4 N / - : soA sä” Fredagen den 10 november: 1967. . 4 i I LAHOLMS TIDNING > — Fredagen den 10 november 1967 LT = | ” Från högsta statliga ort har det på senare tid inte. talats särskilt mycket 't 'jordbrukspo- litiska ting. Dock har jordbruks- minister Eric : Holmqvist nyli- gen 1 tidningen Arbetet i en artikel. gjort uttalanden: 'angä- ende-- bakgrunden ' till det nya jordbrukspolitiska programmet. Det är eri lågmäld "och I vissa delar "riktig ' beskrivning, men det finns kvar en del av det gamla, som vittnar. om behovet att släta över och söka göra gällande att. man, ändock, upp- nått någonting exceptionellt. Nägot som för konsumenterna betyder. .en. ny' linje och .stora besparingar och som likväl.ger jordbrukarna en tillfredsställan- de ”standard”, Och som samti- digg ' är framstegsvänligt!' Detta är mycket på en gång: Jordbruksministern understry- ker, att de samhällsekonomiska synpunkterna har varit en ut gängspunkt , för diskussionen. Han säger vidare att detta har "varit ” betydelsefullt, eftersom ”det inom andra delar av detl' svenska .: näringslivet . knappast föreligger en så ogynnsam re- lation mellan den.svenska pris- nivån " och världsmarknadspri- serna”, » Nu. är, detta i. och för sig inte. något - särdeles ' betydande motiv för en samhällsekonomisk .. betraktelse av jordbruket. 'Att LÖ ”. som: för: ti 100 000 till 500000 kr investe-|” jordbruket. . skall betraktas ur samhällsekonomiskå” synpunkter är väl en 'för alla grupper självklar” sak, Detta är inte nå- . gon. särskilt. fyndig. uppfinning 'och inte kan den tillskrivas'.so- . cialdemoktatiska , partiet, Saken är "så självklar att. den. knappast behöver sägas, jordbr ukspr odukter nd” : respektive, d a importhamnar., (sk) världs- marknadspriser). I en, samhälls- rlärlngars” plats / "och "betydelse i näringslivet mäste. läggas in” Jang. rad av andra aspekter 'som vi: aldrig'sett ett dyft”av :i-vare sig ordbruksministerns .' "eller "andra 'soclaldemokraters inlägg. Jordbruksrepresentanterna j ut . redningen har ' -ingående.; ; upper hältit. sig. vid detta, De har " prester at: en "samhällsekonomisk ” diskussion.” De: har. i sin? argu- mentering -tagit in "såväl 'tids- «faktorn för omställningar'i sam: hällsljveg ' som, önskemalet om den, vidgade synen på » effekten inom- olika, delar 'av :samhälls- livet ”vid' den ena eller: andra utvecklingstakter, Se Strängt .taget :kan .'man. inte « tänka - sig : en: mera: samhälls- , ekonomiskt "inriktad skrivning än" den: som -jordbruksrepresen- tanterna, presenterade. Däremot saknar, , utredningsmajoritetens |- skrivning: varje ; ansats till” en - verklig. analys av dessa ”prob- lemieeev meet IS Det enda man säger är. vatt jordbruket måste ses- samhälls- ekonomiskt. Detta tjatar man både i utredningen och efteråt. Något som helst försök att verk- «ligen allsidigt belysa de sam- hällsekonomiska '” konsekvenser- na av det ena eller andra har man ej. gjort, Inte ens så myc: ket att man ägnat någon upp- märksamhet åt frågan hur vi skall :använda den mark, som man önskar skall tagas ur. jord- bruksproduktionen. Utmärkt go- . da exempel torde kunna hämtås ur dagens 'och' det 'sénaste årets ekonomiska” situation. , M S "På samma sätt har man kring- gått den för jordbrukets utveck- ling livsviktiga frågan om grun- den för prissättningen på jord- brukets ' produkter, I artikeln säger — jordbruksministern -- nu liksom så många gånger förut, att ”prissättningen på jordbru- kets -produkter skall:trygga att + de 1 jordbruket. sysselsatta kan få en ekonomisk standard som är likvärdig gmed den som er- bjuds inom. andra näringar", > Det Här låter säkerligen till fredsställande' för den som. inte har någon aning om vad 'be- greppet. standard i detta fall in- nebär, -: Det gäller företagare, ör” tillfället" har kanske "rade i'sina . företag i, flertalet fall. Den som har t, ex. 400000 kr i” totala investeringar och "hälften av detta” lånat måste "för det första kunna betala rän- ta på 200000 kr, vilket är om- kring 16000 kr i nuvarande ” ra M er . tik! Då talar ,.han.om: de större Camila käpphästar låneränteläge. Dessutom bör han vestera 1 denna näringsgren. 1 stället för i någon annan ha en' räntelnkomst ' på ”det egna kapitalet ' av” åtminstone fem procent, vilket betyder 10000 kr, Om man nu talar om stan- dard : kan mycket väl hävdas J att vederbörande har en ”skär lig standard” om han här en totalinkomst .som -motsvarar den grupp man behagar ' jämföra med, Detta innebär då att ve- .derbörande inte skall ha ' rätt att få någon ersättning för sina investeringar, "vilket alla andra har. oavsett om. de sätter sina pengar. I, bank, 1. aktier, i st "tens sparobligationer" eller "I nä gon annan företagsamhet, Ener ” i ett eget bostadshus! Det har från jordbrukets: si da 1: såväl jordbruksrepresen:. + -tanternas reservation till utred ”ningerl som i remissvaret starkt understrukits "att: ett: sådant kommande, då det gäller .före- tagare "med stora investeringar. En 'standardjärmförelse" I den mening som denna framlagts I "resonemangen omkring - jord-|. hbruksutredningen är för många " företagare” i dagens jordbruk]. : hålt "ovidkommande. ” Den "har intresse 'och relevans inom små företag, . där produktionen : på, grund - av "bl; a. :storleksförut-) "sättningen inte kan vara” ratio- nell. Där kan det. vara fullt riktigt att utgå.: ifrån att:sam- hället Yhar ett intresse att till: se att vederbör. ande jordbrukaré - uppnår / en 'skälig. ”standard”. Det är emellertid Inte småbru- Karne "herr", Holmqvist” talar om > när han. skriver Jjordbräkspoli; jordbruk”. han önskar få fram. De jordbruk” får. han .emeller. inte fram om ha vidhåller att gå. som. katten, kring” het "gröt fråga, om, alt som. gäller . priss ttningsproblematiken: Han "har i.sin artikel. inte: it ord om nödvändigheten, äv. "en kost nadstäckning 'i- det >. äget. rarför' kan inte "jord- Sm uksministern någon gång kom: , ma. fram” med språket. på : den: "punkten? Jordbruksrepresentan terna har? "veterligen, inte begärt Pp issättning,. vilken. 'skall: - medföra: - kostnadstäckning. i det "avvägast "så ; att” .produktionsre- "surserna "utnyttjas på bästa" sätt . samhällsekonomisk'- synpunkt”, ..fortsättep jordbruksihinistern... "vv Även”pPå denna: 'punkt måste CY säga at Jjordbruksut-] "red ingen inte.g ort någon på sitiv insats -Utr redningen har in- -te sysslat med": hur man; skall förfara efter 'de stora 'föränd- : ringar > Ifråga --om- jordanvänd- ningen .som utredningen. pläde- - rar för ' Man river ner, "men "man; sätter inte, upp något an- nat "i stället: Ved man; tycks vilja göra är att ta upp mark- ; användningsfägorna | i "särskilda överväganden ” beträffande” land- skapsvården, .trots att man na- .; turligtvig av. förnuftsskäl - inte borde söka lösa” dessa frågor annat än”1 samband med jord- bruksfrågorna. Det kan ligen tänkas att det kan finnat om ramen för en förenklad och delvis nyinriktad jordbrukspro- duktion. Man talar, om ”både för etagsekonomisk och ”sanihälls: ek omisk synpunkt”, men man < gör inte någonting för aft vårk- ligen" leda in diskusslonen': på "det relevanta i sammanhanget. " Precis lika litet som man vågar. säga ett enda ord om det vär- bruk och skogsbruk, Naturvärds. ' "frågorna ” skall behandlas skilda" från jordbruket! Skogsfrågorna hänger samman med jordbruket på ett'sätt som inte kan förbi- 'SOLGÅVAN TILLBLINDA ene 900326 . "för att ha' intresse av att in., . standardresonemang - Vär s ovidt; Då ningshall, d rationella]: ”Pfiserna- ska dock + samtidigt | ur ”bådé företagsekoriomisk dcK]' näm-]|. lösningar av dessa problem in-|, ' defulla sambandet mellan jord-! skall behandlas skilda från jord-. - bruket! Trots att båda 'sakerna |' sana CANE: under” ett. tak. hår. buvit: mottot : för > Detta har, ”lantmannaföreningar- "bl, a. Laholms- : na. Jortens..> tanttmannaförening tagit äv. notam . och." av en” tidigare fager lokak i källarplanet. har man jäu. fått fram ven. flott” utställ- överskådligt s borr många immar förrän den | betalt sig själv. Sparat kontanter när villan; .Sportstugan eller inredningen. repa= .rérats eller förbättrats. Sparat värde” full fritid när båten slipats och bilen polerats. Med MEMA "el5orr och de nya praktiska tillbehören spar Ni ock-. så mycket möda så fort något skall” borras, slipas, poleras, fräsas, sågas” eller rensas. MEMA elborr har många förtjänster i sig själv, t.ex. dubbeliso-- lering (viktigt si rhetskrav för. pri- vatbruk), kullagringen och den'grepp- . riktiga" formgivningen. Alla. delar i maskinen är av hög svensk'industri- kvalitet 'och "konstruerade för konti- nuerlig drift. Dessutom 6 månaders. .garanti, trygg service och i priser från 158:-,N MEMA” tinnsT3 modeller: HOBBY 8, POPULÄR. och 2610 med 2 "hastigheter en Ä vis: beroende På. n och Rolf Lundin har fö tt sitt "hos Laholms vå länimannalövening hyhetarna' Kapitalvaror exempulvis tvättmaskiner; boxar' och elektriska& spisar. ; LI direkt anslutning ' till hallen har: man . också: arrangerat en speciell järnhandelsavdelning, där medlemmen/kunden lätt: kan fin: na vad. han. behöver s. rv 's om frys: j: — Vi, var: länge” på + det. "klara gatt vi mäste underlätta. för- våra medlemmar. berättar” hr; I ng var D. étttlov s s s lantmanna. a va . ';erfarenhet 1 rorna. steg” "raskt. f påmind. om färgbehoyet. - Nu har vi. drygt. ett. nalvårs erfarenhet” av. .utställningshällen, arbete tällningshallens tillkoni st, ' | | rådet. naturligt nog är "ganska har: superlativ, till övers för "ny: I derlättats genom - Utställningshal- ) lens. tillkomst, sa hr "Lundin. : i väsentligt underlättat Inte minst; när "det gäller tvätt- maskiner har. omsättningen rakat rätt upp i. höjden, berättar hr Dettlovsson vidare, men även här” det gäller kyltekniska nyhe- ter har resultatet varit bra, även om marknaden inom detta on mä ttad, -.Som medhjälpare. på käpital- varuförsäljningssidan” har hr Dett- Jovsson hr "Rolf: Lundin; som i likhet. med ::sin kollega "endast Ordningen” ” art söm jag i, stort . ”fältet”.. konstaterar: säljningen ;un- lantrmannaförening fått «fram "en i bra Jösning, på utställningsproble- -—en helsvensk: : kvalitetsprodukt . med 2 års garant! Te 1, 100 25, Lantmannaförening - VERKSTÄDER , ov | Oe LANTBRUK” Je SKOGSARUK > NA BILVERKSTÄDER .. & BYGG-INDUSTRL + CEMENTFABRIKER . 6 SMIDESVERKSTÄDER + ÖVERALLT DÄR DET + | 104 25 10465 $ Tel, "100 23, - 104 25); 10465 GE- KARRAN finnes i "olika storlekar: i- Jager NN läholmsortens. Lantmannaförening 2. och 3: hjuliga. "KONTAKTA ”Laholmsortens | Lantmannaförening Tel. 100 25, 104 25, 104 65 | Fodervagnar Tillverkare: SVETSPRODUKTER, Ränneslöv. Lt Tillverkade av - kraftig plåt; lacke-' 4 rade i ljus- Å grå färg. 3 Lämpliga. . i för utfod- ring av 2 mindre, medelstora" och 25 besättning. "ar, :Fillverl kas 13 storle- kar 200,.300 större 500 - "en Kombinerad . maskin. ”slipsten och smärgelskiva- mon Mäskinen är elektriskt driven och levereras” med 3. fas” eller 1. fas: imötor. inen' är. uppbyggd. på en kraftig! rörkonstruktion. > "med : Samtlige gram, tillverkas svenska liter. | Värmos ”Front-o-Matic har alla fördelar Fr Såväl inbyggda som friståen. «de kylskåp. | na. Storlekar från 130 liter, Kompressordriv. ' a frys. och: kylenheter, som ingär i värt hushållspro: ”' k av ledande ' »industrier ” : svar, sakkunskap "och - teknis- - ka” resurser.. KRONFRYS har kvalitet i varje detalj. NM Frysboxarna är utrustäde n precisionstermostat, som . kan .« regleras efter önskan, funge- + ”Yar utan tillsyn och har auto-' matisk . varningssignal, a Finnes :i storlekar . från 120 har' köksmaskiner i olika : storlekar . och . utförande, . För de som har frysbox' är den praktiskt taget oumbärlig, med an- d . Helautomatisk. Svensk kvalitet. Tvättar myc- : : ket — 4 kg på en 'enda gång. Centrifugerar effektivt, Mått svensk köksstandard -— lätt att placera eller bygga in. Gär tyst. Säkert, Länge. "Allt till ett förmånligt pris.” eller hur? : Se den! - enligt Bra, | löntmannaföroning zu ARV ÅR Iron a | änn "Laholmsortens «Tel. 100 25, 10425, 104 6. Bodå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.