V LAHOLMS TIDNING pretend Torsdagen den 16 november.1967 - ; I LT . Torsdagen den 16 november 1967 LT -—" — : - Nn 7, Ingen solidaritet: inom EFTA När EFTA på sin tid bildades mening om sin politik. Londonde- var det tänkt som en övergångs- företeelse, det skulle' fungera till vunnit inträde i de sex kontinen- dess att samtliga medlemsländer "klåråtionen hade blivit ett papper > utan värde, Det kan ha sitt pi- kanta intresse att påminna om att » statsminister Erländer . vid det viktiga :fråga och. inhämta deras | Camilla och": fosterhem. : ge Som tal från. .n” gången: tid lät det när familjeministern, Ca milla ' Odhnoff i TV lade. fram sina synpunkter på ersättning. en "till" fosterhem,. Hon. tyckte «att en-summa på 255 kronor . månaden kan anses "helt /”ska lig” ty, "menade" hon; det får ändå inte 'bii fråga! om en ”föd- krok" för” en' familj att :ta sig an fosterbarn. Fru Odhnoff.an- säg att de:föräldrar som åtar "sig den betydelsefulla uppgiften att: vara fosterföräldrar helt en- kelt. måste vara ”idéellt” inrik- tade och därför ska ersättning- en mätas efter de faktiska kost- naderna, - - SN ke tr sr Det där ”idealistiska”, tänkan- det som landets familjeminister pläderade för var I. gångna tider vanligt "Då så gott som -aha värdområden.' Man har, gudåke- lov, "kommit ifrån det och--yr- "ken 'som "sjuksköterskans, åld- ringsvårdarens etc ses som ett yrke jämförbart med andra och värt, att, betala. efter, marknads- mässiga ; principer | för: lönsätt- ning. Ifråga om fosterhem kan det" självfallet. inte "finnas nå- got. motsatsförhållånde i att en der » har sund ekonomisk inställning till en arbetsuppgift och samtidigt är både barnkär och god människa. "Det är naturligtvis bra att det inte är , statsrådet. Odhnoff som har att avgöra hur.stor ersätt- ningen till fosterhem" skall va- ra '— det är en sak som kom- munerna” bestämmer, Skulle det , Odhnoffska resonemanget — bli rättesnöret har man effektivt bidragit till att öka svårighe- terna att få fram verkligt goda fosterhem, Detta i en tid då ef- terfrågan; blir allt större, Man får trots allt hoppas att kommunalmännen och kvinnor- na ute i landet äger mer av mo- dernt och sunt tänkande än det statsråd vars främsta ”merit” tycks Vard att komma med stol liga uttalanden,” RA | BUSFRÖN : På en Passagerarflygning till Hawaii" blev flygvärdinnan så hårt engagerad av tre små bus- frön, att hon till slut bad dom gå t | i något språkrör för regeringen Wil> - På 180 platser kommer SSU att 1180 ungdomsdehatter i slutet av november I slutet av november .genom- förs ,den största "debattomgängen '. |. mellan politiska ungdomsförbund genom tiderna, . miska.” gemenskap. ”I -det: långa loppet: finns - intet annat alterna=" tiv till;en expanderande brittisk ekönomi än integrering i ett för- enat : Europa” - skrev "den -liberåla: tidskriften Economist för. en tid sedan, . Fastän. den ingalunda är son uttrycker den ändå vad mr” "; Wilson tänker. Det är också klart, att England kommer att ta hän- .: syn. endast till sina egna, intres- sen, detsamma måste Sveri " andra EFTA-stater göra, :- AN + tare le ska ” Na a ÖNEPROBLEMATIKEN > | TCO-chefen Otto Nordenskiölds fyra punkter för hur: parterna skall komma”. överens: i 'lönefraå- gorna i ett läge med låg självfi. nänsieringsgrad kunde inte unid- gå att framstå som ljuspunkter vid.-den. annars mer än. vanligt trista Arosmässan, skriver Da- gens Nyheter (EP): : Det'var visserligén inga märk. värdigheter hr Nordenskiöld haä- de att komma "med: 1) att pat- terna först måste göra sig en |/ gemensam bild av. det samhälls- ekonomiska läget, 2) att de se- dar får komma. överens med samhället om hur skattepolitiken skall vara, 3) att de måste enas , Om hub lönekakan skall förde- las" mehan löntagargrupperna och 4)' att näringslivet måste re- -ducera ;löneglidningen. Men det är. i korthet just ett sådant Sys- tem som måste konstrueras i tid till nästa avtalsrörelse, Förbere- delser pågår, men ide "tycks gå oroväckande kärvt och varje på stötning är på sin Plats. va .- Inte minst intressant är punkt nummer två, som innebär att re- geringen med: sina skatteinstru- ment som vapen måste blanda sig i leken, LO-ordföranden Arne Geijer var —— möjligen, fast "han uttryckte sig så svävande at ingen kunde -.vara säker på vad han hade i tankarna —— inne på samma linje vid den 'socialde- mokratiska extrakongressen, Nu. har TCO klart sagt ifrån, Om hr Geijer tar sig samman och följer , exemplet, kanske :man rent av "kan hoppas på att regeringen skall inse att den får bekväma sig att lämna sin nuvarande atti. "tyd: att sitta med armärna i kors i fråga om lönepolitiken — i skydd av vackra fraser om, av- »talspärternas okränkbara frihet. I LÄ SDEMOKRATI - > Regeringen har ingripit mot länsdemokratiutredningen — och - gjort Rtart .att man är. mindre , intresserad av en överflyttning av uppgifter från Vänsstyrelser-” -'na till landstingen, hävdar J ön- i ut och leka! ; on ' köpings-Posten (fp), som: Siffror, 0. : Den svenska marknaden kän- netecknas alltjämt av hög sys- ”selsättning. Men en ungefärlig fördubbling av bland tjänstemännen har skett i «år jämfört med ' förhållandena . under en följd av tidigare år. .Utan att siffrorna behöver. dra- matiseras . krävs . otvivelaktigt skärpt uppmärksamhet, inför ten- densen och ökat engagemang för dem som genom ofullkomlighe- .ter i vårt ekonomiska system drabbas av den personliga trage- di. som arbetslöshet innebär. » Till" bilden hör att ”antalet tjänstemän som drabbas vid. de allt vanligare driftsnedläggning- arna och."inskränkningarna ökat jämfört "med tidigare år, . | " Utomlands har man. känning av en konjunktursvacka, som vi. sat påtaglig envishet. I EEC-län- .der. som exempelvis Västtysk- land "redovisades en arbetslös-' -het” på : 110 000- registrerade mars 1966 och 600 000 i maj 1967, ' Oberäknat alla de Gastarbeiter "som vid minskade, sysselsätt. ningsmöjligheter åtetvänt till det egna landet, För Frankrike re. ,dovisas - ett dystert 400 000 arbetslösa, ' v Frankrike kan dock redqQvisa en ökning av industriproduktio- nen i är, jämfört med föregåen- de år på 25. procent — enligt L'Express för 30 oktober — me- dan Belgien har en minskning av industriproduktionen med 1,9 : Procent. och Västtyskland minskning med 4,3 procent. « Med stort intresse emotses vad «den arbetsgrupp, som från LO, TCO och KF studerar' EEC-frå- gans alla aspekter, kommer att säga efter att ha penetrerat den europeiska stormarknadens väl oo. diga prohlemkomplex. ning i'en Ko junkturinstitutets rapp ; r' ytterst : besvärande för "personalorganisationerna ' att de. berättigade förbättringar för lön- uppnås ' vid handlingarna snabbt undermine- ras genom frånvaron av prissta- bilitet, F n torde man kunna sä- ga, att en löntagare som inte fått en ärlig löneförhöjning på minst :6 procent fått sänkt standard. -, : Den problematik, söm LO och TCO nu som bäst håller på att "”genomlysa inför nästa" avtalspe- riods :stora förhandlingsomgång, sålunda förträff- konjurikturinstitutets Det tagarna som exemplifieras ligt med” ”pätagtig förändrimg av "fö gens vinstandel > la "vissa "exportföretag beroende på världsmarknadsläget = rar -företagen,.. när. de. så "kan, över de ökade lönekostnaderna på .konsumenterna,' d v & lönta- garna, 2 skriver Lärartid, ninge n/&v e i mmentar till K X Final-möte med Sällska pets "det karl gäl man Erik Mossberg, ' skapet. väljer:sedai fem”ledam er, | Jordbrukets Fö genom ”-Föreningsnämnden. ält- Med janledning av denna" nya” nek Skoltid- formning var: det sista gången: som i on. Sällskapets > hu f delåt; utmärkelser. till. två länsbor nämligen" trädgårdsmästare Bo Nils- son, "Tofta ”och "lantbrukare Sture Persson; Simlångsdalen. Dessa pri- ser skall utdelas vid årsmötet lik- som fem priser till: förtjänta jord- brukare. av.' välskötta. familiejord- bruk i Årstad och. Faurås: härad. De sistnämnda utmärkelsérna fast- ställdes nu av FU och medlen skall” tas ur Stenströms: donationsfond. De belönade är: Östen Elofsson med makan Göta, Askome, - Vessigebro, Gunnar Gustafsson. med ' makan Inga, "Köinge, Gustav O Karlsson för- arbetslösheten Falkenberg, Svante Göök med ma- kan Dagmar, Fantrås, Vinberg 'samt Gustaf Karlsson: med makan Gert- rud, Tåghult, Ätran. Doe oå Förvaltningsutekottet ' beslöt vi- däre föreslå Sällskepet att förläg- ga -1958 års sammanträde till Var- berg. Styrelsen för, Varbergs Spar- bank utlovade genom dess ordfö- - rande, borgmästare Axe] Lindskog, att till detta årsmöte till Sällskapet överlämna. två ' priser till er 'lant- | brukare. och En fiskare, vilka gjort sig förtjänta. av en sådan utmär- kelse. -N so : . Sammankomsten '.. avslöts med middag hos f rilsdagsman Gustal Nilsson. Göingegården Varberg, : i amt | Länsförbundef. äv” RLF" en'ledamot.. | kritiken "tränga in, en-kil.i löjet, med makan. Elså; ”Hermesgården, - Svensson. rekord på Re - —Är —Jaa, 2 =OchDu trivs, Svensson? Ja, : ” Du mätt nu, Svensson? : re en > Du kan hjälpa oss hjälpa. Röda Korset Postgiro 900800 / y NON on i motståndet emellanåt kan .. förori sakå trötthet. och, andningsbesvär. I sin "nya bok, som" han kallat just' Bokens "vecka och. som :ut- kommer lagom till. början av:den- ; Berättar han ; vad han I känt och” upplevt" "under dessa turnéer till” olika ' platser i riket, ner, inför kultursitua- dag, :och: hur ”hen "upp: lever /sitt. ansvär. som. författare: "Det är "i: mycket en: rolig bok, beskt 'rolig,: ty. det, ligger inte för Fridell Natt. gapskratta,: och fun: dersam”som "harv-är "hinner: alltid innån : tanken > har' tillryggalagt hela "sträckan — såväl 'självkri- tiken som: granskningar av. skil- da, företeelser i tiden, Fastän hål- len i kåseriets form blir. denna miniteskavalkad därför. också en mycket nyttig läsning, precis som Fridels romaner "är det, alltifrån debuten för ett par decennier se- dan, vec fen nena Se Läs t,.'ex, skildringen". av det första . mötet med. Frans ' G. Bengtsson,..”den berömde förfat- taren 'med : det: silvergrå hårsvai- let”. — otroligt underhållande som historia," -men - ständigt avbruten avlånga parenteser, som ger oss svidande tankeställare mitt.i fli- net. . Det är möjligt att en histo- ria inte ska. berättas 'på' det vi- set, men det passar Fridell "att göra det, och det skapar en för- underlig : kontakt. mellan honom ler "han (rätt. igenom Bokens. vec- ka. Det är knappast förvånans- värt, att ham har blivit en av vå: ra, mest folkkära författare. ' » Folke Fridell: BOKENS VECKA, é MINNEN. OCH EPISODER. LT:s. förlag. 21:—. : KLOKT OM HUNDATR. Missköter: människan sin bäs- ta vän — hunden? Ren vanvård förekommer säkerligen numera bara. i undantagsfall, men miss- skötsel som beror av brist på kunskap eller ren tanklöshet är kanske vanligare än vi förestäl- ler oss, cm. oc pd . Under de senaste tio ären har det tillkommit ett mycket stort antal nya hundägare i Sverige För alla dessa har Kim Erlan&- son skrivit - en utmärkt liten handbok, ”Hundkalendern”, (Ah- lén & Åkerlund, 8:95), som vis- serligen är -i det. lilla. formatet men innehåller så mycket fakta och så många goda och' riktiga råd om hundens skötsel, att den borde ingå i varje hundägares bibliotek. 'Kim Erlandson har dessutom med förstklassig assi- stens av tecknaren Lasse Lind- qvist lyckats skriva en inte bara instruktiv utan dessutom Jättläst och rolig bok om hundar. :/' Nu när 'det «börjar bli vinter, kar det vara bra att veta att hundar tål kyla, bara de får röra sig så mycket som möjligt. Där- emot är det ett oskick av hund- ägaren att vintertid binda" hun- den utanför affären medan han FLSA RvuA Gt runt hunden” fär blåskatarr,- prostata- r. Resultatet blir ofta att |och! läsaren. Den kontakten hål-|' lar. till den totala bokproduktionen jämför antalet titlar per 1 miljon invånare hamnar ra plats. med 700. bara Holland med sina 835 tit- lar och närmast efter kommer Portugal med 629 Utgivna böcker på varje miljon roverksadj eran tillägnar ling tal, vilka da tillfällen. samlingar. Boken in C tiofem. tal plus om art ret Alla meditationerna, kan man -läsa ; om 1 '”hundkaten- dern”;" Hundar, är vanedjur oct|' man måste gå varsamt fram med dem i början: äv bekantskapen. De har samma :behov, av. trygg- het"-som ett: barn,: men kan. om man missköter' dem" bli både tril- ska ' och elaka; sängvätare, mat-]- vägrare: eller' krypande" ögontjä Dare tös on sla te a a « Det, finns omkring 400.000. hun- dar -i-: Sverige : och -mer än 150 raser; Kim Erlandsson ' har: sam- manställt". en! ' hundarnas : Tio-i- Topp-lista och ger var och er av [ls de tio Tledande” hundraserna, 'en utförlig 'presentation, en slags konsumentupplysning om hundar, som innehåller alta väsentliga dua- ta; karaktärsdrag, 'motionsbehov; valppris, matkostnad: ver år, päls- vård o. sv, Naturligtvis toppas listan. av. schäfern) en hund som Kar stort behov, av motion. och kräver en husse med mycket fri- tid. Därefter följer dvärgpudeln öch taxen, den senare kanske den mest personligt självständiga. av alla hundar, . Därefter i tur och ordning drevern, ” mellanpudelr; boxern, - hamiltonstövaren : och jämthunden. Närmast efter följer cockerspanieln, . som orättvist rå- kade i: vanrykte efter att ha -va- rit hode-hund. på : 40-talet, . Ett nittiotal utmärkta -hundbil- der komoletterar och fullständi- gar en 'rätt fullständig hundbok, som alla hundägare har nytta av. u nn; VÄRLDENS FRÄMSTA N BOKPRODUCENTER. > < I den just utkomna årsboken När .Var Hur finns denna sam- manställning avN världens främ- sta bokproducerande - nationer. Mellan . Sverige och Tjeckoslova: kién, ligger, vilket :'inte framgår av' bilden, Polen, Jugoslavien, Ru. |--- mänien, Portugal och Östtyskland. Sverige kommer alltså på 16:e plats vad det gäller antal utgiv- na titlar. ' ee . Helt naturligt finns det ett DEN BORTTRÄNG sens rektor, kunnelse ”en V klang. "Ingen 'slerftrian; inga” okla- ra. fraser, Hans. förkunnelse "har Guds fol Olov :"- Hartman, 'Sigtunasti! "förmedlar i sin.:för- ”en ' "säreget ” levande "finns, många tan”, allt. det "arbete där” Vi ar, samhället och varandra, d I serien Verbum har utkommit ett :urval..av Hartmans predik- ningar, fyrtioåtta till antalet, med . aktuellt och livsnära budskap. En källa med levände vatten; ur him- melrikets åker — Guds ords skatt. kammare ta . pärl genomtränger hang budskap och ger vägledning rens efterföljd. Vv". > cv. - :gräver han fram :äk- ; .himmelrikets surdeg , till livet.i Mästa- "> HS, Olov Hartman: DEN BORT- a. TRÄNGDA: HIMLEN. , Dia- , Konistyrelsens förlag, ” Pris FÖ1250 NT En s samband mellan ett lands bok- produktion och invånarnhag läs- kunnighet, - Ar 1964 trycktes t, ex. 1 Nigeria (57 miljoner invå- nare, 88,5 procent analfabeter) totalt 159, i Uganda (7,5 miljo ner, 75 procent) 65 och i Guinea (3,7 miljoner" 72" procent) 5 tit- Om man i stället för att se Sverige på and- Före oss ligger invånare, " ”SASOM I EN SPEGEL» " Den kände prästmannen och lä. kten James Heden- sin mor. en sam- han 'hållit vid skil- 1 skolans morgon. fjorton aforismer, a N som r kallar sina tal har ett klart och levande ” kristeg budskap: som” Schweiz, lärjunge och en fredskämpe. Han ' trodde skämp kristen; försöker” övervinna" värl- dens till försoning och. fred: mellan fol- sen, ' - gen om frede är ett vittne Fridsfursten, . ETT ORD - Långt före Kristi födelse: upp- manades Israelg barn: att: främja freden, Tillkännagivandet av Jesu födelse bar ett löfte om fred, 'Ge- nom "hela" Jesu liv och gärning var friden en h Ferdinand ”Sigg - 1 som dog 1965, var en Biskop på, att när man som: en påfrestningar, bidrar man När biskopen anlände till Prag fär det första ållkristna fredsmö- om, Som observatö : änge jag ä vara felt och en t hölls, tillfrågades-han om han. . Han svarar här, vill jag med: helt och fullt och vara Medarbetare”, ,t. re a En kristen skall vara: angelä- Nn, . därför att han ät honom som är . £ jänster i k. Inte bara kyrkliga äm-Y- beten ” sådana" "som ” apostlarnas taleuroptiska -nämhda mötet föreslog, att varje ] SS ; ma marknad, EEC, Det förutsattes - EFTA-land med kort varsel skul- |debattera framtidens politik med : . « att SFTA-staterna — solidariskt - le kunna få till stånd politiska |Högerns :och Folkpartiets Ung-! + skulle arbeta för att nå detta mål, konsultationer med samtliga öv- domsförbund, ” Debatterna — mot ingen av dem skulle få. inträda = riga medlemsländer, närhelst det "HUF-äger rum den 24 november . . som medlem av EEC, förrän in- kom fram nya viktiga faktorer, I medan debatterna mot: FPU går 2 > inträdesbiljetten var klar för alla som påkallade en ny bedömning av ståpeln fyra dagar senare, . > de övriga, Detta slogs högtidligt vav situationen. Hr Erlanders föra FE NN N : fast i ett dokument, som efter ur- = slag antogs enhälligt, men ingen "SSU inbjöd HUF och de båda , -sprungsorten brukar kallas Lon- = här sedan dess låtsat om existens mittenungdomsförbunden, till var- dondeklarationen, När denna an- .' sen av detta enhälliga beslut. M dera 100 debatter, Centerns Ung- . « "> togs, föreställde man sig ännu på Inom .EFTA-kretsar ' utanför” | domsförbund tackade nej. FPUJ. ,. EFTA-håll att äran DET skut- England råder det en rätt all-' |tackade ja. tilll 72 medan HUF | | Je föras gemensamt för alla". män uppfattning om att Englands var beredda att debattera på-108 7 ' " EFTA-stater med EEC, de båda ansökan nummer två ingavs vid plåtser . handelsblocken skulle göra. upp en olämplig tidpunkt och på sina ros s - om sammanslagningen. — håll ställer man sig också und- |. Diskussionerna. kommer i|förs- > i Men det är en sak att göra upp rarde till den taktik regeringen Ita hand att gälla de tre ungdoms- : > plåner, en annan att genomföra = Wilson använder i EEC-frågan. förbundens nya handlingsprogram, dem i verkligheten, Planering På Man vet, att Frankrike av politis-" Det är SSU:s' FUtblick inför 70- det ' politiska området är alltid ka skäl motsätter sig ett engelskt talet”, ;.HUF:s "Politik .för en nyl - vanskligt, det händer blott alltför -jnträde i EEC till dess att Eng- ja ”t mt FPUS »Nbdtecknade / ofta att den faktiska utvecklin-. land på ett för den franska rege- |"! a je 5 NN s gen hårdhänt korrigerar Uppglor- = ringen övertygande sätt visar, att tankar. er . es da planritningar, Så har det ock- = det önskar ett nära samarbete med | | Ungdomsdebatterna kommer till . så gått med ih Sn Det åongerar staterna på kontinenten och upp- antalet -bli mer. omfattande vän i ännu som frihandelsområde :men +. ger sina anspråk på att vara För- stidebat tt före valet. |. ' . av den inbördes solidariteten gent > enta Staternas ”speciella allierade” partidebatterna ett är före . i emot EEC fians ingenting kvary' i Europa. De fem andra staterna. SA - . : Varje EFTA-land får agera. På i EEC har en mera differentierad , beklagar denna inställning. hos |. + "egen hand, om det vilt komma” uppfattning än Frankrike i frågan regeringen: > ” ve HA. in i den gemensamma marknaden, om Englands anslutning 'och sär- | . - nr äsK. na 3 ; | . : tt länen blir ett Rn fång har storebror Ja fA,: skilt Holland och Italien arbetar |- oy oanid 2 "egionalt under. |: RR RR RR 2 RE 7 England, sökt vinna inträde men” för att denna anslutning skall. ag fö alltfler samhälleliga en- | + Sällskapets" FU samlade till final-möte på spårbanken i Varberg. Sittande fr v hr A Hvalgren, Veddige, landshövding Ingvar Lindell, fru ' » + blivit avspisad, nu: gör England. kunna" ske snarast möjligt, men gagemang, "kommer konkurrens- "Astrid Börjesson och f riksdagsman Gustaf Nilsson, Göingegården. Stående fr v lantbrukare Rickard Andersson,” Heberg, lantbrufare Joh — ett andra försök. Norge och Dan- ingen av de fem vill gärna ta en” förhållandet mellan landsting | .. Johansson, Mahult, lantbukare Birger Svensson, Laholm, Trädsodsdirektör. Birger Blixt, chefstjänsti SG Gyllens rd, ha ta " mark söker i likhet med England — konflikt med Frankrike i denna länsstyrelse. att skärpas. INTA VOM TEN OL NIE TD: tare Edvin. Johansson, Träslövsläge och lantbruksdirektör Nils Tärnevik. EA ne Pa bli snedlem av. PE Sverige har: fråga, eftersom detta skulle kun- insdragningen är. diffus och Hsuhållningsällskapets :'. För- — - ' . I - - | — ansökt om förhandlingar utan att " na ge" upphov till en' allvarlig | "det är av ytterst stort värde, att | + valtni kott': lad. på MENN NS ee, NS : s vå la - . 5 M ' $ NB, ' BM : ; : N - Å , antingen” han precisera vilken form våra rela” : kris, i EEC-samarbetet, Den .en-" | utredningsarbetet nu kommit så | tisdagseftermiddagen ' till "sitt = 7 . > rs - se | : oe talar om julsnm påsken. ären el - tioner till EEC skall ta, medan gelska taktiken att söka stöd: för. långt att riksdagen snart kan få lj . sista sammanträde i sin nuva N Y A " B Ö C K EE R | ler något annat. Som till exempel Schweiz liksom Portugal Töredrar = sin. inträdesansökan hos de. fent fa ställning: Det är Toda beklag- | — rande : utformning. Vid -för- : | ju va . "ce od då han berättar om ett brev från att setiden any y ar med udden riktad moj Frankrike, | "St Att regeringen redärinnän | handlingarna, som Hade förlagts — | öd occ sr i Vär eller er vants saut | Wien, vari-en vän förtäljer om ae mindre staternå i EFTA här " måste därför bedömas 'som i hög |. DNE såga äv Jet altertativ ” till Sparbanken: i .Varberg,' be- HANDELSRESANDE 1 BÖCKER. besvär eller en' vanlig 'förkyllon nytida 'Savonarola, 'en| gatans välgrundad "anledning att vara ir=.— grad missriktad; Den kan, om den som innebär en förskjutning, av | handlades bl'a Sällskapets in, | : Alla. de som nar med böcker | NIIE/ = x Kall tän:|Predikant, som ena dagen talar riterade över Englands bristande . drives för” långt, mera skada än iöflytandet till: det” folkvalda | .' komst-”och utgiftsstat för. 1968: | att : göra; vet "vad "Bokens vecka k MA ör dan mn man skaffat till en "tusenhövdad skara arbe- solidaritet. med dem. När.:rége- . gågna Englands sak. =, : RAN a Sr "vilken : omsluter ;: 2,6 '. miljoner..." | är: för > något: och' även om: de) K& På: redan. innan vary "skaflalltare, andra "dagen. predikar. för ringen' MeMillan .1961-ansöktesorm = Suv: se rs ta tr a esi ö a sc I landstinget. i, . vn? . int, an ätta: likhets- 218 hund: och sedan: den adöpté.:mnoblessen” i. en-annan stadsdel: I inträde i EEC undeträttadés vig: - Man måste förstå, att det känns. |. Vad som: främst. talar i till | > tecken. reella den SCA EKROt vats+ i. familjen. Kim Erlandson , sina tal" dundrar denne nye Sa” serligen de, övriga EFTA-staterna. = Iatorandé för engelsmännen" alt | Jandstingens förmån "är det, fak- j. Ärende årsmötet - 1, | Folke. Fridell; kommer de nästan, fan svin alla dé problem; SOM -.vonarola. mot. den: gudsfientliga en NOV Ago Stå EEC:s väntrum och. inte veta: SA ; vd H : årsmötet - i: RNE fula LR '- kan dyka upp; Den som funderar - öra n kal å förhand om att ansökan skul- M . ooc8 tum, jatt de är direkt folkvalda, : « ” Josökt att tänka" på den senär Å ' ” » ideologier” och mot vad han ka Je komma” att' lämnas, mer "några . DÄr-de kommer. in..De. påstås. ju | hesluten i- landstingets -angelä- ;----Falkenberg.... . rn I När -den»-förra.-förs-på- tal; > I--lik-. På att bli Juundägare mäste anala ”västerlandets Temonadkristen- » överläggningar med dem förekom . Sedan gammalt ha för -vana att | -genheter; fattas. under sarätliga | - Sällskapets omorganisation träd-. | het. med; ina. ryska” författarkol- ; Net. art an 28 an han. a E jeg dOMP EE fees a GR Er : SE sak onades: fö hålla" huvudet? kallt! i" besvärliga olitiska grupperingars:. Insyll PGA sr AN är gun lar 6 irskar: Fridell" t. | Stiga upp tidigt — även på fri| rörtattarens budska inte inte. Samma sak upprepades för- = "4.4. - - op pott STUPPerinBars'.. INSYN | de som" bekanitsY:kraft 'den:1 juni |!eger: behärskar: Fridell" den munt-l dagar — och ur varje kväll även orfaltaret "STAR an, Mid året, då regeri. en Wilson be. « Sifuationer och .den,-egens apen | och. väljarna kan i'val utkräva ; Rd "ua | Nga främställningskonsten 'när- om det "regnar ller är snöstorm. | ett slåg. i luften,. vad ”han vskri- ra aret, då regering "ök hå - horde.: nog, mr, Wilson, och, häns” k ans Var för missbrukat: förtroe Heoning a mast; till fulländning; : och det är "Han måste. 'cka om hundhär på ver är levande liv, tändande;n- . slöt sig”för att ånyo söka få P9 medarbetare + odla: just. nu: Den. | de, Länsstyrelserna. däremot - är ill. nya > stadgar: be-. | naturligtvis "detta. som ”gjort..hö- "möbler - och snattor och kanske i'-Pirerande,, vägledande. 'Talen är len änn NN Övelga utedh ms behövs som ett” komplemént till |. bemannade." med. experter och : dlats. och "godkänts vid samman.) NOM” $å' populär och: eftersökt. i maten och .- han, -måste . vara be pan 5 lika aktuellt ör: för: " edlems- | 5 2 ora Pen än v 2 ne s ats.och Känts | mms är re - od V lika” akt staterna blev "offistellt und a it Is fa nhetert YC Tågen. av fögerlugen sten, är deti ede ; ch nä änimbdag "ställer | redd:att betala hundskatt 'ocH åka äldrar — och! "utigdomsledare ” . la, örsök vid . fy det lär knappast kunna sättas | av regeringen til fra örter s se andräklass ' rökkupé på tåg. ”.. - | rs. s "människor. 'Som. gåva åt e [A N a Se 4 det” ; han” en, den rätta c riks - ed ser a - M EFTA-länderna- i . London. förra : land, kommer alt. med all energt FRAMTIDSU'TSIK generös man och litteratur-är, lv3- den, den rätta dressyren, det DN den ”passär ätt 'ge vid: födelser « på ilson underlät noc. foltsätta sina: försök att komma: | FRAÄMTIDSUTSIKTI luft. "för-Shonomj--det tiga" kopplet och ;halsbandet och| snara beinärkelsedagar och & hösten, men Sera ert POE, ”in.1 'kontinentalstaternas 'ekono=" | > Om-mant inte väl käripa den. en hel” del om hundens psykolog? samt. att konsultera dem i, denna 1 hn L N / '] et". må vara aldrig så lerigt och so- ligt Ileer Vparagrafprosaiskt, är ' inkallat' "under 'en fana; hirhmel- rikets, banér, som" är Jesw-namn. Nåden... 'gäller inte en speciellt ojordisk ' och : poetisk” bit av. vår existens,” kallad ' själ eller:-ande, den gäller: hela vår tillvaro som Jesu Kristi lärjungar, och den är väsentligen en vardagstillvarö”.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.