fänorms TIDNING - = IT Lördagen den 18 november 1967” Ce jordbrukarna besked! - Vid 'den's; k. agronomdagen på Lantbrukshögskolan, som år- ligen anordnas av studentkåren, ” brukar man ta upp til diskus- sion något högaktuellt ämne" in om -jordbrukets stora intresse- område, Så även i år. Agronom- dagen hölls söndagen den 12 2 nber och diskussi net handlade” om . svenskt, jordbruk Å en stor europamarknad, ”Kom- mer det att finnas svenska livs- medot på en: europeisk stor- marknad”, "var frågeställningen. Sväret blev förvisso ett täm- ligen entydigt ja. Vi tvingas helt enkelt ut på den europe- iska marknaden, om vi får ett stort gemensamt marknadsom- råde, yttrade bl. a. JU-chefen Sven Holmström, ty. andra län. . ders företag kommer att etable- ra sig i vårt land och. lägga beslag på en. del av det till gängliga utrymmet, Därvid mås- te vi. finna kompensation på andra marknader: Man var i grund och: botten enig om , att våra förutsättningar för en dy- lik konkurrens är tämligen Bo- da, om vi ser till'att tiden in- te förspilles. Men det under- ströks från samtliga håll att det kommer "att krävas-stora sats- ningar ” på produktutveckling "och marknadsföring, . . + ; Diskussionen breddades vä - -sentligt ” då hr Holmström be-', rörde 'de "grundläggande fåkto- rer, som han ansåg kommer att bestämma värt jordbruks möj- ligheter i en'stor marknad, näm- ligen tillgången på livsmedel to- talt sett i förhållande till den t köpkraftiga efterfrågan, samt de ' svenska ”' jordbruksprodukternas |. ” konkurrenskraft, Ssåväl -prismäs- ” sigt.. som "kvalitativt. Han: ”under- " strök "att" jordbrukets integrati- a on” "med andra aktiviteter spetar |; jämn: sysselsättning - för den -ar- bétskraft, 'som "måste 'vara: knu- "ten till" växtoälingen," där” sä- sangväxlingår; LC Vv arbetsbehovet är. betydande, En anslutning till ett. stort. . europeiskt: -marknads- |] - orhiråde ' skulle : större ”frihep tilt specialisering, eftersom man ej-längre behövde |. söka anpassa, Hill, avsä; ryminet inom landet... punkt; - underströk hr « . ström, Hä prisade ”trolleriet” med - m, » priset, som blev lägre för: 'kon- " sumehteri öch högr ö centen, Ha ta. som. ett delbevis för. vilken |. genial "jordbrukspolitik”-socialde- mokraterna "hade 'Pläderat” för. Det han: glömde" bort att näm- na var emellertid, att. trotleriet kan bil: besvärligare nästa gång |. och gången därpå, då det inte NS SVERIGE UTLAND VID "rr .UTLANDSETABLERINGAR Samarbetsavtal mellan företag : der "eller utlandsetab- leringar är numera mycket van- liga 1 och utom Europa säger advokat Sten Bille i en artikel i senaste numret. av. Företags- ekonomi = (Bokföraren/Revi- sorn). 'IHär har Sverige dock kommit på efterkälken på grund av valutakontrollen på utförsel av kapital och brist på svensk expertis på området: Företagen bör emellertid re- dan nu 1I:största möjliga ut- ” sträckning gå in för att skapa ett samarbete med företag i län- der med friare och rörligare in- vesteringskapital inom ramen av internationella konsortieavtal el- ler en gemensam internationell etablering, Det är av väsentlig betydelse för svenska företag att inom. "etablering av dotterbelog eller filialer ta del av den fram- tida ekonomiska gemenskapens favör genom bl a delägarskap och, fusioner med EEC-företag. "Man kån . därvid tänka sig att ett svenskt företag, som redan har representation inom EFTA eller EEC i form av ett major- tetsägt ' dotterbolag, kan -'expan- dera genom att inlemma utländs- ka finans- eller arbetsbolag' in- om samma eller kompletterande bransch , som minoritets- eller hälftendelägare i dotterbolaget. En expansion . kan även ske genom att dotterbolaget förvär- var ett administrativ eller eko- nomiskt. delägarskap 1 ett. inter- nationellt konsortium (exempet vis inom EEC,” Våra - företag bör dock följa amerikanarnas princip att aldrig etablera sig i utlandet utan anli- tande av egen juridisk och eko- nomisk expertis som har goda personliga kontakter med exper- ter i aktuella länder, slutar Ake benteri, «der! stor" enighet”. ser ox BIDRAG TILL UNGDOMS ge. jordbruket |" - T rade anmärkningar. att göra mot : för byråkratiskt: och- krängligt/! . sationsfolk: kuäng" Klara "sina omkostnader, " utan. förslöande, . 5 "om betydelsen äv ungdomsor; - Och ecklesiastikminister . genom ” område, där jordbrukarna otå- na för ' lönsamhetshedömningen, varande regeringspolitiken "är . jordbrukarfientlig,' samtidigt |” som man . energiskt Kräver en "tet om den nya jordbrukspoliti- 3, Söteborgs Posten :(fP) If = längre finns. fonder. att botten- skrapa,' Men då är ju' förstås nästa val över, och för tillfället |.” är tydligen huvudsaken, att rit- ningarna häller till dess, En intressant synpunkt fram- fördes av hr Paulsson, då ban'? framhöll, att ”svenska jordbru- kare är- värda - ett hederligt be-)” sked” ifråga om sina ekonomis-|. ka förutsättningar; Tack, hr Pa- ulsson!. Vi håller fullt med om |" . det, och vi. tillåter oss erinra] - om att ett mycket väsentligt ligt väntar besked, är grunder-]7. Hittills har : inte "någor reell riktlinje getts, varé sig.av ut redningar eller. av regeringspro-| ” positionen,” som läg till grund för riksdagsbehandlingdn. : Även hr Paulsson ville emel-F' lértid att. vårt jordbruk skall kunna konkurrera, inom en eu | ropeisk stormarknad, men "hanl. var indignerad över den otroli-|. ga. företeelsen "att någon. har kunnat ifrågasätta ' socialdemo- krating välvilliga inställning till jordbruket: N .”Mot den "bakgrundén” förvånande att det ' alltjämt finns personer och . partier: som vill göra gällande att den nu- EEC-anslutning. Talet om jord- brukarfientlighet är: desto .mer märkligt. eftersom riksdagsbe: lu- I 'Ken i allt. väsentligt tillkom un- Ja, ”kan man tänka 'sig. Här som, , både vet. och". vill det: bästa « siste i en epok ur tiden, Han var I ra för ett par veckor sedan skrev ' :. en tidning, ”det. kan bli en ny bok + Bergman som . posttjänsleman, Men + nade kvar till sin pensionering 1934, - hade blivit en institdtion. Han var" => Vid sidan av sitt arbete i posten «fann. han kompensation för: post- "”Marionetterna” 1903: har . vi tett landsfaderligt "parti os "i öHur många skölbarn ödk”gymha= A + med journalistik, som teateranmä-. pas bara ett par år sedan. kunde ;stockholmarna se en gammal siråg” man flanera längs gatorna på Östermalm, = Bo Bergman, 'Nu kl är han .död; Efter en tids sjukdom ' på: Sérafimerlasarettet . avled han, stilla. Och: "med, honom gick den . verksam in i det sista, I år kom hans sista bok ”Predikare”, Och ba- 19538. ce Den sjätte oktober fyllde Bo' Bergman” 98 år. Han. var världens äldste. aktive, författare, Hans för- . fattarskap sträcker sig från 1903, då : 'han debuterade med, diktsamlingen 'k ”Marionetterna”, till i höst, En pe riod på 65 år, . : Bo Bergman föddes" 1869 i Stock- : Kolm- -— den stad. som han kanske besjungit skönare än någon annan. Hans. far var. posttjänsteman.. Han tog sin:studentexamen” och for till -Uppsalé för att studera. Här stan- nade han i tre terminer och tog en juridisk preliminärexåmen 18£9. Se-, "dan följde han 'i faderns" fotspår och gick in vid posten:.Det verkar svårt. att ' tänka : sig diktaren Bo han trivdes med arbetet och stan- - : Det är-svårt att föreställa sig att : BoYBergman nu är borta, att han var så gammal som 'han var, Han "något som ' fanns 'där, som funnits + där så länge man: kunde minnas "och soni man föreställde sig skulle " finnas för alltid: Man. väntade sig ' att det varje höst skulle, komma en bok av honom, Man: "glömde bort att » han var en ”vanlig” dödlig. ” den första böken har” det blivit yt- terligare, "34, både prosa "och lyrik, Är. 1925 blev: han” medi av der Aderton i i Svenska. Akad. "Bo"! Bergman: var årsbarn!. med + > Hjalmar : "Söderberg - och; nära till” denne; De" bäda” är' de för: : fö började Bo Bergman dikta. Kanske mannens enahanda arbete i lyriken. Vid'34 års ålder kom diktsamlingen kelskittet: ”Besstniistiska flanörmen” litet” Man "kän, färska sig de båda : ”Det sitter en herre i. himlens sal och; till: hans åldriga -härider. bister ”har inte, någon gång läst” de jvåckra, raderna. AX "-, Ungefär... sanitidigt.> började. 5 han de ganska sent, "men var i ”Gengäld - medelålders Herrarna flanera genoni . redan då en färdig diktare, Trots” att han! begränsade sig till Stock='. -halm och dess 'omgivningar var han en'av våra finaste näturlyriker. Sär=' skilt var han förgslad" av/årstider- nas växlirgar Han 'vår "rotlös i sin diktning, utan” anknytning till söéial kamp, religiös tro eller, tradition. Samtidigt” som Kan var Spydig mot borgerfighelen 4 var han. förtjust i i att "ORGANISATIONER : För -vår del- har. socialdirektörens . örslag. "För det första är det alldele en typisk produkt-av s:k organi ma "För ' det andra tror vi: i icke att tre avgör >'Timsfors, Kommin ;tensson hälsade” vi efter "man unisoj t Kyrkoherde ' Hinnéryd, 'Höll. föredrag” över ä net att tjäna varandra”. Föredrags nålar en” avtackades” med blommor : 1 körnpanjerades äja 'Appelkvist. Efter "den "sedvanliga |::+ kaffepausen - där vsyföreningarnas- "på Hembakat kanot 6 "Berge" J "Flåkanssoir 'som ” robare... Priserria ungdomarna "stimuleras: till. ak- tivt arbete genom sådana meto- vavslutådes ined der. Visst bör de muleras' ge- nom "Ekonomisk" "hjälp ” för att men i längden verkar heltidsan- ställda ombudsmän och alltför rikliga bidrag inte stimulerande Medlemmarna får för litet” eget "ansvar föf verk- samheten och” får ej heller'brot- s tas med" de" "svårigheter som ofta : tillhör: det mest elvande I 1 föreat ningsarbet Vi delar helt "so. cialförvaltningens” Gunnar - enda -miljö. fascinerande. sätt. gör läsaren fö 6 ö uppfattning ” trogen "i sina romaner.. Gunnar ROMANEN OM: ISLANDS ' - LANDNAMSTID. "> rättånde” av” Tökruta för eleverna i 'Grundskolans: nionde klass. och 5 realskolans . fjärde TRÄNADE om en så- Gunnarssons sällsynt. enhetligt, Dess «är. Island. i forntid: och nutid, med. vilket. han på. ett r äldrafö ningen ock i. blev över låg - bra” och" tillsämmäns i på” . Märtensson | över kväver skattepengar. digt en ecklesiastikminister att” nisationernas arbete. Just, di stl and. Han kom. via unga dv för ställer; vi öss'så kritiska mot" till "Danmark och :häån - har skri. förslaget, Verkan blir den rakt”: , vit huvudparten av:'sina: verk på motsatta till den åsyftade. | danska... Romanen Jord "kom - ut » För det tredje måste de. kom: ; ; På danska 1933 och utges nu för munala myndigheterna vara för- "första färgen, på svenska (Tema, siktiga med alla nya förslag som LT:s förlag, 9:50). Jörd' är berättelsen om ett folks födelse, Boken omspänner Islands landnamstid fram till det första .» Jalltinget, Vi befinner oss på klas- : |sisk' mark och 1 klassisk tid, De första" landnamsmännen slår sig ner på Island, bygger gårdar, växer samman med den isländska jorden, mosa en härd tillvaro ad met a. med frihetens vanskliga ansvar, medverka i porrfilmen Jag Är samlas och skapar Nordens första nyfiken — gul, visar att han republik och en rättsondning som kände sig besvärad; menar ;bygger på nordisk lagtradition Växjö-Bladet (cp): - och kall nödvändighet, Händel- oa serna liksom de färgstarka per- Hr Palme. hade till nöds varit 'sonerna har Gunnarsson' hämtat uns äktad, om han förklarat, att ur. de historiska källskrifterna; ' han blivit lurad. Dock endast j' Samtidigt 'som romane till nöds. Ty av ett statsråd bör: r, ären det fordras, att han i förväg tar realistisk berättelse om Ingölfur reda på, vad det är han lånar sig tilll Han kunde ha begagnat tillfället att ta avstånd från filmproducenternas grova profit- spekulation i biopublikens sensa- tionslystnad och dåliga smak. Ty enligt uppgift lär sådan speku- lation föreligga 1 sällsynt hög grad i nämnda film. Men det gjorde hr Palme inte. Han före- drog att uttala tvivel om mora- liskheten hos = frågeställarna. Som om det skulle ha haft nä- got med huvudfrägan att göra! :' Som om hans klavertramp skul le ha blivit mindre om frågestär larna ' verkligen skulle ha en fer aktig moralsyn, Ingen — vare sig frågeställar- nå eller andra — har trott eller" insinuerat, att hr Palme skulle ha medverkat i filmen med s k runda ord eller annat anstötligt. + "Vad som påtalats, det är han så-. som kommunikationsminister ' i si Nykter ängdora - HR PALME OCH PORR: FILMEN | 'Hr Palmes svar på frågan från tre riksdagsmän, om det är vär. EN "mannen, hans son Torsteinn och -denneg son Toörkell,; är den foris- ländska vardagen invävd i my- stik, I ingen annan bok i världs- litteraturen har som i Jord asa- tron, fått karaktär av fromhet. :;"Jord”" betecknar inte bara mar- ken utan också ett gudomligt vär sen, jättinnan, som famnas av himmelsguden Odin och är frukt- bar av hans nåd, Livet utspelas i et; religiöst spänningsfält, och det -heliga är alltid nära. ! Berättelsen om hur Islands folk skrev sin mogenhetsförklaring är tt centralt tema i Gunnarssons «roman är Jord enastående med sin oefhört intensiva inlevelse Å den isländska forntiden, Gunnar Gunnarsson: Jord, ro- man. Tema-serien. LT:s för- Jag. 9:50. i sin medverkan : gett porrfilmen' ett sfags hallstämpel, ett slags i sanktion från regeringshåll. Det 7 fo är det, som är anmärkningsvärt. fr amtidsungdom Ne 4 . os : an imiz Länsskölnämniden:: "hade ! för- Arnarson, den förste landnams-]| y. ”iNlgskonferens; | som " arrangerades av: fru "Ruth författarskap, och som historisk att. få :använda” skolans fotbolls! plan: i ”Tifåsfors” för sir värträ- ning: och" detta hade-inte skolsty- relseri "något emöt, Beslötg' att ledigförklara>en 'ordinarie ”ämries- lärarftjärist: i''matematik: och ”ke- frågar” sig” huruvida" skolstyrelsen i "Markaryd. ämnar” införa femda- garsvecka i den händelse att riks- dagen' beslåtat att: sådan femda- garsvecka .: få +: Skolsty- relsen, "som ' vid tre tillfällen gjort femdågarsvecka vid Grundskolan, men: som: vid : ; samtliga ' "tillfällen fått. avslag "Då framstäl 4 slöt tatt : svara ja på Y Sarntidigt ". rägande - sig” skölnämhden” ömi! skoltiderna och skolstyrelsen beslöt uttala sig "för att : skolan ; "börjar "tidigast 08.30 och "avslutas! senast: 15.30; ; vid : sammanträde: - förelåg” en inbjudan ; från": länsskolnämnden on: "deltagande: in en' vuxenunder- Skolstyrelsen beslöt ”ått 'skicka 'skolstyrelsens vice 'ördförande Wilhelm 'Johans- son "sant rektorerna Tennärt Hed- lund: och Assar 'Frick; - Till:att deltaga i;en "konferens om 'skolmältidsverksamheten och brandskyddet . utsågs fru -Greta Samuelsson, skolstyrelsens , ordfö- rande ; Georg. -Olsson och . rektor Assar. Frick. . le or Markaryds ”bridgeklubb te " har» Haft - en - barometertävling Dahlström" och". Hilding Svantes- kson:-> I. tävlingen deltog 14 par varav: tre par från Bjärnum och Vittsjö? Segrare blev :Sven. Pauls- son och Thure Ohlssom som fick hela” 32: pluspoäng. ' Resultat: " 1) 'Sven Paulsson— Thaäre Ohlsson'.+32; 2) Ulla och Göte' Lundqvist" -+18,--3) Jan af Klinteberg-—Allan Dahlström +17, 4) Barbro Wiesek Gullevi Hens ling "+14, .5) . Andersson—Anders- son,> Bjärnum : +11,- 6) Greta: Ot- tosson—Maj-Britt "Bengtsson, Vitt- sjö -+8; 6) Hilding: Nilsson—Inge- mar Zweigberg +8, 8) Göran Pa- ulsson—Gunnar - Ohlsson . +5. r giet, Timsforg IF. har, anhållit: om | framställningar; ort: "att få införa) "blev desillus i det. sista kvar käxlel Bo Bergman var vital |. sista. Även: om han -de sista" åren levde tillbakadraget; Han: "tog. bara emot besök av sina. närmaste, barn, barhbarn” och" barnbarnsbarn. Och promenaderna. kade han dragit in på. Det blev bara en' stillsam 'vand- ring runt kvarteret. De Ep "of för första. gången. Det .av Träinformalion instif- tade .Träpriset utdelades. nyligen Årets prista- gare, "arkitekt" SAR Carl Nyrén, "Stockholm, mottog prissummar 20.000 kronor av Prins Bertil vid er» högtidlighet + i — Industrihuset, Stöckholnt, I — Carl Nyrén har: använt trä på "ett 'arkitektoniskt och. kon- struktivg föredömligt " sätt, sade arkitekt SAR Arne Rudberger,l: Sockholm, och de drygt 200 del- tagarna applåderade livligt... ::'« Prins Bertil överlämnar prissumman och guldhästen till. arkitekt SAR” Carl Nyrén, : ; 2; : PRISBELÖNT ARKITEKT se . > ÄLSKAR. ÅLDRAT . TRÄ fn år, genom expors till utländsk valuta. "Professor Erik Lundberg bérät. - tade om ostasiatiskt trätänkande. Han; visade bilder. om träbygg- nadskonst och fick åhörarna -att tänka i trä. Det gjorde även trä- pristagaren som bl, a. sade , att trä ska kunna få åldras, Jag 'äls- kar trä, liksom jag. älskar kvin- nor som någon” gång kan få grått hår, : För sina insatser" fick, förutom träpristagaren, - -Prins Bertil samt STOCKHOLM än > En donation pä”ca 25 milj kr än: | ungdomens utbildning 'och : veien-" skaplig | forskning "har - "gjorts äv” framlidna makarna, fabrikör Josef och fru . Göta "Lundqvist, Stock holm. H - Enligt. makarnas. testamente r donationen till en -stiftelsé. ”Stik-, :telsen Bengt: Lundqvists : Minne”, < :Nettoavkastningen: — ca". 75 000 kl år och ca 100 000. kr nästa" år — går - företräde åt dem som studerar och : forskar inom kemin. . Makarna. Lundqvists | lonation ”bil- ”dades till minne av deras son,' Bengt, som avled 1953 endast 30 år gamm: I samarbete med professor Nils Lö! gren ”utexperimenterade han bedöv- ningsmedlet &ylocain, Stiftelsens ka- royaltyinkomster "som först . sonen och sedan hans föräldrar successivt fått genom bedövningsmedlet. . Stiftelsen skall förvaltas av Skan- dinaviska banken som utsalt en sty- relse bestående av- bankdirektör Alf Akerman, professor Sven. Brohult, os Det. är under: pr jag hittar. på berättelserna; brukade han säga. Att skriva ut historierna vid skrivbordet"; är inget direkt ar- bete. = Ik ” w De 'senaste åren | gav han ut en bok 'om året, Trots sin höga -ålder rycktes han bort rnitt under; den mest produktiva delen av sitt liv. EEC lägger hög: extraavgift på - fläskimporten .: BRYSSEL (TT:s korr) På > Europakommissionen har be- slutat att från fredagen lägga höga extraavgifter på import av svin och fläsk från Sverige, Danmark och Norge samt fle-'. ra andra icke-medlemsstater. Ifrågavarande länder har hit- tills varit befriade. från dessa avgifter. N Anledningen fill beslutet ä är enligt iserna på senaste tiden här sjunkit så att de har kommit under lägsta tillåtna importpris. " För levande svin blir "extraavgif- ten' för .de tre skandinaviska län- derna 4 dollar per. 100 kg — suggor undantagna — , och för slaktade svin, hela och halva kroppar, från Sverige, Danmark 12,5 'dollar per 100 kg. Norge slipper i det senare fallet undan med 8 dollar.” För skinka och skank blir extra- avgiften 15 dollar per 100 kg för Sveriges och Danmarks del och 10 dollar för Norges.' För övriga styc- kade delar: uttas 20,25 dollar per 100 kg från Sverige och Danmark och bandirektör Lars Fogelklou. pital är i huvudsak uppbyggt av I Juryn. —.sprofessor:; Hilding Bro ”Konsumentinkstitutet; ger id: dar garna ut” ”Priscitkeln?; en , enkel söm, avser, att a uni er- lätta pr sjämförelser-:' : Det går t. ex. "mycket; med" "dess Jälp ta. fram. nökto- eller ' 7; jämförelse . av. priserna. kan även lätt kolla att åsatt "pris på sen paketerad 'vara är: tigt I 'förhållände till angivet hekto. eller kilopris, i a . ”Priscirkeln” har ”plånboksfor- mat och är utförd i. plast, Den kostar 1:50 och. kan, enklast rek- vireras söm insättning av, be- loppet . Konsumentinstitutets postgiro 509 75. = r Är | Söndagen före "Text: Evang. Matt, 25: 1—i3. VAKSAMHET. Dagens text handlar om” vak- samhet : och beredskap. I den värld, i vilken vi lever, har ond-, skans, hatets och självförhävel- "I sens makter. gjort sig gällande med all:den kraft, de är mäkti-. ga, och de -bäda-orden .vaksam-;' het och beredskap tränger sig på ! oss med starkare - intensitet än någonsin förr. Vi är alla förtrog- na med den yttre beredskap ge- nom vilken vi'vill skydda vårt fosterland" och "våra kära. Men vi har väl gjort fullstän- digt klart för oss, att all bered- skap måste bygga på den fasta klippa, som Guds ord är för män- niskorna? Den grund, utan vilken all beredskap är som att bygga sitt hus på lösan sand, där stor- men genast kan förvandla det till:en ruin, ' Fåvisk är vår strävan, om den icke som. underlag har'en sann Gudsförtröstan och Gudslängtan, vilken får genomsyra vårt dagli- ga liv i dess olika former. Lika fävitsk är den som handlandet hos de fåvitska jungfrur, varom vår. text talar, Väl tog de med sig lampor, när de gick för att möta brudgummen, men det lika nödvändiga, oljan till lamporna; hade de förbisett, De var icke be- redda, när brudgummen kom, och därför blev de också. utestängda Varannan flykting . är ett barn! RÄDDA BARNEN Pgar 900 100, Sthlm 3 På-tisdag spelas en partävling. och 13.25 dollar från Norgé, —N agen ve från bröllopet. De möttes e av, svaret: ”Sannerligen eg odast eder; Jag känner eder icke”, Icke vill väl du riskera att mötas 'av "det 'svaret, när stunden är inne "och brudgummen kommer? ci den beredskap, som, det ' här är frågan om, får vi aldrig slapp na av eller låta fånga oss i fres- i tarens "kanske vackert maskerade Vsnaror, Försåtligt kan han viska I ditt öra: '”Visst är. du: beredd. Du: tror på din Gud, du, lyssnar 1 din. kyrka efter, hang bud; så gott det låter sig göra i. det Mänskliga livet. Och har äu. inte gjort mycket gott för dina>med- människor? Tänk. bara -på den gången och den gången o. 8: Det är snärjande ord, som det är så lätt att lyssna till, ' ty, man lyssnar så gärna till det, som- kan Söva - samvetet; Man . vill gärna vara en god människa och man vilj gärna tro att many är > "det, Men det. är en farlig tro, ty: den bringar. den beredskap,sasom Gud ständigt kräver av dig, på fal , "Vaken fördenskull, ty. I veten ske, sr ogen ej heller” är oj som stä i eldskrift för vår Inet Syn 5 endast därigenom kan vi ur 4 hålla den beredskap; lar längre än till timli än "Syftar ten icke dage ga ting, ”I've- Nn," €j "heller styn- dar Dagligen ” och stundligen vingas, vi att med allvar tänk Domsön måste vaka och hålla OSg-hbi = da, när .brudgummer: xoroberedr a då icke utestänges från . den iga sälhet,. vet niening, el,. som är den li. Is Herreng sto: ER upp Sö x ora, dändliga Jjus men, . Torild Linäblom, Ungefär hälften förvandlas , att räkna ned snabbt "att | rik- | vi söker i blindo; : oo "stunden". ' på dessa ord och bereda oss, Vi : ra |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.