NN: I a a 2 i . : , LAHOLMS "TIDNING , 2 - - | —= = Plasthallen .... Ni En företagares syn på - de nedläggningshötade + järnvägsstationer na 1 1 sx MM heten och sysselsä Den nye tern Svante Lundkvist har som bekant genom en rad interpella- tioner i riksdagen beretts tillfäl- le belysa regeringens syn på SJ:s drastiska = rationaliseringsgiv att fram till 1975 lägga ned 800--900 av de nuvarande 1.100 bemannade järnvägsstationerna i landet Det- ta skulle för halländskt vidkom- mande bl a medföra i'stort sett, ”rent hus” längs hela västkust-' banan genom länet utom beträf- fande de fem städerna. Av vår. tidigare kommentarer till en sådan rationalisering fram- går, att vi anser' denna även ut- — göra ett allvarligt ho? umot före- HR WEDÉN GER BESKED Det är utomordentligt glädjan- de att folkpartiledaren Sven We- dén så klart markerar sin 'skill- nad mot högerpartiet, skriver Ung Center: . a Sven Wedén har inte minst i centerkretsar fått omdömet av att stå till höger i sitt parti. Vi från ungdomsförbundet har flera gånger haft ahledning att kriti- scra herr Wedén för att ha upp- muntrat trepartisamverkan och gett högern klappar på ryggen för .sitt:samlingsnit. Vi välkom- nar .Wedéns klara ställningsta- gande, sont utan tvekan har fört mittensamverkan ett stort steg; framåt.: De väljare, som tidigare fruktat för - folkpartiets gamla |" kärlek till högern och ett upp- repande av 1962. års valrörelse, där de, ”förenade högerpartier; nas” agerande ytterligare stärk- te socialdemokraternas ställning kän nu: känna :' sig trygga och ' lugnt rösta med mittenpartierna. Den förre - folkpartiledarens förkärlek för att rida på minst två hästar samtidigt har av allt att döma Ingen motsvarighet hos hr: Wedén.. Det skall :dock inte bestridas : att - Bertil: Ohlin. var " skicklig på att både vara en stark anhängare av mittensam- verkan och att inte. klart säga ifrån att högerns politik inte har några möjligheter att passa in I 4 mittenpolltiken, KONTROLLSTATIONSFÖR: . "HANDLINGEN a 2 Ramöverenskommelsen: för år en 1966—68 innesluter. garantier " för löneglidning till viss del, er- . Inrar sLärartidningen/ Svensk/Skoltidning i'en huvudledare, - met Enligt, förhandsproto Het ska det dessutom föras förhandling- ar för att parterna ska få till fälle att” avstämma' "löneutveck:/ lingen mellan privat och, offent- lig arbetsmarknad. Att 1966. års löneuppgörelse inneslöt garanti- or av denna art var. en förutsätt- ning för att arbetstagarparten |. fFöver huvud skulle kunna sluta avtal, Det är därför av stor vikt ” att löneuppgörelsens intentioner fullföljs i anslutning till de årli- gå fördelningsförhandlingar. 8 som ska föras, sa I våras sade avtalsverket tvärt nej till de s k kontrollstations- förhandlingarna. Man behövde inte ta någon hänsyn till "den Iö- neglidning som eventuellt hade säigt rum på den "privata arbets- marknaden, För att det dock . skulle "kunna dokumenteras att avtalsverket inte gjort sig skyl digt till någon förhandlingsväg- ran var man dock villig att skri- va ett protokoll om att man ej var överens i denna fråga. I för, handlingarnas slutskede strax fö- re sommaren var det uppenbar- ligen nödvändigt att på detta sätt. komma ur ett hotande död- läge. + När detta protokoll om bris- tande enighet utskrevs, kunde man med skäl undra hur de un- derskrivande" uppfattade situa- tionen. Hade 1967 års kontroll- statlonsförhandling definitivt av- förts från dagordningen eller skulle parterna fortsätta för- handlingarna vid ett lägligare tillfälle? Det. förefaller som om de flesta ansåg det vara tryggast att inte vidare diskutera saken, ”om nu statstjänstemännen skul- le fåt nägra löneökningar fö- re sommaren, : Löneuppgörelsen — för åren 1966—6S förutsätter . emellertid att det ska föras årsvisa kon- trollstationsförhandlingar, och efter all'rimlighet bör ju dessa förhandlingar sluta i en överens- kommelse, om det ska vara nå- gon mening med dem, Eftersom en kontrollstationsförhandling är förestående i samband med 1968 ärs fördelningsförhandlingar, bör rimligex 1967 års. kontroll- statlonsförhandlingar vara avslu- tad dessförinnan. Kontakter mellan parterna har nu etablerats inför 1968 ärs för- delningsförhandlingar. .. Därvid yrkade" TCO-S att 1967 års kon- troPstationsförhandlingar omgå- ende”"skulle slutföras. Avtalsver- kets , generaldirektör röjde för- våning . inför . sådana Ppropåer, Uppenbarligen har avtalsverket avfört 1967. års: kontrollstations- förhandling från dagordningen, Vad arbetstagarparten möjligen skulle kunna göra är att man i anslutning till 1968 års fördel ningsförhandling argumenterar för sin sak, I förvåning inför av- i åtskilliga mindre tätorter, som en gång 'vuxit fram i stationstam- hällena på grund 'av de goda kommurakationer järnvägen ut- gjort — och alltjämt utgör. Att desza farhågor inte är ogrundade framgår av en skrivelse som en företagare i Väröbacka; direktör E H Wiman, tillställt länets 'riks- od än I detta hang bör kanske eribras om att riksdags- : Axel Kristi i - Harplinge och Gunnar Oskarson i Halmstad befinner sig hland de” ”riksd som. llerat komrnunikationsministern i äm- net, Hr Winian, som är chef för. AB Väröhackafisk. erinrar i den- nä sin skrivelse bl a om, att hans företag under 1966 betalat cirka 250.000 kr i frakter till SJ för den fisk som detta levererat till »olika delar av landet. Hr Wiman gör även det antagandet," att de frakter som erlagts' av "firmans " kuader troligen . uppgår till ännu högre belopp. Samtidigt påpekar : han, att utöver : Väröbackafisks gods, sänds cirka 200 andra kolli pr dag från Väröbacka. Tillsam- "mans blir detta en ganska avse- "värd "inkomst för SJ” bara' vid denna lilla' halländska : järnvägs- station. ' Förmodligen finns 'mån- ga sådana stationer i landet, och naturligtvis åtskilliga med betyd- ligt högre godsintensitet än Värö- . backa. Osökt "inställer sig frågan om SJ räknat med att förlora ' dessa inkomster 'i framtiden om ; företagen genom försämrade kom- munikationer : inte: längre. kan "hänga med i konkurrensen utan tvingas Upphöra,' Därtill kommer : denna företagsamhets stora bety-: | delse för, bygden och. människor- . a där, vilket naturligtvis inte är ” SJ-rationaliserarnas... huvudvärk, men däremot ett samhällsproblem 2 I söm : folket fick: "lyssnar till, - som statsmakterna 'i hög grad bör vara intresserade av inte minst | i tider: då sysselsättningsproble- men är större än tidigare..« , «Hr Wiman påpekar även . att SJ:s , service till kunderna. 'på godssidan försämrats. samtidigt- > som fraktavgifterna höjs. I våras .eller 'på försommaren fick Vä hackafisk : besked om att järn- vägstransporter av fisk på kvå larna inte kunde ske, utan” fir- ' man . hänvisades' till att: på :egen I bekostnad transportera fisken till Varberg eller Göteborg för vida- > 're befordran med tåg. Nu står SJ. i begrepp om att åter-höja: frakttaxan, Självklart betyder en » sådan. .omkostnadsutveckling som dels förorsakats av den allmänna kostnädsökningeg; dels av mer- kostnader genom ' försämrad : SJ- service, åtskilligt' för den före- | tagsamhet som alltjämt är lokali- serad till mindre tätorter, . Riksdagen” behöver nog : titta ' närmare på SJ:s rationaliserings> giv "och även" sätta in den i i det N hällspolitiska a Visserligen. har antytts, att SJ -sköter sina angelägenheter själv, men riksdag och regering har väl ändå inte helt förlorat greppet om de statsägda företagen, särskilt då dessa har en Fsådan funktion som SJ har. talsverkets besked skulle" man ju » kunna görå sin kommentar: på följande sätt: Verkligen. Men den stora: frågan är väl om 1968 års fördelningsförhandlingar » någon- sin kan komma igång :om' nu 1967 års .mellanhavanden inte har avslutats, Hallands lottaförbund redovisar mer än = | 45.000 arbetstimmar Hallands lottaförbund har inför sin årsstämma i nästa vecka lagt fram sin årsberättelse. w "denna framgår, att förbundet omfattar 22 lottakårer, 3 lottaavdelningar, 5 lot- tagrupper och 1 flyglottasektion, med sammanlagt 1.728 lottor, Dess- | utom ingår nio unglottaavdelnin- gar med 166 unglottor. ” Av de' redovisade 45,529 arbets. timmarna hänför sig 31.786 timmar på arbete för: lottaorganisationen, 6.755 timmar arbete och tjänstgö- ring begärd av militär myndighet och återstoden, 6.988 timmar, 'på arbete och tjänstgöring begärd av civil myndighet, frivillig försvars- organisation eller. annan organisa- tion, 1 fritidsutbildning har 22 lottor deltagit och i arméns, marinens och flygvapnets lottaskolor nar nio lottor utbildats. Dessutom "har i olika kortare kurser och konferen- ser sammanlagt 35 elever från för- bundet deltagit, " Unglottainstruktörens rapport vi- sar, att elva unglottor har delta-. git i centrala läger och 31 i regio-" nala läger, 27 fritidsgrupper har re- dovisats genom Sveriges unglottor, 23 stjärnprov och 3 'triangelprov har avlagts och dessutom har 2 ge-, nomgått grundkurs, I Saliga äro" de sfridsamma . Tom" den - » kärlek, Vinnaren av tävlingen” "Årets Lärling, ' 20-åriga Christina : Ås- - lund, flög i torsdags till USA - för att:i sex månader arbeta som | ”Junior Medical 'Technician” hos "Pan American. World Airways på storflygplatsen John, F. Kennedy i New, York, cv NE I samarbete med Pan Am och Svenska -Handelsbanken arrange- "rar varje år Stockholms junior- 4 handelskammare ; denna” tävling. :; Segraren blir utsedd i hård kon- j kurrens bland tävlande från. lär: --lingsskolor och' verkstadsskolor il. "hela "Sverige. ”Utbildningskommit- Max Lewold på Pan Amis Stockholmskontor överlämnar flygbil. > jetten till Ärets Lärling; Christina stund. e "Årets Härling fick toppjobb kamma e häller just. nu Få a med de första, förberedelserna för näs- ta års tävli B. >. ” Christina Aslund : är föda . Sundsvall men har gått sina sko- lor i: Stockholm. Hon tog realen i Blackebergs läroverk 1962 och arbetade först på kontor :innan hon bestämde sig för att bli men- talsköterska, Den tvååriga utbild- ningen är helt fristående och det sista året ägnas 'helt åt den grund. j läggande psykiatriska "ntbildning- en. Christina får en begynnelselön på 2.000 kr — en bra slant även för amerikanska förhållanden, sn tén i Stockholms Juniorhandels- Evang. Text! Matt. 5 122: Saliga äro, de "barmhärtiga. Saliga äro de renhjärtade. Det var: annan ” undervisning när Jesus -talade till. dem från salig- na att höra, ” ..Fariseernas " undervisning var av hel, annat 'slag. De ansåg ,sig vara uppfyllda av rättfärdighet, men .den var konstlad, onaturlig, uppskruvad. Den var som en blå TOS, "oäkta. "Jesus var omgiven/av en stor åhörareskara och närmast honom satt lärjungarna, Saliga- äro de. saktmodiga, då barmhärtiga, "de renhjärtade, de” fridsamma; » Det var: något annat än de”skriftlär-] da; och fariseerna lärde" ut, Det. var vikter av hållandet av hund-' ratalgs bud och stadgar, Det gäll-., ide. tvågningar och fastor; bruket - av mynta, dill och kummirr> Na-, så om sabbätens hefgdag. Aage Och nu kommer. Jesus: med ett" helt annat ' tal. Det. handlar. om hjärtats” och sinnets. godhet och' isom ' tager sig., naturliga” uttryck i goda gärning-, ar, Det finns inget ansträngt och konstlat i Jesuftal när han så enkelt ' och, naturligt talar om saktmod.y barmhärtighet," renhet ; och fridsamhet, : ALLA HELGONS DAG |] visar: heternas berg, än våd de var var F | efter mer. turligtvis "rörde. sig deras tal ock- Det är denna vätträrdighet som Jesus vill: se hos. "människorna. Det är denna :rättfärdighet som leder till salighet. För dem som denna Irättfärdighiet -- står Guds, himmels porta öppna. De kallas helgon. Vad är då et "helgon? De flesta skulle: kanske- säga att det är de om är 'skrivna i den :' katolska |: kyrkans helgonbok. Det rätta sva- ret är att det är ata som vand- rat I Jesu fotspår i-tro på honom, vilkas namn "står: skrivna, i livets re, fyllda av hunger" och först, ättfärdighet. . Hånade och” förföljda : många gånger<för sin'tros” skull men de hava tvagit sinä kläder och gjort "dem vita i Lammets. blod. De är vita "rosor i Guds” störa örtagård. > Kärleken till; Herren och Fräl- "saren Jesus Kristus: "drev "dem "vidare och "i kärlek till Gud: och sin nästa” ; vandrade de. rättfär- dighetens ofta törnbeströdda väg. Det . hela : var: så naturligt för , dem. .De kundé intet 'annat' "Och alla dem" lovar Jesus salig: "hetens : ' välsignelse, Han lovar ; dem dét eviga. livets” gåva, Nå: , got' större finns ej heller: att "få. Det är visst inte lätt att:vand- "ra rättfärdighetens' väg. Detta att vara saktrnodig, barmhärtig, ren- hiärtad.: och fridsam:' ligger. inte direk; för oss människor. - Hög- mod, egenvättfärdighet. hårdhet »w (Forts. å sid. 7) son, Nåja, var inte "besvikna. ; Han är litet egen.! Lindrigt sagt. Jag har känt honom se- dan många år tillbaka. För ett , kringflackande liv, reser med "andra ord ganska mycket, och "har. en 'sällsynt "förmåga" att ” utan. förvarning bara ' dimpa ner. "oo TTET intåg - Nitet gråruggigt. Själv nen och ansträngde mig” med "att göra nytta. Postverket ut- nyttjas. effektivt och högen av försändelser brukar vara gan- ska påfrestande att gå igenom. När jäg hunnit halvvägs. ryck- tes. dörren upp och in klev -— rätt gissat! — Svensson, "= «+ — Jaha: och, här sitter” du, sa han, när nävatryckningar- na, som det heter på småländ- ska!— klarats av. H Jo då, jag satt här. . Pratet ”virvlade runt kring "allt som timat sedan sist vi träffades och det blev massor med: ”Jaha! Nähä! Det menar "du intet Men vad trevligt!” sa Svensson, Jag har bestämt " mig, Jag övernattar! Nu är min lagvigda en för- stående kvinna och ' känner Svensson. På kvällen när han klarat sitt och jag mitt gjor- de vi sällskap hem, Maten stod och väntade och med känne- dom: om de svenssonska va- norna, stod det också små, små glas bredvid kuverten. "Nu visste 'jag att detta med bäska ' droppar inte ingick i . Svenssons. vanor, varför jag CHELGPROBLEM. i Ni kännér förstås inte Svens: 2 .. Som i gär. z "Nog gjorde "november sitt satt jag: ombonat på redaktio- ' ” — Ring hem till din hustru, ' Han tittade . ditet misstänksamt "på innehållet, men svalde: utan. kommentar. Nummer: två :tac-. kade han nej till, vilket fick" min lagvigda att undrande frå-" "ga hur "det stod till , med Svenssons hälsa,» : — Den är. bra, sa han, men sånt här. kanr' ingen frisk män- niska tåla" — Vad synd, sa jag, vi ha bara sådant här i södra Hal- land. I a — Då kan du banne mej j bo här i lugn i fortsättningen, , var hans kommentar. . Vi. slog oss ned i var sin fåtölj > för att dricka kaffe: « Utan tillbehör. ' Svensson var ovanligt tyst- låten. Trots: den långa tid, som förflutit sedan vi möttes sist. Han rökte flitigt och kom medsen och annan replik. ” — Var skall du och Signe "fira helgen, undrade min rma-! "ka? Kan ni inte komma hit och tillbringa den hos oss? Nej. Sa Syensson, Jag skall. stänga sommartorpet för vintern. : H Vi satte på TV:n, där en deckare just då presenterades. -— Kan de li gstre, sa Svens- son, i vårt tycke fullständigt omotiverat. Ostron! fortsatte han. Då skulle dom "jäklarna fått "smaka på bäsken! Då 'veknade , min lagvigda och Svensson "fick sin efter- längtade kvällsgrogg. Natten blev sen. Och vi får gäster i allhelgonahelgen, min fru och jag. Sommartorpet får vänta, Bara det inte står bäs- ka droppar på bordet. (Forts. fr. sid. 1) oo ” lorna -håller till i)hallen, är tennisspelare i full fart på ' kvällarna, Vidare har ju hand-" bollen” fätt god fart i hallen i och med startandet av korp. "serie. as 16 lag skaN, gå igenom en enkelserie, som kommer att spe- las . på måndagar och fredagar, På lördagarna har Vindrarps vol: leyklubb matcher allt som oftast och, Laholms tennisklubb spelar sina hemmamatcher på söndagar- na. LFK och LIF har också sina timmar, när det gäller LIF:s mo- tionärer är :3—400 damer + och herrar i farten. som synes är det en väldig massa folk i rörel- se i hallen under en vecka, intres- set står verkligen på toppen, .' "När det gäller linjerna inuti hallen har det varit diskussion på sistone. Vi frågade målarmäs- tare Carl Erik Sevandersson, Planen som -den är nu håller 30x 15 "meter vilket är för lite för att få spela ”riktiga” matcher. Ett fel om man nu kan tala om fel i det -här sammanhanget, blev begånget vid första målning. en.: Det var: i ett tidigt stadium, hallen blev väl försenad en aning, så det hela kom i otakt, Nu skail linjerna mälas om vad det lider helst inom det. snaraste, Mini- måtten är 38x18 meter och det tror vi vara mäktiga få fram fe tade hr Sevandersson, « Men när det skall göras är den stora frågan, Hallen är upptagen, så "det kommer kanske att pli nattarbete. Redskapen i hallen utnyttjas dock mycket, . då främst en tjock grön matta som alla ungdomarna så snart ett tillfälle. Bes tar i bruk. .' "BLIVANDE FRIUDROTTS- |" STJÄRNOR?” | . Under ledning av Knut -Svens- son, ' gymnastiklärare. på yrkes- skolan ' håller ett gäng på att träna upp ”kondisen” för komman. de säsong. En dag i veckan hål- ler man på och på torsdagskväl- len var. ett 35-tal t farten, Knut Svensson: Vi försöker. först och främst att bygga upp konditio- nen, styrkan, emidi; heten, . teknir ken: i löpningen. - En helt ny sak provade. man på torsdagen, :Em s.k; donoråeter. De blivande 'storlöparna belasta- Vaktmästare Erik Nilsson och . diskuterar fuppläggningen des, en lina spänd från ribbstol ut. till löparen verkade vara 'en hra sak. Ben och lårmusklerna tränades. intensivt när det bar ut utefter golvet med en lina fäst vid 'sig som - hela tiden höll emot -hårt. Detta gick sedan att reglera, beroende' på hur stark man var, en verkligt fin träning. Senare kommer. det att bli ute- träning -omtalade Knut Svensson, och efter jul kommer man” troli- gen att få möjlighet till, två trä- ningspass per. vecka; : Många. intresserar sig för fri- idrottsträningen, ' så längre fram kommer vi nog att försöka dela upp . ungdomarna i flera. grup- per, då hopar sig genast en'del problem. Ledare behövs för att hålta " reda : på : ungdomarna och dela ut råd och anvisningar, Vil- jan fanns bland ungdomarna det såg man, så kanske kan friidrot- ten få ett. uppsving. i Laholm; det har varit lite klent med fri- idrotten ett bra tag nu. . Plasthallen 'har' gjort. och kom- mer säkert att göra mycket, ung- domarna . behöver. någon stans att vara, och nog är' det ett för-1- träffligt” ställe att träna på under vinterhalvåref,. så nog blir plast- hallen utnyttjad. alltid. Tommy. gynmastiklärare Kant Svensson av timmar i plasthallen, «| mester” PÅ BIO. | Knäreds bio visar söndag Hilmen ”Banditos” med Marlon' Brando. Som matiné. program på söndag visas lystspe- let ”Fly mej en greve” med Lill Babs, Carl-Gustaf Lindstedt, i" roll. - i listan. Haselövs bio... VA A visar i. kväll ”Hawallan dise”. Elvis nya succé i strålande färg... En hélafton för alla Elvis fans. Histults bio . " ger på "söndag »FHarhnflickorna”, Ett finskt reportage från en stor- stadshamn med bl. a Anneli Sau- . li och Yrjö Tähtele i huvudroller- nal KO Vallberga bio "5 på söndag : nä ”Donovans krog” där Joh” "Wayne har hu- vudrolte . torps "bio. Nn . , Det är "dags "för -matin€' igen på söndag och filmer man: valt denna gäng » är ”Asa-Nisse 'på se- Arthur. Rolén, : - ; Allhelgoriadageri hör tin. en av årets stora mathelger. : Det ' har under många år. visat sig att. vi då unnar oss eller bjuder på kitet extra”. matväg, vilket egentligen inte, är så .konstigt; 'Allhelgona- helgen mörka hösten, : Det. är vår. enda; längre helg - mellan "midsommar och . jul. N Jordbrujkets provkök” har gjort upp. ett förslag till matsedel för helgdagarna, - Recept har lämnats PIZZA ELLER SUFFLE. Kanske tittar några goda vän- ner in en Kväll, Vill man då bju- da .på något enkelt men gott finns det ' flera möjligheter. En, pizza t. ex, Den kan. göras ganska snabbt, speciellt "om man använ- der sconesmix, :Som omväxling kan man 'täcka den .med korv och tomat eller. paprika. . Sufflé imponerar alltid. En ost- sufflé "med ris är inte svår ätt göra. Låt den bara bli riktigt fär- diggräddad, Får den vänta några minuter så stäng av ugnen, Låt den sedan stå "kvar där, eventu- . | BYTE : Förman Berglund brukar ha si- na duster med lärlingen Emil. En dag kommer Emil till arbetsplat- sen i nytt blåställ. — Jaså, du har äntligen fått råd att köpa dig ett nytt blåställ, sä- ger förmånnen, ”' — Jo, svarar Emil. Men du be. höver väl bara byta. byxtickor” i ditt. - infaller. - mitt under den' till de: flesta föreslagna. rätterna; | gurkstavar etc: i Aikooadogama hö höstens. ns stora 1 mag Skinka, kalkon; be | ellt” med ugnshickin öppon; tills: det är dags att servera; in. DIP FÖRE "MIDDAG. vi man göra det "riktigt en- kelt för sig så passar det bra' att bjuda på dip! Gräddfilssåser med olika 'smaktillsatser är gott att dippa chips, färska champinjoner, Dip är också utmärkt "att : bjuda ' på . före en middag.- Det räcker då väl med en eller två sorters såser och ett par "olika aiptillbehör, FETTFATTIG MINIKALKON, Till middag en av helgdagarna föreslås 'minikalkor, :Den är. en ny. typ 'av kalkon som bara vär ger ' cirka, 3:kg. Den tillhör en speciell ras som trots slakt vid Ja 3 månaders. ålder har en riklig köttansättning och en ”liten. ben: stomme, : Kalkonkött har' bl. a. den ”fördelen att”det är 'protein- rikt" och fettfattigt. Köttet från en” 12 veckors kalken innehåller mellan 19 och 21 procent protein (äggviteämnen) och 4—5 procent | fett.. Prisey ligger på omkring 10 kr per kg men kan givetvis' va- riera, Tillagningen är enklare "än man tror; se receptet, SKINKSTEK' MED BAKAD! POTATIS, För den andra helgdagens mid- dag föreslås «en stek av något slag, Man kan välja mellan +t, ex. skinkstek, nötstek och lammstek, Ruta gärna skinksteken och kryd: då med t. ex, ingefära. Senap på nötsteken: ger en annorlunda och intressant smak, så pröva. gärna, Möjligen blir stekytan lite mör: sett till att det fanns h a. Han skall sli ! 7 t t emm; skall slippa dom! ; Vill man bjnda enkelt kan man bjuda på dip. Man ai ser - Sidi Hassan. Var m.m. i gräddfilssäser smaksatta På olika sätt, Pr. aketiar NiPS, Lu T / s . or 1 när | man har gäster till mid. Or, dag. Aa att bjuda på som entrérätt to Å are än” vanligt även om mani sté. ker vid låg temperatur men "sma- ken . blir. fin. ; Lammsteken " kan "| man: krydda med t; ex. rosmarin eller vitlök, Fö » sämtliga stekar gäller att,de bör 'stekas vid låg, jämn temperatur .(175") utan var. ken -ösning eller, spädning.' Bakad potatis är ett-av' tillbe- ' 1: teken;. Man kan: baka som köttet steker. e ' lite "längre tid. "Bakad potatis är: gott som 'omväx- ling och inte "alls arbetssamt, att göra.. Tänk bara på att baknings- tiden. kan' variera ganska mycket” med olika potatissorter, En klick kryddsmör eller ev, gräddfil. som läggs "på just före "serveringen förhöjer smaken och ,passar bra till köttet. Givetvis kan man ibyta ut smöret mot lite gräddfil: och smaksätta den med olika kryddor, . + PARONKAKA MED : est "MANDEL. ," 'Efterrätten” blir enkel; ena da- gen glass med djupfrysta bär och den andra. dagen päronkaka -med mandel. Para- ' tar upp en. gammal bekanting ” li med John Elfström och . En fin päronkaka kan. gärna göras i förväg, "Det "bästa - med den efterrätten är att man : :] kan! välja själv hur mycket arbete man vill: lägga "ned på den. Har man gott om tid och kanske eg- na päronträd lagar man den av egna päron och med vanlig' man- delsmet, Den som vill göra det enkelt för sig köper päron på burk och färdig mandelmassa. Då blir den effektiva arbetstiden ba- ra' några minuter. Servera kakan. ljum med iska till. ; 1 vispad grädde + Champinjoner, gurkstx en non a
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.