t « Vvärriksdagarna. 7 som tyder på att de, romellska ' seendet ' ;1 tidningen Företagaren: " socialförvaltningen under försom- / LAHOLMS | TIDNING : = [T- Måndagen on den 0 norenbr 1967 LT = => : Hagbruk, till heders? Under denna rubrik skrev ny- ligen professor L. G. Romell en artikel £ Dagens Nyheter, Pro- »fessor Romell har i flera olika sammanhang pläderat för ;ett Aåterupptagande av det gamla s. k, hagbruket vilket,tidigare sat- "te en prägel på störa delar av den ' svenska landsbygden. Pro- - fessor Romell har inte stuckit "under stol med att han ansett " att-man gått för längt med att . hedklassa hagbruket ur ekono- misk synpunkt, "Han åberopar olika data'som förefaller ge ho- nom rätt 1 detta hänseende. Vi skall inte ägna oss åt en dis- kusslon över vad som förekom- mit i det förflutna. Det kan . emellertid utan vidare konsta- teras att mycket har förändrats slutsatserna, har en 'väsentligt större slagkraft än tidigare, Det ämne som professor Romell är inne på är ett mycket vältalan- de'bevig för att man alltid bör akta sig" för att dra alltför Säk- ra slutsatser I fråga om den framtida utvecklingen. Det var speciellt under förs- ta delen av 1930-talet som hag- markerna dömdes ut såsom un- derlag för betesproduktion, vi var vid den tidpunkten på. väg mot en stark intensifiering i frå- ga om mjölkprodukttonen, Kon- trollverksamheter byggdes ut. Nätet 'av mejerier och mjölk- transportlinjer var alltjämt un- der , utbyggnad. Det gick: vid denna tidpunkt alltjämt att säl-| ja betydande kvantiteter smör på: export, Från :konsulenthåll propagerades — med stor fram- gång — för en intensifierad och förbättrad utfodring. Den stora heteskonsulenten Anders Epofs- son pläderade" för kulturbeten. Han var en man som i det hän- | inte” kompromissade. Han hade säkerligen även vä- sentligt: starkare motiv än vad professor Romell i dag; vill gå med på. vi får. nämligen inte glömma att den produktion som doktor Anders Elofsson ville skapa ett underlag för 1 form av "billigt bete” var en Intensiv mjölkproduktion, : < Nu: minskas . .mjölkproduktio- |” nen, Detta sker med-avsikt, Skär. len är väl kända. Samtidigt vet DEN 'SVENSKA INDUSTRI. PRODUKTIONEN har under. det första: halväret I är stigit med endast 2,5'pro- cent, skriver d:r C. R.: Koporny Under' andra halvåret förut-|: BO produktionsuppgången 1 'många' branscher, men så myc- ket är redan nu klart, att. Kon- Junkturinstitutets prognos angå- ende "en femprocentig 'produkti- onsökning I år under inga om- ständigheter kan nås, Kan vi komma upp "ill något över 3 procent måste vi vara tacksam- ma, Att detta rimmar mycket illa med den enorma löneökning som kommit til stånd kar nu Inte längre förnekas, Följderna .ser vi också! Ar- " betslösheten är ganska hög och konsumenternas efterfrågan när inte upp till handelns förvänt- ningar. Även bland 'konsumen- terna- råder en viss osäkerhet, 1 synnerhet som viktiga export Industrier alltjämt brottas med stora svårigheter, som inte bli- vit mindre t samband med Fin- lands devalvering och Storbri- vi att det snart.kommer att va- ra underskott på kött inom lan- det. En omläggning eller en om- riktning av produktionen är på gång. 'Vi är på väg mot. Kött- produktion av en helt ny typ. Den kommer att grundas på s. lig : mjölkproduktion samt får. Såväl köttdjuren (t. ex. Here fordras) som får kan tillgodo- göra sig - äver magrare beten än vad som över huvud taget kan utnyttjas i intensiv mjölk- produktion. Därmed är vi inne "fett nytt läge i fråga om möj- -ligheterna att utnyttja hagmar- kerna till något annat än skogs- " bruk, Kanske är hagmarkerna -t, 0 m överlägsna åkern såtill- vida att hagmarken kan. tillgo- dose kravet på ett mycket bil- ligt bete, Detta förfäktas' även av köttproducenter i mellan- Sverige med både omfattande och långvarig praktisk erfaren” het. 7; När hagmarken dömdes ut som underlag för produktion av hbetesväxter var den alternativa användningen för ..skogsproduk- tion ekonomiskt 'bärkraftig , på ett hel annat sätt än i. dagens "läge, Såväl under 1930-talet: som under första delen av 1950-talet kunde en till' skogsproduktion omvandlad : hagmark beräknas "ge en betydande markränta. Så är det gom bekant inte 1 dag. Professor Romell åberopar, bl. a, "ett uttalande vid årets skogs-]> vecka. av, en av :lantbruksför- bundets direktörer om '”en för- krossande <förlustkalkyl” för granplantering 'på! åker, Det är ingen tvekan om att detta utta- "lande vid dagens "prisrelationer är. en " ekonomiåk : realitet.; Vid dagens priser finns inget "eko: . nomiskt ”motiv för att överföra marker: till. skog. "Där inget an nat alternätie”står till buds skall vi likväl göra detta med tanke på: en sannolik. bättre framtid för skogsbruket än dagens situa- «tion, Därtill har vi anledning att se'till att. de. omfattande skogsmarker som är bundna till ”skogsproduktion men inte. häv- » dadeé som" skogsmark., så skynd- "samt; som möjligt Plir ' .intensi- "vare utnyttjade. : Förmodligen är bete för till- fältet ett bättre” ekonomiskt al ternativ, Det krävs emellertid att. de marker som skall tas i anspråk är så belägna att skörd "av, vinterfoder inom räckhåll kan. ske' maskinellt. Eljest går kaktylen, "inte, i hop. St '-Vi-har all anledning, att gran- ska "de olika alternativen och möjligheterna ' utan förbundna ögon — utan .slentrianmässiga åtgärder, "grundade på de pris- relationer .som rådde, exempel- "vis, 1 mitten på - 1950-talet. Ge nom den redan inträffade igen- planteringen av såväl hagmar- ker som åkrar har även land- skapsvänrdern kommit: i en helt ny situation vilken starkt 'under- stryker vikten 'av att pröva be- tesalternativet. Det är inte en- bart de nuvarande ogynnsåmma konkurrensförhållandena för skogsbruket jämte den komman- "de "'underskottssituationen på nötkött som talar' för den av professor Romell "föreslagna om- tannlens ökade svårigheter, prövni ingen. ' SOCIAL BESTSELLER TILL en > VARJE SVENSKT/HEM X Skriften Våra sociala förmåner som 1 fjol höst översteg miljon- strecket i antalet försålda exemp-' Jar har utkommit i en ny edition med alla väsentliga nyheter på sociallagstiftningens område som beslutats under senaste höst- och Således — finns med I den nya upplagan ändring- ar: I folkpensionsbelopp, änkepen- sion, sjukpenning- och karensbe- lopp, ersättning och livräntor vid yrkesskada, ersättning vid studier, bestämmelser om familjebidrag och lön till inkallade m.m, Huvud- författare är försäkringsdomare Allan Lundberg. — Från och med i höst kommer på flera orter 1 landet iokala upp- lagor att utges I samverkan med kommunala myndigheter, Initiati- vet "har kommit från Nyköpings stad där drätselkammaren och maren» gjorde en förfrågan till Framtiden om samutgivning av skriften berättar förlagschef Os- car E.: Strandberg. Ytterligare kommuner som utger lokala edli- tioner av ”Våra sociala förmåner”, är bl a Västerås, Borås, Kramfors, Tronhättan, Lidingö, Karlskrona och Själevad. — Det är främst 1 avsnitten Vem lämnar upplysningar? Vart skall man vända sig? som texten blir lokalt betingad. Men även i övriga avsnitt där kommunerna själva fastställer beloppens stor- lek, t. ex. om det la bo- stadstillägget m fl ges upplysning- ar. Utrymme bereds även för kul- turella och andra fritidsaktivite- ter inom kommunen, , Hittills har en sammanlagd upp- laga av över 300.000 ex. beställts. Samtliga hushåll i berörda kom- muner kommer att erhålla skrif- ten genom postverkets försorg, Upplagor reserveras även för sko- lornas behov. På pastorsexpedi- tioner, polisköntor, försäkrings- kassor och hos olika organisatio- ner kommer upplagor även att finnas tillgängliga, Kommunerna är överlag mycket positivt inställda till det- ta initiaiv, säger förlagschef Strandberg. " Sannolikt kommer ”Våra sociala förmåner” inom en Icke alltför avlägsen framtid att finnas i varje svenskt hem. ”Våra sociala förmåner” trycks även på fem utländska språk. Vid årsskiftet utkommer nya editio- ner på engelska och spanska, Det är främst UD, Svenska Institutet och Arbetsmarknadens organisa- tioner som använder dessa uppla- gor. 4 N Barn i nöd ' > kjälp i dag! RÄDDA BARNEN pgar 90G 100, sån 5 k. köttdjur utan någon väsent-] och -.bilförsäljaren Boris Swedberg som försäljare etablerat sig som heterna, .. "Iastbilssuccé i Icke alldeles obekanta flygaren | "Halmstad "Tys sk expansion. iSverige halländsk representant. fö stora den tyska koncernen + bakom i Halmstad . har eftér sjutton år | Henschel och. Hanomag, .:: . Tio bilar har redan placerats i egen företagare i Söndrums .cent- | Halland och sedan märket intro- rum. - Under de två helgdagarna iducerats i Sverige har general- Har 1 runt, tar 1.000 personer pas- j agenten Hedströms Motor AB i sat tillfället och bekantat sig medi Uppsala: kunnat notera försälj- de. tyska lastbils och småbussny- | ningssuccé, trots: att. konkurren- Direktör Swedberg: ärlsen är hård, "Direktör Swedberg kommer att ordna med service- verkstäder i Laholm, Halmstad, Varberg och Falkenberg och räk- nar med att göra en rejäl inbryt- ning hos lastbilsägarna i Halland. På. vår bild ses direktör Boris Swedberg vid en del'av de last- vagnar, som han presenterade för allmänheten under helgen, . Centerns. Ungdomsförbund har för. "femte jåret i” följd beslutat starta julhemsaktion . för. utländ- av: "rese. och nåderna' genor landsfönd. nu För mån; värdefullt. tt tin. julen få köm: ma från - sin ensåmma ' studiemil jö och "några extrå”. arrangemang behöver familjerna inte vidta: Av: sikten "är. att. varje gäst: skall få känna. sig inom :en av familjer.” » Aktion ' Julhem' ingår i. Cen- terns 'Ungdomsförbunds allmänna internationella - verksamhet. "In- tresset för” aktionen har: ökat för varje: år' och" I fjol kunde CUF ordna : julhemsfamiljer ', för 146 CUF-AKTION, JULHEMA MA ER se FÖR "STIPENDIATER. fö N ungdomar. Många fina kontakter har. knutits : under "dessa" julvis- telser, mellan svenska ungdomar och ungdomar; från, främmande länder, Studenterna Har” fått" möj: ökad förståelse mellan - olika” Jän der. och: för H Familjer 'som -har mö; ighet a att | eller; séryi hjälpa till med aktionens genom- ” några. ner förande.' kan ta kontakt - med ”aktligheter" ”Julhemmet”,. Centerns Ungdoms- |: Som förbund, Bergsgatan” 7: B, Stock- centrum. i holm Ky; för. närmare: upplysning: ;jö en liga” 'och tilånd, än” studieorten | knar också med att NT köntakten - verksamt bidragit”, til Skogsvårds .' (Forts. fr. sid. 1)" - Enligt : styrelsens” uppfatt- ning uppfyller både "Växjö och Värnamo väl de krav man bör: oeppstlla 1 ln TR | 1j sen vara unge | ga på bäda" plat: heller” från, och "inte de till 'denna'stad —'ett'för- hållande som itän :: tvekan (Forts, fr, sid. Dr | -Huvudlärare inom; Nn "teknik är: ingenjör Ingvar 'Al- .brektsson och huvudlärare i som pappersmassetekniken ing. måste ses : vara av stort vär- de bl; a från: allmän kontåkt- synpunkt för ' verksamheten vid ett skogsinstitut, säger sty: N— enjör'. LU Sylwan. An Lekmannen är både orolig och förvånad -över den storm av rniot- stånd som ännu möter de kvinnliga prästerna från prästerligt håll. Han "frågar "Vad ' står ' egentligen Y' Bibeln? Motståndarna tycks byg- > ga sitt motstånd på den. Som leda- mot 'av-"utredningen om kvinnliga , präster. har jag nyligen fått den frågan: Vad säger bibeln? På detta kan jag svara att,Bibien talar om Abimelek' som var ' Abrahams vän och "präst. Han dyrkade den ende sanne .Guden meh om det fanns fler präster av hans slag vet vi inte. Bibeln känner senare endast till de präster som förordnades genom Mose lag och var av Arons hus och Levi stam, Dessa präster var endast i undantagsfall förkunnare. De sköt- te offerritualen vid Förbundsarken och i Jerusalems tempel, 'Överste- prästen vårdade sig om skådebrö- den i det allra heligaste och dela- de ut välsignelsen till menigheten. De övriga prästerna skötte bränn- offren och vårdade templet. De som skötte undervisningen var pro- feterna och de skriftlärda. De hade sina lokaler i:templets förgårdar. Profeterna kunde vara både kvin- ner och män, Åtskilliga profeter » har efterlämnat skrifter som vi känner genom Gamla Testamen- "tet, En profetissa som tycks ha va- rit mycket betydande hette Fulda. Hon är omtalad både i Konunga- böckerna och = Krönikebö blev också kvinnoma delaktiga a av andeutgjutelsen, "Så som det var sagt genom profeterha. När Jesus var- död. och begraven ' samlades hans läringar på obekant plats för att rådgöra. om hur de skulle göra. Jesu 'grav” var både bevakad av romerska knektar och stängd med ett romerskt. sigill." Men, kvinnorna trotsade? både knektar "och sigill och gingo. till graven ' tidigt på morgonen . när sabbaten var över. De träffade Jesus själv och han gav 'dem sitt uppdråg? ”Gån och förkunnen för mina bröder att jag är "uppstånden”; De första kristna godkände kvinnorna som medarbe- tare i församlingen, Kristus var in- te" präst, inte heller någon av hans lärjungar, alla” vore broder och systrar: Ingen stod över den .and- re. Detta: var Jesu-eget bud. Pau- lus tog också kvinnorna med.i mis- siönsarbetet, 'En'' kvinna och - en man, Priscilla 'och AkvilasADe var världens första teologiska 'semina- rium, Det fick .också betyg av Pau- lus - själv. "Senare <föreskrives i apostlabreven om hur både män och kvinnor bör uppträda när de undervisar. Några präster fanns in- te. " Antagligen hade .de israeliska kristna föreslagit ett prästerskap men i brevet till dem, Hebreer- brevet ” förbjuder apostlen bestämt detta. Jesus Kristus var de krist- nas över äst Han hade gett sitt na. Där berättades att konung Jo- sia ansåg sig behöva få veta Guds vilja. Han skickade därför Överste- prästen, sin handsekreterare och några till. för att fråga Hulda om vad som var Guds vilja. I temp- lets förgårdar fanns både li, liv för männinskors synder. Något annat offer behövdes - inte. Han skulle våra de kristnas ende präst. Själva var de lärjungar och tjäna- re, I umgänget med varandra var de bröder och systrar. De förvalta de också sak och kvinnliga profeter. När Jesus som barn fördes dit. för att bli välsignad vår både Hanna och Si- meon där och välkomnade honom Hanna var 81 år gammal då. Jesu ställning till kvinnliga för- - kunnare ser man,då han Y person- ligen undervisade Maria i och de äldsta ibland dem var för- samlingsledare. Det dröjde ända till « tredje århundradet, . jag minnas, innan den kristna för samlingen började tänka på att an- ställa präster som fick avlöning, i biblen är de kristna prästerna vill. Under” en resa i "Spanien: för. inte: "sä: -länge”. sedan, « berättade någon för mig - att det" växte 180 miljoner olivträd i' landet. Oliv- träden -betyder - mycket för me- delhavsländernas: ekonomi, = Detta träd är- också en god sym- bol för "en. väldig livskraft, även om trädet växer på en karg och stenig -stuttning blir dess frukter runda :och' välfyllda. :,Bilden av. människan .'säsom derr grönskande grenen i Herrens hus är egentligen, en. kallelse. till oss. "Det gäller att: omsätta . vår trö i handling. Kanske de förhål- landen vi lever i som kristna är både kärva" och 'svåra; Likväl finns" det en' livskraft som hål- L r likvärdi- . .|mades och förmodligen betrakta- > Ide, han sdå' sitt.-författarskap.en- - Nordisk! "Tonefilm har för Sve- rige förvärvat rätten till: Peter Watkins '”The War Game” som Det är en över hela världen myc- ket debatterad - dokumentärfilm som realistiskt skildrar verkning- arna av ett kärnvanpenanfall mot ett, modernt samhälle, Filmen är producerad av BBC och var ur- sprungligen: avsedd. att visas i TV. På grund av dess förmodat på svenska fått titeln ”Krigsspel”, | na starka- chockverkan överläts film- rätten - till Brittiska Filminstitu- tet för distribution på, biografer- - Stockholmspremiär omkring den 15: november. Distributionen i Sverige sker genom Warner- Tonefilm. Peter Watkins — till höger på bilden — "har regisserat ”Krigs-. spel” som i Höst kommer på svenska biografer, > :- "Teo; stud.. Karl Blomlund äv. Demiurge som n klubbmästare: i Östgöta Nation" i” Uppsala'"- kom? Albert -Engström” i: kontakt ”med "Jalla de olika figurer-'som;' på sin behämningen.' tid "gick: -undei ”överliggare”. -Det:var.: ju; som tecknare. han : först - uppmärkåari- bart :som 'en” kormefitar. till sin; Vu rélsen: Vidare är skolväsendet rikare” differentierat i Växjö - "rälsen anser. att. denna skill- nåd” inte” kon. ara. äv någon bedömning. > : " investeringssynpuntet so Vä irnamo-alternativet avgjorts i! vara "ätt föredra. "Skogsinstitutet .. kan” ämligen "inrymmas i den nyligen : upp. "förda" : centrala ” ”yrkesskolan utan att, nägon tillbyggnad be- "höver ske, Motsvarande 'm lighet erbjuds " inte i Växjö. 'Samimanfattningsvis' anför sty- relsen ' att' den inte är beredd att ta definitiv ställning till "frå ågan +” om '/ loka sering av Skogsinstitutet för södra Sve- --rige på grundval av den ut- ler oss levande" och ' fruktbäran: åt den välsignelsé och inspirati- : on som' en” väckelsetid', medför. |" Allt sker genom Guds livskraft i och genom oss. j. + de, Som kyrka kan vi glädja oss : "redning" som: nu föreligger. ' Styrelsen tilläg BRer. a få rent|” ”synpunk: äxjö äga vissa fö. ”reträden”. framför Värnamo, medan | kostnadsfrågan digt 'talar för "en fö av institutet till den sis da orten. enty- | Överliggare och Hyvläst?. en termin, ;och: — Men inte: blev a du väl godkänd, Blömland? din" Fö Värnamo. men skogssty-' andra original: ä mlands 'nåtion, Demiurgen. kal rykten gå id. dess slut börjar Sökningar. Under sina . sälä: gjorde han med .rikatyrer.. av. dessa överliggare” av" vilka "hans, dotter.: Malin .Eng- ström: sammanställt, ett urval som | till! allas "glädje nu "utkommit i böktorm, på: Lindblads förlag; inb. 21: den vandaliserade skolan : men” "greps ett. Par timmar. se nare: i en stulen” bil. : vid: Eve: SINSP RAT] IUN 2 gade' den åtalade: >. : Sa ot "Hur. kunde. ni” komma” på" idén att stjäla ' regnrocken,':'som hängde utanför: butiken, : i skyltfönstret, - — Hur:så? ov er + — Jo, där stod: Begagna r av détta enastående tinfället : ” N RUM. ATT HYRA” -. rö Så. var det den förälskade karl- sloken som sa: —— Kan-ni inte ge' mej ett. litet rum i ert' hjärta? Hon: -— .Jo bara ni kan betala hyran för det... Sparv med tranben .. FRE aldrig nämnda, De är utnä av 2 Vid> And 1 På pi fö gen var Maria där och Jesu moder och de kvinnor som brukade följa Jesus, Enligt utsago från Petrus läsaren om Korintierbrevet. Det skall jag berätta om is mitt nästa brev, ” själva Nu frågar | ' Vackra svenskan Camilla Sparv, som en längre tid setts sida vid s filmar nu i England och. dementerar alla romansrykten. sen Michael Caine befinner sig på Mallarca och paret tycks inte Möjligtvis " gättningem ida med 'skådespelaren Michael Caine, skulle det kunna vara slut på rToman= ha några ploner på att träffas i fort- Ynglingarna -Hånn för Sv na — Jag inspirerades av "reklamen i Så "var det domaren, som; frå- ve
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.