LAHOLMS TIDNING NN = = LT "Onsdagen den 8 novömber 1967 IT = Starkare. EFTA: om a EEC - oe säger För några dagar sedan gjorde Storbritannieng utrikesminister Georg Brown ett uttalande med anledning av 'den situation för Storbritannien som föreligger i EEC-frågan. Mr Brown under- strök bl a att Storbritannien inte är ute efter någon associe- ring utan ett fullt. medlemskap. |. - Detta har emellertid "sagts mänga gånger förut. -Det mera Intressanta i Mr. Browns utta- lande var de tankegångar han . förde fram beträffande den st "även alltför tuation som uppstår om landets EEC-ansökan: kommer: att avvi- sas. I sådant fall, sade : Mr "Brown,, måste överväga vad som kan göras för att stärka EFTA. Han ”fram- höll även. att landet. då måste dryfta alternativ till EEC, Det sistnämnda är intressant. Det är möjligt, att diskussionen här hemma såväl som i andra EFTA- länder varit något för ensidig såtillvida att man: i: besvikel- sen : och IiIrritationens över den kalla. attityden från Frankrike har glömt bort att diskutera alternativen, . Kanske har man lätt förbisett de - alternativ som kan finnas; Värl- ”tefsomnySverige" hat: en'”I sö . > melen, de , Gaules , 'Frankriké, den är föränderlig. Inte ens EEC kommer' att växa upp till him- Lika, litet gäller detta "Medan EEC växer sig starkare finns är; : det även andra konstellationer, N - som) står” "under" stårk både : teknisk | och. 'ekonomisk' utveckling och |. t.om, i vår världsdet, därmed " "efterhand förmodligen blir. allt värdefullare som han: delspartners. Inte "sår ätt: ' dessa alterriativ på” något” ganh; Inte' minst: för: Sveriges del ERC-anshitningen " "utomor dentligt” "angelägen. ' Det” "gäller väl, knappast Å lika hög grad] Ifråga om något” annat. land, ef- Klåss hög "utrikeshandel, per i vänare.. Sverikes ” älstånd är i) "grad ' berdende äv. att vi. kan upprätthålla. dep ; utbyte, med. Kövkatia Ja . SON ÅA Med några”. magra'. undantag | « friden .Se, så här ”vanliga” . är . kvinnliga präster? Tio' av dem försökte få, oss att tro pplet. "med I. . en bölv I. våras, "Kvinnlig '' präst | 1 dag” skriver Rune. Pär" Olofs: iveckojournalen: N gav de oss -en bild av, den stora vil. Inte char vi, några "problem , för att vi är kvinnor. . två kvinnor som han inte kän- | ner! Och när han till slut säger | 'prästvigs kvinnort': I Växjö blockerar domprosten - predikstol | "> Ändå; måste , biskop. | Borgen: stlerna, ir Karlstad, be .om extra I. betänketid innan han , släpper ja,' far en' av hans kyrkoherdar upp och säger: - te — Jag lämnar stiftet om : här |a Danell domkyrkans” för 'stifteta: egen biskop — bisko- pen . röstade ju för kvinnliga "präster 1958, oc "Margit. .Salilins' S:ta Katharl- naåstiftelse får)! 1 fört ittningen bara Kalv rikskollekt. "Def be- ' traktar hon "själv som eri halv efterglit för domprosten Danell och hans” kolleger, som vägrar ta upp "kollekt till ”Kajsastiftel- sen": Kerstin Lindqvist-Bolling, 38, s prästvigd 1964 och kyrkoadjunkt 1 Sundbyberg: ”Alla verkar mer måna : om . kvinnoprästmotstån- " darnas samveten än om kvinnor- nas", Önskan: ”Att våra mot- ståndare skall inse att vår per- sonliga övertygelse är lika dyr- bar. för oss som deras för dem. Att misstron mot vårt uppsåt skall försvinna, Först då kan vi få till stånd en dialog”. I Malmö. bor/Signe Månsson, teol kad sedan/' åtta år. Hon är 44 år och mor till två pojkar 1 tonåren) Hon har bara ett tel — hon är frånskild. För kyrkan tycks det "hindret ' vara oöverstigligt. -Hon har vägrats prästvigning, först I Lund, Skäl: Frånsklid. Sedan, hos ärkebiskop Gunnar Hultgren i Uppsala, Som inte tordes skaffa sig ”ännu ett besvärligt fall”. Så hos biskop Josefsson i Härnösand, efter förmedling av domprosten i Lund, Men Jaosef- son skakade på huvudet: Inga frånskilda' kvinnopräster för ho- nom, > vöX . Slutligen svar il mitten av ok- tober från biskop Borgenstierna i Karlstad. Han skickade tillbaka hennes papper och sade: N — Jag förstår inte vad ni skall här uppe och göra! Men prästbristen klagar de över. En manlig prästkandi- dat på 23 år tar man osedd, Han 'kan I stort sett' vara 'hur enfal- dig och oerfaren ”som helst.» [| ' i , Storbritannien | sätt” Kan | + ställa intresset' för EEC. 1-skug Ingenting; konstigt längre med. |: JA ”Att m . Viterligale beror, påpekar Jo fa I nej” [| tressant synpunkt i sammanhan: get är emellertid att även EEC- ländernas regeringar mäste '— eller I varje, borde: — "vara medvetna om dessa möjligheter. Man frågar sig gärna :1l sam- manhanget om det kan. vara ett önskemål ens för president de. Gaulle. att driva EFTA-län- derna, och i synnerhet de nor- diska ! länderna i armarna på en 'annan konstellation, "Detta kan inte vara, något önskemal för EEC-länderna, . Den svenska politiken är se "dan länge präglad av den! upp: riktiga wiljan att handla; och ha ett starkt. kommersiellt " ut- byte med alla länder som lig- "ger inom räckhåll och som' Har varor, vilka vil behöver Köpa, respektive 'har behov av en del av. våra fabriksvaror) eller rävaror. önskemålet om ett fritt och ', omfattande) handelsutbyte har väl knappast Understrukits starkare av någon stat än vad som skett från svensk sida. Önske- målet om att kunna ha ett fritt och ' betydande handelsutbyte med alla länder Igger. emeller- tid -helg i linje" med strävande- na att söka en handelsmur från ' ERC-håll,. Med" hänsyn till vad här anförts "borde upphyggandet av en sådan mur. vara i ” populär ' i: Frankrike” som "rige och det övriga”. Norden, Som lägét nu är, är likväl, den brittiske utrikesministerhs tal nödvändighet, ” "In Störbritannien! ” je; i som". ställs - på elevvård, ger hra; dess. världen om och tillägge : Obs klinikerna; 'söm .där de. fö- | rekommer har gett Positiva erfa- : renheter; ycks på vissa håll om- ges' med" restriktivitet; Skolkura- « tofs och skolpsykölogtjänsterna : finns: inte- I »tillräckligt” antal . driva upp antalet 'elever i'klas- . serna. samt. för "att öka ”skolen- » Heternas: storlek ==" -»större och "allt anonymare elev- |. massor som följd -— ligt," r. tillräck: samt; om-det inte. "känner "tillräckligt att ge. ”elevvården re om "detta leder” till hn: OT :fackorganisationer a a åtgärder för att skydda sina medlemmar. En ' sådan 'åt- gärd skull! våra.att rakt-på såk upplysa: medlemmarna om" vär sådana :skolor: finns. -. sen HöJT MJÖL SEDAN see ar ee neo ölkpriset . kunnat: höjas "brukarnas. "Förenings hlad dels -på den snabba ned- gången MR Rn Ikproduktionen, dels på ”bättre” avsättning" "av - smör än'man väntat och dels på ökade belopp till realertgskas- san, men: "Huruvida 'det skall bli mö. [gt att regleringsåret 196G8/G9 höja avräkningspriset med ytterliga- re 2 öre är det I dag för tidigt satt uttala sig om, Det kan hän- da att den oväntat starka ut- slaktningen av kor 'efterföljs av en viss reaktion med svagare utslaktning, Vidare får man tills vidare sätta ett frågetecken Tör smörmarknaden nästa. år. Ur snäv marknadssynpunkt, om man bara ser till mejerisek- oy utgör utslaktningen av kor fördel för de kvarvarande mjölkproducenterna, eftersom den möjliggör bättre jmjölkpri- ser "trots att det på kort sikt kan bli fråga om ökade mejeri kostnader. Sett ur ett vidare perspektiv och på längre sikt framträder emellertid samtidigt vissa oiägenheter. Kalvréserven håller på att sina och det är en tidsfråga när den inhemska pro- duktionen av nötkött sjunkit så lägt att vi har ett importbehov. "I ett sådant läge löper vi risken, att, överskotten av fodersäd yt- terligare ökar även om produk- tionen inte stiger. + a Mjölkproduktionens' nedgång kan alltså om några år medföra problem som vi inte får blunda för när nu mjölkpriset kunnat NYhöjas mer än” som förutsattes i tvåårsöverenskommelsen, ve N ykter ungdom -- Framtidsungdom Ir om "ett alternativ” till 'EEC' ent Skol: "O's v. Lägger man till detta att | I statsmakterna och "Sö för närva- | sl rande Verkligen liggersi-förratt I "med; alt |. ala "och centrala myn | te. i landet får skolor med I dälig arbetsmiljö, mås, I X Arena SE Är Jever de gamla gudar! utropa- pade Geijer i Den sista käm- pen. Och att åiminstone de ärevör- diga asarna och vikingatiden inte är | Från 1 bokfrönten mycket nye Av Mats Bramstån g . s Nr gen så nöjsam som on dö 5jli gt. HS gör erövringar' på; slagfält och i kvinno- stugor” med samma glada själ, och han låter inget mänskligt vara sig frä de. "Men man möter i Ux- glömda av litteraturhi får man ett belägg för när man tar del av Jöran Mjöbergs avhandling Drömmen om Sagatiden, som kom- mit ut på Natur & Kultur. Den volym, som nu föreligger -är tänkt att följas av en andra del; det rör sig således om en” stort. upplagd undersökning. . Den ' nu ' aktuella första delen bär den upplysan- de underrubriken Återblick på — den nordiska romantiken från 1700- talets mitt till nygöticismen (omkr 1865). Det. är författarens mening att senare föra fram 'sin undersök- "ning till 1980-talet, alltså att bely- , sa synen på nordisk forntid i skön- litteraturen till dags ' dato, Redan nu kan man med hjälp av.de upp- kulls ” ledigt . ' och ' medryckande skrivna . dagbok": inte. bara: en" in- tréssant fast känske inte'så' andti- gen själsförfinad människa; man får också liksom i grodperspektiv , den meålaL. okonstlat. I raden ' av. alla tjocka historiskt-vetenskapt!; iga av- handlingar om Napoleontid ns Eu- ropa framstår denna direktrapport |: från en verbalt begåvad man på fältet: som en frisk” fläkt. Uxkulls kats fram ur det, dammiga arkivet på: slottet Fickel; dagboken, tillhör sannerligen de läsvärda, esset Noter "från bl a Napoleontiden .förek eri det Calendarium lysningar förlaget ger på sluta- sig. till, « hur :- dispositionen : : stoffet är tänkt att se ut, I del 1-ligger Kuvudvikten vid de: moti- "viska huvudlinjerna och vid ideal- bildningen, del II kommer att i kro- nologiskt avgränsade : kapitel re- gistréta förskjutningen i' synen på bl'a vikingatidens hjältar mot en mera markant realism och avidea- ”lisering. Den röda. tråden i arbetet tycks bli frågan: "hur ' kunde : just vikingarna . komma att omfattas av en 'så måttlös.och okritisk .beund- ran och dyrkan? Mjöberg är inte den förste förs- "käre'som "lockats av detta ämne, att "undersöka ; hur., senfida', författare uppfattat” dén; nordiska forntiden och hur d de” själva. i: "skönlitterära av Thornas Wi «= ökade" krav: på" med underrubriken 'Sällsam histo: ria” var: dag ! i "året, ' som från Prismås förlag utgivits av "John Bernström. Utstyrselir-ä är "modern och ' -tilltaland örfattaren "har brändskättat, sitt: historiska ”vetan- de och åstadkommit ett under hål- lande' kaleidoskop.: Läser man : ige- nom dessa ”märkliga begivenheter” slår en sanningshalten :i. den gamla satsen inget är -nyti under solen. Från samma förlag och i samma bokkonstnärliga utförande kommer en hytolkning av Edgar Lee Mas- ters 'numera klassiskå. :”gravepos” Spoon River! Tolknirigen har gjorts urton, på, vars me- gare. finns bl acen ritl ista redan' , kongenial översättning : av James Joycest :Odysseus, Man: hälsar med tillfredsställelse att Bertel Gripen- bergs tolkning: från :1927--nu: har moderniserats: med :HKärisyn-.still: de h I ill ' origi- "naltexten, ad aide,: ger. en: igbende Hldring av « till-roaHde kortmentarer. Fi bely: 3 fömanitiseringen av: -fornti- "Mjöberg dessutom” öpp den” drar nästan, alltför- Te penelrering. av en viktig molivkrets inom komst" och littsratur. tératurhistorikern uitkönimit. på t gäller ämnena för essäerna..Voly inleds av eftbar finskurna porträtt av de vär och en på sitt område -stridbara och starka . personligheterna Fredrik Böök : och "Sven Lidman, Så' följder titelessäen, där "Attorpå söker visa 'att' Hjalmar Bergmåns outt1 itliga studier av de » iden ”ursvenska” Wadköpings- |]. skildringen, Det 'är en infallsrik och 'i bästa mening rolig uppsats, som ger "delvis nya "perspektiv på Hj -: Bergman, Vidare behandlas Snorre Sturlassons norska kunga- sagor, ”den omfångsrikaste essän i - samlingen, följd av en: krönika av den 'danska expeditionen. till Lyck- liga Arabien strax efter mitten. av 1700-talet, I ”Det rätta ordet” fun- ”derar Attorps ö över läsningen av sy - nony ker, och. kan I ddela in- tressanta: iakttagelser” "Bokens and- ra dvdelning "upptas av essäer med änknytning till bl a engelsk Di sla- visk kulturhistoria, Men om ämnesvalet. för uppsat- . serna i Attorps bok är brokigt, så har alla essäerna det gemensamt att de är skrivna med en okonst- lad, strikt men ändå ledig och fint nyanserad stil, som gör läsningen av” Markurell och "påven till en verklig njutning. - - Ett intressant tidsdokument från napoleontidens oroliga Europa har "fått nytt liv i och med att Rabén :& Sjögren nu i svensk översätds ning publicerar den baltiske adels-| 1 Totserlen Temä, len volym. från Prisma, Henry Pie. -kers- utgåva av - Hitlers : bordssami italienska påvelängderna' satt' spår |” tidevarv,” 'sett vetande om detta för. hela, Europa -betydelsefulla” "skede" Ett. 'könturs= riers” grymmaste. fanatiker möter: i föhrerhögkvarteret-: 1941—42, För”, den;: svenska - urvalsupplagan svarar stig. Jonasson,' som ju: tidi- gare på samma förlag vutgivit "Nazi zismen "idokumient, "" Det skrämmande, uppskakande" ning; där” naturligtvis .. Hitlers.” samtal kring ”judefrågan” tillhör "det mest upprörande. därför, att. dessa" bes- tialiska överläggningar här möter. så direkt och oförmedlat. Det, som. an= nars'gör det. kanske största intryc- ket. är iHtlers intellektuella, nyfi- tidens blodiga krigshistoria, öför-! Krig och kärl lek; har med rätta ploc-" Ini: gjorde, Tä 'en kenhet och nästan. monomana - läs-] t lust., Men. allt.| som han tar det av . formar han efter sitt eget huvud, 1. sir rigida självupptagenhet, A'" efter Hitlers bordssamtal kom- , ma'in på Psykologi och då närmast ubnormpsykologi faller sig ganska naturligt. Y- pocketutföran- de har på senaste tid kommit ut en rad intressanta. arbeten. Från Aldus kommer ett arbete av Peter Hays om Den nya psykiatrin, Cal vin S Hall svarar för en redogö= relse för Freuds psykologi. Aldus - ståtar. ju förresten med en rad av Frevds klassiska arbeten Drömtyd= ning, Sexualteori och Vard psykopatoligi. Nyttiga synpunkter på relationen socialarbetare-klient står : författarna Ferard- Hunnybun "i boken "Samtal till hjälp (li-" kaså Aldus). Barn- och ungdoms= problem ventileras hos Aldus i Ge- sells Barnet i" utveckling, Flez mings Unga människor samt Frai- bergs De magiska åren: Prisma här Brita Schlyters. fina. och instrukti= va Lek och leksaker; I W&W-serien möter” .Hochbergs Seendets psyko= logi och Murrays Motiv on och : emotion;' 1 "(Et par äldre" pocketböcker inom - psykologi” och sociologi kan ocks så förtjäna nämnas. En enkel. och effektiv "metod ' för” .personlighets= analys ger: Löewenstein och Gers. hard i Lär känna "dig själv. 'Gun- nar, Boalt -ventilerar problem som rör 'Masskommunikation och rela«' tionerna Människa, Kontakt, » Miljö, medan David Riesman belyser den moderna människans situation i vår ' överciviliserade, värld i Den ensam= mä. massan. En ' argumentationens : semantik bjuder Jan Andersson' och Mats Furberg på i Språk” och pån. verkan (samtliga Aldus). Dilemma” olyckligtvis sf " Ö u uppförande. Nu” jälpt henne att” komin.a :över sin - ångest. Genom ' a henne i upp- tiktelse ökade ” ni” bara vchennes för" allt han :som "borde om ursäkt! Så nästa" gång "ni träf-v far er väninna, så låtsas om ingen=' ting, Och börjar hon ursäkta; sig ; igen, 'så försök befria "henne från samvetskvaien, ' En tråkig :episod, som 'helst inte skall upprepas. Men ingenting" att | plåga, sig, med i över= kant, ins - Gallie. "Den atäerikänska progaoskarian för tiden till 15. november tyder på riklig nederbörd vi hela "landet. .i' förening med mild väderlek i Göta- och: Svealand, IT no mannen Boris Uxkulls omfå ik och minst sagt händelserika dag- a |land oc och fjällteakter beräknas tåm= peraturen understiga den för- Års« tiden normala; Detta framgår när= ar | måre av : nedanstående kartbilder, - : sköna normal iso Nära? Conormalé a) Under: SROM dl bok. Uxkul! tillhör de livsh gas, de ständigt nyfiknas skarä, som söker göra den jordiska vandrin- Utan ord Modern irågar sin son: — Nå, ved sa pappa när du körs de sönder bilen? = - --— Ska jeg utelämna svordomar« na? ÅA i- Mycket stora temperaturkontras- ter kommer under perioden att rå- "Ida mellan kall luft över polarom- rådet och mild luft över ) ifrån strömma ned över Svealand och ibland också över Götaland. I norr kommer den kalla luften ati i Väderlekstypen blir blå= ten " och sydligaste Skandinavien. Detta ger; upphov till stor låg- trycksaktivitet över i första hand södra och mellersta Sverige. Mild luft förs därvid ofta in över södra Filed Ja, naturligtvis. - Han sa inte ett ord, och mellersta Sverige, på lågtryc- skens baksida kan kall luft norr sr sig särskilt i södra Sverige, som Y kan drabbas av flera oväder, Prognosen för tiden till 15 okto- ber blev bäst när det gäller tem- peraturen med 77 procent, medan nederbördsprognosen angav för små mängder och endast fick 25 procent. skuldkompi ex... Dessutom" kunde. ni : ju cha' värnat; henne på” förhand, 2ller avsides ha bett er manliga gäst "lunder kalvens hela uppväxttid. j London med GÖTRBORG 4.11 67 — > På lör- : dagen vinkade ' Sveriges" egen Miss 'Tonär, Haglind, adjö till familj, vänner” och en mängd beundrare föratt . resa "till London, Hon 'gör sin ":Fresa med Svenska Lloyd's SAGA i egenskap av kurir för de spe-| ciella' tonårskryssningar till. Lon- don som rederiet. kommer att arrangera i början av nästa år. « Undey besöket kommer Birgitta : bl. a. att hjälpa till med utform- , ningen av detaljprogrammet . för + Det är naturligtvis in fällighet "att. våra" första |tonårskryssning: | Denna 'stad har "blivit: något av” "att språkrör : för | cckhalr världens. tonåringar, «Beatles, Mary... Quant;, John .: Stephen" och Carnaby ' Street är namn ”och.:be- : söm, rena drömresan. och. kom-; mer, som . yrkesutövarde” manne- |käng och. fotormödelk satt” ha "ögon Ltd. Miss Tonår till London | Kryssningårna för att de svens-) i m/s SAGA... mor som brukar > :vara "det: fan . liga — utan en Husqvarna ”syma- . 17-åriga Birgitta: skin modelt Ä--tramp, som 1 takt med” "tiden . bemålats med glada "blomstermotiv av Valand-eleverna Tord och: Malin Lager. Eftersom - fträmp 'är » camp «även i England .kommer gåvan. från Husqvarna att få em hedersplats i Eylures nya. make up-center ”Let's Face It”.: som. snart - -Öppnar vid, Gros- :venor : Street 1 ”West " End.=-Man har goda "skäl" misstänka. att: Bir- Bitta kommer - att utöva all» sin > fö I tongivande. e gelska make” up- andra: på: "Tecnage- Fair "här, I; teborg. 4 här-gillar "ju det : engelska" modet, ne nå smakprov:' på” vad Iuke "Box Jury > hos. BBC; "Lord, .: Mayor "samt; "firandet :”av- Kung. :Gustaf TAdolfs' & Sr r:resän” — att få träffa pop- 3 |iddlen Paul Jönes' —r- skall öden si: uppfyllelse; Det får vi'veta . till." dess':grundare-;David -Aylött överlämna — inte er bukett blomskh: ir, B gl CE kommer hem igen, ' Se 2 TV blekingar - skal: nästa år resa gra- tig: till: Mexiko” City > för” att--se- olympiska spelen. ;De gynnades av. Fru "Fortuna: vid. dragningen : bland 'de-ca' 925.000 gåvodevista longer ; [som , "strömmat. i Svenska röda” korset sedan "den. ri iksomfattande "rödakorsveckan av-' slutad för exakt. en månad" ser dan. så - Riksinsamlingen, som” ri gick. i: Önskebrunnens tecken, ; har ” så-. ledeg: gynnats av nära em miljon. sven$kar,. Insamlingsresultatet'. är ännu inte klart men av inkomna ' rapporter . att - döma verkar det som” fjolårets "notering på. drygt två miljoner kronor kområer. att ' överskridas. . -De som skänkte pengar,” fick gävobevig och de högsta svinster-] na utgjordes av. resor till "Mexiko ' City.” Högsta "vinsten, . som ger Pelleterad vitamin för kalvar - N "Kalvimin är ett nytt "vitamin- preparat ', för ' kalvar + från AR Ewos i Södertälje. Kalvimin” skall i första hand användas under av- vänjningsperioden, dvs. under sis- ta mjölkveckan och första törr- foderveckan, och i övrigt då kal- vens kondition och hälsotillstånd motiverar "tillskott av "vitaminer: Bärsubstansen utgöres av ett ordinärt kalvkraftfoder förstärkt med högvärdigt och lättillgängligt protein i form av Protanimal. Förutom de vanligaste vitaminer- na ingår också spårelement. Avvänjningstiden är i regel be- svärlig «och : efter avvänjningen ser kalvarna ofta ruggiga ut ett tag. Våmfunktionen är ännu ofull- ständigt utvecklad ' och den till- förda" näringen utnyttjas dåligt, vilket även drabbar fodrets vita- miner. Den unga” kalven utnyttjar således höets karotin, för bildning av A-vitamin, mycket dåligt. Till- skott av vitaminer hjälper kalven över svårigheterna - genom att dels underlätta våmflorans wui- veckling. De ingående spårämne- na och inte minst det biologiskt högvärdiga proteinet- utgör också en värdefull hjälp åt våmfloran. - Kalvimin kan också användas som ett vanligt vitaminpreparat Preparatet är pelleterat och. kan därför lätt ges tillsammans med pelleterat kalvfoder, a ill telser: som möter oss varje dag. kastad möj e ka: 'olympialandet, utföll” på nr F-+x280 229 ' och, här. "utdelats ' av rödakorskretsen i Boden: De två närmaste vinsterna "resor : till Mexiko City för” ven Person . var- "dera '—' här 'båda.' "gått till.Ble- kinge "och . vinstnumren är .C 74 830 resp. C 93 647.'En 'av: vin narna”. har 'spårats ochX det är | 58-åriga | fru Greta Bengtsson: i-- Sandbäck,.. Hon är, en trogen rö- dakorsare.”. som ha varit medlein i Svenska" röda: korset i över 25 ' år, Hon har aldrig tidigare ; varit utomlands,: Gåvobeviset till den ' andra”: Mexiko-resan har utdelats i Karlshamn, Resorna till Mexiko, sker...” "samarbete med SAS och I ' Aeronaves de México, Fjärde priset i Önskebrunnen oberoendb av. beloppens' storlek, I utgörs av valfri flygresa inom Sverige för. fyra. personer I gam- : arbete ”med SAS/Linjeflyg och vinnaren finns i Kalix:' Övriga flygresor" inom Sverige: gick: till > Gästrikland, :Västergötland, Väs- terbotten, - Småland»: och Dalarna, + Samtliga önskebrunnspriser - har donerats till Svenska röda kor--- set, Dragningslista upptagande de 100 vinstnumren. kommer att fin- nas i pressbyräktoskerna I mitten av månaden. aa so t (ET T ORD PA. VÄGEN Därför / då viNnu genom "den barmhärtighet som har vederfa- rits oss hava detta ämbete, så fälla vi icke modet. -Nej, ivi hava frånsagt oss allt skamligt 'hem- lighetsväsen och gå icke illfun- digt tillväga, ej heller. förfalska vi Guds ord, utan framlägga öp: pet sanningen och anbefalla oss så inför Gud hos var människas samvete. (2 Kor. 4: 1, 2). På tal om trafiksäkerhet yttra- de en polisman: ”Stoppljus är en bra uppfinning. Det röda ljuset visar när det är stopp. Men det. stannar inte vår bil Vi måste själva bromsa”. Varje dag måste vi fatta olika beslut hur vi skall handa: Fres- telser möter alltid, , ” + Vi mäste öva upp vårt: sinne att handla rent och sant. Vi mås- te ha ett vaket.samvete så att' vi kan döma om. vi handlar 1 harmoni med Jesu lära och vilja. Med ett vaket, känsligt samvete och med Guds hjälp kan' vi-kän- na igen och övervinna de fres. é N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.