>” LAHOLMS TIDNING 2 AN ” Måndagen den 30 oktober 1987 ” a LT Måndagen den 30 oktober a Skörd med bekymmer «Det har -med rätta I olika pressorgan gång efter annan framhållits att ärets skörd har varit god. Visserligen kan den senaste tidens alltför neder- bördsrika -väderlek ha 'naggat skörden 1 kanten på nägra håll 1. landet. Likaså tog torkan sin tribut . på östkusten från Ble- kinge upp till norra delen av Kalmar län, Detta till trots tor- de bilden inte ha radikalt för . ändrats, Det är en god' skörd sorh bärgats 1967 — även om den i-sin helhet ännu inte är bärgad! VET Mo När -skörden behandlats har det emellertid ofta hänt att det- tä gjorts med en bekymrad un- derton. Det som ' ligger bakom - är att tämligen stora exportöver- skott spannmål uppstår. Vi vet "att exportmöjligheterna . är be- gränsade. Spannmålen kan dock med säkerhet säljas, ehuru till lägre priser än de som gäller för de kvantiteter, vilka förbru- , . kas inom landet. Er del av bröd-] spannmålen torde för övrigt — J|' om statsmakterna handlar klokt ". — gå åt till att bygga upp el ler byta lagren, som efter fjol- årets dåliga "brödsädsskörd kan vara reducerade, | . » Det. förefaller dock som om diskusstoren ibland skulle spå-. ra ur en aning. Strängt taget är det naturligtvis så -att de. svårigheter, som uppkommer på grund av en god skörd, lig- ger helt på den: administrativa «Bdan, sto Nos För, Sveriges jordbrukare är situationen: den att de t. ex; i one mm IT. = akad est |" litet. Därtill är det väl troligt att man kan:'finna avsättning «inom laridet för åtskilliga tio- tal : miljoner -kg till .uppbygg- nad av. lagerhällningen, Vissa kvantiteter kan måhända dra- gas över i lagring hos jordbru- både i lagringskostnader' och räntor. . Därtill kan emellertid brödspannmålsodlarna i år de: räknad i världsmarknadspriser för ytterligare omkring 500 mil joner kg brödspannmäl Vi dis- kuterar i detta sammanhang endast brödspannmålen för att 'exemplifiera. Visserligen = blir priserna på "den "exporterade "kvantiteten väsentligt lägre än priserna inom landet. Dock är det självklart att'detta' ytterli- gare. tillskott inte: är- någon olyeka för "jordbrukarna, i Det finns alltså anledning att reducera diskussionen till dess verkliga "proportioner. « Svärig- heterna gäller att kunna åstad: komma pengar till den prisut- jämning .som-. behövs, Detta "problem är i och för sig till- räckligt svårt. När brödspann- målspriserna -sättes före ”skör- den, sker detta med bl. a skör- . devolymen som :'utgångspunkt. ” Man försöker avväga priset så att de i prisregleringsfonderna tillgängliga medlen skall- kunha räcka till för utjämning, så .att underpriseg på exportkvantite- terna kan utjämnas.' Med andra ord, så ' att: jordbrukarna "kan lika ' fördela. det” lägre priset på "> fråga om "brödsäd” förra året! exportmarknaden 3 liksom "Get , NN hade att 'dela likviden för om- kring . 500 miljoner kg kvarn- duglig» vara, som kunde försäk! "jag till -brödsäd inom landet. Möjligen / något mer, I. årn' där- emot: kan : Sveriges jordbrukare räkna : med likviden. "för 650 miljoner kg, ' som ,kan' avsättas inom. landet "till .de , Inhemska priserna. , Deniria - kvantitet är :dessutöm av mycket god kva- OM KUMMUNIKATION. = .. Kommunikationerna .' 'mellan "allmänheten och Kanslihuset är så beskaffade' att man vid Mynt- torget . aldrig "erkänner, motta- gandet av skrivelser som riktats dit. Hur frågan avancerar får . man lista ut på annat håll; skri. ver Ekonomisk revy. och nämner ett exempeli/ mee. : För duygt ett år sedan rikta- > de Bankföreningen en skrivelse 220 NN « till Kungl, ' Maj:t med önskemål om översyn av :betalningstermi- ' nerna för skatteuppbörden, Det skedde:t! förhoppningen: om : att åtgärder skulle vidtagas för ett jämnare flöde 'av skattemedel + vila "banksystemet till uppbörds- mynälgheterna, : Reaktionen 'från myndigheter- nas sida har uteblivit. 'Bankföre- . ningen : konstaterar . att man . emellertid har Riksbanken med sig, Där 'anser man det voret. fördelaktigt om 'säsongvariatio- nerna -i upplåningen hos Riks- banken "minskade, ” oa Vad" finns egentligen att vän- Xta på; frågar. Ekonomisk revy? FINLANDS DEVALVERING OCH SKOGSEXPORTEN Den finska devalveringen be] räknag bl, a. medfördsett skärpt kokurrensläge för skogsindustri.|]. erna, varvid Sverige. kan befa- ras komma i ett markerat un- derläge, skriver Jordbru- karnas . Föreningsblad Men dr Gunnar Hedlunds fram- ställning av dessa frågor I riks- dagen har upptagits med förvå- nin av den finska träförädlings- industrin, som förklarar att dess nytta 'av devalveringen är obe: tydlig. JF finner sådana kalky- ler underliga: ; En så kvaftig devalvering ge- nomförs inte utan anledning, och eftersom skogsindustrin är Finlands förnämsta exportnäring : måste omvärlden utgå ifrån att omtanken om denna har varit avgörande. Är alltså. åtgärden ur denna synpunkt även på kort sikt utan verkan? Vidare måste gent emot den finske .företrädarens uttalande anföras att cellulosan säljs kvar. talsvis, varför det som nu skall säljas redan är producerat un- der det gamla importkostnads- läget. Därtill kommer ytterliga- re ett kvartals produktion att 1 vara klar innan årsskiftets löne- ökningar infaller, ' även om nya lönerörelser redan . visat : sig. Slutligen kan även en endast 5-procentig förmånsställning på exportmarknaden vara avgö rande i en härd konkurrens, Ett faktum är alltså att Fin- land just nu har möjlighet att konkurrera med Canada medan Sverige kommer 1 tredje hand. Att sedan devalveringens ome delbara verkningar snabbt ut jämnas är en annan sak, - högre priset på den: svenska mu > skörden — -Spannmålsreglerir . detta' hänseende ,be: L för de andrä produkterna. Varia: tionerna ”i' prodUuktionsvolymen : är. för spannmålen 'större än » för j animalieprodukterna.., D framgår klart ev, skillnaden mel lan fjolårets "och ” årets skörd Åretg skörd av : brödspannmål . torde vara "dubbelt så' stor 'som fjolårets. Arets skörd är 'säker- ligen . inte den ' sista som” ur "dessa. synpunkter": orsakar ! be- . svärliga problem, «+ n karna resp. spannmålshandegin, ] men detta kostar en del pengar: er "Peng 'i pressen, både i egenskap av an- ”Lanstingsförbundets försök med nytt arbetsschema på Fal- bygdens ; sjukhus vållar skan- dal...” — Lanstingens Tidskrift och landstingsförbundet går tin "frän attack mot TV:s kris-till-var- I je-pris-reportage och överdrivna «tidningsartiklar ...” LL Landstings- . förbundet anmäler TV-Aktuellt för Radionämnden.,..” a På senaste 'tiden har Sveftiska landstingsförbundet valsat ' runt klagad och anklagare. Förbundet har gått till fräna motattacker imot överdrivna rapporter om van- utom tillgodogöra sig Ilikviden vård av patienter vid Falbygden. Och fått stöd !av en inspektions- rapport från medicinalstyrelsen, com konstaterat att vanvård .förekommit. od - Vad "är och gör detta ”rubriker- nas förbund?” Det finns anledning / att svara på den frågan, som .sä- kerligen ställts av många tidnings- läsare, TV-tittare och radiolyssna- re, Låndstingsförbundet har - 1920 inte '- Vad är och | vad gör Landstingsförbundet? F NYA BÖCKER: ( rn Byggnaderna i jordbrukets omdaning: = Plastbygge. eller. prefabricering 2+ man har idag vi fargehea att elemenihuset ävda sig i denna jämförelse, Däremot kan inte etementbygg- naden konkurrera med den bygg- nad som uppföres I egen regi, : Författaren: anser att element. byggnaden borde kunna. bli bil ligare "och visar på den .utveck- -ling 'som skett i Danmark där försäljningen av elementhus idag är uppemot 400 st om året, medan det i Sverige: under det senaste året byggts ca 100. Med -anled- ning av de byggnadselement som mar idag utvecklar i Sverige och genom att taga lärdom av den utomordentliga organisation som de: danska. företagen wtvecklar vid uppförandet av byggnaderna, är det troligt, att man i Sverige mycket snabbt skulle kunna. nå samma utveckling som man nått i Danmark, mr ET Henriksson, Rolf: Byggnaderna i. jordbrukets omdaning — platsbygge eller prefabrices den er: Statens — lantbruksbyggnadsför- : ar sar det sig d sök (SFL) 'har publicerat ett föredrag, hållet av överingenjör Rolf Henriksson, Kungl, Lant- bruksstyrelsen, vid sammanträde med Jordbrukstekniska förening- en, . H ” Ämnet, behandlar problemati- ken i samband med val mellan platsbyggeri: och. 'prefabricering och intar en central -plats i de- batten om den produktionsteknik som kan bli aktuell för jordbru- kets driftsbyggnader inom den närmaste 10-års perioden. Under- sökningar kring detta ämne in- går också! i SFL:s försökspro- gram. ' . ” Nybyggnadsverksamheten inom jordbruket har under' hela efter- krigsperioden; varit: ofantligt låg. 1; Under de "senaste åren har, dock en stegring kunnat konstateras. : Imvesteringarna - i'-' nybyggnader har ökat från bottenläget på 40 Nmiljoner 1959 till ca 125 miljo- [ner 1966. Författaren konsterar | sLandstingen som : arbetsgivare |uppträder vidare gemensamt:i'för- "| med interna; problem: för , lands-;: som födelseår och är sedan länge ' en mycket verksam topporganisa- tion för landstingen. Förbundet har till ändamål. att som organ -” för samarbetet mellan de svens- ka landstingen tillvarataY dessas gemensamma intressen, Till lands- tingsförbundet . är alla landsting nslutna. "oo: so et :-Om det mot förmodan vid star- äg ten 1920 fanns tvivel på behovet a av ett gemensamt organ torde det : Föne siat der för länge sedan ha sopats undan : 5 av den. rasande. snabba wutveck- ling, som "likt en orkan -svept över landstingen. Landstingsför- bundets betydelse och ökande in- direkta inflytande har -V nit sig a starkt under, åren... .. is ”. ,Landstingens Tidskrift, som utges, av landstingsförbundet, kan , Ni ” i volts fira ”100-årsjubileum" i år. För, precis 100 år sedan . väcktes , nämligen förslag i Stockholms" lins landsting om utgivande "av en landstingens. egen tidskrift. Så här ser omslagssidan ut i dag ”. på den starkt expanderande tidskriften. ; Se "ETT RÅDGIVANDE EX- «' - "PERTORGAN | föufi ve Orden ”tillvarata' gemensamma a intressen” "ger visionen : av' ett. vs vc. . gruppintresse -i försvarsposition. I nen. på Gamla 'stan Det är en sida;av-saken.. Lands: | fasader, I >... : - däre ström ' distribueras från>för: tingen .samverkar . sålunda" genom |. Den" sjudande verksamheten " i : bundet också accepteras”av lands: | förbundet i sitt förhållande till | landstingen ' ger omgåeride utslag : tingen; Frågornas allt mera in-' statsmakten. , Det'' skedde senast på förbundsbyrån. Om" några : år | vecklade riatur Kräver ofta expert | vid landstingens övertagande från hoppasman -kunna: flytta: "den till behandling, som landstingen sjä ståten. av :mentalsjukvården.”":. | egen. fastighet . och därmed "bryta jvå inte har:tillgång till. Långvar lupp från, den; nu'äv. ”stadsförbun. | riga; utredningar och studier i ra- det; hyrda; lökaliteterna. Och..ut-"' tionåliseringsärend | bildningsverksamheten har, fått: ligger.:i allmänhet: och får. snart ökade”egna.:utrym- h N : + - pt - pittoreska rekommendationer, fom i allt stri- bund ts -förhandlingsdelegation'. utöver. sysslar, förbundet : exempelvis : anför. lands. : att. största delen av'vårt nuva- rande" byggnadsbestånd . inte kom- mer att kunna: användas i fram- tida jordbruksproduktion. Bygg- nadsbeståndet är till stora delar gammalt och förslitet. även om byggnaderna ur -storlekssynpunkt skulle kunna lämpa sig för: en fråmtida . storproduktion, blir det tyvärr ofta för dyrt att investera pengar 'I dem. ' . Byggnadsinvesteringarna” måste » därför "öka väsentligt om mål- sättningen för den framtida jord- bruksproduktionen skall kunna genomföras. . En , generaliserad beräkning - av. den årliga bygg- nadsinvesteringer "som, med an- tagandet att : investeringen sker på mellan: 15-—23 år, kommer att .ligga mellan 200 och 300 miljo- ner kronor, . -Författaren går: sedan in - på frågan hur lantbruksbyggnaden skall uppföras. , Efter att ha konstaterat ” att platsbyggeri :er- bjuder vissa ”olägenheter,. bl ''a. på grund av svårigheterna att på landsbygden få kunniga håntver- kare och, därtill :'att .anlitandet av tätorternas . hantverkare och byggmästare : ställer .: sig. mycket JET dyrbart, går författaren en ingående. studie, av. etement- ill” sist "diskuteras : frågan, om d "lantbrukaren. kan vinna”; p in, på" ring. Lund 1967,.: 25 pv . : Stenciltnyck nr 1010. Statens > Jantbruksbygknadsförsök, . I Lund, Pris 3:— kronor: T ORD cs PA VÄGEN Vad man, nu därutöver söker ” hos förvaltare är, att en sådan må befinnas vara trogen, (1 Kor. . : På' Filippinerna finns en äldre kvinna som är en trogen försam- lingsmedlem. För .många år se dan satte hon och hennes make in 'en tiondel av sina pengar I ett affärsföretag. Men det var dåliga tider och de förlorade allt de hade "satt "ini ad " Mannen sade: då till sin hustru: ”Maria, nu har du' orsak att inte ge något mera till, församlingen, Gud . vet ju att 4 rlorat, allt vi satt.in i-affären?, vil ee = Hustrun : svarade: ”Ja, det: vet ' "., Men han vet: också att vi fortfarande Har” .nio tiondedelar kvar äv pengarna” Me, ST Kvinnan" har" som . en | trogen s "sina angelägenheter... I förbundet utbildningsceéntral” för ; landsting" ens: många .: personalkategorier, '- Uppräkningen. "anger. huvudt jerna I verksamheten. I nära: an slutning verkar också 'Candsting- ens' inköpscentral, ' ev = sp . Här måste ett viktigt påpekan de genast. göras: landstingsför-' bundet bestämmer inte:hur' lands- tingen skall handla. Förbundet är en rådgivaride topporganisation, .: Detta är €n styrka, Landstingen är suveräna att själva besluta om har man "aldrig känt . Behov . av: någon ' status än dem: man har: « Lilla. Lena. ska', försöka ,redo- göra för , skapelseberättelsen "i småskolan. . le tt en — I begynnelsen .skapade .Gud världen. och. sen:. skapade - han mannen...och . gjorde en- kvinna, Sen. gav -Gug.. kvinnan... åt--man- nen. kela fra ver : En "lång -paus-. uppstår ' medan Lena. mobiliserar sina: sista kun- skaper :i ämnet öch -säjer: ; - : — ' Sedan sade ; Gud » till 'man: nen: Här har. du:din lustgård ..: det 'och landstingen mår väl. av "fastare 'undér åren, >. »4 "Landstingen har "lag ohejdat fått diskutera utveck- att. vara 'rådgivade: -Det ; fria och goda”; samarbetet . mellan ;förbun- den ordning som råder, ett sam- arbete : som, för övrigt blivit allt alltså . stor- slagna” gemensamma anordningar. Meh tro nu: inte' att Parkinsons lingen på' förbundsbyrån Horns- gatan.'15 på Stockholms Söder in till Slussen, från vars direktö; rum. Bengt. Olsson kan vila ögo-: ektör : Bengt: Olsson, vas väg dit gåttröver”tendstingent Falun”öch' r. chefen för allmännå ävdelning- en, Sverre :Royen,... i "CM SERVICE TILL'LANDS-. . TINGEN "00 ; — Vi. skäll 1 första; ha service "till de enskilda: landstin- gen; säger hr Olsson. Därtill kom- mer' uppgiften att företräda. dem i, :förharidlingar : med-. centrala myndigheter. ; Förbundet :tjänst- gör: också" - som: clearingcentral mellan: "landstingen, ' när. i dessa vill. byta: 'erfarénheter' och” syn: punkter. , Vi kan "som "hämnts. in. te" diktera ' beslut -eller- lösningar för "landstingen. : Förbundet .age" rar: på deras "uppdrag och. för de- ras . 'räknihg.' ". Beslutanderätten tillkommer 'dem, betonar han. > ” Detta "låter anspråkslöst. '.Och r. naturligtvis riktigt. Men erfa: renheten visar att ide lösningar o. m Isacsons Wellemballage AB i Brännögård och dess konstruk=- tionschef, Rune Ericson, har ' åter fått ett av sina alster pris- ' belönta. I den nu avslutade Scan-Pack-mässan i' Göteborg : fick Rune Ericson motta ”Svens- «ka förpackningspriset 1967”, . Detta pris var det nionde se- - dan 1862 som tilldelats Isacsons > -Well, -Som .konstruktör bakom samtliga prisbelönta förpack- ningar står Rune Ericson (och hans duktiga medhjälpare på . konstruktionsavdelningen). Denna gång gällde det en för- packning för krukväxter. Den är helt självlåsande och mon- teras med ett enkelt handgrepp. Dubbla vinkelkonstruktioner i kortsidorna och det odelade bottenfältet gör den ytterts sta- bil. Den tillverkas för alla mo- . deller av krukor och har hälsats med tillfredsställese av många - odlare som har haft besvär just med emballaget. N N oc RUNE ERICSON .— har åter fått pris för en embal- N "a legekonstruktion, : ce Ge I äterkommer "till förbundet "veder- f | börligen "undertecknade ,. hör. av-' talen med 'personalorgamisationer-; 'menthus egentligen är detsamma 'Hahg” närnråste man” tingens "räkning. Det . fungerar , ' IANDIA att-utnyttja den :nya' teknikens. förvaltare fortsatt att ge sitt bi- som ”remissorgan, expertkälla 7 i: NN AVDELNING NDLINGS. landvinningar. Härvid framhåälles drag. till församlingen. Hon ger |rationaliseringsfrågor och gör ut- vå e SÄVI SN örnen + att "OPganisationen ' av" bygginiads-" frikostigt till kyrkobyggnader, till redningar.« ey föevis ia wi över: vat TH] de-handlingar,. som. nästan företaget blir lättare och att upp-- månatliga underhåll för pastorer XY Mil, 8terfinner dét:; också : som . H med..." naturlagens :' självklarhet” förandet kan ske snabbare, Kost- ute på landsbygden” och till" sti- nadsjämförelser” är "ännu mycket pendier. åt ung svåra att göra, men. då ett ele- bli. förkunnare.” > Gud vill att vi skall: vara trog- att bygga ett hus med entre-' na förvaltare i hans församling, mårte . också. : byggnads. Genom. trohet. förhärligar vi Gud, Ä tärker :församlingerl NV mar som ämnar na, : På. förhandlingsavdelninger som. siderar. direktör Sven Jansson” pren sbim chefs(frat är” fö ordförant””köst . förs elementhus -.jä Serieföreningen Elitishockev föras med byggnadskostnaden .fö öd och" ch": var tundér. sin tid 'i' Gävle”ett "entreprenadbyggt : hus, prdförande. i' Brynäs IF. — och - - således .van. vid "hårda .tag).. : ; | - 'v Lönenämndéns '. förtroendeva ordförande" är riksdagsman Arvid Eskel -i "Karlståd.' Aes dt = Blindskären är många för: dessa |. två; .. Arbetsgivarens-landstingens intresse måste "tillgodoses. 'Skat- rönen: övre" gräns: Följ r' att vår kristna "tro I utgifter” över bli. av. farlig : viss > styrning -av lönerna, som |. representerar <75—80” procent avj.: landstingens 'utgifter. Men" dessa |- synpunkter: måste, vägas: mot 'per- sonalbehov och skärpt ”konkur- rens om arbetskraft. Och natur-|. ligtvis. anspråken .på . offentliga förvaltningarnas. roll: som möns- terarbetsgivare: «= no oc La -' Flörjhandlingsdelegationen:- > har j: ett --30-tal motparter, 'hemmahö- |.- rande i SACO, LO och TCO. Ingen på " Hornsgatan ''15 : underskattar deras. styrka, mat ER STARK EXPANSION FöR ö. .+ +; UTBILDNINGSAVDE : : NEN: RA Förhandlingsavdeldingen , lönedelegationen bundens motpart i" lönefrågor. I utbildningsavdelningen hår de en naturlig medpart. Utbildning och vidareutbildning är tidens lösen och landstingen har snabbt hakat. på och trycker våldsamt på för bundskansliet, 1: Verksamheten är I stark &x- pansion. Centrala kurser och kon- ferenser' avlöser varandra, : Kra- ver vå information och personal i. politiska åtgärder ökar. Det 'gäl-|. ler också' att slå vakt om per- sonalen. Bakom, varje kurs och | - informationsåtgärd ligger ett: tål modigt 'studium och en omfattan- de materialbearbetning av utbild-] ningsavdelningen : Det är delvis ett helt nytt område som förbun- det söker sig ut i. Utbildnings- chefen. Kurt Elander ser med] förväntan fram ' mot utbyggan- | den av Landstingsskolan Högber-, ga. " ” OC NINGEN ve 4 Den har större förarutrymme, .Den har lagom lutad ratt "liga körning. . . Den har en vägegenska : Den har större bensintank (60 Ii ; > Och kraftigare motor (57 hk). "Och skjutdörrar som standard, . mo Det . Se'n är den lika pålitlig och lika 'ekonomisk som tidi- gare VW Transport. . : NN ; som ger: bekvämast möj- dubbelledad bakaxel. som 'ger bättre”: ter). cc ar vr = : DET GÄLLER PENGAR... Organisationsavdelningens chef Gunnar Högberg -svarar. för en] verksamhet som varit en röd tråd | i förbundet -sedan starten. . Han och hans medhjälpare sysslar bland annat med lands- tingens högviktiga rationalise-|' ringsfrågor' och då företrädesv: den från driftsynpunkt ojämför-|' ligt mest kostnadskrävande p | sonalfunktionen, Man vill nå för- valtningsformer som utan att vårdkravet eftersätts och utbild- ningseffektiviteteny blir lidande ger personalplanering och perso: naltjänst mer -företagsmässiga mönster. Det var organisations] : Motor. AB Halland: vid Falbygdens sjukhus som or- sakade pressrabaldret = nyligen. Dessa försök tillkom på förbun- dets initiativ i syfte att förbätt Ta patientvården samtidigt som - (Forts, å sid. 7) ' HALMSTAD Tel. 11 86 90 Tel, 0430/112 85 Tel, 0345/203.67 - - ' . NE NEN : | " NA e - som är Vårt .' I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.