Zn MN NN XN LAHOLMS TIDNING: «| N 4 , aw = = LT Fredagen den 27 oktober 1967 LT = Märklig intervju - 0 Lillemor. Erlander heter' en ungdom inom LO:s utrednings- avdelning — ' enligt tidningen Veckans affärer 30 år, civileko-I nom, anställd sedan .1960 vid LO:s 'utredningsavdelning., Det är en ungdom med - betydligt mer av ”självsäkerhet och gå- påaranda än av klok eftertanke och gott omdöme. Man kan gär- « na tillägga at; fru: Erlander be- sitter väsentligt mer av ensidig politisk ambition än av' den allsidiga strävan efter objektivi- tet som alltid bör prägla en utredare. ” "Nog med presentationen. vi har inte: skrivit "detta för att presentera' fru Erlander. Det gör hon ofta” själv "genom" att LO låter henne — framträda i - offentlighet 1 många olika sam- manhang. Låt oss endast tilläg- ga en halv gissning: Något av en nyr Ulla: Lindström? .. + Nu har fru Erlander låtit sig |. intervjuas I - Veckans affärer |" (nr 34, 1967), Intervjun gäller reklamen och frågeställningen är om reklamen är en samhälls- fara. Fru' Erlander svarar i ” stort sött ja på denna fråga. På en direkt fråga huruvida reklamen kan anses sätta käp- . par I hjulet för en vidare ' ut- ' veckling av en del av vår lev-; nadsstardard, ges ett obetingal jakahde svar, Den intervjuade” framhåller : att vi lever i. ett samhälle, 'där det största. prob- lemet. är samhällsekonomisk ba- "lans I en situation, där behöo- ven . kan anses' vara enorma. [| 1 varje fall upplevs:som -enor-| ma. Det framhålles vidare att vi .har ett finansdepartement, där. folk grubblar. sig gråhåriga |. på "hur man skall” få fram re surser; för att.lösa- alla gemen- sarima problem. som människor: na vill: att, man skall göra, nå- J . skorna i regel är individualis” Jiga, ett värde i att kunna disponera en så stor' del som" möjligt av sina” inkomster själva, Även detta" är em mänsklig upplevel- - se — för, många säkerligen av samma värde som en 'överdri- ven omvårdnad från det offent- liga, Privata resurser respektive |! offentlig verksamhet är ”kom-]. mensurabla kärl”, 1 viss mån. Om den enskilde har. goda re surser kan det offentligas ingri- pande "begränsas. och sättas in där de oundgängligen behövs. Den i intervjun. förekomman- de attityden återspeglar ett felij. sor ofta göres från socialistiskt |' då man 'bedömer olika i samhället. Fru - Er." håll, problem » länder påpekar själv att männi- skor .är, som hon :säger:, ”till- räckligt egoistiska av naturen”, För vår del skulle vi vilja sätta in 'ett annat ord istället" det något ; fula. ordet egolstiska,. 'som fru Erländer "vill" "stämpla. de. enskilda "människorna "med. "Det skulle vara mycket ;rättvi- sare att sätta in ”individualistis-': ka”. Det är riktigt att. männi ter och inte ' kollektivister, Där man, gjort människorna till kol-, lektivister har' detta skett' med , tvång. Det har som bekant skett I; i de kommunistiska länderna. ; Finns det egentligen någonting ' "som, i: högre grad bidrar" till att höja människornas standard än rätten at. själv disponera över något här i livet? Att ord: 'na för sig själv. Att bestämma "hur "de inkomster "skall använ: [. - das. som. .blir över efter. skatt. Att : tillgodose "just. de - person- individuella önskemålen och. intressena. . Detta. är inte egoism, Det är en "individualism, |: . Det är den frie" medborgarens "rätt .1”en'démokratisk:.stat, Han har rätt att” hålla kvar? "och individua- in: Unglottaverksamheten, i Hal-. ' Jänd "har under” de' allra sista åren fått en god fart, och det- ta underströks också vid Ung- " lottaförbundets stämma i Två- " åker.. Från ”de / olika 'avdel - . ningarna rapporterades en ökad: aktivitet, och man har också fått, in en hel del nya med- Jemmar. — Vi hoppas naturligt- / vis dock att få med än -mer flickor, och likaså om nya ung- Jottaavdelningar bildas, så hjäl- gärna till. och', ordnar - informatibn, . frambål- ler .unglottainstruktören . Anita Nilsson: Tvååker, : sas Sammanträdet "pelis ir Unglottorna i i Halland har: livlig verksamhet tionskurs på Frösön, och för nästa år har redan två. unglottor .från' Halland anmält sig för nämnda kurs. unglottaledar utbildats på > Älv= karleö- samt nio i Stockholm” och tre i Göteborg. Under verk året har vidare unglottainvignin= gar ägt rum hos Torups samt Två- åker-Spannarps unglottaavdelnin- Under året har erhållits anslag från > Hallands iLottaförbund - och . dessutom har mån till ledarkursen i Tylöbäck erhållit bidrag från Gus= ' tav V:s mi fond samt dessutom : församlingshé em "under ordförande- > skap. av 'Anita Nilsson.” Hon :om- ' valdes till ordförande"i förbunds- .; unglottarådet och övriga styrelse- h ledamöter blev: vice ordförande, v unglottainstruktören Lena .. ':Halmstad, sekreterare Agneta Sten- "ström; Tvååker, samt Barbro Root- zén-Andersson, Halmstad. Som er- | sättare i förbundsunglottarådet ut- sågs Maj Inger Samuelsson, Getin- ge, och Astrid Österlind, Varberg, Självskriven i rådet är ordföran- jen. i Hallands Lottaförbund, som ännu ej utsetts: Till- hedersledamot valdes avgående” förbundslottaord- ; föranden Karin Löfgren.” ” N Det beslöts att! hos, bestyrelsen ! för. Svenska Flaggans” dag anhålla om en. flagga. Man hade gjort en (liknande frarnställning . förra året, men då inte kommit med bland de t föreningar, , som tilldelades ' fana, men hoppas på bättre tur nästa år; » taförbund skall "anordna: en” ung- :lottaledarkonferens i februari må- nad "nästa "år " för ' unglottaledare "inom Milo Väst, Vidare beslöts att anordna . ett. babylotteri: - Man be- | slöt också att. söka ordna ett ung- -lottaläger nästa'år på lämplig. plats. : Has i : Unglottadagen” i: vår kall h 7 ' Det beslöts ätt Hallands Unglot-" från Skolöverstyrelsen - anslag. til ledarkurserna, tran I tre... dagar--extra-kongressade sossarna, I tre dagar. grovskäll- deg det. från. talarstolen: i Folkets Hus i Stockholm på detta uschla samhälle, - där. sstorfinansen fått alldeles, för: stor. ..makt, . där de som redan . har. det. bra roffar åt - sig - på - andra sämre - ställdas bekostnad, där den enskilda fö- retagsamheten för en skum före- tags-:. och, > personalpolitik,; . där människor. fördummats så till den milda grad - att : majoriteten . av dem givit sitt stöd åt. de borger- liga partierna . som . bara : döljer sina" riktiga: avsikter och för folk bakom Ijuset I största. allmänhet. Vad är det. för ett samnhälle:vi lever i? dundrade LO- Geijer. Och Och: den . stackars . dinvig ringside. undrade" med : Geije - Ändå: har; socialdemokraterna suttit: vid: styret i-35 SR Fage Erlander son, ; hövding, i-2 för: 20 år" sen :stod. det, i eldröda bokstäver på. Partiprogrammet - att 'Wallenbergarnas. makt. skall mins- kas »och,- mycket .annat' fint, :«' - Hur»: ska: denna . dystra: ling -kunna. förklarås- al Der utveck: "1967? i den Vem vin: linte: betala 5 öre mer för. 15 --kg. potatig: — för frisk, godare, potatis? - « På eftervintern 'och vären kan potatis förvarad. i hushållet : bör- ja gro. eftår ett par” dagar. Om groningen får fortså. för. länge, minskas : näringsinnehållet i po tatisen — -den. blir: värdelös. och mäste "kasseras, -Här är resultatet av lagring. av. potatis i Papperssi specialbehandlade säcken, En riktig lagerhållning har av: görande' betydelse för potatisens kvalitet, Om rhan inte kan hind- ra groning, måste man: eftersor- : tera och packa om i lämpliga för- - säljningsenheter. Det innebär ett dyrbart manuellt arbete, som i; sista hand ' ökar. varans -pris.. . Efter en serie försök wunder en : olägenheterna — främst risken för. groning, . dagens : maätpotatis bör ställas, högt, och handeln får nu ökade hällens forärin gar. Praktik bokföring möjligheter att tillfredsställa” hs, 2 tva e > : a tvåårsperiod har etr nytt förpack: ningssystem ' provats varvid prak- för. lantbrukare” "I bilar: på” hårt > trafikerade ' "vägar, ningen: Att. "den. varit tråkig och ”från-. press- "och propagandasyn- punkt, inte "begriplig". var. klart. En tröst i. bedrövelsen.: fann. han hos 'de andra "partiernas: kon:. gresser.: "Från: folkpartiet: "minns han" debatten om; beskattning: av frårt 'högerstämmean: kravet på"att man skulle:få" "betala: -televerkets tiska försök under 11967: av: centralföreningarna : i Jönkö- ping och Veberöd, -Den nya för- söksförpackningen ;'— llverkats i 'storlekarna: 3, :15:och jär en” "papperssäck av specialbehan lat” papper.: Säckens r: impregnerat. med] > ett .medet- som hindrar" potatisen från att. gro." Preparat 50.:kg innerlager Itförts : som" . har är : god- kare har. nu utkommit i sin tredje upplaga. .Den. bokföringsme= och. arbetssparande, S säl fö "deklaration" en= ligt" kontantprineipen:: som enligt ckar efter 8 veckors lagring: 'T. v, potatis we i H t.h. potatis Å vanlig. säck, Groddarna är 7—12 em höga. Kvalitetskravet på ' Präktisk bokföring "för lantbru- | kehandlar, en enkel , iedelstora lantz SS tillämpar: "dennas. lism,;' 'sedan' vederbörande” 'gjört |. bt: för sig I form, "av skatter I "till staten: Att påstå att: män: niskorna . inte. 'skulle -vara- ka- pabla" ätt själva, bedöma sina | Avi den? vid "årsmötet framlagda | verk hetsberättélsen ”. - fre ; bl.a att i Halland finns 9 tnglotta= | | avdelningar med sammanlagt 166 ; médlerimar: i åldern 11—16 år, Den 67: ”avgusti” hölls unglottaläger Bot än, os Vv Fru Erlander frågar sig nu vidare -i ” intervjun; hur- mar "skall få” fram de' 150" miljoner], kr, som, behövs för exempelvis I" daghemsplatser: "Det. går. inte”, känt för. användning . för . detta bokföringsmässiga ” grunder. 'Stor ändamål in Sverige och: ofarligt : "vikt läggs vid: fördelningen. avin=> > komster ' och utgifter på, olika kon« : ton '— dessa sammanfaller helt med rubrikerna på jordbruksbilagan': > samt vid 'värderingsprinciper förins '- t räkningarÅ. lite; senare: -Och-: : från centerstämman ' liskussionen om hemslöjd ”'och - väntkurer L trafiken: TM Yt "Liknande : motioner av. mindre riksviktig betydelse ', hade. 'otkså "Genom" de praktiska; "proven i ett-' stort "antal: familjer , både” i villor och hyreslägenheter har h: säger hon, ”att skapa den käns |: inköp. utan” att man 1 stället |. med kurs 2 ädbe och. Vidare on Kommit "till ”sossärnas- sextrakon- | man funnir att botatisen.kan' för- | Yenteringen,' I” ett. särskilt "kapitel . + la av solidaritet "mellan, män: skulle. behöva. från ” statligt för- FRK oci Så ä He gres; en” smugglats . undan -till varas« i den. nya förpackningen skildras hur lantbrukaren, utan att skor. och därmed det skatte] röyndarhåll ur den synpunkten | "Inte-mindre än 97 prov för snö- upp ock FR ätt Inters mening den. rdinärie ... >-sämmankomsten i minst-6 månader. ;15-kllospåsen | besitta . några bokföringsteoretiska mat” som” erfördras: för "en'. höj: | / vidta åtgärder, är' en felbedi stjärnan: har: avlagts, "och detta in- Pease mn nm fahske kan Aftonbladet > och vo a också, visat: sig mes kunskaper; + kan. .göra "enkla in d å . ning ”av den gemensamma ning. Det återspeglar: en.tra Pål nobar: att: Hallands" Unglottor' kom; atidra /extfa "missnöjda ; då" finna Nee komst- .och Tönsamhetsberäkningar, levnadsståndarden när hela. tlll- ledarskap, . en . flock mentalitet k | på femte: plats i" rikstävlingen.: 40 t.i ej hemslöjden? 'Obetydlig i. sak”. fö öjd: krav. på” socialisering ., av n N gen mer från SIAB Strömsnäs Bruk; Praktisk bokföring för: lantbru= kare är" i första Hand utarbetad -varon .genomsyras av Köp! —| ' som -inte. hör ihop med vad vi F "unglottor har ' avlagt ” orienterings-' I som "lanserar ” nyhaten ' vid åe | Köpt. — Köpt-propaganda, - Köp|. t "vårt: land anser "vara efter-| prov, vilket medförde en sjätteplats ne anét pågående Scan. Pack. skoter, ona Mid. ven nde yrkes= ÅA strävandsvärt. / NONE för Hålland, och. beträffande de oli-' & tekn, i ,” även; den": prak= för din egen. privata konsum: |] > tlon.. "Människor är tillräckligt » egolstiska, av naturen; De. behö- ver Inte mycket uppmuntran:att |: "tänka 'på sig själva" Offensiv- andan. 1 "reklamen" bidrar "till att ytterligare "petöna d mn: pri- |” vata konsumtionen oci påver. |" 1 kar - möjligheterna , att : skapa rimligare . proportioner, mellan offentlig .och privat >-konsum- tlon”. Så långt fru. Erlander, Det finns ingen anledning att gratulera det soctaldemokratis-| ka' partiet till uttalandet. Detta. kan iInte' vara någon' valpropa- ganda, Det. måste verka 1 hög grad. bortstötande. En något närmare analys vara befogad. Fru Erlanders attityd mot den enskilda människa, den en- 'skllde "konsumenten, är" ruskigt diskriminerande, Fru Erlander vill skapa en känsla av solida- ritet mellan människor för att därmed åstadkomma ett bättre klimat för skattehöjningar för att därigenom kunna finna ut- Man kan motsätta sig den ge oerhörda lidanden fortsätter sin o Rekvi | 2 nd Sms QQ 2 ; - ms. isition — frå 1 vägar att höja de statliga utgif-| mensamma : valdagen, men' då| heroiska kamp för. nationell fri Fe Aes unga, Erie GJS0n Sör mansägare Erik Knuters, Sätra, In- . bokhandel eller från = :s förlag — ! terna, ' Målsättningen är som "het. och oberoende, fred .och so- , Åst g,' Brålanda, och Tage | sjön, och i Gotlands. län lant-] | ' SKOGSPLANTOR g sådan ytterst diskutabel. Med- let är om möjligt än mer dis- kutabelt, Det jgäller, om man får ta fru Erlander på orden, att undvika varje åtgärd som kan "påverka konsumenterna I den riktningen att de kan tän- kas vilja råda över någon del " vägar, ” ;Sedan. är det en” annan "sak; att' mycket av reklamen är dum- heter och att Teklamen i mänga ”fall' "även" kan” vara vilseledan: es Att! åtgärder" mot "detta "skulle: vidtas i syfte att. bereda ” människorna för ett ökat skat- tetänkande,” tror vi däremot in- te på! Ett bättre skatteklimat, en bättre; förståelse: från ' de! enskilda, människornas sida in- för 'den sera: fribut!'som” i ett | organiserat. 4: + välfärdssamhälle måste läggas till: det ”gemen- samma, vinner... man . på . andra exempelvis” genom '. en ständigt, dokumenterad sparsam- het och !! .klokhet i fråga, om handhavandet av, "den. stora del av människornas inkomster som det allmänna kräver och för- vältar. i DEN GEMENSAMMA VALDA- NSkall man vara medveten om att man därmed också avfärdar he- la författningspaketet med allt vad det i övrigt innehåller av väsentliga förbättringar, under- stryker Barometern (h): Det finns socialdemokrater som med ljus och lykta söker en ursäkt för att. kunna hoppa ka". åvdelningarna . blev ; Tvååker- Spannarps avd .länsbäst med en 9:e plåts i rikstävlingen. I.tävlingen om ; Hallands : « Unglottaförbunds vand- : ringspris I! orientering; skänkt av "Varbergs Lottakår, tog ' Tvååker. ”Spannarp' den första inteckningen, Hallands ' Lottaförbund har: 'som vandringsprig skänkt ett guldarm-, bard till den unglotta, som, placerar sig bäst i riksmästerskapet i. fält- tävling, och:den unglotta från Hal- land,' som ”blev>hallandsbäst i år var Ing-Marie Johansson, Tvåål Spahnarp, 12 år; och :-hon' tog' med första inteckningen. "” : Beträffande utbildningen ' har. 42 unglottör: deltagit i lägerverksam- heten, Undef> året. har' avlagts '23 stjärnprov, 3 triangelprov samt har ordnats två grundkurser, En ung- lotta har genomgått en konfirma-” signaturen Struwe yckte:att' har inte. Dieter visste avslutades . -"De: botgerliga- partierna kr — av "naturliga skäl — inte: haft hågöt I behov. jäv extra” samman Strand. i Aftonbladet: riktigt vad ställ- Göteborg... Överingenjören, lie. Göran Kull, som lett utveck- lingsarbetet; säger: — - Vi' tror" särskilt: rycket på mindre ekonomiska,' och fördelar- na med jen större .päse: r . påtag: | liga, Den nya. typen : :av" förpack- ning -eliminerar ; helt; de: tidigare hans skullev tycka. som ”tillstäl belönade bl. u STOCKHOLM (TT) Skogs- och antbruksakademien. har nu be- | - slutat .om årets utdelning av. belöningar ur 'A. W Bergstens, A G .: Wiréns o. N P Halléns fonder. Det är 18 lantbrukare, trädgårdsmäs: :te socialdemokratin om bomb- .Stopp, utan kräver det. Där tyc- "ker vi Inte bara synd om det "lidande vietnamesiska” "folket utan solidariserar oss' med det- .ta. folk. ”som trots: årtionden av cial rättvisa”. Där vänder sig partiet ”med skärpas mot USA:s Politik i vietnamfrågan och mot hela den amreikanska krigfö- ringen”; Där understryker kon- gressen ”värdet av att de kon- takter som partiet har med FNL ytterligare . utbyggs” . och att fredsförhandlingar skall bli freds- » tare m f som belönas med penningbelopp, och i diplom, bland dem tv hallä ”Bergstens , belöningar" på 850 ket går till i Kristianstads län lantbru- kärna Einar Jonsson, Grevie och Torsten Andersson, - Kärragården, Broby, i Älvsborgs län lantbrukar- | 'na Harald Hårsmar, Horsby Krono- Jönsson, Nedergården, Månstads- kulle, samt fröken Signe vAnders- I son, Amundagärde, Öxabäck, i Öre- bro län lantbrukarna Arne Axels- son, Wärsta, Sköllersta, och Gun-|- nar Bråtner, Sinnerud, Åtorp, och i Västerbottens län hemmansägare Ingemar . Karlsson, Mossarotträsk, Jörn, och fru Alfhild Wahlberg, Halléns belöningar p på 300 kr Brå i Östergötlands -. - län. - skogsbrukare Torsten Harrström, Ringby, Söder- | köping, i Hallands län lantbrukä- re Sture Persson, Hylteberg, Sim- långsdalen, i Kopparbergs län hem- brukare Nils Löfgren, ”Pejnarve. i Levide, Hemse. ro N VISADE VÄG TILL ATT GÖRA - LITET FÖRETAG STORT, ” Trädgårdsmästare Bror” Nilsson, Tofta, Varberg, är Sdd 1906 på den fastighet som han själv brukar. På fastigheten, som är 1 ha, finns tre 2: 2 cvå ballar upp tillverkningen av dem: Hon har "I säker: blick för färger och möns- - ter, 'håller .på en god kvalitet för sina vävnader och har fortsatt med tillverkningen av de vackra bom- ' ullstyger, som är kända över hela. mn landet, ' Hon har arbetat med 'stort in ' tresse för slöjdens bevarande i bygden, . HAR PLANERAT 100. 000: . Lantbrukare Sture Persson, Hyl- ' tebruk, Simlångsdalen, är född 1922, Fastigheten omfattar 15 ha åker, 6 ha bete och 183 ha skog. Persson och hans hustru Kerstin har haft ' gården i 18 år. Persson har byggt ny mangårds- byggnad . och moderniserat drifts- På É h har: 15-kilospåsen. . Mindre senheter är” i tiske, lantbrukaren ;. torde ha "stor nytta av' , den; då han vill ordna sin bokföring på ett. ändamålsenligt sätt. " Praktisk bokföring är även avsedd för studiecirklar och” enskil- da -korrespondensstudier , och " för detta" ändamål här utärhet Speciell studieplan; ' Praktisk . bokföring ” ör r lantbi - kare har” utarbetats "av direktör K Olöv..: Andersson, -: chef för Jant= | bruksförbundets ” driftsbyrå, - som vid ett 50-tal avdelningskontor i olika delar av landet hjälper 'lant= : brukarna med. deras bokföring och deklaration. . a Ett - speciellt : ningsmaterial (materialsats), väri ingår övnings= : exempel, kassajournal, inventarle= bok, jämte blanketter,” har 'sams= " manställts av agronom Ulf Peter- son" vid Önnestads" lantbruksskola, Han är även författare till ö I övnings- exemplet. . | "Praktisk bokföring för | lantbru= "kare kostar 16 kr plus oms, mä- terialsatsen kostar 20 kr plus oms. (övningsexemplet separat 12 kr plus oms), samt studieplanen 6 kr plus LTK, Luntmakargatan 13, Stocka holm, 3. Tell 08/23 8200, 0 |ETT” ORD "PA VÄ ÄGEN . Den hemlighet, Få . förhandlingar och ”leda til av sin inkomst även 1 fortsätt-| av och göra det utan att förlo-| alla främmande trupper läras . Umeå, ” växthus (kallhus). I växthusen, mye mlenterats ca 100.000" plantor, JE" Stor; jag Sch SO ligger härl i ningen! De bör istället hålläs| ra ansikte, Det vore en sällsam | bort från Vietnam”. Wiréns belöningar är på 600 kr|/som har en sammanlagd yta av ca skogsdikats 5.000 meter samt lagts ke på jaristus och församlin en. : borta från ”ond” propaganda, triumf för de socialdemokratis- Dett t or ot) och tilldelas i Östergötlands län el-|500 kvm, odlas plantor för utolan- bilväg 6.000 meter. Skogsgödslings- (Ef, 5:32). 8 ; N - ka ,bakåtsträvarna I författnings- | . + Detta är ett klarare 'och mer | :gare Karl A Qvarforth, Boxholm, | tering, tomater och krysantemum. kh a I vår Kyrka ' ib T som kan ' medföra att de kän- frågan att i sista minuten kunna | - Markerat ställningstagande 'än försök har varit förlagda på Hylte- |fest en 'oronto hade vi ner behov att disponera en be- tydande del av sin inkomst och som kan göra dem utledsna på ett ständigt högt skattetryck. Fru Erlander vill t.o.m. genom | stjälpa hela projektet rned -att hänvisa . till att många borger- liga kritikér motsätter sig den gemensamraa valdagen och väg- rar att godta ”den för social - Något annat svenskt parti (kom- .munisterna naturligtvis undan- " tagna) har gjort. ' " Frågan är bara om skillnaden mellan de - socialdemokratiska/ i Gotlands län trädgårdsmästare Karl-Erik Persson, Stenstugu, Hall- vards, i Hallands län trädgårdsmäs- tare Bror Nilsson, Tofta, Varberg, och i Kopparbergs | län makarna Utöver ;växthusen har Nilsson un- derglasodling av sallad, gurkor och jordgubbar. Storleken på under- glasodlingen är ca 200 fönster. . Genom en intensiv produktion har Nilsson och hans maka Anna berg och en del skogsmark har l Åker- och bet kerna är markkarterade 1956 och 1965. Persson har kalkat och göds-. lat efter de värden som markkar- - ndag till ära för dr nar 07, nella, Som pastor mycket 10 år hade han betytt ni yrkan ' ock "se- are Canadag ' Förenade Kyrka demokraterna ovillkorliga förut- Jenny och Holger Forsberg, Grådö, | tän visat och tagit ut bra brödor, |Yt8aV. Han var att förhindra en efterfrågeska-| sättningen för reformen”. Partimedlemmarna — Erlander— | Hedemora, =. . anvisat en väg att göra det lilla Han ör en god representant för nal och Mycket älskad av för pande, propaganda invagga kon- Skulle socialdemokraterna mot då nä Syaraingstaganden än företaget stort. X kombinerat jord- och skogsbruk, När Sch Nn E ömn- as N 2. N så mycket mju- . N . r M ro; ra. t illa! Nn 1 någon Ar - mn-] förmodan vägra i vändningen] kare — eller om de över u VILL BEVARA SLÖJDEN - : arbetades a emmet Sar "festen ut- tillstånd som gör dem likgiltiga | skafl de ensamma ta hel det| vud taget behöver mjukas upp I SJUHÄRADSBYGDEN Predika om - Kan ” pastor att Inför sitia egna: tänkbara be-| politiska ansvaret för att reform-| — När det framföres av excel Fröken Signe Andersson, Amun. liv, "Församlingen hage cstjänst hov, Allt till det offentliga! arbetet torpederats, menar Ba.| ICNSerna med samma namn. dagärde, Öxabäck, ä föda 1895 H - MacMillans st ra innen varit dr » Fru Erlander hävdar att hon] rometern. SS FR det skulle vara svårt att är en av de personer som till nu- goa met glädje fö ntresse, Hän vd . - - en utrikesnäm: H - tänker på människorna och vin) - ett ställningstannai a fate bor | varande tid bevarat den gamla tra- Vi kan ana , , — skapa en bättre — situation för VIETNAMKRIGET kongressuttallandenas anda utan ditionen med, förläggarverksamhet Ma kärlek -oc och & eftersträva sam: dem, Det vore i sammanhanget | , Sverige vädjar nu om ett vill också i aslutning till dess hok- i Sjuhäradsbygden. Hon har fort- hade för församlings Eg som han Intressant "att höra med mMän-| rorligt st ! . . stav — uttalanden av Borgerliga satt den verksamhet, som hennes ] niktiga at ge den det "Vi. är niskorna själva vad de egentli- gt stopp av bombningarna] politiker tyder på det — så må moder Anna Andersson (död 1945) rade Dr George BM bästa 4 - gen önskar sig. Det är Inte sä mot Nordvietnam som ett steg) den i varje fall få bekänna färg. började och utvecklade genom att 2de vid ett tillfälle: Ipör t yt! ee CA kert att den enskilda männi| Mt den förhandlingslösning "vi : oa lämna ut.garn till väverskor för] | - och: mer = over tror jag mer skan vill överlåta åt fru Lille] cftersträvar i Vietnam, skriver — Tror du min röst fyllde hela | vävning av. framför allt bomulls- an gena lörsamlin gen Me mor Erlander att tänka åt sig. Arbetet: (s): Na kt. lokalen under konserten? tyger och linnevävnader. Detta har . sitt vittnesp, dr nå längre med a . Det uttalande som kongressen y ter ungdom = - — Jodå, mer än' väl, Många gick | alla år givit arbete och inkomst 7/|8eEnom någon Vom Kristus än Det kan nämligen vara möjligt] sedan antog gär längre och är Sör att det skulle bli bättre plats åt många i bygden, CENTERNS UNGDOMSFÖRBUND Jag blir. alltmer fri rörelse... att de många människorna ser| fränare i tonen, Där vädjar in- framtidsungdom för d "Fröken Andersson har också tagit > .Jatt det klokast oe rtygad . om ga ör den, secs ce oe vara" på gamla mö; och tagit NN göra är att . - iska | s p ” en kyrka”, "ansluta > sig" till N « SN Vv N . : |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.