f i ; sN företrädare för de s k ”sociale- to kyr| KAR. SN a LAHOLMS TIDNING Soriagen en 2 november: 1967 LT. Torsdagen den 9 november 1967, IT = | a --— Debatt "med suddiga konturer... '" Det gamla ordspråket” ”mycket " prat. och litet ull” förefaller i viss "mån tillämpligt på riksdagens "återkommande debatter om vårt ” "lands relationer, till europamark- naden. Probiemet'är utan tvivel av "utomordentligt stor betydelse för land och folk. Detta råder det "ingen tvekan om. Det finns hel- ler inget parti utom - vänsterpar- tiel kommunisterna som är n:ga- tivt inställt till ett fastare, vidgat handelsutbyte i Västeuropa. Men ' där kommer även vår traditionel- la alliansfria utrikespolitiska Jin- je in i bilden och gör den kom-, ” plicerad trots. att ingen vill att denna skall äventyras. ” Högerpartiet regeringen för negativizm då det . gäller svenskt medlemsskap i EEC samtidigt som partiet förfäktar att" neutralitelspolitik. Regeri”gen, som .bar det direkta ansvaret för att : denna tillämpas i praktiken, är inte så övertygad om den sa- ken och förefaller efter tisdagens I handelsdebatt stå närmoeré asso-" cieringatanken än för några må- nader sedan. Centerpartiet håller mycket styvt på neutralitetslin-. jen, men sticker inte under stol z - med sin heta önskan vatt Sverige: om möjligt skall bli fullvärdig medlem 1 denna handelsgemen- skap, , Mittenpartilinjen. är emel-. lertid inte entydig. Den nye folk- - partiledaren Sven Wedén är myc- ket kritisk mot regeringens för- siktiga attityd och kan anses be- finna sig någonstans mitt emel- lan höger- och eenterattityderna, "om man. tiu 'kan fala' om "sådana. Med andra ord: Det, finns minst lika många nyansskillnadör i i riks "dagen i denna fråga som det finns parker, - Vad är då orgaken un en sås "dan splittring i en fråga som samt-” liga partier borde vara <— och förmodligen också är med undan- tag av kommunisterna — lika in- . tresserade att finna en positiv lös- . ning av? Svaret måste sökas i den oklarhet som finns kring tolk- ninger av Romfördragets med-, lemsförpliktelser. Del sont hårdast kritiserar regeringen hävdar som sagtsy att medlemsskapet är för- enligt med vår neutralitetspolitik, andra — sådana finns även inom oppositionen — är mindre själv- . säkra på den saken. Undra på att =[ Nya böcker | Åttiofemårs STARK KLASSISK KVARTETT Den värdefulla serien Svalans Svenska.” Klassiker har, växt yt- terligare och omfattar nu inte 4 mindre än 20 författare i lika: många band. Senast utkomna är fyra volymer av författare vilkas produktion inté ligger så många tiotar år tillbaka i tiden men vilkas verk ändå redan hör till de klassiska i svensk litteratur: Karin Boye, Gustaf Hellström, ” Bertil "Malmberg "och Birger Sjö berg: För urval och förord "sva- rar fil. lic. Daniel Hjorth. H , Få svenska poeter. har - som Karin Boye förmått” uttrycka de innersta. och finaste känslorna i människosjälen, Hon har därför blivit. en av våra mest, älskade. poeter, ' och i den nya klassiker- volymen” presenteras 110 av hen nes "dikter. från den första dikt-' den sista, Även brukar kritisera Nin sådan debatt får sitdiga. kon- samlingen = till ' som prosaförfattare har hon ska- i pat mästerverk, och i denna ut- - gåva ingår två av hennes märk- ligaste romaner i'oförkortat skick:; Kris -— berättelsen om 'en ung sårbar, flickas uppväxt och dem = skakande: kris som formar hen-; neg liv — samt Kallocain, den h "lika skrämmande som. gripande" .4 skildringen av livet i den totali- tära framtidsstaten. ” Gustaf Hellströms liv som: ut- landskorrespondent gav. honom sett. fint perspektiv .på Sverige” "och har mycket att lära oss. om ' . turer. ” Döt finns emellertid även je då faktirer i frågan. Vårt närings- , hand de stora exportindustri erna — behöver en större marknad ' för. sina produkter för att kunna nå högsta effektivitet : och däkmed ökad konkurrensförmåga. En'an- slutning — till europamarknaden',- vidger möjligheterna härtill: Sam- tidigt skapas. nya arbetstillfällen, vilket vi åtminstone för närvaran=> de. har behov. av. för att .kunna .» hur - pårt moderna, . samhälle i Alla ful ättni byggtd upp. I Svalans Klassiker j upprätthålla full, sysselsättning, + presenteras Hellströms + genom- Givetvis har regeringssidan lika stort : intresse” som oppositionen av att den saken tillgodoses. Men '. det skadar säkert inte att opposi- tionen . spelar rollen av välvilliga pådrivare” på regeringen: så att denna irte försitter något tillfälle. att påskynda frågans löshing, I. det stycket har kanske riksdagens ' handelsdebatter? € en; viss, . uppgift att fylla. : brottsverk, den I Träbenet samt kapitel ur Snör- makare. Lekholm får én idé, den" « | klassiska romanen om ständscir- .: 4 kulationen, och 'ur den själv-: biografiska. barnskildringen Dag- I drömmar, : Dessutom ingår hela "I skärgårdsromanen :Storm över verk i Strindbergs och Hjalmar Bergmans tradition." .. Bertil Malmbergs lyrik är äjupt REFORMATIONEN | REN Inte minst' på det sociala om-j rådet företrädde Luther. en ”'sam- hållssyn, som, för sin tid Y var ra dikal; men olyck n ville" att både Luther: och hans :(verk knöts så nära furstarna och "deras makt-|' intressén, ”att radikalismen för- svann. -i ” hånteringen ” "skriver Folket (sj Ci lj on ö. Den” positiva sidan. av Lut- hers gärning ligger: alltså inte:på det 'plariet. Hans” och: reformatio- nens betydelse: är. 1'stället” den religfösa frigörelsen, I själva det inledäride . och "på 'sätt. och vis centrala. angreppet på avlatshan- deln låg tanken; att människans: relation” till 'Gud är” ett ”person- ligt förhållande. Förlåtelsen var ingenting .som, kunde köpas för pengar och inte heller" något, ” som "kunde" vinnas' genom” att samla meriter i forit, av påbjud- na gärninga ro SN Luthers betydelse igger "ältså 1 att hån gjorde den . enskilda människan” religiöst ' "fri. ' Från "detta leder en linje till :den:mo- derna demokratin. Inte-så att de- mokratin står eller faller: med någon luthersk grundtanke; Den har tvärtom sina rötter i. många- handa sorters mylla, men några av rötterna har sitt fotfäste i den reformatoriska frigörelsen, «som började Wittenberg, + == | ; De tankar som ligger invävda 1 den lutherska tankegången om den' enskilda människans förhål- lade till Göd och till frigörelse från . den påvliga auktoriteten har .1 vårt land förts vidare av tikerna”" I Svenska kyrkan, | 7 Främst då av teol. lic. Karl Manfred Olsson, "som sökt- ges- talta vad som är den evangeliskt- reformätoriska tankens - uttryck 1 vår tid, Det har lett honom och "andra fram till uppfattningen om den även religiöst fullmyndi- ga . människan, en uppfattning som låter sig utvecklas ur cen- trala avsnitt av den lutherska frigörelsen, Denna bearbetning av-de lutherska tankarna lägger en iteologisk grund' för strävan- "dena att: genomföra demokrati i so x ; AhbirsLöstETEN ÄT ! Den bestående konjunkturav- mattningen,, den sjunkade.. lön- samheten. och 'självfinänsie- ringsförmågan och. därmed in- vesleringsfrekvensen spelar en betydande, fast indirekt och star tistiskt dåligt bevakad; 'roll för sysselsättningsproblemen, . skri- ver: Dagens Nyheter (fp): Normalt existerar det en hög omsättning av arbetskraft :som kommer från nedlagda eller per- sonålminskande = företag, från glesbygdsnäringarna och utbild- ningsapparaten, och sugs upp av expanderande och. investerande branscher och. företag. Men nu har stora delar av också de van- ligtyis.” expansiva industrisekto- rerna "infört anställningsstopp för att reducera sin arbetskraft genom s-k naturlig avgång — tydligen tvingade av de pressa- de exportpriserna, de stigande arbetskraftskostnaderna och de krympande marginalerna. Personalminskningen kompen- ” seras. genom produktivitetshö- jande rationaliseringar och ökad kapitalintensitet, och nyanställ- ningar för investeringar 1 större skala har' tydlige uppskjutits i i KH Huvudorsaken" til "den" yrkesutbildade””ungdomen, . en stor.-del- nyutexaminerade, å 4 nings som för några år:sedan an- « sågs så” utomordentligt »attraktiv : UR or ses sa + personlig och hör till det mä ärky| > ligaste som skapats i Sverige un? en under, våren eller försomma i der vårt sekel. .Ett fylligt urval ren, : ; . 1 dikter 4 från den ' första till: den Detta försvårar och fördröjer "sista. diktsamlingen presenteras N givetvis "omsättningen och. place- och belyses intressant av en sam-t ringen . av.” nytillkommande,. ar- .. manhärigande . kavalkad ' minries- ”bétslösa;' och här -ligger..också ; skisser ur imemoarböckérna Ett den . oväntat ' stycke. väg, - Ett ' örfattarliv och störa arbetslösheten bland”även ' Förkläddå” memoarer, : söm dess- ”syutom; ger” många roliga” och "in- Av.de omkring 9.000 arbetslösa” Hr tressanta glimtar "äv. människor utanför arbetslöshetskassorna. är "Och miljöer i Sverige och mellan " + krigsärens "Tysklatid! Hela: hans]. +roman" Åke och hans värld, som "är en:av de mest, tjusande. -barn- ; domsskildringar som "skrivits " på' svenska; finns” också med i detta, omfattande ' urval av "Malmbergs | verks sc do HE skilliga med den tekniska utbild- ”. på arbetsmarknaden. Men, detta - innebär . också ätt ' det 'existerar - en betydande ireserv av. kvallfi- "Birger Siöberg lyckades med" 'cerad.. arbetskraft; att ' sätta in: get sällsynta" mästerstycket att . som extra: expanslonsfaktor När > bi. både &n : foll kär skald; och" : konjunkturuppgänigen. Väl: sköm- lay "föregångare: .den'-avance- : rade moderna poesin. Urvalet av : ' Sjöberg tar fasta på hans” Pen! a visor 'och bjuder på de full- > Till den nu pagåend striks- obe versionerna av Fridas, ok oc ridas. ändra bo ar » dager har: lärinats.; : proposition försedda med noter.; Dessutom in- ; Om bland annat värdeförsäkring "går! ett” fylligt urval ur de. vår ; trafiklivräntorna, skriver” diktsamlingarna Kriser och -kran-” Corresponden; sar och" Minnen från jorden. ; För. dem konstnärliga - utform- ' Mo . ningen :av Svalang Svenska Klas- I Vad som nu. reslås är ett: siker svarär Bertil. Kumlien, so "steg på vägen, men ”dét finns” komponerat. de” stilfulla : banden" skäl att- fortsätta. Trafiklivrän; : och"'skyddsomslagen' med porträtt. - torna är ju: bara "en" grupp: av > och: vinjetter från de. olika. f "livräntor, pensioner: och .skade- , fattarnas-'.kända miliöer. Vas "stånd. De andra tarvar också en I volym innehåller ca 350 sidor och "översyn. Folkpensioner och ATP-' kostar : -25:50, för medlemmar i . : i ov. RDESÄKRA TAVRÄNTOR "betecknas som värdebeständiga, . köpa i bokhandeln, varuhus och. . Yrkesskadelivräntor -och skade-' Benom Svalans; c ombud" över hela. livräntor som betalas av staten landet. = « har tid efter annan räknats upp, : och ifråga om. de förra förelig- ger ett förslag att de i framtiden - kontinuerligt. skall. anpassas till. - » penningvärdets förändringar. + ' En sådan anpassning har redan Soxttodtta tonärsevehomang , beslutats genom en lag från för-; : i: scoutregi V ra året beträffande familjerätts- » En särskild plan för tonärsverk- : liga underhållsbidrag; : : "samheten "under nästa år har Det "finns emellertid - många - uppförts inom;.' Svenska Scoutför- "andra sorters skadestånd och er- "bundet. Den upptar : inte” mindre "sättningar som oavbrutet naggas - (än -68 olika :”grejor”. i kanten av inflationen på sam. '; En "intressant nyhet blir än I ma sätt som. trafiklivräntorna.- s. k. Kopparbohajken, den första ' För ett år sedan tillsattes också : -kvalificerade = friluftskursen för , en utredning i denna fråga. För- seniorscotter, Det blir" flera da-! modligen ställs den inför en del : gars vandring för att lära in från fall som .är mera svårlösta än -luftsteknik, "orientering, > utrust- trafiklivräntorna:. "Man vill, dock ning och: annat, träning. i Ikanot- > hoppas; att den skall bedriva sitt teknik 'och paddling i kanadensa-' arbete I en takt som svarar mot :re längs. Malingsbos långsträckta frågans angelägenhet, : - ; sjösystem, byggande av 'fasta - os os vindskydd "enligt. ny . modell för ! lanvägdning vid 'kommande haj "ker." Och" så, blir det sportfiske i: tjärnar” och 'bäckår,.: där man / Ylörslen gädda och: aborre: räknar med. att fånga :' både- laxöring, | |regnbägsforell och. bäckröding, En ; [ETT ORD . | På VÄ (GEN Inv friluftsport skall också läras: i Klättring - i berg med «deltagarna Om någon förbliver).i mig. och :'sammanlänkande:' replag, " ett jag i honom, 'så' bär han mycken :verkligt prov för sammanhällning. frukt, ty mig förutan kunnen I Kopparbo ligger. i Malingsbo-Klo- intet göra, (Joh. 15:5). ten och är tänkt att bli ett cent- Nn gammal historia berättar 'rum "för. utbildningen i frilufts- om två luffare, som låg och vi- iteknik, lade under ett valnötsträd. Den ! En gränshajk, som går från ene funderade: "Om jag hade 'Beted i Värmland och in i, Norge skapat världen så skulle jag lå över Skjervangen, .Skulerudsvan- tit vattenmeloner växa på säda- :net och Rödenesjoen i Norge na här stora.träd och små val- Samt tillbaka till Sverige, kan nötter på slingrande rankor”. Så också nämnas liksom en Mull somnade han. Han fick ett bryskt : -fjällsvecka i Jämtland samt en uppvaknande när, en nöt, plötsligt > Vandring genom- gamla staden föll rakt ned på hans näsa. Sedan V' Stockholm för att studera hu” blodflödet "stannat sade den ska- Man bodde: på 1600-talet. dade: ”Jag är glad att Gud inte ' Mottot för tonårsprogrammet hängde vattenmeloner i det här, är ”Lär känna Sverige”, men även trädet, Gud vet nog bäst”. en det utlandsevenemang ingår, Utforskningen av rymden har bl. a. Explorer Belt i Skottland alltmer uppenbarat hur stor den Och den stora rundresan i Euro- Gud är som . kontrollerar hela P2: ”Europakänning”, Mottot för universum, Ju mer vi forskar i den senare är att känna ”Europa, hans Ord ju mer spännande bliv Vår världsdel”. det glada budskapet för oss. Hans visdom och hans förbar-' mande kärlek ' skall hjälpa oss att vinna inre segrar. Vi får lära oss att placera in vår vilja £ hans och veta att ”hans vägar är hög- wN N Nykter ungdom - "väntan på konjunkturuppgärig- framtidsungdom | re än våra Vägar”, Jånga "novellen" '--',, "pensioner. 'kan "som bekant” nu” Svalån 21:50 +. oms. De' finns att-- Qätter" man Kungen på ett jobb, då vet man att det blir ordent- ligt giort. M Dessa ord om vår kung ger Oss .nyckeln till ,hela gestalten, Hans Välspråk ”Plåkten framför allt” är majes estälets eget 'sätt att:uttrycka 'pretis samma sak. Hela sitt: långa liv —- åtta decennier loch fem år — har han' fyllt med plikter och arbete. Om någrå 'dagär fyller han 85 år, Kungen har själv undanbett sig 1 uppvakining på sin 85-årsdag den” 11. november. Det blir såle- . drs ingen kortege, ingen galaföre- ställning på. operan, ingen sriksin- samling . och inga officiella upp- vaktningar, Kung Gustav Adolf vill -fira dagen i stillhet. Detta innebär en enkel lunch för regeri ingen och ledande . hovfunktionärer' på för- middagen och en helt privat middag ' för de närmast anhöriga på kväl- + Även om kungen numera lever ett betydligt åstillsammare liv än t ex under, :de. dagar - han gjorde sina berömda eriksgator är ändå ma- jestätets dag fylld av diverse göro- . mål, Fortfarande öppnar -: han(ut- > släll iningar och T-banor, han går på "al'a ” muséer och ser. så många konstutställningar han hinner; KRONPRINS 2007 ben > Någon pensionärstillvaro har han inte tid med, Sitt ”yrke” som kung fick: han. börja ' vid den ålder” då svenska män och kvinnor som regel nått folkpensionsålder.. Är 1907 blev han fkronprins och 47 år senare ef- ” terträdde han sin far Gustav V påj- Tjurö,s ett "humoristiskt mäster-': ; tronen. ' Redan som arvprins « fick han presidera "som "ordförande, i statsrådet och som krönprins blev tillfällena än fler eftersom Gustav V. ofta..befann sig' på resande fot. Undet” gamle" kungens :sista år av ohälsa fick kronprinseri ersätta 'ho- nom. Kung "Gustav Adolf, fick allt- så tidigt jen" god inblick i rikets ”skötsel:-Han , fungerade; också mån- -g2. gånger som vårt lands! 'speciella ;sändebud! Både:hans' på 202 talet och ide; på” 30- -talet. har haft Både som ”Eronp ns och: monark har; kungen varit" road: AV resor, » Hans” "gedigna språkkunskaper har gett honom många. värdefulla kon- "takter." Eftersom! hdn 'också är -en "god ”tatare” har” han ”haft”Jätt "att i ord uttrycka" sina: tankar. och käns. lor. Kungen behärskar; i tal . öck skrift flytande tyska; engelska och franska. Han' talär; också. ob ind- frat italienska! zu KAnEMå a” så "pallade br Det” ögår, inte"m roliga "historier om > år, kung; men "män "vet att hans maka — framlid>- na. drottning. Lövise .— ibland .kal- "lade .hohom kt iprofessorn. "Det är "också: allmänt" "omvitltnat ” vatt vår kung: kunde haft « professors ; titel vid flera fakulteter; Hans iniressen och kuriskaper är. många, och djuz stora intressen står arksblogin. Han Har; bedrivit. arkeologiska forsknin- gar i rienten, i. Italien,.Grekland och 1 Sverige: Bland svenska plaf- $er som han personligen varit ined "om att gräva, fram och forska i är Kung' Björns hög i Uppsala, flera platser i Skåne, Sörmland och Ös- tergötland.' .Han hyser. ett stort intresse. för konst och stiftade på ett tidigt sta- .dium Nationalmuseii vänner, vars ordförande han: blev 1911, Han stif- tade också Svenska: orientsällska- pet och är preses i Vitterhetsaka- "Kristna fronten. eo INGET HONORAR FÖR ">: + RADIOGUDSTJÄNST. -. För. söndagsgudstjänster - i radio och TV, där sändningen. sker ,di- rekt, från kyrkah, utgår inga ho- norar. Sändningarna betraktas som vanliga" gudstjänstbesök: -Radio-TV ger kyrkan eller samfundet en möj-' lighet. att nå en större menighet. Man begär sällan några extra in- slag, och, prästens predikan, ”kol- inte; Det juridiska ansvaret ssa sändningar "ligger hos gudstjänstens arrangör! Annorlunda .är det 'med andakter som sänds från studio. Här får samtliga med- verkande betalt,' och Radio-TV är ansvariga | för arrangemangen, -" 80 KYRKOR PÅ Tio AR: bar Sveriska kyrkan byggt under den senaste tioårsperioden för en sammanlagd kostnad jav drygt 100 milj kr. Man måste gå tillbaka till medeltiden för att finna en mot- svarighet till ett så Nvligt kyrko- byggande. > + > I KYRkomALARE = är pastorerna Herbert Rönnerfors och Gustaf Carlsson i Helgelseför- bundet. De har hittills svarat för 37 resp 25 kyrkprenoveringar, | - BESVÄRLIG ORGEL Orgsln i Strängnäs domkyrka har ställt till bekymmer. Mitt under en vigselakt tystnade den plötsligt. Akten kunde fullföljas först. sedan vaktmästarna rykt in och vevat de ålderdomliga bälgarna. Vid en jord- fästningsakt senare fick en man sit-, ta ini orgeln och sparka på ett reg- lage för att få instrumentet att fun- gera, oa «| ler blom- demin, för att” bara nämna några exempel. Det händer också ofta att kungen promenerar den lilla biten mellan slottet och Nationalmuseum! för att titta på någon utställning som han tycker särskilt mycket om, Han -har för. övrigt vårt lands kan- ske förnämligaste samling .i privat ägo av kinesisk könst, /Han sam- lar. också modern konst, Tecknin- gar och grafik fängslar honom och han köper gärna verk av våra unga skickliga grafiker. . ALLT FRÅN IDROTT TILL K NST Listan på kungens intressen och hobbies är lång, den omfattar allt från idrott till: konst. Som beva-, rare av vår gamla . allmogekultur. har han gjört stora insatser. Han'/ bar gett ut egna skrifter och han skriver alltid sina tal själv. Hans intresse för' den medicinska :forsk- ningen är ingen attityd. Kungen håller sig inte med attityder. "Den svenska idrotten har i kung Gustav "Adolf ett gott föredöme. Mycket tack vare honom kom bl a bandy, skidhopp, curling och skid- löpning att bli stora nationalspor- ter, Kungen ' var i" yngre dagar pionjär och aktivt verksam inom samtliga grenar. Jakt har aldrig in«? tresserat honom, däremot är han en väl som rär' han får dra sig till> baka till Tärna i norr där han un- mackor och kaffe på termos — roar sig med laxöringsfiske, Golf och tennis hör också till 1 favoritsporter-., ' Kungen är.en vän av enkla lev- fadsvanor. Han är ärlig, rättfram och ytterst noggrann, Av dem 'som finns i hans omgivning kräver han att få väl övertänkta och korrekta svar på sina frågor. Han röker inte och dricker 'varken öl eller sprit, men han tycker om god mat. Hans .stora svaghet är sötsaker och bak- verk, Personligen "lär -han - också vara' road :av matlagning och hyser mor. ' Somrmiarresidenset Sofiero -är en: -mönsteranläggning- när. det -gäl- och ' ; växtprakt,” Denna' hobby, som ”så "många andra, dela- de han, med. drottning Louise. » Han: avskyr hafs, slarv och oär- lighet.” Alla i. hans: omgivning be- traktar: honom som en. god och älskvärd” "arbetsgivare; Han ger in-' tryck av. eri. man : som aldrig” tän- ker tarvliga". tankar '— han är 'én UNGENS BÄSTA VÄNNER 29. oktober 1950: -valde -han ”Plik- ten. "framför allt”. till: sitt valspråk. Detta hirdrar honom inte från att då och då ”slå sig lös” bland per- sonliga - «5; vänner - — . De officiella festerna på slottet har i någon mån decimerats efter drott- ningens bortgång: -En liten” krets verkligt intima vänner hör.till. hans umgänge, De hälsar på honom på Sofiero, som t.ex änkedrottningen satt .i Florens, Henne träffar: kun- gen "ofta och gärna - när han reser inkognito till Italien: En annan kär vän är drottning Ingrid — kungens dotter och” hans kusin : den svenskfödda prinsessan Margaretha av. Danmark, som för, övrigt ofta att 'den' svenska. pressen har en aning om det. När, träffar han gärna drottningens bror Louis Mountbatten. Bland svenska umgängesvänner som ömsom besö- ker kungen ömsom ser honom som gäst i sina'hem finns flera veten- skapare: professor Axel Boetius, ar- keologen "och tidigare handsekrete raren Erik Sjöqvist, fru Agnes Lau- rin, fru Kerstin Hellner och ytter ligare några andra. : = ge KOPPLAR AV MED » . FACKLITTERATUR Privatmannen Gustav kopplar av bl a med att läsa, gär- na "verk om arkeologi, konst eller annat . av. intresse,. Skönlitteratur är han mindre intresserad av och poesi hör till sådant som han di- rekt tar avstånd "ifrån, Han fick för mycket . poesi under sin upp- växt, Kungen är inte enbart regent i konungariket Sverige. Han är ock- så chef i något som kan kallas of- fentligt företag >— den inre cirkeln — allt det som har med hans of- ficiella liv 'att göra. Han kan prak- tiskt, taget aldrig' göra som han själv vill och tillfällen till privat liv är ganska tunnsådda, Hans ar- betsdag är fylld av diverse plikter. Han ger audienser som kan gälla konstnärliv verksamhet > eller främmande sändebud. : Han ”läser själv sin post och besvarar brev från in- och utlandet, Han tar ock- så regelbundet emot rtiksmarskalk, hovmarskalk och cheferna för hov- stall, hovförvaltning och andra till hovstaten hörande chefer. Och han trivs med sitt jobb. Ett jobb som är hårdare och mer krävande än vi någonsin kan ana. Vår kung är populär i alla sam- hällslager. Inte därför att han är Fung utan tack vare sina gedigna h sitt 'stora k sitt älskvärda sätt. . . ST "> Brita Richter sjbia med plikten framför allé inbiten fiskare och trivs" aldrig så | der, synnerligen enkla former '— ett" mycket stort intresse för bloms | I När Gystav Adolf blev. kung den. .vetenskapare,. Helena av: Rumänien, numera bo-, hälsar på kungen i Stockholm' utan ' kungen besöker England . ” Adolf. allt från industri och vetenskap till” : framträder i ruta de och sar Haliens Pie dent Si vt Till kungens hårdaste samtalar han med en samnadör da I: je händerna i Byxfickorna 760 mas, ses till privat: aokop någonstans - i IHalie «ssäven en kung många Eriksbatorna är" båda lika. evspända.: med 5. poling hör arkeologin, här grä g måste underor na ua n inför allt folk Att jaga ligger, int fenE abkopplingen .. e för kungen, ss för fem år sedan ) Det vår en regnig och vibpuaktades Sv ges nordligaste bud, vå statsöverhaurn 1 Rovers ch ela sveriska folke völ vle av en blyg Sämegossé ” ER mäte under i. att urval våt. "4 uker west) = SENSpråk, Kungen hin” | men fiske i. Tärna gerlden i rätta en er: och här tar. han: emot Na Oma Msn NN AD ÖL SN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.