter till. 120.000. kr. Men det räcker inte. Resten kom- mer i: form. av. medlemshwgifter, kursbidrag . och bidrag från 'and- ra fackliga - organisationer. t . POSETIVT. - - Demokratin. har utan tvekan varit ett problem "tidigare då ' det 7 mest varit” centralorganisationen som” fungerat: "Men i skolstrejken som satte fart: på” elevråder: a är « . situationen . en Ta annan. Och: utvecklingen är po anser. -Hans. Dahlgren. et ölen "Nu fungerar det centrala SECO, mer som en ; aomintstratiy hjälp sålt elevråd och distrikt har Trlycket. : större ikölpolitisk verksamhet” rlumera. Inte? bara skoldanser... AX. 'SPLITTRARE, en - i . Politisk ' ” splittring ” har ! från Vänsterns Ungdomsförbund Kotat SECO i samband med Operation det vill vi göra snabbt! Så pap- . peren hinner inte samlas på hög! ' lätt och smidigt — och med mye så "SECO är ingen liten "organtsa- a skrivbiträde' anställda. Resten lig-.” ger på SECO AB som :har tre "$ "som: -[Våldsarn reaktion i inom SECO mot försök till politisering inte” vilje skulle, så till. | aitaker ren i Peri; e ”medlöräfiat i centralstyrelsen; som brutit demo- kratisk: praxis och" efter det” att beslutet fattats i, styrelsen” "gått emot det; Meir SECO splittras: inte. mäste: "granska +; ;pa skolan 'kritisi kande. -elev-lärare : har | förstärkts genom de sk -samarbetsnämn- -Iderna i skolorna. De ”bidrär inte -| till >att-- minska aystånden-"elev: 2 lärare... . De nya: arbetsformerna skolan. kommer, att förändra” bär de "elevernas och lärarnas. roller, Dagsverke, som vänsterungdomen « oc DAGENS LÖSEN - Dagens . Lösen . utkom förstå gången år 1731. Inte anade, ut- givaren, greve Zizendorf, att: den med tiden ' skulle: bli världens äldsta regelbundet utkomna an daktebok.. Lika litet anande; han att den skulle nå: långt utanför der — Killa 'Brödraförsamlingens gränser till unga och. gamla av | olika samfundstillhörighet. :I dag går Dagens Lösen ut i em upp- laga på över en miljon exemplar och när in i: snart alla' kristna samfund på jordem . Den tilla innehållsrika ' boken . innehåller först: hänvisning "till .gemensam- ma ' dagliga böne- och tacksägel- seämnen, För varje dag under hela år 1968 har den bibeltexter, för läsning för, morgon; och kväll samt ett bibelspråk till tröst och vägledning... Dess budskap vill nå står mitt uppe i sin manmnagär- ning och" til dem som har sin livsgärning bakom sig, - Hs. DAGENS LÖSEN. Halls förlag. Soo Inb, 875 yt . - JESU. LIV - "Den som med verklig inlevelse läser. berättelserna om Jesu liv, ställer säkert en mängd frågor. Hur såg Jesus ut? Hurudant var "stallet i vilket han föddes? Och hemmet i Nasaret, hur såg det ut? Och människorna han wum- gicks med, undervisade och hjälp- te, hur säg de ut? Själv har jag vid läsningen åv+ Bibelns skild- ringar av Jesu liv och verksam- het i mitt inre skapat mig bil- der av Jesus, människorna och naturen, -. / «En i dagarna utkommen bok belyser med ett. hundratal för- nämliga fotografier Jesu liv och verksamhet, Trots att nära 2.000 år förflutit sedan Jesus gick här på jorden, lär förhållandena i Palestina ganska lika som de var under Jesu jordeliv, i synnerhet i den del av landet som tills för blott några månader sedan till- hörde Jordanien, Brukningsmeto- "derna av jorden, klädedräkt och levnadsförhållanden är inte myc- ket förändrat, något som tydligt framgår av bokens rika bildma- .terial, I bokens Preludtum "möter OSS foton av människor — män och kvinnor — vilka ger en bild av de åtta saligprisningarna, En en- kel man il nw ES! fram till de unga, till dem som) de fattiga il anden, en aMvarlig kvinna de som sörjer, .en :ung flicka. .med vackra : rena ”anletsdrag . och ”tro- skyldig” blick. är en sann personi- fikation av venheten och två mär. på. vandring "genom öde trakter vittnar om. der” som "måste. fly för rättfärdighets skull. Vidare följer bilder som belyser Jesu liv och "bilder som : hans liknelser, :; oc När man sitter och vänder. blad efter ”blad i den fina 'boken. pas-|” serar ;Jesu liv. förbi: ens 'inre. Intensivt ' leder man med, helig vördnad och andakt. fyller. en. » En boksav oskattbart "värde. I varje kristet hem, där det finns barn, borde den finnas: och levan. degöra Jesu liv. . Hs.' JESU Lv belyst med fotogra- fier, EFS-förlaget, Pris: 35— no u ( or / 400 MIL, TILL FOTS 05 "Så lång vägsträcka gick ' en ung afrikan från Nyassaland (nu- mera Malawi). till Khartoum : i Sudan för att få studera, Halva .|denna sträcka gick han barfota! Hans mål var att få studera i USA och han nådde sitt mål: 1960. skrevs Ihan: in i en skola i "Washington och fortsatte efter två år vid universitet i Seattle, där han tog fil. kand. 1965 reste ns till "England . och fbörjade studera historia, Vårt land be- sökte ham 1966 och var: någon tid i Lund. Han har skrivit två romaner. I stutet av: detta är eller början av 1968 återvänder han till sitt hemland - för att stanna där. Denne unge afrikan heter , Leg son Kayira och han tillägnar sin bok ”kärleksfullt till sin mor för att hon accepterade honom se- dan' han fiskats upp ur Didium (en flod vari modern kastat ho- nom emedan hon ansåg sig inte orka med”att fostra honom), til William och Marta Atwood (hans välgörare; i USA) med aktning och uppskattning samt till Mala- wi med en bön om en ljus fram: tid för detta land”. Ytterst spännande är denna sannskildring, Han. skriver sak- ligt men samti fascinerande och med" humor. ' Man lever med i boken, > » He, . Legson: Kayira: 400 MIL TILL . FOTS, EFS-förlaget. ” Häft, 24:—, : SECO- oräföranden Hans Dahlgren. är motvilliga. att satsa. på. «teknisk vad :so m än händer med dem; Jag : vy inb, 27:—, Md mer att. bli Lärarna. kömmer:' ' handledare, "eleverna 'mer 'själv- ständiga. — Mycket 'av den. nya; skolan finns. dock. bara på papperet: bl. a. därför att skolstyrelserna ofta Å LO kan inte acceptera familje- daghemsutredningens konstateran- de att familjedaghemmen är både ett komplement till den ordinarie daghemsverksamheten och en nöd- vändig del av den samhälleliga barntillsynen, ' Familjedaghemm skall enligt LO ses endast so ett komplement och ingenting annat. Den nya och positiva" syn: på hela barntillsynsfrågan "som den socialdemokratiska utredaren Gördis Hörnlund anlagt i sitt för- slag förkastas därmed ay LO. | Mycket tyder emellertid på att prestigeskäl ligger bakom <«LO- ÅA yttrandet, Eller varför har. man inte gått emot förslaget om stats- bidrag till familjedaghemmen? Det var visserligen ett hälsotec-, ken att ,man' gav utredningen godkänt på denna mycket väsent- liga, punkt, . men inkonsekvent med hänsyn till de många kri- tiska invändningarna mot utred- ningens arlfete. Sannolikt är det så att man trots allt förstått: bräckligteten i argurherfitationen . och tvingats till denna, väsentliga eftergift, ! se e Som ett, vägande argument mot denna typ av daghem saknar ga- rantier sför kontinuerlig verksam: | het 'och att kvalitetskrav av olika slag inte heller. tillgodosetts. Nu menar: man .att utredningen inte ger någon klarhet i dessa stycken — tvärtom skulle den ha under- strukit just" dessa svagheter i familjedaghemsverksamheten ge- nom- bl; a konstaterandet ' att 2500 barn: på ett år bytt familje- daghem; Vidare" skulle den inte heller "ha undersökt: hur .många av familjedaghemsmammorna som hade -föredragit ' förvärvsarbete utanför. hemmet om det bara ha- de funnits fler vanliga: daghem att tillgå och de därmed hade fått. barntillsynen ordnad...” Det "är alltså gamla välkända argument..som: kommer” igen. På- ståendet att utredningen "bara ytterligare -understrukit' riktighe- ter i dessa är emellertid befängt. Utredningen" har nämligen -ingå- ende ; penetrerat 'just de: frågor som måste” lösas "för att familje- daghemsverksamheten” skall kun- na få den. stabilitet som är förut- sättnivger.för "effektivitet. Frå- ningens förslag ingår en rad 'kon- kreta åtgärder. för. att 'avhjälpa! de brister som"bl,. a. försvårar” kontinuitetén;:' åtgärder . som i" mycket sammanfaller med. dem -: som -mittenpartierna sedan” länge - föreslagit. Beträffande ; kvalitets-' - i kraven poängteras, vikten av att. i olika” samomn annan ingikt: Hur: nga familjedsgmarmor: som" helire hade gått ut i för värvsarbete än ägnat sig åt vård-- » naden' av. dagbarn : är” dvidkom: LO-YTTRANDE UTAN”. 000 i PRAKTISK BETYDELS] jär familjedaghemmen anför LO att: folkpartier.. i riksdagen. I' utred-' mande. i detta sammanhang:. Sår som familjedaghemmer, fått fun- gera utan den fasta organisation som man: önskat dem har detta av naturliga skäl inte varit möj- ligt för utredningen att under- söka. 'Dagbarnvårdaryrket kan I mycket. väl. motsvara, ett” annät om det' bara ges samma värde det nu har inom de vantiga" dag- hemmen. : Familjedagmammorna har inte; hittills kunnat tillrälkk-. na sig $t. 'ex.; sociala förmåner som andra har. I detta mycket viktiga avseende har fru Hörn- lund också föreslagit ändringar. Det väsentligaste . utredningen kommit fram till är att farhilje-. daghemmen inte längré kan: ses endast som:ett komplement till den ordinarie daghemsverksam- heten, För att den allt större . efterfrågan på” dåghemsplatser " överhuvudtaget skall kunna till- godoses måste" familjedaghemmén .: ingå som en nödvändig del av verksamheten; - Dennå — viktiga "slutsats vill LO blunda för — utan att säga annat än att det den vanliga daghemsverksarir heten samhället måste, satsa. P3 nge t. ex, hur m orter a Föoda arbetstillfällen men utan underlag 'för” anorä- nande av daghem skall lösa barn- tillsynspröblernet. ” 1-" sistnämnda fall, är, som utredningen ”fram- håMer, familjedaghemmen den ens da, bästa och billigaste lösningen, Genom" att LO trots allt” «till- styrkt förslaget "om statsbidråg till fämiljedaghemsverksamheten saknar déss fraseologiska invänd- ningar i yttrandet all -praktisk freydeser : s [ETT ORD: ; PÅ: VÄGEN. . Församlingen i - Smyrnar vår trogen :trots . "prövbingar och" be- ' drövelser. "Polykarpos, troligen en lärjunge . till aposteln Johannes, blev senare biskon + församlingen i. Smyrna: Innan ' hamn led. martyr- döden | var han ristendomens Ö! dre-- Asien. fattig. på silver, och; gul men rik nå - andliga "och: :eviga ” 'd äknade. Her Det finns / "mänga. ståtitga och praktfulla” kyrkor i världen: En der av dem har ett berömt nanih, . andra har ef fin” arkitektur, aånd- ra äterij : r tillgångar. Frågan är "vilka ånd-' liga” fikedömar 'de , har; Silvrét” och guldet förgå men: Guds, ord, r din" församling trogen? a Är min,” def? "Låt oss ”irite - "glömma att JIivets kröna. ”ehdåst. ges" ät dem som "förblir; ” i -hitill? "döden: bevaras på ett utsökt sätt. i ändan och avlägsna skinne ugnsbaka eller panera, om En S-garanterad Fråga efter den er livsmedelsbutik. vara från Scam os z Världors nå godaste . es j | | dessutom. - KR Vi tror oss inte ha smakat enbättre fläskkorv. v.Ny tillverknings- metod och speciell förpackning gör att arom och kryddsmak: I kyltemperatur från +2 till +4 | fega håller den sig i fjorton dagar i obruten förpackning. skallinte koka den — det har vi redan gjort åt er. Bara värma upp till max. 80 grader, Klipp sen av förslutningen i ena t. Korven går sedan utmärkt att ' ni föredrar det istället. En ny, up yrpenis Scan-produkt? Den måste ni smaka! Fläskkorv .Originell . Fräs fläskkorv direkt i” i. stekpannan, Servera den' '' med brynt - Potatis och | en härlig sås av gräddfil, utrörd med lite tomat- ketchup och smaksatt : +..i;.s med riven pepparrot eller ” späckad med kryddgrönt, ) x "varav allt satt . N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.