pp it = Tisdagen 'den 7 november: 1967 -+. —— = IT. Tisäagen, den — Förgrundsproliler 1 den N halländska center rörelsen De personliga insatserna" utgör ” själva kraftkällan i folkrörelser- na. Det är de som bär upp och med om att bygga > upp partiet i för vidare idéerna bakom såväl 7 nov Vember 1267 ITS = son "var: också den "organisat som "från 'en ringa ' början var Halland - 'till en. organisatorisk ideella rörelser som politiska par- ' maktfaktor, —rärligen Ernst" tier, Svalnar eller slock det Dahnb i Falkenberg. Han be-" " personliga intresset hos ledare härskade också ;detta organisa-. och . funktionärer, " snart negativa uttryck i rörelsen. > En återblick på den femtioårs- jubBilerande halländska centerpar- tirörelsen 'manar fram minnesbil- . der av en rad personer, som stått . I förgrunden för denna och stän- oa arbetat , vidare, på de idéer « Bom är: grundläggande för .den- samma, Några. av .dem deltog i "det - uppbyggande lokala arbetet för att sedan :avancera :till lands- "ting och riksdag. Andra åter tog sig "an "organisationsarbetet på plan samt |) Ipoli- tiska 'uppgifter. Några få ägnade "sig helt åt organisationen och - politiker tidigt stadium «och, gav lämnade förtroendeposterna utan- . för detta arbete; . ” . Det är. inte. möjligt att i en jubileumsåterblick erinra om alla de framträdande persönliga insat- ser som. gjorts i en rörelse" av den - storlek som den halländska - centerrörelsen utgör, Några få av. . "dem får därför symbolisera dessa. tar detta. sig — tionsinstrument . till. fulländning, son i. Björnås. stora, bestående insats. är- framför : men - utnyttjade .det. aldrig för . egen del, -:en egenhet, ' som inte. är alldeles vanlig. : > Verner" Andersson ål Köpinge var" en fast klippa för rörelsen i södra "länsdelen; En mer gentle- mannamässig politiker har. väl sällan funnits. Han framträdde ald. rig. för att såra eller döda. Ver- ner Anderssons. intellekt -lämpa--.' de sig bättre för att upplysa om och förklara den politis ' mål- sättningen; = "> ' Verner Andersson” trädde till baka från riksdagen. på "ett plats för'den, första "centerkvin= nan i riksdagen, fru .Gärda Sven- . Gärda . Svensons andra — uppbyggnadsarbéetet ; för :' . den politiska ' centerkvinnorörel- ' sen. "Under en följd av'år i riks- ' dagen. fullföljde hon, sämtidigt - 1 lidering arbetet, för kvinna Redan från starten intog riks- ' "dagsman Nils Johansson i Brånalt, eller Brånalt som han sedan kal- "lade: sig, en. särställning i rörel- .sen, Han hade representerat hö- gerpartiet i-riksdagen och tilläg- nat sig en del politisk rutin, Brå- nalt var även en betrodd man i : hembygden och blev, på så sätt : en garanti för det: nya partiet. MM Hans. ehergi och'tro på de nya” politiska. idéerna bidrog också: i - hög. grad till de snabba framgån- garna, Dessutom vågade Brånalt ställa sig' mitt i det politiska kors. draget," vilket. kunde - Vatan bra mycket hårdare på den. tidep, än . "vad, det numera” är. Hans tempe- rament. var också, sådant" att han trivdes bättre i stridens hetta:än i kompromissens bleke, -, facto . « Anders Elisson -i”Fagared ' var : också ' enrollerad i-rikspolitiken som riksdagsman för högerpartiet, innan han tog steget: över till den nya partibildningen. Även hän var ( en mångbetrodd man ” och " blev genom sin" personlighet en styrka för partiet, Tyvärr rycktes Elis-'. son bort våren 1928, endast något över 50 år gammal, I norra länsdelen, utförde. riks- | ” dagsman Albin Ericsson i' Tofte> .' red en.banbrytande gärning -och själv berättade han ibland på äld>, re dar med entusiasm om alla de bonderörelsepionjärer "som teltog i agitationen i norr och för, vilk goda korttakt red bygden o ch, vid Valen och behövdes "dc de ban' också bita ifrån sig: så. det kändes, ” bör Den / , verkliga "centralgestal- s ten i halländsk centerrörelse blev” emellertid Anders ' Pettersson i: Dahl, ; Han var. distriktsordföran- . väl meritersde. för riksdagsarbe- ål RARE / inte att Alvar. "Andersson; som", omerdentligt.; pumera: r, inte, tillhör riksdagen; de i. tre decennier och var lika outtröttlig. I arbetet för att. skapa en stark organisa on 'som när det ' gällde i att' föra partiets. talan i "landsting, riksdag och övriga in-, stitutioner där han verkade, Det . har "sagts" om' Anders. Pettersson - » att hans främsta karaktärsdrag var . envisheten, men i så fall lyckades han höja detta högt över de van- liga " värderingarna, :Bakom hans envishet'.låg nämligen driften att hjälpa såväl grupper som enskil- da, vilka hade det svårt eller be- svärligt. Samtida' med Anders Petters- . nat räkna med en sådan bredd ; landstinget : jämte ' en del - andra organisationen.i egenskap av f re bundssekreterare i denna. . Hjalmar .R i Nilsonzi.. Spånståd > varen" färgstark agitator, sqm i relativt - unga-.-- år-—- placerades : i riksdagen, Han 'är den ende ' centerpolitiker ' i” Halland, 'som hittills nått statsrådsvärdigheten. Detta 'skedde' som bekant i' den regeringskoalition "som socialde- ' mokraterna och centerpartiet in- > gick',1951. , Den.. blev emellertid...” aldrig populär i väljarnas ögon trots att den 'onekligen. uträttade åtskilligt positivt bl.a ifråga :om jordbrukspolitiken för: att inte ta- .la--om .penningvärdets-, stabilise- 4. ring: i den starka inflationistiska -' utvetklingem i början: av.:femtio-: talet, :Spånstad "blev> faktiskt själv ett "politiskt offer: för” denna im=”' popularitet då” centern - förlorad. sitt andra andrakammarmanda Halland i valet 1952, vilket drab . bade honor lär Kan” ”sedän drog ' sig, ur "reg ågot år. innan: "dess "defini "upp! ning . sakna-: de han- politiskt fotfäste och hans :: Srem karriär : bröts i ett Ku ynes. alltför lidit, skede, a i sina" bästa” tönsson, Dahla”A Harplinge "och, Alvi Knäred.: Samtliga et;' men | tyvärr. förfogar ' partiet ” ör: närvarande' endast över två. mandat, . Det betyder, emellertid befinner sig i politisk disponibi- .- .dentligt viktiga arbetsuppgifter I länsorgan - samt i Knäreds kom- mun, Eftersom samtliga tre står: "mitt uppe i sin politiska gärningz ' avstår vi från försök till.profil- teckning av' dem, . Att de. utgör « .en tillgång för centerpartiet "är : . uppenbart, . En sådan återblick som denna måste bli-synnerligen ofullstän- dig, Syftet med den är cmeller- ' tid, endast att bekräfta det inle- dande - påståendet, att de person-- liga insatserna utgör själva kraft- ” källan i. folkrörelserna, Ju breda- ' re dessa är, desto bättre för rö- : relsen och dess idéer, Den hal- ländska. centerrörelsen har 'kun-" unden det halvsekel den verkat. Vi hoppas att den skall få åt." njuta samma förmån även ifram- tiden. : ” Nonchalans i kommimerna De flesta kommuner har inte = följt rekommenderationerna att undersöka behoven för de han- dikappade. Endast i kommuner som redan tidigare visat aktivi- tet på området, har fi förbättring- ar i handikappvården skett se- dan 1964, då socialpolitiska kom- mittén lade ' fram sina förslag och Tekommendationer om in- ventering.' Detta konstaterar handikapputredningen som i da- garna lag fram ett delbetän- kande, » Där föreslås att kom- munerna i lag skall bli skyldi ga att vårda om sina handikap- påde, Utredningen har konstaterat att bara 100 av de 1000 kom- murierna I landet", undersökt hur, många. handikappade som finns i. kommunen ' och vilken form av, vård eller service de behöver. Man antar också att en det kommunalmän är tvek- samma om det är deras skyldig- het att svära för vården av han- dikappade, Vidare har man från kommunalt håll pekat på dåligt samarbete. mellan "kommuner, landsting och organisationer. Men uppgifterna tyder inte på att de” själva gjort något för att . åstadkomma ett bättre samarbe- te ör : : -Eftersläpningen kappvärden jande" uppgifter i' utredningens betänkande, Vid årsskiftet '1963/ 64 täcktes knappt 10, procent "av behovet av speciatinredda invalidlägenheter, ca en tredje- del kommer att vara täckt vid slutet av: 1967. Alltjämt tvingas ca 1300 handikappade. männi- skor”undejv 67 år; däribland myc- ket unga, bo på ålderdomshem. Det konstateras också att sam- hällsmiljön ” inte. tillgodoser de handikappades behov när det gäller gator och vägar, offent- liga lokaler och > kommunika- tionsmedel, Handikapputredningens förslag att i lag föreskriva sRyldighet för kommunerna att aktivera - handikappv ården synes vara väl- grundat; inom händi- Barn i nöd — hjälp i dag! RÄDDA BARNEN penz. 90G 100, stlm 5. + ligen: Hallands -valkretsförbund :av N värdheten av ett nytt-parti, spe-- ÅA: . ten med föredrag av olika talare, illustreras. av följ a fern organisationer av centerpartiets regångare i Halland bildades, näm- sme Apart J sedd Vid er Riksförbund, "Detta . 200 deltagäre ' från olika” ”delår av länet, Jubileet, firås 'emel=. lertid- redan, lördagen den'il: no>., på Xx kenberg: Valkretsförbundets konstituéring föregicks av - livliga diskussioner man och man emellare och vid bsåmmankomster av olika ”slag,. Vid” dessa underströks önsk-- Yciellt "för. landsbygdens och jord-"' brukets folk då men ansåg att ber fintliga; partier” inte ägnade dess or: ruppers livsvillkor till- r I Halland; « fer Johwines Antonsson, : Dahla, ceu- terpartiets nuvarande distrikts- dj ir en: ”Landsbyg- ad -1910. Detta : ''17;"december 21917, öter på' Folkets hus | ordförande första. valkretsorganistionen Halland, mindre"å än. 62 olika: sockenföreni; gar har, bildats. här i länet vid mö. råmför” allt förre Jiksdagsmarnen Nils Johansson i Brånalt, som enér- viskt" 'verkat för förbundets utvidg- s'Till i går voro ombuden från ae .kilda söckenföreningarnå samman- kallade till möte i Folkets'hus här- stådes för att besluta om” bildandet av ett .valkretsförbund av: s Riksför- bundet, 75 ombud hade infunnit sig . och" med övriga," som kömmit. till- a städes, : "uppgick antalet : mötesdel- tagare till "cirka 200 personer, vilka komsthälsning till "ordföranden ' förbundet. Häradshövding” "Johannes Nilsson, Gårdsby, (Kronobergs lä ). Efter tillfrågan "beslöts :'de”': varande" bildandet av "Hall Anders Pettersson, Dahl, di f kretsför rbund. "av > Jordbrukarnas Riksförbund. : ” ' . Detta. beslut, . enkelt och an-' språkslöst skildrat. i Falkenber, 's5- Posten den 18: december 1917, blev alltså den ursprungliga upptakien till den nuvarande centerrörelsen i : Halland, 'sor5 'vid'senaste riksdags . valet ' 1964 noterade 28.232 röster och "vid 1966 års Japsstingsval 31 387 röster, ==: + nv :Den- krisföreteelse, - som' övriga partier ansåg. Jordbrukarnas Riks- förbund. och. det i viss mån. kon- . kurrerande: : Böndeförbundet, som hade. sina .starkaste fästen i Carl Berglunds Västergötland, vara, ha- de kommit inte bara för att stanna, utan för: att bli ' ett inflytelserikt parti isvensk politik, 'värom dess - senare historia ger många bevis för i ningen 1917; Var NI | Brånalt.” Han” hade " maren. Brårialt: hade" tdessotom' spe" , lat huvudrollen tillbli . son, första styrelsé "”riksbekänt "under namnet UPetters- r son i Dahl: 7 NOR "Andra välbekanta namn i i styrel- sen ; var! bl: a Albin : Ericsson i: i samlande kraften i norra länsde- len, EL” Skantze i "Åsa, C- Wetz FENA : inför, 7: företagare; arbetare, tjänstemän etc. , partiet till socialdemokratin: si « Skiljelinjen: i:svensk politik kominst framtiden « allt” mer "att 'aktivå i eg gan 'om vilka ”kraftér som skall styra beslutsprocessen" i samhäl "let." Det gäller 'också > Icm befolkning, "företägsarmhet ” och bebyg- ytiga: jordbruksbygder som omland. fans -trör på. ratlonsid "logien. både: ifråga; om : beslutsprogessen och 'sämhällsstrukturen,. Centerparti tå är bärare av decentraliseringstanken i båda fallen. : Son konsekvehs härav har'vi varit pådrivare ifråga om den.a! > hårmonisk samhällsstruktur med bättre' balans ifråga om fördel ning äv: företagsamhet ' och bebyggelse. till'fléra'orter i. vårt land. ”mestl la. - ” > "Cen parliet hävdar att e viktigaste. årivkraftérn till /utveci .- ling och fi är boende vilja att' arbeta, förgrenada enskilda företagsamhet, 7 -. : Stora samhällsgrupper upplever i dag starkt otrygghet till följd - av att tidigare livskraftiga orter tynar bort, och företag läggs ner 1. ställni 'ocess inom vet. Orsaken är än mer regerin- > gens oförmåga att hejda kostnadsinflationen, och dess starka tro på lyckan av att koncentrera befolkningen till ett fåtal tunga centra, Den politiken skapar otrygghet hos de medelålders och gamla som blir kvar ensamma utan samhällsservice i utdöende. : bygder, Den skapar också storstadens kånda problem med bo- stadsnöd, jäkt och stress, söndertrasade "äktenskap och missan-" > passad ungdom. . Därför kan det aldrig vara stortsadsfiehtligt att jätta på trycket folkning och företagsetablering till flera orter. i landet. Tvärtom — det är en fördtsättning för bättre balans och större harmoni för både samhällsutvecklingen och de enskilda människorna, Den politiska problematiken kan synas invecklad i én avan- cerad industristat som vår, Men till syvende och sidst är politikens , mål ingenting annat än att försöka skapa de bästa förutsättnin- garna för varje enskild människa till ett vardagsliv med trygghet i arbetet, trivsel.i tillvaron, och gemenskapskänsla med familj och medmänniskor, . - centern i Halland i in i sitt nya halvsekel, k får i dag stöd av. alla somhällskategorier, | . "eller ett d Centraliserat samhälle där de: många medborgarnas - tiva” lokäliseringspolitiken som är. grundförutsättningen för en.;.. <Socialismen tror 'att- samhället blir bäst när staten bes ämiiner . i storstäderna genom en politik som skapar ökad spridning av be- : gälla om; vi, skall ha. ett. starkt centraliserat samhälle, med stark I gelse'skall'koheentireras till ett fåtal tunga regioner i landet, eller "” i vi skall få en samhällsstruktur med befolkning. och företagsamhet: : + spridda till ett större antal utvecklingshatz, tåto ter. med livskraf- : verka och bära personligt ansvar, Det. må gälla arbetaren icfal. briken; tjänstmannen, jordbrukaren eller företagaren” i. vår. rikt . på löpande” band.-Detta är inte bara en följa av en naturlig om-': Med den mänskliga målsättningen, för sitt samhällsarbete går ; terlund.i' Väggarp, Hjalmar” Svång- son ir Hjärtared;. C B Andersson, Perstorp, 'A' E> "Aridersson; Boberg, > Johan . Andersson, Hufhult, - Olof - Olsson; Tvååker, Axel: Emanuels- | : son; :Gödestad, Otto? Larsson, -På- - : arp, och Axel" Arnström, Kristines i berg, för satt nämna några i den, Ordfö anidek ubban i partidistrik- tet sköttes”av Brånalt fram till sam-. smanslagningen” med bondeförbun= ”.det: 1921, då den övertogs av Anz . ders: Elisson. i. Fagared, . Tvååker, > vilken efterträddes av Anders. Pet= tersson i Dahl 1928,:1 inte mindre än 30 år; stod - Anders ' Pettersson kvar på denna post: Han efterträd- ' des''1958 av” den nuvärande': di- striktsordföranden iJohannes -"An- tonsson i Dahla : FÖRSTA REPRESENTANTERNA I LANDSTING OCH RIKSDAG i, Redan som ettåring fick valkrets- organisationen sitt elddop i allmän= na val. Det måste ha varit en stor triumf för den nya partibildningen, att "i debuten "lyckas placera sju man. i landstinget. Jämför man den med senare tiders debutanter: kan man: tala om succé; men i rätt- visans "namn - bör sägas att kon- kurrensen inte var så hård då som nu, och de. tekniska. mö igheter- na inte så kringskurna. or Vid 1918 års landstingsmannaval placerade . Riksförbundet följande landstingsmän i tinget: Nils Johans- son, Brånalt, Anders Elisson, Två- åker, JA - Bartholdsson, Aleslöv, i Rolfstorp, Gustaf Karlsson, Krog- sered, A E Andersson, Boberg, K A Berthelsson, Lya, Slättåkra samt Janne Bengtsson, Ränneslöv. Detta räckte till. ett. mandat i första kammaren, men vid det valet inträffade en verkligt sorglig ma- lör. Jordbrukarnas . Riksförbunds kandidat, Axe! Arnström, Kristine- - berg, blev vald, men det visade sig sedan att han inte uppfyllde de eko- ' nomiska kraven för” valbarhet till senaten. Han hade nämligen inte under de tre senaste åren före va- -let skattat för minst 3.000 kr in= " komst, varför hans pamn förklara= des som obefintligt. Eftersom Arn- ströms namn var det enda över det sk strecket blev partiet utan re- presentant : och moderata listans tredje namn, friherre R Hermelin, Fröllinge gick in i riksd "i stäl- 'Kollahed, sedermera :Toftered,” den då pengarna bestämde ' vilka" som skulle styra det svenska samhället. Det var stark politisk oro under åren efter det första världskrigets slut och redan nästa år, d v s 1919, var det åter förstakammarval. Då valdes för Riksförbundet riksdags-' man Anders Elisson, Fagared, Två- åker, - vilken tidigare. representerat Allmänna valmansförbundet i den- na kamnriare; men övergått, till Riksförbundet, Han efterträddes av Nils Johansson i Brånalt, och där- med -hade Jordbrukarnas Riksför- bund två representanter i Hälland, en i vardera kammaren. Samtidigt valde Bondeförbundet i Halland, som. också började få framgångar, dalmasen Olas A Ericson i Ovan- myra — fader till den sedermera riksbekante 'knätofsprydde riks-" dågsmannen Jones Erik' Andersson "i Ovanmyra, " Så kunde det. gå till på "den. den i rikspolitiken. . >" - Nämnas - bör att det även varit landslingsmannaval samma år och då fick Riksförbundet i Halland åt- ta mandat och Bondeförbundet fy-. ra, Det var på dessa. fyra mandat Olas A Ericson valdes, Huruvida han fick rösthjälp. av Riksförbun- det är Inte bekant, men -det före- faller som om så varit fallet, Re- dan då diskuterades nämligen en sammanslagning av de båda par« tierna. Denna skedde ' definitivt på nyåret 1921 "då de båda organisa- tidnernas riksstämmor fattade be-' slut" härom i Stockholm, . Redan i november: 1920 hade emellertid Hallands "distrikt av Jordbrukarnas Riksförbund, .som det då kallades, och Hallands avdelning av Bonde- förbundet vid gemensamt möte på Stadshotellet i Varberg uttalat sig för en n sådan ” NYE AS NL (Forts.: fr. sid. 1). s | , nn värdsdirektör Olof Burman, : 18Stockholm,' i ett tal i Malmö på söndagen. Av de, profetior som: före ”språkarna! för mellanölet gav för några år. sedan har: Åången» ting infriats. Mellanölet har sänte blivit jett alternativ : till - starkare -; drycker. Vad; som faktiskt hänt är att den alko. höolsvagare' -pilsnern har "ela- 'gits ut, att starkölet nu är på väg mot samma nivå "som ti- digare och att "vin: och sprit- konsnmtionen stadigt ökar. Det vill till en ordentlig ' portion av illusionskonst/för att kunna dölja missgreppet i man inte beredd att rätta till sitt misstag betyHer detta att de ansvåriga tillmäter service- synpunkten större vikt än om- sorgen 'om ungdomen. =." ; on Å 4 Iumpen går sedan -:till andra Igörande ändamål, : : borg är det mycket välordnat. Utanpå säckarna står vad dö innehåller och: varje plaggsort > staplas för sig. Skulle det wvi- sa sig att det på en plats i "världen skulle! behövas t, ex: dast barnkläder så kan man: I "DEN FORTSATTA : "UTVECKLINGEN : Po Det .skulle bli alltför. utrymmes- krävande att. skildra framgångar- na — även, motgångar förekom — vid valen till: landsting och riks- dag, fram till 'våra dagar. Låt oss endast nämna att Bondeförbundet "is Halland "representerades i: första kammaren av Anders Elisson 1919— genast. expediera en Jaddning sådana. >." Rödakorsarna - i Ränneslöv "höll till i kommungården och " sällan: har väl det stora kom- munalrummeét .' varit så". till bristningsgränsen - fyllt. Bland - alla dämerna syntes ett par herrar:och de. hade fått i upp: "drag att. »packa: kläderna” i säc- 1928, . Johan Larsson, ' Björketorp 1934, Verner Andersson, Kö- "Svenson: Björnäs 1945—1963, "Pat- rick Nilsson, ' Grimetoh'. 1552 3 Alvar” Andersson, , Knäred '1954— 2958” samt av Axel Kristianssön" i ”Hårplinge sedan 1964, . Re re Andrakammarrepresentationen har följande utseende genom. åren: - Nils Johansson, Brånalt. 1919—1932, Johan '. Larsson, ”Jonsjö, . Veddige 1921, ”Albin' Eriksson, Toftered 1929 "1940, Anders” ; Pettersson, ', Dahl 960, Hjalmar R” Nilsson, ”Spånstad 1941—1952 — som bekant nådde Spånstad även statsråds vär- dighet i'den sk röd-gröna koali- tionsrezeringen på 1950-talet —'Jo- hannes Antonsson, Dahla från 1958 -'och Alvar Andersson, Knäred 1960 --—1964, N ">, Underlaget för de förtrdendeval- das insatser ' i ''samhällsarbetet . är som bekant partiernas, väljare. Om vi.tar- några. stickprov ur den häal- ländska bondeé-. och ”eenterrörel- sens - röstsiffror i 1918 års lands- tingsval, så fick Riksförbundet den gången 1911 röster och Bondeför- bundet - 279.:: Vid landstingsvalen 1919 fick respektive. partier 11.761 och 6.167. röster. Genombrottet kom alliså mycket snabbt bland väljar- na. Högsta. röstsiffren vid lands- tingsval i' Halland " nådde center- partiet 1966 med 31.387. . I 1920 års andrakammarval nådde partiet i. Halland 6.004. röster: och 1921, då "det åter var ahdrakam- marval 10.:50C. Högsta röstetalet vid ett andrakammarval , noterar par- tiet 1960 med . 29.009 röster. 1964 var röstsiffran 28.232, Jämför man med 'låndstingsvalet . 1956 förefaller det emellerti' som om centerpar- tiet i Halland åter står på toppen då halvsekeljubileet firas, « De. organiserade ' partimedlem- marna utgör självklart själva kär- « kap medan: damerna -sorterade alla" plagg. Roligt men jopbigt tyckte. samtliga. fer ” Självklart, här. jordbrukspo varit en av partiets”; stora" ol arbetsuppgifter ' genom" åren. Jord- bruket har'varit huvudnäringen” i | vårt land framtill våra dagar och" det låg"säkert åtskilligt i i 'den-gam- ' la 'sentehsen, att” när "bonden har det bra, så: har alla det” bra. "Kris- uppgörelsen... ..med, : 'socialdemoki terna. 1933 var en iavs partiets vaste: :politiska | eMgagemang. Den avsåg. dels att gei jordbruket Lett handtag" i" en: krissituation geriom / en positiv jordbrukspolitik; de stimulera” näringslivet i stort och” N| sentals arbetslösa: som -.: hade, .det - ver'ligt: bekymmersamt. och levde på en: utomordentlig låg standard,, Bondeförbundet och dess då nyval- de 'Jedare .Axel. Pehrsson, Brams- torp fick ta emot mycket hård' kri=" tik. från: höger- och: folkpartihåll” för denna” sk kohandel med .so- cialdemokraterna, n men nuiida :'poli- tiska bedömare har en annan Uupp- fattning om den resultatpolitik' som dåtidens socialdemokrater och cen- : terpartister : etablerade och ' som' fortsatte i den röd-gröna koalitions= regeringen 1936, då bl a även förs svarsfrågan lyftes över partikäbb-. ser. : En annan fråga, som varit! ge- mensam för stora grupper av vårt: folk — och som alltjämt har brän- nande : aktualitet" trots att dess ' grövsta orättvisor eliminerats > är dyrortsgrupperingen. Den har cen= terrörelsen haft på politisk enire prenad genom flera, decennier och aldrig förtröttats i att försöka lösa I på ett rättvist sätt. AN . Urider ' senare. år har lokalise- litiken> spelat en framträ- ri nan, Det är på deras i cen- terpartiet i hög grad' byggt sitt ar- bete såväl ekonomiskt som poli- tiskt. Under de senaste 20 åren har medlemssiffran varit nästan .kon- stant för centern i Halland. År 1947 noterades 8.191 medlemmar. Vid se- naste årsskiftet var siffran 8.186. Men den borde förstås varit hög- re. nu då" röstsiffrorna ligger på toppen. Den blir kanske det ju bileumsåret 1967? i AN or a Det är. självklart ' alldeles omöt- ligt att ens snudda vid alla de poli- tiska frågor av större eller mind- re - betydelse, ” som centerrörelsen engagerats i och arbetat för i riks. dag, landsting och kommuner eller på annat sätt under ett halvsekel. Några från olika tidsskeden kan emellertid vara intressant att erinra om. Partiets förste distriktsordfö- rande i Halland, riksdagsman Nils Johansson i Brånalt, blev: riksbe kant på 20-talet genom sitt. -förslag om, ungkarlsskatt, Det betraktades på. den tiden mest com ett husskott, vilket en del försökte göra sig Tus- fisa över. andra blev unvrörda dära över, men nåra accepterade det"; visa utsträckning om ön med stor föreiltishe,, Nu Yan vi konstatera att Voånalig idå nralticerag och Fanta 3 hotad häxspa rad: än let, . . - ” J Det var den dens s k k demokrati, ' — "idégi tänkte sig, en DE POLITISKA INSATSERNA ' betecknande ' är ”att - partiet gjorde betydande valframgångar i:1964 års riksdagsmannaval speciellt i Norr= land på regeringspartiets bekostnad genom sin aktiva lokaliseringspoli-. tik. Dessa valframgångar har si kerligen. bidragit till att. socialde- mokralerna omprövat-.sin inställ- ning. till lokaliseringen i en po - tivare anda än tidigare, Miljöpolitiken har också under senare 'år aktualiserats av center- partiet och framstår nu som" yt- terst aktuell och betydelsefull, , Detta är endast ett axplock bland några av de mest betydelsefulla po- litiska frågor som centerpartiet och dess föregångare arbetat för att lö- sa under år som gått och som i viss utsträckning alltjämt 'är aktuella, Men det finns naturligtvis många, många andra som inte kan beröras i en begränsad artikel som' denna” men som varit och är av utomor- dentlig betydelse för samhällsarbe«" tet istort. "Ä Slutligen skall endast konstateras, " att centerpartiet under en "lång följd av år spelat och alltjämt spe- lar en huvudroll i svensk politik. Den rollen förefaller kunra . be utomordentligt intressant i nästa års andrakammarval, .Vad kan. en politisk rollinnehavare hellre öns- ka sig i jubileumspresent? Ne --Ragnar v t M oh ora annonsörer —.« bereda "sysselsättning åt alla de tu-" - dande roll ' i centerpolitiker och . . J ! ” 4 " att släppa millanölet fritt. är :' a Ränneslöv-Ysby De VAA AAAAVSTRSEA , lump. Pengarna :man får för ':I : katastrofförrådet i Göte let genon bondeförbundets insat-. i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.