>N — brittiska — inträdesansökan på . dagordningen, Vid: det . första hänvisades T. 'Fredagen den 24 november: 1967” Kännetecknet för en bompro- miss brukar vara "att. ingen. blir riktigt nöjd med den, och ingen riktigt missbelåten heller, Så är det också med den partiella fö: fattningsreform, "byggd på för- fattningskommittens förslag, .som statsminister Erlander lovat pro- position på till riksdagen 'i feb- ruari nästa år. I den finns ge- mensamma valdagen, val tredje år och 350 ledamöter i en- kammarriksdagen, Den gemensamma valdagen och de treåriga mandatperioderna hänger inilmt samman. Skall man "ha det ena, bör man ta det andra, " En rationalisering till. val vart -tredje år förutsätter ju att man då väljer ledamöter såväl till riks- ” dagen som till landsting och pri- märkommunala —” fullmäktigeför- samlingar. Detta är samtidigt det - yttre tecknet på det kommunala samband statsministern och andra. = socialdemokrater, talat så -mycket om. Risken är emellertid att kom- munalpolitiken helt kommer bort i en gemensam valrörelse, varför det kan bli det kommunalpvoliti- ska intresset som får betala sam- bandet, Val vart tredje år är väl del minst anmärkningsvärda i sam- manhanget, Man vet förresten in-:' te hur detta kommer att verka. . Det kan ju tänkas att iniresset ökar i stället för minskar då det blir ett års längre intervaller : mellan valen, Visserligen befarar ' man motsalsen, men något klart ' bevis härför finns veterligt inte. . Då är faktiskt farhågorna för minskat . kommunalt intresse vid gemensam . valdag,; och tekniska besvärligheter i form av samman-' blandning av valsedlar mer väl- grundade, ” Aterstår € en kammare med 350 ' a Énk errik - är den ' stora , behållninged. ire- . formen. :Tvåkammarsystemet, 'har. » överlevt sig självt. och jär mår : : get = eller övermvget för av=" : skrivning! Mei en” kammare” på 4” vart”. Sn förlattningsreformen . 350.1 d. verkår artad.. Det mest sympatiska .med -förslaget är, att alla de 384 1e- öterna i de nu de två kamrarna får plats i den. Natur-' lig avgång på grund. av ålder jämnar gott och väl ut margina- len, Få riksdagsledamöter vill av- skaffa sig själva. Men nog hade det "räckt med 300, som höger- riksdagsmannen och chefredak- tören Allan Hernelius, ledamot i författningskomrhitten, reserverat sig för. Man behöver endast tit- ta på TV:s” riksdagreportage för att få slående bevis härför. Tom- ma bänkrader under debatterna , är inget .: starkt argument för 350 , ledamöter. / Visserligen heter det,att 3501 ledamöter. medger en rätlvisare fördelning . av '. representationen . över hela landet särskilt med tan- ke på glesbygden, Men någon ga- ranti härför ger knappast antalet ' då väljartyngdpunkten är. förlagd" till tätorterna. ör Beträffande | riksdagsrepresen- tationens "täthet i relation till an= talet invånare, så ligger vårt land i toppen jämfört med andra län- der. Högerriksdagsmannen::Folz ke Björkman nämnde i remissde- hatten förra veckan, att med 350 ledamöter får vi en på 21. 000 in- vånare, Schweiz 'och- Belgien har respektive 22.000 och 23.000. Ka-. nada, som är elt glest bebyggt: land i likhet med vårt, har en på 50.000, Västtyskland en på: 60.000, och USA en på 345.00U invånare, :I pengar räknat . betyder - en tod. "riksdagsledamot en utgift för: sta- ten på, ca 100.000 kr pr år. Det får givetvis inte vara av; nde för antalet, Men om” det"går att få en lika. effektivt — eller ännu ' ! mer effektivt — arbetande "riks: | (dag med 300' ledamöter som med 7: 350, så är det:ett stärkt argu- . ment för det lägre antalet. « Det. viktigaste: är "emellertid att . beträffande” / énkammersystemet ö i ALVRRI PR A, För Danmärks snabba” princip: beslut Spelade naturligtvis”, den . omstö) digheten att mer :än hälf: ten : av jordbruksexporten går till, Storpritannlen den avgöran- de rollen, skriver "Svenska Dagbladet (hh): ” ast Pet "Hör ' emellertid till bilden att "ingen : av "Danmarks stora, konkurrenter; till exempel'sam- väldesländet:Nya Zeeland, följt 1 britternas spår; och därtill kom- "mer att' den” danskå! industrin bi a på :verkstadsområdet, ut- vecklats I en sådan utsträckning att uppfattningen om. Danmark sågom nästan helt levande på | sitt jordbruk, är fullständigt för- åldrad, Inom industrin och, den s politiska öppositionen har man också "riktat kraftig” kritik mot regetingens steg. . :En.,; tablett hjälper inte längre. mot smärtor: na från en. rutten tand, menar exempelvis. Berlingske Tidende. Inte: lär' stämningen ' bH lättare när regeringen tvingas, till 'en rad ingripanden Dr. att hålla ne- re - prisnivån, |BL. a. genomförs ett visst Prisstopp på Importva- ror, .och regeringen. rapporteras ha fått sanktion av folksocialis- ten "Larsen och LO flag mot de indexr höjningar: som de Fö prishöjningarna annars medföra, > En orimlig förebråelse är det om oppositionen vill klandra re- geringen för at€ den inte kalla- de till någon sorts allmän råd- stuga Innan den fattade ritt be- glut om att Inte följa: den: brit> tiska — devalveringen, ' hävdar Vestmanlands Läns Tid- ni/ng (fp): Beslutet och ansväret är, rege; Tingens och riksbankens/ ocil när nu både Gunnar Sträng och Per Åsbrink tar det på sig utan .krumbukter, då skall de. inte klandras för det utan tvärtom, Att devalveringen av pundet |, — kombinerad med-en rad and- ra åtgärder med syfte att sane. "ra den brittiska ekonomin — kom just i det gångna veckoskif- "tet var ingen tillfällighet.) sett mot bakgrund av spelet om Eng- "Iands inträde 1 EEC, skriver Dagens Nyheter (fp): + Den europeiska gemenskapens ministerråd började på månda- gen sitt andra sammanträde med kommissionsrapporten 'om den : skulle framför allt till svagheterna i Storbritanniens . ekonomiska si- tuation,. Så länge man inte de- . valverat pundet aoch dessutom gjort annat för att visa att man var beredd att ta krafttag för att få ekonomin på fötter var det, hette det då, ingen mening med att allvarligt diskutera den brittiska framstöten. De beslut som på lördagen offentliggjor- « des 1 London hade utan tvivel en klar adress till Bryssel — vil- ket inte hindrar att'de förr eller senare skulle ha varit oundvik- liga även av andra skäl, Svaren från Bryssel var pre- cis de väntade, — Intresset,'sa- , » tils sammans” me » har måst uppskju "tiva till tanken på ett Pri . medlemskap; "Låt kommissionen brittiska. :ex- ssocna att klara Englånds. anslut- CDIREN a Besluten, i London mönster. -Ingen nalle väl ;väntat/ att Frankrike skulle falla i fars- Ayn för det. brittiska svaret. på. ; "de invändningar som: framfördes + första ' ronden. För, EEC:s dell "här punddevalveringén haft den bmedelhara' effekten att" tonen: i ' dei. interna "debatten :om" den det tillmötesgående” -mot EEC som .den formellt innebär. i. rea teteli. ökat britternas chanser 'att komma med står där emot 1 vida Å fältet, Den franska uppfinning: rikedomen. när det gäller; att fin- na nya. invändningar: är förvisso lågtifrån ? Uuttömd. EEC:s . Bryssel dobatfén om brittiskt -intväde-1-gemensamma marknaden ännu en gång, skri- ver . GöteborgsiPosten (ap): 7” Som vanligt har: förhandling- arna strandat på" envist" franskt motständ, -Därest -- mr Wilson hoppades att nedskrivningen "av: pundet skulle medföra, en välvil- ligare fransk attityd har han ta- git grundligt fel, Couve de Mur- » ville, den franske utrikesminis- tern, har brutalt sagt ifrån att devalveringen av pundet på in- tet sätt underlättat ett brit- > tiskt inträde 'i EEC, de Gaulle kräver nu att London helt skall kästa av sig ”det amerikariska oket” = utrikespolitiskt och i förhållande till dollarn. . vi s RNAS GLÖMDA KAPSRESBRV, | BUTIKE KU Butiksdöden leder till au mänga köpmän med stor. kun- nighel och erfarenhet friställs, "men eftersom de är företagare har samhället: hittills ingenting gjort för att hjälpa dem. En änd- - ring därvidlag tycks dock" vara på väg, vilket är förträffligt, skriver Fri Köpenskap, men är inte lika nöjd med sina egna: Det finns dessvärre inom han- deln lik känslo "ställda äldre arbetskraft, skri- ver FK och med ”äldre” menas därvidlag alltför ofta personer som enligt vanliga normer på sin höjd skulle kallas 'medelål- ders om ens det. Att denna fördom skulle för- svinfra-i och med ATP löste den tidigare ömtåliga p frågan brittiska» ansökan. skärpts, ; Om i handarbeten hittar. industribevis. a SÅ Skapar för 19,5 ”miljöner står i dag” outnyttjat i det" skogrika Vänernområdet, - 55.200 . saknas industrier som tar. hand om deras- timmer, . ” :—" Inkomstbortfallet nen. nämligen . De båda sågverken . i Billingsfors och Otterbäcken blir ”tvillinganläggningar” och kostar - till. t «sammans ca: 60 miljoner kronor,, Grundplåten Jimnar. skogsägarna själva genom att teckna Varje industribevis på 230 kronor växer under en 10. kårsperiod genom ränta. på ränta till 300 kronor, ger under sammy tid ca 4.000, kronor i inkomst genom såld skog samt försölingsprod kter Pr vid ägen värda ga säger lantbrukare ” Carl Skaraborgs " Skogsägare- NI tuslänt Lindén; enskilda j förening; Skövde, Avverkningsbe- skogsägare tvingas avstå från sto-iräkningar 'vi "gjort pekar på ett ra årliga inkomster därför att det | avsevärt: överskott 'på timmer, Sveriges : Skogsägares Förening4| ars ' Riksförbund -här:” gjort . en "drabbar sammanställning' som: visar vad skogsägarna i de fem. Vänernlä-|den' bristande industrikapaciteten Dalsland, ' Skara- | inom” området” kostar den: enskil- börg; Örebro, Värmland :och Bo31 de .skogsägaren. seva vn S 'HANDARBETEN..SÖM ROLIGA ;> «> ål något” fantasiegg ande, Paradisets "lustgård. t.ex, Känner. hi ér Kågad att.sömmaä enhörning- t. : sällsamma; fåglar och linne efter I gottsbroderi från 1700:talet? Eller skulle ni ,; hellre/ vilja >-brodera centralmotiver Adam, "Eva, or: Men och "äppel ädet -— i fina ÖNS sstygn S söm, en , gammaldags N att "der: har :feber. inärkduk? Kanske, ;vill..ni. inte. alls brodéra . utan» väver. hellre": flamsk.. och väljer , att. göra - en. mustig" trasflamsk efter ”paradis- motivet så som det kati. tesig, på. en. barnteckning? -- re Roliga handarbeten är titeln p en alldeles ny bok från Malmöhus S hemslöjd, utgiven :på 1CA-| laget, Och roliga, ätnörlunda man. -verkli- |”. gén här, En stor"del: av, boken inaehåller några få mönsterteman: ark,- Paradisets: lustgård; De a och de. fåvitska jungfrur "na, Papegojan; somi varierats bå- ide i. mönster'och ekniker på de mest skiftande sätt. och inspirerats till” shisemellan / mycket olikd handarbeten. -Ått' barnteckningar med "fördel ' kan ” användas. som underlag för handarbeten, både ij vuxna, har: man ju nu, "ganska" allmänt "fått, upp ögonen för." Här har 'dé "utnittjats bl. 'a « till-sarbeten i trosflamsk och Spplikation, E Det, är. tvevligt -att -så mänga Jåv, hokens" modeller är praktiskt (användbara på. olika sätt, Här finns : förutom dukar och "löpare fuen, lampskä mar, utsökta väs- «1 tvistsöm,. kvrkhåvar. som både estetiskt" tilltalande och relativt lätta att utföra, revliga soffkuddar' och mycket annat. Just detta at: man inte" behöver känna sig bunden; åv' en viss tek- nik och modell utan kan ' välja efter smak och fingefärdighet ' gör haken givande för den handar: betsglada. ” nos "Gertrud Ingers m I: ROLIGA HANDARBETEN. ICA-förlaget, inb, 17:75 stör HAR” ER : : HUND ' NAMNSDAG? Nu, har” hundarna fått en egen Kalender ”m med . ”naränsdagar och allt. > Det. är hindexperten fru. Ingrid af Trolle som står för. den nya hundalmanacksidén, ” Men ”Hun- dens Kalender” "innehåller "inte bara "hundalmariackan utan myc- ket annat: tips och. vardagsråd till. hundägarna. och informativa artiklar om utställning, valpköp, hundeng vanligaste åkommer, hundens pälsvård, hunden på re- sa, hundpensionat, hunden och lagen 'm.m. I hela världen räknar man med att, 'det finns fyrahundra olika a Aundraser. Den största av alla hundraser -är den irländska varghunden den minsta är chihua. huan, Fähund kallades förr, en hund som vaktade boskapen, Visste Ni att hundens normal temperatur är omkring 38 grader, har visat sig vara en förhopp-' ning som endast mycket delvis "infriats. Det borde' vara en he- derssak för de framgångsrika och expanderande detaljisterna » att skaka av sig sådana skeva” inställningar. D2t är inte bara: den självklara solidariteten kol- leger emellan som kräver detta: i skaran av i konkurrensen och strukturomvanälingen X utslagna köpmän har svenska handeln ett : kapital. av branschkunskap, och erfarenhet, som det skulle bli ' mycket dyrbart att tillskapa en- bart genom utbildning av ny- rekryterad ungdom och som” det följaktligen vore direkt oförsvar- ligt att inte tillgodogöra sig. 'on av socker, .' eller. "att en” äkta» hönd in alls = behöver. hav -mörka fläckar eller att om hunden nösen behöver” det ,i ”Hundmatfabrikantens Konkurrén fortfarande hus- hållsrester. så .« USA "söm g ina "vill: vara störst hade +.1966 »en.' total '.försäljnings- |" summa, på 600 miljoner. dollar: av färdig hundmat. ”Ändå"ä ae "68 -procent :av - hundantalet :-i::USA som inte tillgodoses. genom: hund- matiridustrin, a bunden upplaga - ke 14 + oms. Sannerligen: ett- lagt” pris, för. så ästdjournaten Norberg; då Iana Landsbygdens Jul tillhör numera julhelgeris gamla pålitliga vänner, . som-"man gärna återknyter bekantskapen. med; år efter. år,, Den sviker inte. héller vänskapen den. här julen, Inne- hållet. är omväxlande . och. till- fredsställer skiftande "smakrikt- ningar. Äventyret finns där, skild- rat äv bl. a, "Helge: Dahlqvist" och Johannes Gillby.' Ingvar Wahlén låter - läsekretsen med" den hårda «sociala : verklig- heten i statarnas numera svunna värld," en -verklighet som i det här: fallet utlöser våldsamt hat. Erik . Nyhlén, Ralf Parland och någon till svarar för god sunder- hållning i en mer- seriös ' genre. Rilden spelar en framträdande roll i årets Landsbygdens Jul och får bl. a, tala för sig själv i ett reportage om laxfiske.i halländs- ka Ätran. Det kan naturligtvis bli aktuellt "att i julhelgen ställa frå- gan om vi äter för mycket, Sva- ret ges av, lanthushållslärare El- vy Johansson, ,: Olle Andersson från Säter är inte alldeles obekant .ffän 'gäst- spel i TV-rutan och på revysce- nerna, Nile Östberg tecknar ett rappt porträtt av den jovialiske glädjespridaren, En samling präst- anekdoter ' roar läsekretsen, som för övrigt kan fördriva tiden måd att lösa julkyss och delta 'i én speciell hjulpristävling. Arets Landsbygdens Jul sprider både , julstämningar och julgläd- je, som kan: njutas portionsvis och valfritt. Utgivare är Förlaget By och Bygd, Falkenberg, / hy joner; på 5.800 'i Bohuslän, 17" mil: konfronteras |. 10, 000 kronor. Den" ärliga inkomst från ' sko- gen : som, ;.genomsnittsskogsägaren måste avstå från är i Dalsland 2 2.500 kronor, Örebro -.«; -2.800 kronor, «Bohuslän -700 kronor, Skaraborg +» "1.300 kronor, "Vär mland :- 1.050 kronor. Fördelninge av det” totala in- komstbortfallet på 79,5 miljoner kronor''är: '14 miljoner på 5.600 skogsägare - i Dalsland, .14,5 mil. -joch som allt som kommer därl- LE Vid en Det är inte alla:som: kan aga gott te. Det är en stor konst näm- ligen, Oftast låter 'de inte teet dra tillräfkligt länge eller också rent r länge, 6—8 minuter är lagom. Och så skall det lagas till i en kan: na av "lergods som först värmts upp så att den är het, ” . Engelsmännen vet hur det skall gå till att. laga ett gott te, det sker enligt en mycket viktig och inlärd ritual" och det dricks te+ England redan till frukost och så naturligtvis ' det viktiga = five o'clock teet. 7 Ändå är engelsmännen inte de största fekonsumenterna. Det är ryssarna. Här står S$amvaron på sparlåga i de flesta hem från arla morgonstund till sena "afton. Och vill: man skämka någon fattig nå- got sker det gärna med orden ”natjaj”,' vilket på detta krängli-' ga språk lär betyda ungefär tin lite te”, Tebusken spårades först i Kina från har den naturligtvis sin -le- gend,. Det var asketen Darma, som anlände till landet för att predika sina läror. Han var intensiv i bina förkunnelser och kände hur ögon- locken allt som oftast ville sluta sig, I förargelsen skar han 'av dem (man var. drastisk” 'på den tiden) och "kastade dem ifrån sig., På ta tebusken: upp, noga räknat år 793 e. Kr, dd >»Meningen med legenden 3 var "väl att visa ”teets uppiggande verkan, det: hindrar: en så' att: "säga från att sluta- ögonlocken, särskilt om man dricker ”det på kvällen och starkt. Så tex anhängärna av den, kinesiske profeten Lau-tse iv- joner. på. 6.400 i. örebro, ! 10. mil: joner "13.500 i "Skaraborg" samt 24 "miljoner: på 23:900 värmländs: ka: skogsägare... ar Undersökningarna; har gett un resultat att man gått. samman; e om ett skogspaket, som. omfattär två” nya” Hypermboderna "sågverk :"1på' ömse sidor . Vänern.- Det. för- läggs” till. :Ö' Billingsfors i Dalsland, e' Otterbäcken: i Skaraborg. : Otterbäcken har: Vänerns bästa hamn, med. raka spåret 'till län- der: bortom. . haven, . Billingsfors ger billigare. transporter, än and- änkbara industriorter i Dals- av " y : 3 ; s : - SKOGENS LÄRDOM : Råvarubehovet varierar kraftigt inom” dén” för konjunkturer så tlalega trävaruindustrin. "De in." dustrier som;:har egna skogar fal- ler vid dåliga tider i första hand tillbaka på dessa. Inköpen, från börrdernas skogar kommer; i and- ra hand: > . vt Skall man få säker avsättnin och ”bästa' "möjliga "priser, måst man ha egna förädlingsindustrier. Det"är en. tärdom' som skogsägar- na runt om i landet lärt! "sig, un- der ' åreng lopp. d T de län som -berörs av de båda” nya FHgverken i'30-miljoners klas. | natt serviceunderlag. De många skogsbönderna kom-. riga edrickare,: de har nämligen samma plats växte sedan den förs" kopp te . vo | samt i Brasilien. Den växer vilt på sina häll och -buskarna kan” då : nå en”höjd av ända upp tlill.tolv meter. 'Odlade är: de vanligen ba- : ra två meter, för att det skall gå lättare att plocka. bladen, pin Europa kom teet på 1500- talet, sedan portugiserna hittat 'yä- gen till Kina, medan holländarha fann det. ett århundrade senare på Java) Vår egen store Linné lyckades införa en tebuske från Kina och försökte sig:på odling- en. Det gick nu inte — av klima- tiska skäl, Te är antingen 'grönt eller Svart, : i Europa föredrar man mest det senare. Man får fram :' färgen" ge-. nom att breda ut de plockade. bla- väv. De får vissna något innån de rullas. Denna procedur skedde förr i världen med tillhjälp” av händer och fötter, nu. -nästan” all- är rullat färskt och -det allra. fi- naste är s k blomte, vilket dock inte har något ' med blommor: att I göra. utan bereds av! grenspetsar teskördar årligen kan. man kom- ma upp, till, när 'det vill sig som tre till sju år. .moni med många nedärvda ritua- ler, som det ingår i de unga flic- kornas fostran, a att följa med, stor i grace. . SL NON ST SR Tore'Leth. . N latt i. över seflö- 2 «I dande: "mått: låta; all -näd komma ebusken, som; är mellan," odlas, alltsedan dess i Ki na sam också i stor utsträckning i. Japan, Ostindien, - på. Ceylon, sen, och vilka + beräknas > vara såg! klara : 1969-—70, :.finns. det redan en ide mindre” sågar. to S en »— De har alla chanser att över. leva 'då råvaran: räcker till. även för: dem;: säger- ombudsman: Gus- tav. Svensson, .Västra Värmlands ä areförening, År : USERVICEUNDERLAG Er bo De nya 'sågvetken 1 Billingsfors och - Otterbäcken -med vardera: ca: ”60—70 "industrianställdå” får stör” begcke för bygden runt. om- kring. : . Sysselsättningen” ute i .skogar- na ökar ;och ger. bättre, kommu-: Y mer "ifrån en: 'gtor.: del av. den yckighet' i efterfrågan. som - hit- tills. varit rådande, A Deras. skogar får ett mervärde," som betyder ökade inkomster: och" större trygghet för dem. och de- ras familjer, ' vett läkt med ka. eder ”till-:del; så: att haven. allt tillfyllesi " flöd.' -kunnen' giva FÅ , verk, I- skolen -bliva så. rika. på allt," att T av. gott” hjärta: kunnen giva. allehanda. gåvor. vilka, .när de överlämnas" åt "oss, skola fram- pla föcksägelse 1 ill Gud; C Kor. 9: 8,,-11) LOliK; som missionäre De drivas,. av "Jesu: ande: och. tacksamheten” till honom svoch. hans förvandlade” kraft... : veten "Mitt samfönä har mer än Kund- ra. personer” som” hat lämnat-sina' | hemland — Japan, Frankrike, England, Argentina .och" Uruguay — för att. sprida” kvangelium. Små kyrkor' ger. tacksamt. som når långt. Bolivianerna. före nades”med kristna, i"Syd-Åmerika för att. underhålla en läkare från Mexico. som' arbetar i .Ecua älp” N den på träramar, överspända "med H tid med maskiner. Det gröna” teet . med de översta späda” "bladen. "Tre . bäst, de. finaste när buskarna är ' I Japan är tedrickning en: cere- > Denne läkare lyckades få en, Sön. ' dagsskolklass'i Mexico ätt betala resan för en ecuadorstudent- att, han skulle kunna komm; Mexico ' och "studera: till prä Btt..: tacksåmt: hjärta .trö nar aldrig på att visa det.-Det. upp- hör aldrig vatt ”bidraga till att sprida evangelium, somv;är: givet : till hela mänskligneten, N CHINASMÖRGÅ S: ANANRRaRtA "Samma goda anseende som Frankrike har inom! europeisk kokkonst har.Kina i Asien> Gast- ronomi och musik är t. ex, för kineserna fullt jämbördiga konst- arter. De två visa kinesgubbarna på bilden är inbegripna i en diskus- sion om receptet till dagens smör- gåsar, Enligt dem skall man gö- ra så här. Receptet fyra smörgåsar, "Koka 2 dl ris. Snabbris- för beräknat för den som vill spara tid. -Frås- i smör 1 hg färska champinjoner som skivas' (eller en burk kon-|o serverade), et+ paket bacorl, som klippes. i halvcentimeter 'breda strimlor, det kokta 'riset -och en hackad gul dök. Smaksätt med kinesisk. soya och krydda even- tuellt. Lägg den varma bland- ningen på fyra rTostade brödski- vor, exempelvis formfranska. Gar- nera med räkor. Som extra grön- sak till” passar 'det bra” med ma- rinerade . (1 msk. vinäger, 3 msk (PRE EFLRE rer EN dr ed matolja, bönor) salt” och vitpeppär) "vax- De finns att köpa på burk. det hällas av, men man kan vetvis värma dem 1: "spadet, och servera dem varma, Bjud till detta nybryggt 'mimo- sate — eller eget favoritte — som tillretts. efter konstens alla regler. ' - Riktigt chinainspirerat blir det om vi hänger en liten Pappers- lykta över bordet. En lyckad och trevlig kväll att se fram emot, '' I m man marinerar dem skall spa. / gi- ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.