| [GRIND [ND | ORD | Gm | sin | ams | | fo a - : | oo ” w MN ' H - ; - »” , ' ; (Aa NS. a LE Oe ” > LAHOLMS TIDNING i Onsdagen den 15: november. 1967: =" ET Onsdagen den 15 november 2967 IT = = = En jordbrukares syn på aktuell jordbrukspolitik. : ; Jordbrukspolitiken fick av na- turliga skäl föga utrymme i hös- : tens remissdebatt. Vårriksdagen . behandlade: i sitt: slutskede -frå- .- gan'om den framtida jordbruks- « de"stora fläsk- och äggfabriken 1 Södermånland i tankarna just., då, Denna beräknas. kosta 12 milj »-kr, Ägarna ansöker hos lantbruks- ” nämnden om krediter 'på 9,5 milj politiken och > dess orj ti och det' fanns därför inte heller ” någon'särskild anledning för riks- J dagsmännen att; fördjupa sig i. dessa ting nu, Riksdagsman Axel "Kristiansson 1 Harplinge gjorde ' emellertid några erinringer, som "har intresse både. för jordbruka=. - re och konsumenter. Hr Kristiansson nämnde bl:'a Å nister Erik Holmqvist — att kungl: maj:ts, utnämning äv ”Vedamöter "i de nya Mordbruksaämnderna i väckt förvåning i jordbrukarkret- sar framför allt i län där jord- "bruket alltjämt spelar en”"bety- dande :Foll« i näringslivet. Jord- bruksministern' har. nämligen " I vissa fall lämnat jordbruksrepre- sentationen ' helt 'utanför nämn- derna vid sin utnämning, påpe- » kade hr Kristiansson. Han nämn- . de inte Hallands län som Vv on, med. adress till jordbruksmi-" och lantbruk den har. till- styrkt 6 milj kr. i. Axel Kristiansson tög upp "pro" "jektet ut principiella synpunkter, "Det, kräver" 1” krediter cirka 15 "procent av den utökning 'av låne< ramarna för jordbruket i: hela "landet, som riksdagen beslöt i vå-. . rag De 15 procenten " "skulle alltså gå åt. till ett enda produ- . centföretag för produkter, som vi redan har överskott på. Som be- kant är situationen 'för fläskpro= ”duktionen. ganska brydsam, Sam- tidigt” finns Net" oundgängligen nödvändiga upprustningsprojekt hös : 10.000-tals' yngre :jordbruka- re, erinrade hr Kristiansson. Frå- gan är då. var "det är: mest an=" geläget att satsa pengar — på. nya” projekt eller, i. redan befintlig för” "retagsamhet på området; Men Axel Kristiansson gick en bit” längre. i sin arg tering och: påmi X ' men + förmodkgen ' syftade | han . även på detta. Så 'vitt- vi: kan erinra oss fanns- nämligen ingen enda jordbrukare , bland de leda- ' ” möter hr' Holmqvist ” utnämnde här. Dessa var landshövding: Ing- var” "Lindell; riksdagsman 'Erie '' sa Mossberger 'i Getinge, landstings- "+ man Sven Pettersson, Laholm samt riksdagsman Wiking > Werbro, . Halmstad, Ingen. skugga. må falla , , på dessa herrars goda -renommé,.. men nog borde -jordbruksminis tern kunnat. leta upp någon prak: tisk jordbrukare i"sammanhan- ; get, om inte för annat' så för det goda samarbetets ''skull mellan: producenter 'och konsumenter. 'Di 1. sistnämnda har självfallet också intréssen att: -bevaka. i jordbruks: « politiken: Menas I Hr Kristiansson tog även upp! "ett "annat 'spörsmål,' sorå -Kår' ett- ” betydande intresse "med: tanke på , den "framtida. jordbruksproduk- : även om att'ramen' för den all-'. . männa jordbrukspolitiken. inrym-; mer " en, , målsättning "att . pro- duktionen "skall beskäras så;starkt. att slutmalet blir 80 procents ' "självförsörjningsgrad. för svenska - folket... Den minnesgode läsaren erinrar sig säkert också att det stod , strid just kring den. be- gränsningen. då ' den framtida jordbrukspolitiken »skisserades > i .Vårriksdagens slutskede, Den' som hårdast drev tesen om .denna re-” lativt. låga självförsörjningsgrad var just jordbruksminister. Holm-". ”qvist. Hur rimmar då ett sådant projekt som det vi här nämnt 7 med den 'målsättninken? " Det & ntressanta' äspektör: | på” ”Axel "Kristiansson här tagit. pp. Är det nödvändigt eller ens, "önskvärt att staten” sätsar- på si - dana' projekt som detta då behov "tioner, : Visserligen nämnde? han : Jar en utökad "produktion inte fö-” inte ' heller . här något - - konkret + + " exempel,” men "vi. misstänker religger utan: då. problemet är att. bemästra ' det. -produktionsöver: : starkt, att han hade den 'planera-, "å ät som redan finns? en 2 : det billgt att. resa" idag,"-Sällskapsresör .: är faktiskt -: ett ”-markant. undantag från regem att allting . blir - dy- rare och dyrare, Men vem; har Fänsin kommit "över. en + de lock: eller . chockprisresor som. ' regelbundet annonséråg av mindre seriöst arbetande rese: arrangörer? Följ de här räden- sö finns'de alla , utsikter att] semesterresa blir Yyckad: oe REGN e Välj. omsorgsfull minga. olika reserhöjligh er 1 Väg ' pris mot kvalltet;: Tag reda på vad NI får för" peng: arna, 1 e Vänd Er till den auktorisérade resebyrån; + Den, erfarne rese-; byråmannen är opartisk. Han hjälper :Er att' välja den resa som. passar Er bäst. I runt tal 500 miljoner kronor. om året "är "det pris som vårt: sällskapsfesande' folk betalar” för: - att få njutå av:'sol och: sommar utan hänsyn till almanackan. Ef- tersom en del resor utgår från Köpenhamn finns' det ingen :'sä- ker statistik, - men. någonstans kring den hatva"”miljarden ligger det, En vildvuxen flora av rese- arrangörer bistår oss med vår senaste — 'och kanske bästa — statussyvmbol, 'Garantibestämmel.- serna hår. rensat upp åtskilligt, men inte men än att man ' ännu kan tala om en djungel: även om man haft stora svårigheter att ' ställa lagstadgade garantier : är det ingen tvekat om att man Inom de seriösa reseföretagen häl- sar de. skärpta bestämmelserna med tillfredsstälelse, En: resear- rangör uttrycker den ansvarskän- nande” brånschmannens åsikt så här: , I — "Garantibestämmelserna 'skul- le bara ha kommit för tio år sedan. Då hade både resenärerna och vi -besparats mycket elände, Det är ingen "tvekan om att' de mänga reseskandalerna skadat branschens anseende. Man glöm- mer lätt att de s.k, skandalre- sorna nästan undantagslöst) rört sig, om 'lockprisresor där det är ofrånkomligt att kvalitén, är så » låg att man måste ha ytterligt små anspråk om man som rese- när skall. kunna bli ens: tillnär- melsevis nöjd. . Den: reslystne ställs inför ett virrvarr. av utbud. Från stora och små researrangörer, Till myc- ket varierande priser, Ham måste + desutom räkna med att det fort- farande än. många som» helt en- kelt nonchalerar- den nya resela- gen. Vad har man "för möjlighet att kontrollera att allt står rätt till — om man inte vill göra efterforskningar hos." Kommers- kollegium? ” Y N " JÄMFÖR RESOR! Den :bästa garantin får man "+ utan tvekan genom att vända sig till den auktoriserade resebyrån. Här kan det vara på sin plats att undanröja. er viss begreppsför- virring: Man skiljer mellan rese- arrangör (vilka - som i namnet byråer N G arrangörernas: innebär , medlemsskå Resebyråföreningen : form av auktorisation, som föres komm 3 Resebyrån kan bjuda ett fler- tal: olika: resor: till varje .resemål. Att” researrangören genom rése- hb n lämnar. .ut--sin resa. för imförelse. med; konkutrenternas 7då det gäller, såväl pris som. kva- litet är ju-onekligen ett, plus för honom, Resehyråmannen är opar- tisk.” Har..: ingen anledning . att framhållå den ena "resan framför den -andra, »Just. valfriheten: äv Fen" av de stora fördelar. resehy- s srån 'ger konsumenten; En annan är servicen: På samma ' ställe som man löser sina .resehandlingar får man hjälp :med valuta, 'försäk- ringar; anslutningsbiljetter '-' och allt” annat . smått. och : gott.» som måste till innan det är dags att sätta sig i planet, Resebyrån ger dessutom ytterligare en'reklama- | tionsmöjlighet. .- Om ' något ' :trots allt skulle slå: mindre : väl. ät. Och "man skall ha klart för. sig” att missöden, kar hända även den:en mest samvetsgranne - arrangör; OLIKA VÄGAR. el Just: här: det" " gäller "marknads- föringen..av: resor tillämpas flera olika . metoder, Alla "de. minsta och ett par av de. största rese. arrangörerna + säljer 'sina resor uteslutande . genom egna: försälj- nin; tällen. ';Det är ett led i försöken att minska” omkostna- derna, även om resebyråns' pro: vision rimligtvis kommer att mot- svaras.av, kostnader för .den egna distributionsapparaten, . En viss kostnadsminskning har emellertid uppnåtts på den vägen. "Nackde- len för konsumenten är ii stället att han förlorar valmöjligheten. Är en resa slutsåld har man in- än ett annat resmål, el nan restid. +; uteslutande genom resebyrån. Det' är Stjärnresor och" Atlas. Resor. Övriga arrangörers resor säljs så- väl på resebyråerna som" på egha ljningsställen. Till den sist- nda gruppen hör” även tra- retag som SAS, SJ och re Aerierna. sv Mess la EN KT ATLITETSGARS AN TI — Utan att tala alltför mycket I egen sak vågar man väl påstå att det ligger något av en kvali- tetsgaranti redan i det faktum att en researrangör utsätter sin resa för allmänhetens jämförelse med konkurrenternas — arrange- mang, säger direktör Rolf Blom- gren, Atlas Resor, En jämförelse som man lätt kan göra på rese: byrån, . där en opartisk person presenterar de-olika alternativen, Den service 'som den kunnige” resebyråmannen ger fördyrarsin- te varan. En viss försäljnings- . kostnad får man ju hur resan' än skall säljas. Genom att gå via resebyrån slippér vi bland annat säger arrangerar resan)” och res hela ' den reklamkostnad som 1. AN 4 klädning "eller: sin. personliga" hi 2 Jerande — det kan röra sig'om dé> get. annag "alternativ att. erbjuda j na kanske inte motsvarar mer än ler er en an-: "Endast två researrangörer går N Hallands: å hundets ubil H sför husmödrar” ktion för handikappade busmödrar håller på att ta fartylandet runt, stöder i Redan har över 4.000 kr insamlats och man planerar som bäst för den första husmodersgruppens vistelse i Opatija i Jugoslavien, När styrelsen för Halland länsförbund till aktion : — — Solskensresor för handikappade : Ad. i Varberg på måndagen var det närmast information och riktlinjer. kring handikappaktionen som stod: på dagordningen. Insamlin= gen kommer nämligen att i viss "mån ske'länsvis och uttagningen av handikappade husmödrar till rekrea- tionsvistelse i Jugoslavien sker I proportion till ”de länsvis insamlade medlen, Förutom 'att lokalförenin- garna via'särskilda ar ja Handikappade hurmöd- | rar: är lingen ny. aktion, för varbergsföreningens vidkommande. Man vågar. kanske t/ o m påstå att idén till den riksomfaltande' jubi- leumsaktionen ' delvis har sitt ur- sprung i det spontana stöd åt han- dikappade kolleger som Varbergs husmödrar''gett sedan flera; år. I runt. tal har lokalt utdelats bidrag på tillsammans cirka” 4.000 kr; det har gällt hjälp till icke bidragsbe- rättigade" redskap och hjälpmedel, "till rekreationsresor m m, I år har alltså. ' Varbergs ; husmödrår än större aniedning än tidigare att ar- beta” för vårbasaren och uppmana allmänheten ' att bidra, till ett gott ekonomiskt resultat. Vad som kan avvaras skall nämligen gå till handikappinsamlingen.' Stor vårför- säljning - blir : det" också i ”Falken- berg, medan övriga Hallands för- eningar drar "sitt 'strå till. stacken genom . anordnandet av tomboler, lotteriet” 0 8 Vv. Det blir: också bössinsainlingar 'i; hela" länet och dessutom hoppas man 'att:'få viss hjälp från halländska industrier. "Vart. SHR. syftar med sin insam- lingsaktion är inte svårt att förstå. I första hand vill man att en han- dikappad husmor skall få möjlighet till både" vård” och rekreation ' i + | lämplig” miljö. ”Deh lämplig "miljö har man funnit i Opatija' och and- ra jugoslaviska -kurorter, "där: man förutom värme, sol och bad ges fy- sisk vård. Och givetvis avkoppling och sstimulans.' Det sistnämnda nog” så viktigt.'Vistelsetiden är fyra eller det": :mån "landstinget ti modersförbundet Pp : ras bidrag "kan" utgå” "sori” ett :kom- Tant idraget eller kan det ' ges för hjälp” i hemmet under: "husmoderns' frånvaro, : Alla kategorier av handikappade: skall-ha lika' stora: möjligheter till Jugosla- vien-resan, Dock får "inte -handi- kappet -vara' så: stort: att vederb rande 'själv inte klarärav.: och "p nt' ti gien. I fall där en handikappad hus= moder inte kan utöyttja” resan" kan hon få bidrag till annan hjälp som ke" 'bidragsberättigade "redskap; en kortare resa o sv. MER "På käurörterra finns ett helt deam av läkare, vilka” tillämpar . be and-= sjukskölerskor 0 sv Én sek veci kor, lång: vistelse” köstar - 3.000 kr, sirka 2.000 kr. NN HEN ATT BRYTA ISOLERINGEN En viktig uppgift för 'Husmoders- förbundets medlemmar s som ett led i -jubileumsaktionen' är ' att: försöka bryta” "den" isolering, ' som tyvärr "många -av. deras handikappade kol- leger "är försatta i. Vi vet att det enbart". inom” . varbergsområdet finns "drygt 50- talét ' "handikappade stället "öv. ledet, S, vi vå Atlas Resor mas, i, branschen” 'med "att ämt ta. avstånd. från alla lock: chockpriser, . Sådana resor "över: huvud. taget inte ge- resebyråerna.: Vid: det. här best och nom laget, vet. ju de. flesta att dessa resor. , sällan existerar i sinne- världen. Dom alltid. slut! De- ras enda' syfte att ge kontakt med" folk, till. vilka man sedan kan sälja sen betydligt dyrare re- Sä - Den. som till äventyr; H kommer över .en extrem lågprisresa finner ä andra sidan att de, som blev utan --egentligen inte -gått miste om ,. någonting, .Mellanskillnaden mellan ” lågprisresan och' normat- prisresan får "han ofta betala på semesterplatsen i” stället! Exem- pelvis "genom "en "så: -ofta förbi- . sedd detalj som att matkuponger- hälften" av vad som behövs "för en: hygglig mältidsstandård. — Det finns lågprisresenärer till Kanarieöarna som ' utrustas med matkuponger till ett värde av, 45 pesetag per dag, säger dir. Bloméren, Våra är "värda pre- cis det, dubbla, och vi anser oss inte” kunna pruta! på, det. För då: skulle inte> våra resenärer komma nöjda hem igen, Den ext- rema lågprispolitiken kan tilläm- pas' enbart av researrangörer som tar en säsong i taget — eftersom 'en resenär aldrig, kommer igen sedan han blivit Präna' en gång. ; LÅ i planet för rese- ett fak- BILLIGARE ÄN BILJETTEN Co. De tomma platserna är något av ett spöke arrangören. Det 'är ju tum att en sällskapsresa med mat och husrum undef ett par veckor i södern kostar mindre än en- bart biljetten med. reguljärt flyg. Det beror på att linjetrafikens prissättning baseras på en 50- procentig beläggning, Sällskaps- , researrangören : räknar med 90 "procent: Får han inte det är det katastrof. Nå, i nu får han den: lokala 'handikapporganisatio- husmodersföreningarna försöka att spåra upp de. handikappade hus- mödrarna, 'inbjuda . dem till sina möten, försöka få dem med i stu- diecirklar, på utflykter os v. Det finns oändligt mycket att göra i 'den vägen för att stimulera. de handi- kappade till en mer utåtriktad cch berikande tillvaro. Husmödrarnas . jubilevmsaktion innebär också ett intimt samarbe- te med 'de lokala handikapporgani- sationerna; På ömse håll behövs det information för att nå bästa möjliga effekt ', » ett" insamlingsresultat som man hoppas "skall bli gott. Vik- tigt är också att anhöriga eller be- kanta till handikappade husmödrar hör av sig med önskemål för" de handikappades räkning, Det går bra att ta kontakt med "länsförburnds- representanterna Maj- Britt « Alm- qvist; "Varberg eller Ellen Junfors, Halmstad, ävenså med ordförande- nå inom respektive" lokalföreningar: ”arin, . Andersson, Varberg, Marga- n står det var och en fritt att sätta in sitt bidrag på postgironummer 900367, (Glöm inte ange Halland I på talongen.) personer, som är okända, tom för nenå På rlåågot sätt måste de 'lokala| ska kurorterna, retha Mörck, Halmstad. "Viola "Duf- : va, Laholm, Ester Nilsson, Veddi-" ge, Ingrid Afzelius, Falkenberg och Signe Di kner, Kungsbacka, CO , Någon kanske undrar varför ins samlingen. döpts till Jubileumsak- tionen, Jo, Husmodersförbundet fi- rar-sitt 50-årsjubileum 1969. Det är ' ett år och lite mer till, dess; mån- ga slantar, både stora och små, bör ha hamnat i insämlingsbössorna till. dess; Hur, många 'husmödrar, som > då kan, lämna .solskensrapport från Jugoslavien, är givetvis helt be- roende av aktiviteten från husmo- dersförbundets medlemmar och "av allmänhetens. vilja "att hjälpa. Vi hoppas med länsförbundet på' god uppslutning från hallänningarnas sida: Glöm inte att antalet resébi= - drag utdelas "länsvis i- proportion till insamlingsresultatet,. Ju mer pengar -från Halland desto fler hal- ländskor i Öpatija eller' på någon" av de andra välgörande jugoslavi- Rotary län mnar stipendier: för "> ytlandsstudier i. bl. a. . USA för att- .kunna, nå och p verka a I Rotary a ser som sin uppgift att skapå. «Internåfionell' förståelse och vänskap, Rotarianen vill bemöta andra ' människor så, som han "|själv skulle vilja bli bemött, av dem. För att kunna göra . det, mäåste., han" lära. sig. förstå 'sig själv och lära känna sin omgiv- ning, sätta 'sig' in i andra män niskors . synpunkter och förstå derag" behov av problem. Rotary vill öppna våra ögon för alla de behov ' och - Wrister; som - finnas funt omkring "oss, , och manar oss att var och en göra. vår. insats, Istor eller liten," för att avhjälpa dem, Rotary är ingen ”välgören- hets: rening”, som samlar ihop och: skänker pengar till, välgöran- de ändamål, men Rotary uppmar har sina medlemmar att känna ansvar" och vära hjälpsamma; att stödja välgörande organisationer, när man gärmed: "kan: fylla ett behov, ok För, att kunna fullgöra denna upplysningsverksamhet är en :ro- taryklubb sammansatt av en led- ning representant för' vart och ett av så många yrken som möj- ligt i det samhälle, där den ver- kar. Denne skall i rotaryklubben representera silt yrke, men han skall också inom sitt yrkesområ- de representera Rotary och skall, Julskinkan. nu och växer för att ge oss en miljon". skinkor ;till-. julbordet; Årets: julskinka blir dessutom ”cir- ka 10 procent billigare än i fjol «— :Sverige är. exportland för] skinkor;,' säger. agronom ' Sune Sig- vardsson, . Sveriges...” Slakteriför- hund! "Vi säljer till Italien och Frankrike; ' till. Venezuela och and. ra länder. y Vår. julgris” lever Inte mer än 170 dagar, På: den tiden hinner den / växa” från 1: till ,90 kilo. . På dagen. och ' kilot vet man . ett år i förväg "hur många. julskinkor det blir, Det beror på att grisen är ett punktligt djur, : 3 veckor och 3 dagar. Så läng tid förflyter frå; befruktning - till födsel, där varje, kull” i medeltal omfattar 9—10” smågrisar. ' De flesta gjisarna' har sin barn- vagga ute idyllen hos någon av landets :'småjordbrukare, ; De stannar: os denne” tills de blir 70. dagar. och väger '20 kg. MN Då säljs de som regel till s. k. fläskfabriker,' jätteanläggningar som "producerar fläsk. I fabriken bor grisarna 100 dagar ' och äter upp "sig till 90 kg, ve Tre miljoner ' grisar föds och "| slaktas: varje år-i Sverige, därav 1 miljon hos 8.000 småjordbru- kare, 1. miljon hos 4.000 hantyerks- uppfödare, . NN 1 miljon i 800 fläskfabriker. i landet.. En enda fabrik för uppfödning av slaktsvin kan ha en årsom- sättning på "cirka. 15—20. 000 gri- sar, Vår julgris föds där upp under noggrann : kontroll. Den, vistas i exakt reglerad temperatur,. luft- ventilation, fuktighet m. m. Grisen är nämligen ingen ”Smutsgris”, tvärtom. Den trivs med och begär|yttersta renlighet. intimt bokningssamarbete de ol ka företagen : emellan, Ändå är det ett faktum att marginalerna i branschen är mycket små. Det räknas med 2—3 procent, vilket är ' ytterligt litet med tanke på det stora risktagandet. Resor är väl egentligen det enda som blivit billigare och bil- ligare under de senaste 10—20 inflationsären! det rästan . alltid. tack vare ett Evert Adamsson, : N . ; En: halv miljon grisar står Just. : : Dräktighetstiden "är 3 månader, |: billigare. i I Av: våra tre: miljoner grisar växer G7' procent, upp: i Skåne, Blekinge, : Kalmar "och : Halland. Endast 1,5 procent, hör. hemma norr om : Dalälven, «fe vov, - Fläskkonsumtionen i Sverige är 25 kg, per person: och år,' vilket bl, a. ibetyder att vi äter cirka 5,5 miljoner skinkor. Det innebär att. vi sätter. i oss mera skinka än glass, 7 mot 6,8 kg. Och än- då "är vi Europas största - glass- ätare. "I. Norden är danskarna dock större fläskätare än vi. De kon- sumerar 34 kg per” person , och år, 'medan :finländare och' norr- män nöjer sg med 15 kg, Zz VÅR BARNDOMS GRIS, var barndoms - snälla, späck- tjocka gris finns inte mer. Den försvann . på - 1950-talet ' efter "ett långt drivet avels- och utfodrings- arbete, : Dagens julgris--e är: I hälsomässigt konsumtionsvänligare. Längre och med magrare fläsk (högst” 24 mm späck . på ryggen). . Nu 'skall vi få en ännu mo- dernare gris att äta. Landets slak- teriföreningar satsar miljoner för att förverkliga ' den, ör Den skall som julgris bli en ”muskelknutte” med härligt sväl- lande -skinkor. " —-Det: gäller" att hänga med I utvecklingen, säger agr, lic. Bengt Lindhé, . Svensk ' Husdjursskötsel, Hållsta. Engelsmännen : satsar år- ligen 15 miljoner . kronor på att göra sina grisar bättre. Danskar- na forskar och ekolodar grisarna, för att finna de som bäst läm- par sig att bli pappor och mam- mor för nya kullar. Vår barndoms hushållsgris som grymtande gick omkring på sop- backen har gett oss bestående ut- tryck som ”svinotta” : och ”svin- kallt”. Förr i världen kom ofta slak- taren till byns gårdar'redan vid 2—3-tiden på morgonen, för att hinna med sitt värv. Det gav ut- trycket i ”svinottan”. Grisslakten skedde först sedan det blivit kallt i luften — okto- bers svenska namn är för övrigt slaktmånaden — vilket förklarar ordet ”svinkallt”. HEDNISK GRIS. «oh Äta julskinka är hos oss en hednisk företeelse, Våra förfäder år. i 1 miljon: skinkor på bordet : sparade på : sin "tid den "finaste galten till: midvinterblodet, då de offrade honom ' till/ guden - Prejs ära. M Under. vikingatiden. var galten symbol för mod och stridbarhet. Mången bärsärk hade galten teck- nad” på sin krigarhjälm.: vi , Jonas - Alströmer - (1685—1761), som lärde oss sätta. potatis, var även ute efter grisar, I Kina fann han några som växte fort och blev fetaå "Har förde hem några: exemplar till: Sverige. - Under 1800-talet "hade vi. 'ett 10-tal' olika grisraser-i vårt land. FP dag hear vi endast två kvar: svensk lantras och. yorkshire. Det är lätt för en lekman att skilja 'dem åt. Lantrasgrisen har öron som hänger ned och döljer ögonen, yorkshiregrisen däremot har uppåtstående öron; ser 4 ETT ORD, PÅ VÄGEN "En samarit, som färdades sam- ma väg... när han fick se ho- nom ömkade: han sig över honom, (Luk. 10: 33.) Strax innan passionsspelen skui- le börja -i Oberammergau, Tysk- land, gick en. åskådare upp ba- kom scenen och fick syn. på ett stort kors, som stod lutat mot en vägg. Han försökte lyfta det, men dignade under tyngden, - Besökaren frågade 'en skådespe- lare som stod strax intill om det var nödvändigt att korset var så I fungt. Anton Lang, som spelade Jesus svarade: ”Jag skulle inte kunta spela dem rollen, om jag inte kände tyngden”, Den kristne kan inte bli rik- tigt engagerad förrän han känner tyngden från alla betungade hjär- tan. Hang kamp för freden är värdelös om han inte bär de be trycktas .:bördor och går vägen fram tillsammans med de förtviv. lade. "Vi hjälper inte till med freds- saken endast genom :att visa vårt intresse: Vi måste göra en verk- lig insats. Halford E, Luccock gav den rätta definitionen: när han sade: ”Sympatt är att känna klubben . många som möjligt, vara ledande och ett goty föredöme. : t Genom att mötas oftå. och där- vid delge varandra sina synpunk., . ter: och erfarenheter, - skall; rota. rianerna. lära sig förstå och, rex pektera ' varandra ” och "vänskap mellan dem” befordras,.. både Inom öch, genom” ” Rötarys världsomfattange , Organisation, över alla gränser. För att på ett effektiv sätt” skapa" kunskapen om och " för. ståelse för "förhållandena 1: främ- mande länder och för att. . undvi- ka ovederhäftig - och på "ösa an taganden grundad kritik. av 'des- sa, har Rotary funnit det” 'öngk- värt att :medverka' till :att' spe- ciellt ungdomar, och särskilt -så-: I dana, som kan antas ha möjlig. heter att nu eller senare påver- ka sin. omgivning, beredes tillfäl- le + med ' egna ögon se förtållan- dena i dessa länder. Utbyte sav skolungdom, främst med Amerika, -har organiserats; Många stipendiefonder har ”AIn- stiftats ' för .,universitetsstudier ”! främmande land, men äver för. vidareutbildning av yrkesutövare, Sommarläger och gruppresor. med några veckors våraktighet -arran- geras, I. vissa fall kar kvalifika- tionskraver vara stora ochkon- kurrensen om stipendierna hård, i andra ifall kräves' eridast ”att den sökande skall vara er” om- dömesgill och .v rdig represen- tant för 'sitt land; - - Ep- av de största stipendiefon: , derna är Rotary Foundation, som årligen” utdelar stipendier tiil ett värde av cirka 5 ”miljoher kronor. | För att denna” fond. med sin hu- vidsakliga”. "placering" i. Amerika där: skalt åtnjuta. skattefrihet, fö- ) reskrives att . stipendiaterna icke få” vara: närmare, anhöriga . till nå- gon" rotarian. "För. studenter: med två års högskolestudier” bakom sig men icke” ännu av! lagt. 1 års studier 1968—69 i främmande land nu till: ansökan "lediga. Sti- pendierna täcka samtliga” ”köst ar der såsom resor, 'skolavgifter,: up- : pekälle” "och fiökpengar,”. Fullstän- diga: ansökningshandlingar”, er stipendier fö 1969-—70.. ifrån, sden- na fond skall ha inkommit senast ! hu Har ee en REN som - årligen bekostar ett, års .högsko- - lestudier” i Georgia för 35—40. ut ländska 7 : kvinnliga Ur dagens | politik - Höstniksdagen' har börjat; och fortgår med frågor. och svar "samt en och ' annan debatt om, utrikes- och. . finanspolitik, Den senare skall bli .socialdemokratiens” val- Folitik." Den är tacksam, Statsmi- nister'. Erlander . vill göra . hela borgerligheten - till kapitalister. Det. är billigast så. Meh det, tor- - de bli svårt att bland” kapitalis- ter inrangera våra småbrukare och "annat småfolk, "Och - man kan ifrågasätta om inte flertalet ka pitalister” är att söka inom. ahd: ra. kretsar, Inte är de att finna bland de småbrukare som nu av: ” ses skola I främsta rummet: .drab- bas av dem! nu till 80 procent nedpressade nen, Många stora, företag har i gång för att trygga det. ägande . partiets fortsatta ”"rege- ringsinnehav.' En ny, statlig” stor- bank skapas, 100. :000 "arbetsplatser T skapas för/ motverkan av den hör tande arbetslösheten i vintei ch stora lån beviljas till- företag heten, Men' vem ska betala . blir stora” skatter, De här"vi Yré- dan fått känning av. Se på skatt- lapparna när de snart kommer. De lär" inte: bli: billiga. >Reformer är bra men vi får dem inte gra. tis. De mäste betalas av någon eller "några: Och -penhningvärdet” faller dag för dag. Snart är: krd- nan' inte värd mer än 10. re för några år sedan. Der Ur joråbrukssynpunkt har året varit gott om vi undantar storm- vädret i södra Sverige, Det vål- lade stor skadegörelse på skogen, Annars har .-det varit lagom :väx- lingar mellan vått och torrt. kommer att visa sig i avkastn g en och bidraga till att mildra synen på fe nya Jordrernimerna. "satts makt- ditt lidande I mitt njärta”, Ne OQO, Sjn; , Joräpra ksproduktio- r
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.