> satserna skall skäras ner. Loka-' " människorna till. de "expansiva . representant negativ, Det som kräver nu — liksom vissa kret- 4 v "LAHOLMS TIDNING Tisdagen den 21 november. 1967 IN Industriförbundet och .«: lokaliseringen - I Industriförbundetg traditio- nella höstuttalande till regering- en angående den ekonomiska politiken begärs en successiv nedskärning av stödet till loka- liseringen, Industriförbundet fin- ner. det inte tillrådligt att det hittills tillämpade systemet med," lokaliseringsstöd blir ett bestå- ende inslag i den ekonomiska politiken. Nr . Denna inställning från stor- industrins sida är i och för sig inte ny. Redan I den "statliga utredning som ligger till. grund för den nuvarande lokaliserings- politiken ställde sig industrins är ägnat att förvåna är att man nu,' sedån lokaliseringspolitiken visat sig framgångsrik, framhär, dar ! sin. uppfattning' och' begär ”att de hittills Framgångsrika in- liseringspolitiken har ändå jin- neburit betydande ' positiva för- ändringar för näringsliv och be- folkning : inom 'det' s.k. norra stödområdet. Den dystra folk- minskningskurvan har kunnat verka tilltalande på stora gru per inom-LO och regeringspar-Å Vv tillförsäkra befolkningen I dessa regioner en rimlig service vill so vi förorda en ökad statlig finan- »siering av olika samhälleliga ser. viceanordningar” säger Industri- förbundet "apropå glesbygderna. Först skall man alltså genom "der flytta bort så mycket folk som möjligt till. koncentrerad överbefolkade regioner och' se- -0en: för de som blir kvar. Det är nationalekonomi av 'den' mo-, tre dell " Industriförbundets ledning förordar, "Me. so s fn . Det finns åtskilligt i Industri; "förbundets uttalande "som kan medvetna nävingspolitiska åtgär- on | i 2 967 a ec N — a | st. er - —= IT fee frmeveöv LT = Skånskt lantbruksinstitut > redovisar När ala förutsättningar för en god skörd klaffar väl, kan man "räkna med ett gott resultat, Det har det-gjort I år med goda skördar som följd.» Man” kan räk-, na med "”rekordskörd på åtskilliga platser. Skåne har ' varit. särskilt gynnat på väderlekens område detta: ' växtodlingsår och grödan "blev”1 stort sett välbärgad. De goda förutsältningärna är hög ' kvalitet på utsädet, väl an” passad gödsling, jordens rätta skötsel samt vädrets bevågenhet, Som exempel hur ett sådant sam- spel .resulterar' kan anföras den stora . egendomen Bollerups lant- >. dan skal samhället klara servb, brukeinstitut i' sydöstra Skåne + Direktör Per Åke Nilsson, sedan år chef-för institutet, omtalar. att -"skörderesultaten ger anled- ning/ till" tillfredsställelse. ,Egen- omen, .som ägs av lagman Syl- På en areal av '20 ha. Spannmå- va: dem, Klätterväxterna är fler di wans stiftelse, omfattar: 410 ha åkerjord och 90 ha skog. Arealen har. fördelats i år med raps. på 80, ha, vete på'65, korn på 90, havre på 20 och sockerbetor på bromsas upp och vändas till en liten ökning för Norrlands vid- kommande, .... '. nd Mot .denna bakgrund verkar” Afdustriförbundets mamnchester- , liberala” funderingar om enbart marknadshushållningens krafter skall få. vara avgörande när det gäller. lokaliseringen 'av närings-' liv och befolkning minst sagt 'egeiidomliga, : Industriförbundet sar inom LO och socialdemo-, kratin'-— att staten istället skall inrikta sina krafter på att flytta orterna. Denna inställning” 'av- slöjar att man” för: det; första Inte lärt" något av lokaliserings- politikens” positiva. erfarenhetér och för. det andra att- man fort- farande” inte” inser "att 'folkoim- flyttningen har samband: med kaos och köer i orter med stör befölkningskoncentration, . - När folk som säger sig begripa eko- nåmi. gör uttalanden Har man rätt att vänta sig mera.” : : --Men, Industriförbundets 'ied-]: ning” är Inte. alldeles okunnig om :vad gom. hähder 4. samhäl- let. De säger sig vara medvetna om"'att verkan av den politik e förordar kan bli bekymmer- sam .för vissa glesbygdei sidan av ' saken . klarar emellertid av genom att- ansvaret på samhället.-”För att ” att'den svenska konjunkturned- " riförbundet rätt avvägt orsaker- . vet på en politik som på en gång ' så skulle ge en antydan om hur INDUSTRIFÖRBUNDETS BREV vvs 0 ert Industri förbundets, "brev. till statsministern ”uppvisar':13 den miska" politiken en tvekluvenhet som i: fattäsisdm! något besked 'om vad indus' egentligen önskar, skriverbFolket (sk: > cv or Brevet: börjar. med att fram- hållå allvaret i att den ekonomis- ka tillväxten bromsats upp.' Där- för.:bi fortsätter. Industriför- örutsättningarna för återupptagande av den snabba expansiön, som tidigare visat sig möjlig, "stå. 1 centrum: för . den ekonomiska , politiska ubpmärk- samheten, I detta sammanhang säger . Industriförbundet 'också, gången, endast i begränsad 'om- fattning kan tillskrivas interna-| ' tionella faktorer. Uppbromsning- en ”måste därför framför allt tillskrivas vårsegen ekonomiska politik”. = . Det kan diskuteras, om ' Indust- na till dämpningen av den svens: ka konjunkturen, . =.. Oavsett graden 'av inhemska faktorer Innebär emellertid: för- klaringen en kritik av den förda ekonomiska politiken, Denna har som bekant haft det klara syftet att återställa handelsbalansen, dämpa den ekonomiska : över- hettningen:: och därmed också hejda: en . kostnadsutveckling, som utan tvekan ter sig oroan- d . . e. » Den kritiken ter sig egendom- lig, när man lite längre ner i brevet till statsministern får lä- sa, att det är ”ett oavvisligt krav på -den ekonomiska politiken att kostnadsstegringen hälls. tillba- ka”.-Man tycker nog, att när In- dustriförbundet uppställer kra- stimulerar och dämpar det ock- den enligt dess uppfattning skul- le se ut. Vad. man rekommende- rar är nya- förmåner för Indust- rin' samt. införande av mervär- desskatt. Det. kan duga som in- slag i en stimulerande politik, om man har Industriförbundets dtgångspunkt, men däremot har man ingenting. att säga om hur samtidigt "den dämpning” skall åstadkommas, utan vilken kost- nadsstegringen blir svår att "tiet "men: man får ändå inner-'30 ha. För övrigt "omfattar vall " ligen hoppas att inte dessa tan- 20-90 ha' och permanenta beten 4 i domt a: 80 ha” På BoMerup omhuldas låg- kegängar. får .bli. dominerande ndsaveln fortfarande-med verk- när lokaliserings- och glesbygds-. lig omsorg. Besättningen på 130 politik inom en. näta framtid. mjölkkor. hör tilln provinsens för- mäste omprövas, ".. «I ve nämsta. En avelsvåinbesättning av Vad' vi behöver är nya friska; Yorkshire på 60 modersuggor hör satsningar: på lokaliseringspoli- också fill specialiteterna på ”går- mir : roa »den, » Från denna besättnin; ål tiken. Ökade kapitalinsatser och alltjämt avelsvin till: uppfödare slopandet av den begränsning över: hela landet. Återstoden går "som | stödområdesresonemanget till slakt, Tidigare fanns även en Inneburit. Resultatet inom detta Stor fårbesättning men denna häl- område' hittills har varit sådant: ler på att avvec as. S att ringarna nu kan vidgas till '. si GODA SKöÖRDERESULTAT andra delar av landet där. sys- «= UNDER - 1967 . - . - "selsättningsproblem , finns eller -' Direktör: Nilsson framhåller, att växtodlingen gett mycket : goda resultat. ' Ett verkligt' rekord . i "skörd » har Werla ' höstvete. gett beräknas uppstå inom en över- skådlig framtid. Men detta räc- - te sättas in som ett.komplement - det privata: skogsbrukets- prob- ker inte, Den samhällsinsats Som med 60'dt per ha..!f försöken Industriförbundet tänker sig för. ligger den' före Starke ifråga om sä = st utbyte men har ej. Starkes vin- de' utpräglade glesbygderna mås-j terhärdighet och stråstyrka, Wer- . ; Ia infördes i odlingen" på" Bolle- till lokaliseringspolitiken;'' Det. up" av ' förre ' chefen, : direktör går t.ex. inte att åstadkomma: Karl Wieweg, och passar: väl, på drägliga levnadsförhållanden för.” institutets jordar. I höst har såtts människorna i Nörrlandg inland 2/3-delar.: av 'höstvetearealen med 3 N - N 0 Werla och ; 1/3-del.-' med Starke. utån snabba och effektiva sam- "Den 'sistnämrida sorten såddes: på hällsinsatser, - Samma förhållan X tyngre "och senare" jordar; ;. s. de uppstår inom' en inte alltför i Den :stora' odlingen av-raps som NN I framtid vå andra håll |£av' resultat har. delats. mellan] avlägsen framtid på andra. a Victor och' Matador... Skörden gav Plandety soon so tie genomsnitt 36 dt av normalkva- = Verkligheten” kräver en loka-' jitet ner ha med en oljehalt mel -liserings-” och", glesbygdspolitik: Jan 47—49. procent. : :N av; helt annan typ än 'den Ih- ELR ERON - "dustriförbundet förordar.. " REKORDSKÖRD "AV: N 1 : > HAVRESORT 2pööt öv :-Vårsäden har! gett bra” i: år, fortsätter > direktör: ' Nilsson. Det tidigmegnande . Marikornet blev högst avkastande"' kornsort' 1967, ed ' inte. mindre: än” 48” dt/ha; «8. "2: dt mera. än "det välkän- : Mn sv la: Inridkornet, som gav”46 dt/ha: > mitt :uppe i'en avsättningsk Mari går bra nå Österlen " med med" pressade priser. En situa-” riktig ”'odlingsmetodik' — tidig tion. som är så allvarlig att Sve-. sådd och ' lättlösligt kväve :före ”riges skogar. Skogs "Dn | ; riges skogsägareföreningarsriks-, sådden. Kornet. sprutades : tidigt | förbund har tvingats utfärda re- : kommendationer till skogsägar mot bladlöss med paration;' Den nya EE havresorten::' Sörbo, | rekordskörd iår H « + Direktör "Per-Åke Nilsson. verkligt framsteg. Sörbo gav re- "sig bäst att, odla. Samtidigt får |" kordskörden 56 dt/ha i medeltal jen har nedtorkats till under 14. procent vattenhalt. :.. or |: Sockerbetorna visar ett bra rot-. i resultat + och, ' god. . sockerskörd, "trots att sockerhalten inte är helt tillfredsställande: — Potatis odlas ej. Vallarna och mindre odlingar av olika slag, bl a. fröer, har| gett goda resultat. Angrepp av bladlöss har ej förekommit. Vi har, som sagt, all anledning att glädjas åt ett gott växtodlingsär, betonar » direktör . Nilsson. > ] All höstsäd säljes till brödsäd. Födersäden :däremot behövs för institutets stora djurhållning, För att underlätta " hanteringen av" spannmålen har ett hytt silomaga- sit uppförts. För snabbare bland- ning av fodersäden har anskaf- Jfats en blandare av märket To ' malsystem. . ". fee oa ck ; Beträffande gödslingen, som har sin stora andel i skörderesulfatet, | omtalar "herr Nilsson, att på Bol- rlerup används en giva på -400 kgj : kalisuper., 20—20 per ha till höst-. vete, Korn får 400 kg vid insådd av vall men endast 200 kg utan insådd, "Havre får : 200 kg och sockerbetor 600 kg. Till raps ges 500' kg och. till sockerbetor 700 kg. kalisuper' 15—15 'per 'ha. '. > | Kvävegivorna till raps håller, sig, på 900—1.200 kg kalksalpeter per; ha. ”Sockerbetorna får 400. kg kalksalpeter. och .-lika : stor giva chilesalpeter.. Höstsäden"' erhåller, 600—700 'kg'kalksalpeter och vår- äd.:500 kg per hä. NM et s Ifråga om skördarna är:'allt. gott: och ;vål, . säger. direktör i Nilsson ; avslutningsvis, '.: men : den : svåra stormen har: tyvärr åstadkommit: stora' skador: på" våra 'skogar, Av 90.-ha granskog har: 2/3-delar .sla- gits . omkull, Det .blir. ett nytt problem för föss "att snabbt kun: na; ta: hand om. den-stormfällda” skogen Natudligtvis får” vi räkna med -förhister vå” detta 'område, ” Här har: getts enkort' inblick i” slutresultatet - från ett. välskött :Skånegods..; Det ; har "utöver väl- skött växtodling och kreaturssköt- sel ett, gott anseendé som. under- visningsanstalt för blivande. jord- | 7 att begränsa ' avverkningarna. som nu har ersatt Sol II, är ett: brukare och djurskötare,; : + SM . -Den situation som landets skogs- I — ägande bönder i dag befinner sig” i visar ånyo, att en stark "soli-! daritet är nödvändig både för att "lösa problemen: på kort sikt — | "Tobak "har nog alltid "varit en den akuta krissituationen '— och 'både' älskad" och -förkättrad växt.. - Columbus sjömän förde den med sig till Europa från det nyupp- j täckta" ländet" på" andra sidan At- lem, - skriver..R LF;:tidning-'!lanten; Man hade sett. hur infö en på ledarplats., . «uu 4 dingarna-sög i sig röken från en Den enda metodik 'som är an- | - Sand Mile vändbar och ger bondeskogsbru- | väsentliga upplysning” tjänar ket garantier för en rättvis be-| alltså till att göra en god vara handling 'och en ökad avsättning | - känd; till "att berätta om dess är en fortsatt utbyggnad av för-| användbarhet, dess pris och dess ädlingsindustrierna 1 förenings-| smak, 'Allt informationer av rörelsens regi.' Det: långsiktiga | största värde. för konsumenter- målet kan inte nås utan vissa ;' na, För att inte säga en nödvän- ” ekonomiska "uppoffringar: ' Alla | dighetsvara. Den nödvändighets- medlemmar måste vara beredda V varan heter reklam, 1 att bidra till finansieringen av | ee ute ss vr -den fortsatta industrialiseringen; Men den” Investeringen ' ger skogsägaren €n snabb utdelning, Skogsägarrörelsen över hela landet står i dag väl rustad att fortsätta den industriella expan- -sionen.. Med ett solidariskt. och engagerat « bondeskogsbruk . som att nå en långsiktig lösning av så I MÄNNISKA ÖCH MILJÖ "Regeringen har aviserat ett . miljöprogram öch det är sanner- ligen välkommet efter alla fram- , stötar. som gjorts i detta ären: . dej 'säge nsk hejda. ” fyter upp kring, dessa planer (kan. utbyggnaden snabbt; för- verkligas och därmed ligger vä- . gen öppen Yör en ökad trygghet och ett ökat oberoende för den private skogsägaren, .: ; - ÄR REKLAM /LYX? är reklam lyx, undrar ledaren 1 senaste numret av Info, tid- skrift för annonsörer, säljare och reklammän, som just utkommit. Men reklamen behövs” för att hjälpa tillverkaren göra sin våra känd. Vilket han måste så länge ; han inte är ensam 'ått tillverka: Det är givet att en vara skul- le "bli billigare om tillverkaren . redan i förväg blivit' lovad att sälja -hundra miljoner: paket. Han skulle lugnt tillverka sina - miljoner och därefter slå sig till . ro, viss om att, han inte skulle kunna sälja ett endaste paket till — och ingen annan heller. » Han har ingen anledning att-ut- veckla en bättre. produkt om marknaden redan är fylld. N Våra tillverkare. har inga and- ra avsättningsgarantier än vad en attraktiv produkt kan erbju- da — så länge den inte ersättes : "av en ännu bättre, Vilket är möj. ligt för den som. snabbt och ra- tionellt kan berätta för miljon- tals konsumenter orin vilka va- . for som finns att köpa, var de finns och vad 'de kostar, Denna ; ” lösa » ifrågavarande problem. Det; kan dock, befaras att re- ”geringens förslag inte blir till- räckligt radikala för att kunna I : storstadsområdena kan man t ex > förbättra luften genom övergång till svavélfattiga. eldningsoljor, förbud mot biltrafik etc., men det är åtgärder .som är dyrbara och: där: kostnaderna till sist drabbar enskilde konsumenten. Genom den '/fortgående Befolk- ningskoncentrationen ökar mil- "jöproblemen, i . dessä områden kontinuerligt; och allt dyrbarare . och - mera drastiska åtgärder måste tillgripas, Ett radikalt och » verkningsfullt sätt att lösa mil- jöproblemen för människorna i storstadsregionerna .. till försvar- bara kosthader är att se till, att . det inte finns "alltför många bi- lar, skorstenar, - avloppsrör etc. På. samma plats> Decentralise- ring i stället för centralisering i samhällsbyggandet skulle ha sto- » Ta. fördelar framförallt i' miljö- avseende. - Vv tr : . När socialdemokraterna nu vaknat upp och börjat intresse- "ra sig för miljöfrågorna bör.de även inse att miljöfrågorna inte. bara gäller föroreningar av vat -ten, luft och natur. Det är. även frågan om människans anpass- ning och" psykiska trygghet i ett " hektiskt samhälle, As NY ibrihhande' rulle "bestående av ett märkligt: slags örtblåd söm virats in I' blad av majs. En dylik rulle . kallade de tobako, = => = com I".r Europa kom'tobaken' först i läkarvetenskäåpens "tjänst. På den tiden: rasade: svåra. epidemier: i många: länder: och dåtidens' läkare sökte.” med ljus och ' lykta efter 'nya läkemedel, Franske sändebu- det 'vid'hovet i Lissabon, Jean Ni- cot. de! Villemain, betraktade ock- så "tobaken -'ur medicinsk. syn- punkt: hän'skickade frön av örten till drottning Katarina de Medici i Frankrike. På så. sätt vann den insteg i de högsta samhällsklasser- na. rt : N Långt innan ' tobaksplantan själv. visade sig i Europa kände man . till . dess ;' ”hälsobringande kraft”. I en skrift omtalas &ålun- da att spanjorerna rökte tobak på grund av, dess välgörande verk- ningar. vid: ”mal de las bubas” (hetblomma),, en ' mycket svår sjukdom som" kommit från Nya världen och som utbredde sig lika hastigt som tobaken, vilken sades kunna bota den. Den ovan nämnde. Jean' Nicot, odlade också på 1560-talet ' själv tobak i sin trädgård och 'det var till, minne 'av honom : som: den svenske naturforskaren Linné se- dermera gav växten släktnamnet Nicotiana, Nicot' fann också - att tobaken i många fall kunde an- vändas som smärtstillande medel och snart kom en otrolig mängd mer elle? mindre underliga pre-| parat vars huvudingrediens ut- gjorde ett avkok på tobak i. han- deln. - rov Inte alla var dock lika glada över den nymoderna örten, Jakob |: den I av England dundrade mot den och kallade i en skrift tobaks. rökningen . ”denna” syndiga vana | som helt Hotar att förstöra män- niskorna”. Då inte heller. denna förskräckliga salva - syntes av- skräcka grep han till skyhöga I skatter på tobaken något som wi - här: hemma minsann också, fatt veta om. s : I. Frankrike var tobaksodling ! ännu förbjuden på Ludvig XIV:s tid då regeringen fruktade : att tullintäkterna skulle minskas och : att tobaken .skulle tränga ut ve- tet. Det ortodoxa prästerskapet!|i : Ryssland trodde på sin tid att de som rökte ”djävulsörten”: inanda- en gång skulle rökas 1 helvetet , [Nya böcker] Snus I runda dosor.. ' SONYA ED oo a , H ston VARFÖR INTH ODLA KRYDDVÄXTER? "När julen är över börjar träd- gärdsåret -för! blomsterälskaren och blomsterodlaren. Att snön lig- ger tung därute, betyder inte att trädgården. sköter sig själv. Vill man att den" skall grönska och blomma till nästa år finns det) lägga in en "rande händelse: börjar” inträf- fa den 16 november med en av mycket ätt göra långt innan vå- våra mest :traditionsbundna ren. 2, , "konsumtionsvanor. Den gamla ”Året. runt i trädgården 68”| bruna avlånga snusdosan ut- (Ahlén & Åkerlund," 7:75 inkl, byts successivt under det kom- ' mande halvåret och ersätts av en rund dosa i en design som passar vår tid. Början görs oms) med dess kalender dag för dag, är en utmärkt hjälpreda för de som Zn ha, en, påminnelse och någonting att hålla 'sig' tilll! : rk Stun under årets olika manader i ningarna öda Och län om vilka tulpaner go Pre - skåningarna$ Generalsnus, Allt eftersom maskinerna vid Sven- ska Tobaks AB:s snusfabrik ' på Hultmans Holme i Cöjeborg » trimmas in kommer allt fler av bolagets tio olika sorters snus att förpackas i nya dosor, . .-.Den nya dosan blir färgglad och får "ett lock: av gullackerad plåt. Det. har vid tester visat sig att detta är det bästa sättet att hålla man reda på hur man skall dri- än ni kanske tror; och det finns många sätt att: använda dem på. Trädgårdsmästare Dagmar San-]:' dahl känner till de flesta och be- rättar ' lärorikt och intresseväc- kande; Hon kan :'konsten att tal till: trädgårdsfolket, - Häckens grönskande' gräns, den Det ska bli-fint att. sta två kraven, Men när det" gäl: ler det estetiskt tilltalande scr . Här tyckte män' sig" hå'funnit en angreppspunkt, - Vore det inte riktigt att ge snusaren en förpacks ning som han kunde'ta upp ur fic-. kan utan att skämmas för den, som han Kunde ha. framför sig på ett bord, som han kuride ta en pris ur på restaurang eller i glada vän- " ners lag? / . Man kontaktade Amerikas stör- sta snustillverkare - United Sta-= tes Tobacco Company. BÄTTRE FÖRPACKNING / Resultatet har blivit en helt .ny : snusförpackning, som bevarar snu- sets kondition ,bättre och har ett ' betydligt gladare och trevligare, ut-. seende än den gamla förpacknin- gen. En konsekvens av förpack- ningsändringen har öckså blivit en ' ipande. förändring av hela ' snuset friskt och däri erbju- "da snusaren en primå vara. -Sam- tidigt får snusarna en dosa som är fullt jämförbar: med I de elegan- ta förpackningar som cigarr. . och cigarrettrökare sedan länge kunnat glädja sig åt.” v s Snusdosan blir salongsfähig. ' Samtidigt kommer Svenska To- ständigt blommande trädgården och vintergrönt med barrväxter är några andra ämnen som det kän vara värt att. repetera innan våren kommer, Eller varför inte starta en egen liten kryddväxtod- ling? Basilika, dragon, körvel och malört har fina . traditioner i svensk kokkonst, traditioner som I "året runt: i trädgården” får | baks AB att gå ut med den första man tips om vad som lönar sigi reklamdriven som gjorts för snus i att odla och dessutom när, vari; det här landet sedan 1915 Målet och hur det skall ske, Lycka till!. är att stärka snusarnas självför- - es . EN troende och slå fast en gammal "A&R - a a sanning som tyvärr råkat i glöms- ARET RUNT I NATUREN, ka under senare år: DET ÄR FINT Varg, björn, järv och lo — det - ATT SNUSA, vs , är våra fyra stora svenska rov-| . pe . djur. Ingen svensk har levat dem närmare än tillsyningsman Edvin Nilsson”. i; Sarek,' som varje” år |: skidar femtiotals mil genom : öde- I marken: i deras snäår. I ”Aret runt j, i naturen 68” (Ahlén & Akerlund, 7:75 inkl. oms) berättar han om sina spännande > och : dramatiska möten: med de svenska : rovdju- ren i fjällen. Det är ett av hög- tidsnumren "för "naturvännerna i|. en .bok 'som -rymmer mänga 'and- ra. Harald '"Wiberg,' som vi träf- fat 'många. gånger .i. Korsnäsgår- den i TV, skildrar i ord och teck- ningar hur spåren berättar om djurens liv.: Tio av landets ledan- de ”naturfotografer presenterar si- na bästa "bilder, och Sveriges mes- ta ”fågelskådare”; Erik. Rosenberg, nestorn "bland svenska ornitolo- ger,;»skriver om sitt. möte med lundsångaren. Mor och barn i na- turen får. . sin "särskilda 'bildsvit och TV-ugglornas egendomliga hu- vudrullningar . får. sin förklaring äv : en” specialist på "ugglor, Jan Fb Lindblad,: 'också känd från flera TV-framträdanden, on Sulitelma,' där -istiden alltjämt har sin verkstad i gång, har fått sitt eger: kapitel liksom våra nya fiskar... Kanske får mni-'dem , på kroken. en dag: kanadarödingen, spleiken, .. donaulaxen, . krödingen, brödingen och indianlaxen, =, > "En exotisk fläkt förmedlas av Astrid. Bergman-Sucksdorffs berät- telse 'om att leva tillsarsmåns med apor,' leoparder och andra ovan- liga husdjur; Annars räcker det gott med markerna kring torpet. De-rymmer oändliga äventyr, pre- cis som Arne Broman beskriver det i en skildring av ett år kring en stuga i Mälardalen, tre. mil utanför - huvudstadens jäkt och buller, / =>. FN "5 RYMDSAGA I SCIENCE |: 20 v FICTION-STIL, Mi och ' Mats heter barnen i bo- ken - Matulda' och ' Megasen som i dagarna: utkommit på - Sveriges Radios förlag, lagom till den TV- serie i sex äventyr, som börjar i november, . . SS :Hans: Arnold (teckningar) och Vera Nordin (text) Har fantise- råt om rymdfärder i -bästa. scien- ce: fiction-stil! Mi och Mats träf- far luftisen. Matulda. och får följa med . på spännande. äventyr ge- nom rymden, Några kapitelrubri- ker: Matulda -och Megasen,; Upp- och nervända världen, Den stora grimastävlingen, Megasen lär sig simma, Kung Storpösus den'tred- je blir mindre, Luftrövaren som SNUSET FINT REDAN PÅ : GUSTAF III:S TID Konsten att njuta snus introdu- cerades redan på 1700-talet. Ton- givande krets för det nya bruket var Gustaf III:s hov. Bruket spred sig snart till de lägre 'samhällskret- sarna ' och" konsumtionen: ' ökade snabbt, I början av 1800-talet kon- sumerades 7.000 ton per år; : .'., "Sedan den tiden har två saker träffat: ooo NDS TA Konsumtionsvanorna har ' ändrats så att . snuset intages i. munnen (därav ,' "beteckningen : matsnus) i'stället för 'som 'under Gustaf III:s tidinäsan) fe 00 fö Fr "Konsumtionen har gått” tillbaka och ligger nu: på-en relativt .sta- bil årlig kvantitet av 2.500 ton. Allt- så avsevärt lägre.. Men vad inne- bär den? 07. ooo DL AN Jo, att det konsumeras 1 kg snus per 'vuxen manlig invånare och år. Eller 7 ton om dagen, 1: vv atv Därmed kan "det fastslås att vi är världsmästare i snusande, = 7” +», BETYDELSEFULL MARKNAD Fortfarande är snusmarknaden mycket stor och betydelsefull. Den är — kanske överraskande för mån- ga: —. mycket större än. piptobaks- marknaden. som i :sin tur' är 1750 ton om året. Det är inte utan att man tycker att siffrorna låter smått fantastiska. Det. är ju så sällan man ser någon snusa, Det är klart att det : förekommer en hel del snusning inom -sådana industrier eller på sådana områden där stor- dsmänniskorna sällan kö i kontakt med ' människorna. Man kan tänka på de norrländska-skogs- bruken, på jordbrukare, på fiskare och andra grupper av utearbetarel Men ändå, om 'vi ser :oss omkring i vår omgivning, så ser vi dagligen flera stycken som har sin snugga i mun, men , vi ser sällan någon som lägger in ånus, > «« MYCKET SNUS — SS ' FÅ SNUSARE' En - sådan egendomlighet har Svenska Tobaks :AB funnit vid si- na marknadsundersökningar när man frågat folk om deras konsum- tionsvaror, Cigarrettrökare, piprö- kare ocH pigarillrökare har man funnit, men snusare. .. Ja, en 7—8 procent av den till- des samma rök i vilken syndaren KVarteret. ”Tobaken” jä "vittnar j; fIlfredsställande uppfylla de förs och (professorerna vid Leidens : mma ns | frågade manliga befölkningen uppe inte ville vara ensam, ger att de snusar — en siffra' som « (Matulda och Megasen, ' kart. inte på något sätt står i rimlig d 1 nl Late 12:50," Sveriges Radios för-| proportion till snuskonsumtionens re Fen Utid vara i min mun. ; to ess verkliga storlek. Med dettä "söm EN ON T ag). | - d bakgrund har man på Tobaksbo- on : oe Pleat laget funderat över hur snusaren universitet försäkrade sina stur| uppfattar sin konsumtion, Är. det denter. att. deras hjärnor skulle | kanske på det sättet, att en snu- förkolmna om de rökte, . sare inte gärna tar upp sin .dosa Men vad . hjälpte alla dess | annat än i arbetskamragernas lag? skrämskott och" förbud när t ex Tycker han kanske' att snuset inte den' preussiske konungen samlade | riktigt hör hemma i dagens stan- omkring sig 'ett ”tobakskollegi. | dardsamhälle? Ja, man antog att Ryssland alk peter den store il något av detta måste ligga bakom ca och tvin Za är än "förtrogna "det egendomliga förhållandet med att följa exemplet.” TErOBNA | den stora konsumtionen och de ie- A : ke existerande konsumenterna, Men Till en början visade sig-euro- > 8 - peerna mest ha smak för pip dn, | Yad skulle detta i så fall bero på? cigarretterna " gjorde ' sitt intäg först senare efter första världskri: [ get men 'då tilltog dessa med stormsteg i alla länder, | Det lyckliga land; där det växer alla slag av tobak är Nordameri- ka. Man kan väl också föreställa sig vilken roll tobaken spelar i det amerikanska näringslivet, när tobaksskörden i Amerika utgör en tredjedel av hela världens och för jugotalet år sedan uppgick till ca | . 2,3 miljoner ton. — ri utseende, Även i Sverige odlades .en gång '. Den "nu existerande snusför- tobak, mest i Sydskåne varom ga- packningen som funnits på mark- uriamn som ”Tobaksgränd” eller naden under alla år kan väl sägas så FÖGA ESTETISK ' Man funderade och tittade bl a på förpackningen. N " Dagens konsument har tre krav på en riktig förpackning: = ” . Den skall skydda och "bevara va- ran, oo . .. den skall vard lätthanterlig, funk tionellt riktig, - 1 - den skall ha estetiskt tilltalande om." tillverkni ången| i göteb f briken. Detta 'innebär att Tobaksy bolaget . när . intrimningen är klar kan kalla fabriken för Europas mo- . dernaste snusfabrik, ” oe et TESTER 2 Man måste naturligtvis fråga /sig hur snusarna själva tycker om den nya dosan? På det kan man svara, att när de erkänt kvalificerade snu- sarna i Göteborg med omnejd 'har sagt ja till den hör förpackningen, så kan man känna sig ganska övér- tygad om att hela svenska snusfol- ket kommer att uppskatta den, SNUSTILLVERKNING . Snuset tillverkas i "Tobaksbolai ; gets snusfabrik: i Göteborg. .Ut- märkande för -snustobaken är dess , kraftiga, fylliga arom. siktas i tre olika finhetsgrader. Des- sa blandas: i olika proportioner, be- roende, 'på , hur ;grovt: snuset skall såsas, I såsen ingår, många ingre- dienser, olika för : olika snusmär- ken. Pottaska 'och salt finns alltid med, pottaskän gör att snuset' en" frisk 'arom och saltet smaks ter och konserverår. I s kilukts snus ingår dessutom parfymer. och ' kryddor, t ex rosenolja, bergamott- geranium. och citronolja, anis och nejlikor. ”De . mörka 'snussörterna' färgas med :växtfärgämnen. Övriga sorter har; der" naturliga” tobaks- färgen "och" kallad. ”rött snus”... : NG sär ”"Efter blandningen får snuset 'ge- nomgå 's k svettning. Antingen varmsvettas det och "får: då stå i plus 70 gr temperatur. 'under en | vecka. Eller "också kallsvettas -snu-. set och lagras' då i"ektunnor under ca fyra! veckor vid:en temperatur av omkring plus 15 gr. Det 'färdig- svettade. :snuset . siktas, . eventuellt ytterligare ingredienser tillsätts och så - lagras "snuset i -kylrum innan det packas i askar; =-. ro 0 Snus innehåller, ungefär 50 pro- cent vatten. Minskar: vattenhalten förstörs aromen . — det” är därför mycket viktigt att snus förvaras så att fuktigheten inte avdunstar, , = ',:- Sd , ” SNUSAREN PATRIOT OCH - >; TRADITIONALIST "= 'c " Det finns inga större lokalpatrio-. ter än snusare, Er göteborgare med ra andra sorter än Göteborgs Pri- ma Fint eller Göteborgs Rapé.- Det tillverkas :i landet tio olika shus- sorter, däribland Ettan, som är det mest sålda. Det ' är ' det gärnla Ljunglöfs Ettan, som 'på sin tid 'var vida berömt långt utanför landets ' gränser. - CMD ÅS . I dv. [ETT ORD ”. Att vara tacksam -f gt stort 'som händer är lätt. Det :kan vara en trevlig semester, »en ny bok, en löneförhöjning, Ofta" ut- vi bor i, Men” vad "gör: vi. med de små dagliga Välsignelserna; som vi knappast lägger märke .till?. En vän til mig har tillbringat sitt liv i rullstol” Hon tackar 're- olika saker varje "dag.. Ett brev, några. trädgårdsblommor ”trån grannen, en god bok, ett oväntat besök, styrka för stunden, -=''': |" De flesta äv oss tara a, ting ger de anledning till tacksamhet. ”Då jag tog detta för- vama trodde' ) jag att det skulle bli svårt att hitta fem ämnen varje kväll, men vanligtvis är det flera”, + ct trycka 'sig som sångerskan: Jag kan icke räkna dem alla SL om 5 Laholms Tidning - — Tore Leth. de prov på Guds godhet jag TÖNE” Tobaken mals till snusmjöl, som”: självaktning vill inte acceptera någ. a. i I något trycker vi tacksamhet ' för landet ; gelbundet Gud för åtminstone fem ' för Nsjälvklara,. men för. hehne Det tacksamma hjärtat Kan ut. X AN bli, tobaken fuktas..medåvatten och | , Y : PA VÄGEN| 4 Jag vill lova Herren alltid; Hans ' -Iokaltidningen
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.