"4 - . > ; november 1967 Tisdagen den 14 | T "Tisdagen den 14 november 1967 ' ' ' Skolans samarbetsproblem., aktualiserar Om Iokäla och centrala myn- digheter inte känner tillräckligt ansvar för att ge elevvården te- surser och om detta leder till att vi ute i landet. får skolor med notoriskt dålig arbetsmiljö, mås- te lärarnas = fackorganisationer överväga åtgärder för att skydda sina medlemmar, En sådan åt- gärd skulle vara att rakt på sak upplysa medlemmarna om var så- dara skolor finns, skriver tidnin- reformkrav i förtroende” och utan rädsla för ev 11. tab 13 Zz az konsekvenser vända sig till rek- tor med sina problem. = >. t Anmärkningsvärt är också att, i rektorer tydligen drar sig för att - gå till den servicegrupp i disci- plinfrågor, som sedan något år tillbaka är inrättad inom skol- överstyrelsen.. Enligt uppgift har det hänt bara ett par gånger att gruppen alarmerats. Av detta kan Fn Ben. Skolvärlden i, anledning av sö uppfattningen att' disciplinprobl är överdrivna, debatten om skolans o- blem eller samarbetsproblem, som tydligen är den mer adekva- ta benämningen, = sor Även om man kan hysa full ' förståelse för en. så radikal åt- gärd som tidningen något hotfullt anger' som recept för att hjälpa lärarna ur' de svårigheter som otillfredsställande” - landen innebär, bör väl ändå hu- vuduppgiften vara att söka elimi- nera de brister i nuvarande sys--' tem som klart avslöjåts, Dit hör t ex de visserligen något motstri- ' dande' uppgifterna från lärarhåll; om att man inte 'gärna går till "rektor för att diskutera disciplin- - problem, eftersom man därigenom > arbetsförhål- ;' : vilket ju också tidigare uttalan- den från -dess ledning antytt. Rektorers ambitioner att söka- visa upp en, närmast exemplarisk' "skola blir. missriktade. om man, trots att. behoven påkallar det, underlåter att-anlita de tjänster som SÖ:s servicegrupp ä att ge. : " z Såsom Skolvärlden 'p skulle en regional institution be-' hövas 'i dagens läge. Ett disku- terat projekt från 50-talet byggs de på tanken att det för en lä- rare med disciplinproblem skulle .vara lättare att gå till en erfa- ren kollega, anställd vid 'en helt annan skola och” förpliktad att få sänkt vitsord för sin förmåga" att upprätthålla ordning :i klas-- sen, Visst. fog för påståendet -mås- . te finnas då man inte kan finna någon rimlig: anledning för lärar- "nå att 'eljest framföra det. Bara " den', omständigheten” att: det i änstgöringsbetyget ingår vitsord ' för lärarens talanger i dessa av= " seenden, måste innebära att-man - -1 praktiken. tillmäter, frågan viss betydelse, Men att en lärare lyc- -kas mindre'bra med att hos ele-: verna. väcka insikt om att 'ord= " ningsregler kommit till för att följas behöver 'självfallet inte all- tid och enbart bero" på honom, iska bråkmak iaktta konfidentialitet, för att. få ' råd och - hjälp än' till en 'över- ordnad. , En sådan, ; institution skulle vara värd att i varje fall pröva, fees Ag Det är också bekant att elev- vården inte getts tillräckliga re= . surser för att fungera på ett till: fredsställande . sätt, Det. saknas skolkurators- och skolpsykolog- tjänster etc: Med utvecklingen” mot ' mastodontskolor och ' allt , större klasser följer med nöd: ' vändighet också större svårighe- - ter att skapa drägliga' arbetsför- hållanden "både för lärare och ambitiösa , elever. Utan; kraftåt- gärder för att åtminstone i första Det finns e, hand -' eliminera, nuvarande 'up-. Studieförbundet Vuxenskolan in- ledde '.sin årsstämma i örebro med -.-en. kulturdag . vars öppnan- de, fick "en - högtidlig ' prägel ge- nom utdemingen av. landsbygdens författarstipendier ur Boklotteri- et.”Det var författarna Eva Wal- demarsson och Gunnar Adolfsson som vid. öppningshögtidligheten » tilldelades ett stipendium: på 4.000 kronor” var, av förbundsordföran- den rektor Sture. Korpås, .Vuxen- iskolans stämmodagar hade ett spe- ' ciellt. nordiskt tema,' som bl: a. tog isig uttryck i en charmfull »konsthantverksutställning med als- tet från de nordiska länderna. Ut- ställningen "kommer att vandra runt i:landet, = :v soc: : 3— Viihär med. vårt nordiska inslag .. 3 tt; kulturen nskat "visa "De bäda stipendierade "författarna Eva: Waldemarsson och Gun- ”» nar Adolfsson studerar utställningen Nordisk impuls. t Författarstipendier på sc FN :Vuxenskolans kulturdag "mera teknisk” art ' formade "sig tolkningar" av. mänskliga? beteen- 'dew gör .d programmet till en uppskattad exposé över nordisk kultur -av i dag, Vuxenskolan debuterade nu som arrangör av denna kultur- dag som under SLS:s' ledning re- dan hunnit få början till en tra- dition. "Debuten är värd ett. er- kännande. främst) för de djärva och... okonventionella Kulturdagens program visade att Vuvenskolans ' ledning är öppen för det radikala och djärva bland dagens kulturyttringar. . Det: var djärvt att släppa fram t.ex. ”Nar-], rengruppen” som ställer det mes- ta av konventionella. teatergrepp på huvudet. Med sina symboliska tt' ibland något; bi- greppen.]' Miljöterapi botar narkomaner - +. > på Lunds stiftsgård i Båstad. ”Experimentet med miljöterapi vid Lunds stiftsgård i Båstad är hittills def mest Po: för ramen för den konventionella vården”, Så står det, att 'kemedelsmissbrukare) senare årsberättelse. Formuleringen syftar på den re på stiftsgården, Verksamheten startades av 5 monson i samarbete med RFHL, 2 <= =. 7 Ca : som: sedan halvtannat år bedrivs cv: De markomaner som kommer till "stiftsgården är i allmänhet grava missbrukare i åldrarna 18—35 år. De remåtteras dit via RFHL:s ku- rator. Vistelsen på stiftsgården syf- tar tillsatt de: skall bli intresse- rade av en förändrad livsstil i drog- fri miljö. . Väsentligt i sammanhanget är, att - vistelsen på stftsgården är helt fri- "villig. De narkomaner som kom- mer dit registreras heller aldrig på något sätt, - . : '— Vi arbetar inte på det sättet, säger Ingemar Simönson, Det skul- le bara skapa misstro. : ANNORLUNDA MILJÖ ; Miljön: kring stiftsgården i Bå- | stad är radikalt annorlunda än den är” vana vid, Detta är en av förut- . 1. nar iljö som ättni för återan Två andra är att missbrukarna inte "får vara flera till och att 5 - Ten : dr sitiva som skett utan- läsa i RFHL:s (riksförbundet för, hjälp åt lä- habilitering .av narkomaner, tiftsadjunkt Ingemar. Si- felt Stiftsadjunkt Ingemar : Simonson de skall vara i klar minoritet till- sammans med de andra gästerna på stiftsgården, Det: gäller alltså att bryta den för narkotikamissbruket " ofta avgörande gruppkänslan, - . Därför placerar man aldrig mer 'än en, två eller högst tre narko- maner samtidigt på stiftsgården, där de får leva tillsammans med de van- liga gästerna. - - Det är kort sagt de friska män- niskorna som skall prägla miljön. Härigenom är det mycket lättare "att få mnarkomanerna motiverade för vård, än om man klumpade ihop dem i något slags anstaltsform. " "Hur ' länge. stanna i Båstad? : FA Ingemar Simonson: - . — Tills man. märker att de bör- får narkomanerna T har sedan halvtannat år hjälpt ett 20-tal narkomaner tillbaka till en normal tillväro genom miljöterapin " på Lunds stiftsgård i Båstad, / ofta på en knäckt självkänsla, och det gäller" att så sakteligt bygga upp den igen. Mänsklig medkänsla och förståelse är de två. viktigaste ingredienserna i detta arbetg, .— Samtal, många och långa same tal, får man ägna en stor del av vården åt.'Sedan får man rent all- mänt' se' till att klienterna känner sig hemma i' miljön, De får hjälpa till med göromål i huset, man får ta långa promenader med dem, Det är kort sagt viktigt att deras dag är inrutad, En TRYGGHET Lör Un förening" ordnar fredagen den:17 novem- I. ber i sparbankshallen; Halmstäd;"' sen estraddebatt kring narkoti- kaproblemen. En av debattdels tagarna är stiftsadjunkt Ing e- -mar Simonson, känd" för sitt framgångsrika arbete med att Tehabilitera narkomaner på Lunds stiftsgård i Båstad. Hal-' Jands Nyheter har inför debat= |. ten fått en intervju med Inge- mar. Simonson "om verksamhe- ten i Båstad och om hans åsikter: om narkotikaproblemet överhu- vudtaget. . " + TA d. I v gar är riskerna däremot uppenbara. — Ett talande exempel: Bland de': narkomaner som vårdats på stifts- ; en "gården finns en -.ung flicka, som kom från ett hem med goda eko-. - nomiska - förhållanden.: För henne hade hemmet mest varit en' plats att äta och: sova på. Föräldrarna: hade "aldrig "haft. tid med henne, Den. ”kärlek” hon fått hade bhe- stått i att.-hennes far, stuckit till henne en' hundralapp och bett att få bli lämnad ifred, när hon ”be- svärade” honom med sin närvaro, Att den flickan: blev "”narkaman "är inte förvånande, . Den. kap hon . önskade i hemmet: fick hån söka i knarkgänget; ” | Kort sågt: Goda relationer mel- Jan generationerna är ytterst vik-" tiga för att: förebygga ”narkotik missbruk, "ör toisn oo sog " — Inte mindre viktig är det oförtrutet upplysa : om, narkotikan och dess verkningar, er Inge- mar ' Simonson. En i delsefri ' tror”. jag "det zarrt intryc! som : knappast någon, "kanske all- | penbara svagheter: i: skölans sys ra. minst. föräldrar och skola, kan -; tem kan rhan'sannolikt inte räk rå på. 2 0 os tt CE vo 1 hä med "att den önskvärda 'a ; Det är ur den synpunkten syn= = betsron infinner slgföee rn nerligen ' beklagligt om "formella '' - I åträvandena att hos' ansvariga ”" krav på lärare leder till att sam- ,' väcka "förståelse. för nödvändiga - ärbetet mellan” lärare ”öch "rektor = feformer, bl a en ordentlig 'sats. jar fungera normalt igen, i genom- snitt två-tre månader. Under tiden . de är här skaffar RFHL bastad och "arbete åt dem (förutan vilket åter- anpassningen" i samhället kan vål- la stora problem). Efter vistelsen här tas de'dessutom' om hand av ” Ett "fenomen '"som "Ingemar, 'Si- monsön” ofta "kunnat "iaktta "under det 'halvtannat år han vårdåt nar- komaner på, stiftsgården ', är, > att många. av- dem -söker sig, till kapel- let-på gården. Varför? +... / '— Det-har väl hänt att» finns. "mycket" att” vinina med, Den elevinformatior ” (eleverna under- I visar ”" varandra). som "Seéo "och RFHL startat tillsämmans skall 'sä- kert. visa sig, mycket värdefull... s) inte är någon, nationell: fråga, den | skall : kunna. ”vandra - över.- grän- erna”. utan politiska "och . andra . förbundsordföranden . | skolans stämma, uppvisar en kraf. |. . inte. kan bli.:så förtroendefullt ” ning på elevvården, har. lärarhas > « som "alla parter önskar, Konser-" fackorganisationer sin givna upp- : veras sådant missförhållande mås- «, £ift »att "verka 'som, påtryckare, : te. det också leda. till fortsatta." Men från detta till att direkt 'var-' svårigheter, Det är, därför ange- ' na-' lärare : för skolor där” ar. läget att snarast finna former som ' betsförhållandena är markant be- ten til vår stämma skall vandra ternördiska början hoppas vi-kunna" bidra till verkli; nationell förståelse: = > a Den utställning vi har knä Tint:1.landet för att -| Samhetsårets tig '. ökning : av, sin ,verksanihet. Medlemsantalet, i de 404 klubbar- na med 2554: lag vat vid: verk- slut > 26.481.,' .Den öppna” verktamheten 'har' vidgats och :den' har samlat 193.105 "delta- gare,.en ökni deltagari | g med ”drygt:90.000) :<' RFHL:s länkrörelse — eller kon- ”taktverksamhet som det kallas när det gäller narkomaner. DON 2: > GODA RESULTAT rden på stiftsgården i Bå- > | fande söker ihre trygghet." gat någon 'gång, 'säger han; Svären har "alltid" gått ut på aft .vederbö- kulle religionen med andra ord vara en positiv faktor att räk- na. ned, då det”gäller”att bemäst- 2 frå] i —'.Sist men"inte minst måste po- lisen få resurser att på allvar. ta itu med narkotikabrotten, "De: måste få' möjlighet att' komma åt storlangar- na, som aldrig själva rör vid nar- garanterar läratna möjligheter 'att — svärliga förefaller steget väl långt till kultiraktivitet. Vuxenskolan kombination med RFHL:s Ira. narkotikaproblemen? ten ik 7 ; vill inte båra 'vara en: organisati- de insatser har genomgå- 2 Ja, avgjort ' Hela på” fi > te.gör någon samhällsnyttig in- och kommer in ft inkomststati- « samhälleliga VARA DYRA HEMMAFRUAR) | VV har' egéntligen' inte: råd med hemmafruar, de kostar oss 30 miljarder kronor om året, 0. den "rådande könsdiskriminertn: gen-på arbetsmärknaden ytterli- gare lika mycket, har LÖ-ekono- men Per Holmberg funn terbottens-Ku kommenterar: > .iu.g "Väldigt naivt är det att utgå ifrån att. hemarbetande fruar, in- |. sats. bara därför. att de inte fi- ,; gurcrar.1 några. avlöningslistor. stiken, ' Samhällsekonomer som Per Holmberg borde veta bättre. Vi lär har' én 'halv' miljon hem- måfruar I aktiv ålder utan hem- mavarande" barn under. 16 ; år. Men går man från statistiken. till verkligheten -torde endast en mycket liten: procent av dessa kunna betecknas som ”lyxfru- ar”, Allting kan. ändå iInte'räk- nas I pengar, I själva verket bär dessa hemmafruar oavlöna- de upp en Icke oväsentlig ' del av de fungerande personliga, so- clala och kulturella relationerna 1 samhället, Det är de. som sva- rar för hemmens dagliga kon- sumentlonsköp, som -- uträttar ärenden, upprätthåller ”kontaks 1er, sköter barnpassning, tär hand om anhöriga och vänner vid :sjukåom och olyckor, sva- rat för frivillig social service, häller I gång organisationsliv o. kulturella verksamheter, > äl maktspelet. i äktenskapet. ”skri ver, Stig Ahlgren i. sin, dagbok” Veckojournalend NÅ Det berörde: mig ”obehagligt. Modern frånvarande ' och ,, utan talan, Fådersblicken lysande 'av I ö fanatisk frigjordhet., (det: finns ' en kolartro på, frälsning genom psykålogi; som för” tanker; .till suckarna och hallelujastämning- en' på ett pingstmöte).: Pojken, med. sitt spända, lillgamla'.arn- sikte,; var, på en: gång .nio och hundra år och: stod i. visdom inte den tre”.år äldre Jesus efter när hän tolvårig debute- rade frågepallen 'i templet; fast där var inte-föräldrarna-inblan: dade,' tvärt om! En skiva .sönd- ' rigt samliv, avskilt med "dissek-, "tlonsknivens” hjälp av en. min- derärig kirurg. Och. framställd till ' beskådande" i TV-rutan ”en ' lördagskväll! Nästa 'dag i Ex- Pressen "på helsida med namn" och allt: ooo ses ”Den charmige: grabben "som så vettigt diskuterade sina eg- na och sina föräldrars problem .1 TV-programmet Timmen är ;.'2" Det vore inte barnvänligt : att ge ytterligare spridning åt nam- net, 'särskilt som fadern anings-' löst 'underbyggde - skrytet att Pojken är en ”djuping” 'med att han' haft kontaktsvårigheter- "med jämnåriga, . Ja, tacka för det,' när han fostras att idka: .samtals psykologisk rådgivning - och terapi. med föräldrarna på understol. ins son Skicka ut alla h fruar I arbetslivet, och våra. politiker 0. ekonomer skulle med = bestört- ning upptäcka, 'att sman måste helt lägga om detaljhandeln och varudistribution, att man mäste investera miljarder 1 restaurang- er och utspisningar, att myndig- heters och företags expeditions- tider måste fllyttas till s, k. obe- kväm arbetstid att de redan svåra topparna I våra kommu- nikattioner skulle ökas, att den sociala — servicen skulle få byggas ut en ofant- lig omfattning, att kraven på harndaghem och - samhällelig barnpassning skulle få fördubb- lad intensitet, att de mänskliga relationerna. I samhället skulle tunnas ut, att en massa frivil. ligt arbetande krafter i organi- sationsliv och samhälle skulle få ersättas av avlönade tjänste-! män, att kulturella aktiviteter skulle få minskad resonans och omfattning, Räkna ihop det, hr Holmberg, det blir miljarder det också även om längt ifrån allt står att värdera I pengar, + oa so TITTARSTORMEN SOM N UTEBLEV Ingen tycks ha reagerat på fadern . som I Timmen talade ut med sin nioårige son om I 4 r ETT ORD" . I > PA VÄGEN! Given akt på Niljorna, huru de varken spinna eller väva: och likväl säger jag eder att icke ens Salomo i all sin :' härlighet var så klädd sem -en av dem. (Luk. 12: 27.) nn Der var.den & augusti 1966, tjugoett 'år efter att atombomben fällts över Hiroshima. Jag var på semester 'och hade just läm-|. nat denna sommarheta stad. Pål. en smal stig, på båda sidor'om- ämlingar, dem alla s- Som jag gick där fram lade jag mårke till att längt borta på bergssluttningarna, ' — oått li för ' människohänder växte några underbara vita liljor. Genast tänk- te jag på Jesu ord när han såg detta naturens under, Just den dagen tycktes dessa liljor symbolisera världsfreden för mig, så vackra och så svåråtkom- liga, Liksom man inte får plocka dessa vita liljor bara åt sig själv, får man ej heller själviskt lägga beslag på de ting som kan skapa frid. De måste få växa för alla och påskynda att Guds rike kom- mer till oss, men jag hälsade 'på rad skånsk bondemiljö given ev risfält mötte jag många . -ON' för 'studiearbete. utan” den. vill också. känna. ett -Anevar för. 'kul- turlivet i "dess - helhet. framhöll hr Korpås, I medvetande om :det- ta iansvarvill; vi bygga upp lett kulturprogram ring" våra..stäm- S [Na :'Med- börgarhuset inramades ; av: seriös usik utförd 'bv en grunp' unga lever. från "Örebro "kommunala musikskola, < :;STIPENDIEUTDELNINGEN. Stipendiet skall ni uppfatta im. vårt tack för.ert författar- kåp. men. också "som en uppfod- ran från oss att ni fortsätter med frt arbete; sade hr Korpås när han överlämnade stipendierna .till de. två författarna. . Nr Eva -Waldemarsson. fick utmär- kelsen ”för en. berättarkonst, rik på, poesi och, drastisk humor, fo- tad i folklig tro" och tradition, dokumenterad Ii 'en serie histo riska. romaner i: förtroget ' skild- ö”. Gunnar Adolfsson ”för konstnärligt över- tygande, ömsint och kärleksfull skildring av den svenska lands: bygdens- fattigfolk » i en social, ekonomisk: och politisk brytnings- « En särskild hyllning fick för- fattarna av gitarristen Roland Bengtsson som spelade visor ef- ter 'stipendieutdelningen. "NORDISK IMPULS”. Med den nordiska utställningen som: fått "namnet ”Nordisk im- puls”. har man velat ge åskådar- na. en inblick i några verkstäder, få se'vad.de yngre brottas med och de äldre och etablerade har hunnit åstadkomma, ”Nordisk im- puls” får, heter det;i. presenta- tionen, mera formen ,av ett låg- mäl informelk samtal mellan grannar än en högtidligt plan- lagd diskussion: på högsta nivå”. I varje land har en. representant fätt välja fritt” efter sitt tycke, fått. sammanföra grafiska blad, konåthantverks: och konstindustri- produkter till en kollektion som i hans tycke speglar något av den aktuella situationen i hans land. : sr ; KULTUR öVER " GRÄNSERNA, ' . Kulturdagens andra avdelning gick, liksom 'så mycket annat den: nå dag, på temat ”Nordisk im: puls”, " men man stannade inte inom denna begränsade del av världen, Programmets höjdpunkt blev den unga dansgruppen un- der ledning av Clifford Fears och där kom impulserna från längt avlägsna världsdelar, För de nordiska inslagen sva- rade tonsättaren Kaj Chydenius, Finland. författaren Jan Erik Vold, Norge, vissångaren Kim Norrevig, Danmark, lektor Svein Höskuldsson, Island, och en grupp ungdomar från Narrenteatern i Stockholm stod för det svenska] huvudinslaget. Trots spräksvårig- heter och andra besvärligheter av NO | - ' N valdes Birger Olsson, Forsa, , ef- det Vi Unga -kunde! föranden ; riksdagsma presentera. här. han: hälsade. 'stäm- modeltagarna' välkomna; en "-— Vi Unga är. em rörelse” med ungdom" och |. för : ungdom;, sadé förhundsordföranden, "som. ansåg att' det måste vara ett. vitalt :sam- hällsintresse”” att - satsa "på: positiv ungdomsverksamhet; Denna. sats- ning måste också få ett gensvar från ” föräldraorganisationers. ' sida öm insatserna skall:kunna verka så positivt som man "önskar; Vil hoppas, också at« det utomordent- ligt goda samarbete vi haft med SLS skall fortsätta med:'det ny- bildade studieförbundet Vuxensko- lan. fosfor or ve : Vid stämmans öppnande utde- lades ett stipendium på :300 kro- nor till.. Helena - Christiansson, Örebro, för goda insatser som Vi Unga-ledare. Vidare fick Fågelums och Bobygdeng' Vi Ungacklubbar stipendier ur Ungdomsfonden. I Vi. Ungas verksamhet har även ingått håltimmesverksamhet i skolorna, Det är en ny form av verksamhet som syftar till att ge de skolelever: som har håltimmar möjlighet att under dessa få ak- tiv "sysselsättning, Cirka ' 250 grupper med nära 2.300 deltagare har noterats, > fo x , «NY ORDFÖRANDE, : Till ny ordförande för Vi Ungå ter riksdagsman Karl Boo som undanbett' sig omval. Till' övriga styrelseledamöter omvaldes Elsa Persson, Börringe, Inga-Lisa Pers- son, Örebro, Seth Svensson, Bo- rås, och nyvyvaldes Ruth Bodén från Västerbotten, Henry Hall- berg, Kronoberg, och Uno Lars- son, Stockholm, efter' Bertil Wes- tin, Uno Geidnert: som avsagt om- val samt Birger Olsson som val- des till ny ordförande. EA RÄDDA. BARNEN fanr 900 100. Sthle & -Karl' Booj. "ende givit goda resultat, "is > ov vetter åt' det. religiösa' hållet. .Nor- «|. Hittills har. verksamhet vits: helt utan ekonomiska anslag, - En bättring på den punkten skym- "tar sedan 'medicinalstyrelsens nar- komanvårdskommitté i sitt. delbe- tänkande 1 (SOU 1967:25) ansett det ”vara "motiverat: med ett sär- skilt statligt anslag” till stiftsgår- den, Härigenom. skulle det bland annat bli möjligt att deltidsanställa en psykolog : eller annan soicalar- betare, något som anses nödvändigt för att kunna utveckla verksamhe- tent ca fre NT MODELL Ingemar Simonson ser verksam- heten i Båstad som en modell för ytterligare anläggningar av samm ' slag på andra håll i landet, - : — Det behövs massor av sådana här små öar, där man ' kan lappa " ihop trasiga människor, säger han, Den är den vård som kan ges på andliga fristäder av den här ty- pen som är viktig för narkoma- ner; Avgiftningen är skäligen -en- kel att klara, Det är eftervården . som kräver arbete.” Av a '— Det viktigaste, fortsätter Inge- mar Simonson, är att vinna klien- , tens förtroende, Narkomanen bär 7 Det var historielektion i en sko- Ia i England. N La. — Kan ni säga mig, pojkar, när England led sitt största nederlag? En långvarig tystnad bröts av en yngling som räckte upp handen och sade: Lose 5 N . — Ursäkta mig, men gäller det fotboll eller tennis? : "Så sticker vi emellan "med en . skottehistoria: T Fru M Pherson som in i en herr- ekiperingsaffär:: 2 : I | - — Jag skulle vilja ha en slips ”, — Bara en?” . -— Ja, tror ni att jag är biga- Fletbilsfamiljerna i USA är många ”Census Bureati” i USA medd bedri- omvärvs ofta "av ett fi losofiskt —' eller. rättare .kvasifilo- sofiskt — skimmer,, och det gäller att g rkomanerna ' en” stårkare filosofi än, knarkfilosofin;' Härvidlag har. kyrkan förutsättningar att hjäl- pa. Religionen. kan ge väldigt .myc- ket:;Jag i tycker;'också' att. mycket bland dagens ungdom” pekar 'på, att Gud ' är: på väg tillbaka; Men "vad vi.i kyrkan måste" gära för att kur- na uträtta "något är, att leta, ' oss fram till nya verksamhetsformer. Vi måste anpassa vårt arbete, till den tid vilever i, fet -— Över huvud taget måste vi alla I dag fråga öss vad detär för fel på samhället, som gör att narkoti- kamissbruket kunnat tå 'den: om- fattning. det. fått. Det är, där. felet skall. .sökas, inte hos '.narkomaner- na; Mycket av narkotikamissbruket bottnar "ju. i---en- protest mot det etåblerade samhället, én berättigad protest imot. prestalionsjakt,' status- tänkande. 'och effektivitetskysteri. Många människor orkar, inte med alla dessa krav som ställs på dem, och så väljer "de narkotikan som en flyktväg, + 0000 As . Ingemar Simonson menar att det endast är alltför uppenbart att det brister på väsentliga punkter i sam- hället, när unga människor upple- ver det:som så ruttet!.att de måste fly in i narkotikamissbruk,. för att stå ut med det. Han, frarahåller. att vi måste fånga .uPp. protesten, och länka 'in den i meningsfulla banor, Vi måste ta vara på den idealitet, som ligger bakom' protesten; Mån- ga av dagens unga'anser det för- ljuget att fortsätta att sträva: efter materiell välfärd, de måste -få” and- ra mål att leva för. Genom att inte stöta bort protesten, utan i stället ta den på allvar, sätta sig in i dess bevekelsegrunder och ge den möj- lighet till ett positivt utlopp, kan man förebygga mycket narkotika. missbruk, : | . UPPFOSTRAN Ingemar Simonson trycker också på hemmens avgörande betydelse, när det gäller att förhindra upp- komsten av narkomani. Han under- stryker att många människor ge- lar att enligt de senaste uppgifter- na har 27 procent av de amerikan- ska familjerna nu fler än en bil Är 1960 var det bara 9,4 procent av familjerna som hade mer än en bil. Äv familjerna och ensamståen- de med egen inkomst har nu 83 procent egen bil. Inget annat före- mål resp, maskin för hushållen el- ler hemmen noteras med samma frekvens som bilen, inte ens kyl- skåp eller dammsugare, : nom felaktig fostran redan från barndomen är Predéstinerade knar- kare, "Detta visar sig. ihte minst genom att narkotikamissbruket skär genom alla sociala grupper, — Föräldrarnas ansvar är oerhört stort, säger han. Barn som - fått en kärleksfull uppfostran, som' stått i ett känslomässigt gott" förhållande till sina föräldrar, har sällan" eller tt börja använda - Dam som inte fått Jdväxa upp under dessa förutsältnin. — ; ningen'vav den, Dessa 'stordistributörers . me-. todik är kuslig. 'De gör: marknads» : undersökningar. som '. vilket "annat företag som helst," och ärbetar över huvud . taget ' mycket :skickligt "och framför allt 'hänsyhslöst, De. är bes, redda' till: vad" som: helst för? behålla greppet om" narkomanern. Immanuel .Kant, att denna” störe : ' "| filosof" ledde" sin" 'härkömst'" från ”. Uppland, där. stamfadern .var” gol= dat, ses av ärkebiskop Lindbloms, under hans' ämbetstid i Linköping, utgivna' journal. för präster, där ett brev:från Immanuel Kant är. infört, rörande av Lindblom -äskat understöd åt Kants utfattiga släk- tingar på fädernet i Uppland. Kant ' var då professor i Königsberg, ut. om vars portar han ' varken varit . eller någonsin kom,' och där man | ännu i dag kan se den ' allé, där Kant brukade Promonera fram och tillbaka, medan han begrundade något svårt filosofiskt problem” ” Johan Wolfgang . von Goethe ledde: sina '.anor "från — kyrko- herden , i : Åsby vs av.;, Linköpings stift, magister Hans Eosander, vars son Samuel, "assessor i Svea Hov- rätt och e.o ambassadör i Ryss- land år 1698, blev upphöjd .i ad-, ligt stånd med . namnet . Goethe,. varvid han 'på riddarhuset erhöll nummer 1363. . Den ' sistnämndes brorson, Johan Fredrik (Eosander), först generalmajor i svensk tjänst, sedan generallöjtnant: i. polsk :och slutligen i presussisk, intogs på sin farbrors nummer 1712 och blev: ett år därefter friherre samt blev ”ock-' så i denna egenskap naturaliserad i ' Preussen. Under hans uppsikt så- som arkitekt. fulländades' slottet: i Berlin. Dennes son: var kejserliga rådet friherre" v. Goethe," bosatt-i Frankfurt am Main, vars son åter var skalden I W von G, som föd- - des år 1749 och dog. 1829, Hans vän . och medtävlare "om skaldelagern, Friedrich von "Schiller, skrev ock- så en gång till honom ”Du stammst von Gothen.”: ' a lar Varför vil du "inte" berätta” fi mej vem du får alla breven ifrån, /. undrade pappan, Har du inget för-, troende för mej? "ee so. : a Inte nu längre, sa dottern, sen '. u svarat På min äktenskapsannons. mL Säj mej, vet du hur Kar) dog, frågar lärarinnan lille La — Ja, han blev överkörd, "> Vad säjer du? Hur så? «+ ov "= Jo. han föll mo. s fälttåget + sz under det norska. 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.