MN | (än [GD | a [om fan | [Dane [an IE - - ' v NN . s + i - ; Oo : X Å ! v ; ” , , - NV | | MJ od a : | U N ” l As : : | ; november 1967 4 2] ” i LAHOLMS TI os . : 2 Tisdagen den 28 november . T Tisdagen den 28 november 1967: IT- =" Kö 1/0 : = = I ämpe ör. red: och frihet. | NYA! BÖCKER | aa s I ) raffet. avskräcker. inte. VR : N ; BLAND JOHN BAUERS i hemland och' ute”på missions- n Döäss te mem LG 0) AvIngvär Wakdén | on TEE gu | Fa ln. dltS rr inns det något klart bevis för tära förbrytelser. och vis- - a = 0 auers fantastiska = " att dödsstraffet inte avskräcker sa andra länder används elektri- EN i / N rer, ur sota, värld hör gener ring, Atlemma norra mo i 3 A svå | i 2” ni rationer :svenska barn till, och l|och inne n inte brottslingar från att begå svåra ska'stolen företrädesvis. Gaskam Albert John , Luthuli från det är ur många synpunkter gläd-[av - förburidets unga kvinnliga brott som till exempel mord?" mare förekomnier också, liksom Frågan har riktats till Hall Nyheter, förmodligen föranledd av ett ledarstick i lördagens tid- ning, där på tal om 'att-Kana- da beslutat avskaffa dödssraffet under en-tidsperiod på fem år, gavs uttryck för teorin att döds- straffet inte verkar avskräckande, och att humaniteten därför bjuder att lagen inte kräver liv för liv. . Den erfarenheten. har ' gjorts i England, sedan dödsstraffet av- skaffades där. Den bekräftas yt- terligare av en alldeles färsk un-= dersökning, som FN låtit göra i ett 60-tal stater världen kring un= der åren 1961—1965. Denna un-, dersökning - har utförts av pro- | fessorn i juridik och kriminblogi vid universitetet i. Chicago, Nor-. val Morris, Tidigare har en lik- nande undersökning företagits av . > den franska juristen Mare Ancel - omfattande åren 1956—1960. > Dessa undersökningar visar, att allt färre dödsstraff utdöms i värl- - den; När de utdöms blir det allt. vanligare "att straffet inté går i verkställighet, Brottslingarna- be- viljas' nåd, eller får straffet för- vandlat till livstids fängelse med ' chans till frigivning efter vissa år. . dömdes under den senaste.fem- . årsperioden = 2.006 ,' dödsdomar. 1.033 av desso gick i verkställig- ” > het, Som exempel kan nämnsa att det finns länder på Elfenbenskus- ' - ten i Afrika 'där upp till 20 döds-: straff utmätts av” dömstolar, men där inte ett. enda av dessa verk-- ställts, : Motsatsen finns - förstås. - också. I Formosa-Kina dömdes 23 till döden under samma tid. Samt- - liga avrättades. N Flera stater har även avskaffat dödsstraffet under första delen a 60-talet; Dessa” är två. stater 4' » Mexiko, :fyra i -USA,' nämligen , : ; Iowa, - Michigan, - West Virginia samt Monaco. En- dast i ett fall har det återinförts' efter. att ha varit avskaffat åren. 1958--1961, Detta gäller den ame-' . rikanska delstaten Delaware: Där. till "har dödsstraffet avskaffats fört vissa brott bnågra stater. i w sDe metoder som tillämpas 'vid dödsstraffets ' verkställande "är skiftande. Hängning är alltjämt vanligast då det, gäller icke” il. . fet, noterade: 5,3 "mord. pr” 100.000 "> 4 mord på 100.000 invånare: I de 60 undersökta länderna ut= > Oregon > och - . & "väsendet i storå delar äv” "värl- . manhänget : d. Halst ning: finns kvar i bl a Frankrike. I regel har . emellertid' avrättningsmetodernz humaniserats så 'att minsta möj- liga pina skall . uppstå för den - dömde, Alltså även här en utveckz ling i en humanare riktning. Har då dödsstraffet någon av= skräckande effekt på broltslighe- ten? Nej! FN- undersökarnd. har studerat även denna viktiga'si- da av saken. Ingenstans, kan kon- stateras att avskaffandet av döde- - straffet följts av till exempel en ökning av antalet mord >och :in= > genstans” har återinförandet av dödsstrafidt resulterat i nedgång. " Undersökarna -peker däremot på att: mordfrekvensen stadigt ,mins-" kat" i ' länder som edan för åt- skilliga år sedan :avskaffade döds- straffet. Bland dessa befinner :sig Finland. Norge, Sverige "och "Ös- > . terrike. > Ett "exempel" från: USA ger en 'intressant illustration till." detta: Den amerikanska delstaten | Illinois,” som har kvar dödsstraf> M t invånare . under perioden” 1950— 1964, men grannstaten -Michigan, som avskaffat dödsstraffet, endast : Den FN-rapport, ur vilken de Rh SA är häm- kömmer 'att behandlas "av : FN. s. generaifärsamling, : Sverige .och Venezuela har till-FN:s eko- nomiska och sociala råd övérlä nat ett resolutionsförslag" som bla syftar till, att genom" lagändri "gar i de medlemsstater: som” ännu "har ' dödsstraffet kvar, 'den döds- dömde "Inte skall berövas rätten att få sitt fall behandlat i högre I rättsinstanser eller' att söka nåd.. . Dessutom. hemställes : att straffet: inte skall gå i verkställighet förr- än. tidigast sex. pnånader, efter. do- Den Utveckling som kan "ut! sas ur. dessa” FN-undersökningar. pekar alltså klart på att humani "teten vinner terräng" inom rätts- -den. Dessbättre kän även ei an” nan ytterst viktig faktor i 'sam- redovisas "positivt: Dödsstraffets avskaffande 'medför -inte någon ökning ” av” de svåra - . yäldsbrotten. 2 > liten bi att. hans frihet .beskars alltmer. Gruutville i Sydafrika är död. Han vann! internationell rykt- barhet! då han för några år H an tilldelades Nobels freds- illhör en av sin tids levande också : död, 1 kraft av att skapa en; bättre värld förde infödda i Sydafri- ka. Låt oss inte glömma ho- nomE”, oc | V ÄA ! Ny "är troligt. att ytterst” få” sveriekar "skulle ha' kunnat ' sagt vem ' Albert. Luthuli var, innan , han tilldetadesy fredspriset. Han var "strängt bunden i-sitt poli ska arbete till hemlandet... Han - fick. aldrig uppleva ett fritt ' Syd- afrika, fick aldrig nheHer fritt arbeta. och verka för de idéer han ' Höll. heliga." De infödda I: Sydafrika har I vikt mått fätt erfara, vad. rasdiskriminering ber . tyder.: Och vad ett! herrefolk är. Lagarna. har . alltid missgynhat i majoriteten ' av svarta, Ålbert Luthuli fick -uppleva,. hur. hans" folk underkuvats, hur de utsatts för > brutalt” övervåld, hur de kastats, | fängelse. och hurv' de "dödats genom. lagliga... mord... En. Fel. värld hav. i det: närmaste, stillatigande låtit : detta ske, Ger nom alla . förnedringarna arbeta- de. Luthuli energiskt. för. att öpp- -Na världehs ögon fört det som i skedde i. Sydafrika, Men världen "fi fortsatte : blunda, ' frånsett. några få: människor. som inte Jensamiia kunde, göra - något. ' : - ; Luthuli - var "inte an har flera gånger: a fängelsestraff. och ' han. har. örvisats . til sitt hem: och..en "mark: iuntonr där, Han något -av en, legend,” mannen som” inte tystnade trots Vnnropen kom” tätt "från honom. Ian gade ge. sig för de, vita förtryckarna. ». Dessa" i sin tur tycks ha blivit” ädda: för honom, - fe vågade” inte .ö; avlägsna: honom, inte heller. sätta "honom ä , fått "hela, Men att hans: starkt beskars på oli” der” 'Traktor $00 har testats under 1 klart, Bolinder- Munktell. "ett långsiktande försäljningsavtal| rum och försäljning ' till - kund med den kooperativa sammanslut- komrnier att starta efter årsskif- ningen CCIL' — Canadian Coope-|tet. -" RE rative' Implement Itd. — gällan- "Bolinder Munktetis nya > "stora de lantbrukstraktorer. De' första — Nr visar Bison 800 dragande, en har tecknat. provleveranserna har redan ägt ga hundra timmar i Kana traktor Bison 800 14ed: er motor: AB:s LITTERATURPRIS 0- TILL KENT ANDERSSON ABF:s förbundsstyrelse har vid sammanträde = beslutat — tilldela Keht Andersson, författare och skådespelare vid Göteborgs stads- teater, ABF:s litteratur pris för är 1967 med 5.000 kronor. Beslutet motiveras med Kent Anderssons ”friskä, «poetiskt: levandé' insats med stycket Flotten, som pekar fram emot en ny utveckling inom en modern teatergenre med posi- tivt samhällskritiska inslag”. Kent Andersson är göteborgare, barnfödd på Hisingen, och tillhör den unga' generation .av' författa- re och skådespelare" som; aktivt engagerar sig i samhällsproble "men, 'Till Göteborgs stadsteater kom han i juli 1961, Hantär allt- jämt knuten till teatern, där Han skördat stora framgångar hos bå- Niek. i ”Vem är r rädd för Virginia Woolf” och Edeck i Tango”. : ”Flaotten”, som Kent Andersson författade "tillsammans "med .. en grupp skådespelare” vid Göteborgs stadsteater, hadé premiär den 29 april i jar "Den blev»>en av-de största säccéer teatern upplevt, bäde på - hemmaplan "och under gästspel över hela landet, I mitten av december kommer Göteborgs stadsteater. att ha pre miär på ”Hemmet”, författad av Kent Andersson och Bengt Bratt. land dem som tidigare erhål- lit ABF:s litteraturpris finns Sand- ro Key-Aberg (1958), Ake Was- sing (1959), Bo Sköld (2961); Ka- tarina Taikon (1964), Peter, Weiss (1965) 'och Staffan Beckman a innan avtalet med CeTL blev tallr iksplog. styrka på över” "100 hk har” på kort tid rönt stort intresse både i" Sverige -och"'andra länder: i Europa. Nu har även Kanada kommit in i marknadsbilden, KanadaNhar stora prärieområ-. den med ett högt utvecklat lant- bruk; Det är tre av' provinserna i mellersta Kanada som ”domine ras av prärielandskap, Alberta, Saskatchewan och Manitoba. Sä- "desodling, främst vete, är .van- ligt, ; medan radsåddå grödor är sällsynta, För jofdbearbetningen används kultivatorer' och tallriks- plogar,” Redskapen' är stora; upp till-27 fots arbetsbreddå förekom: mer, Gårdarnas storlek gör att traktorerra vanligtvis får arbeta 10—15 timmar i sträck. Detta gör Bison 800 attraktiv som dragan- de maskin i det Kanadensiska jordbruksarbetet. CCIL har sitt huvudkontor i Winnipeg och inte mindre än 58 filialer I prärieprovinserna, , GENVÄG — Vad kom det sig att han an- ställde en så ful kvinnlig sekrete- rare? — Hon sökte inte jobbet hos honom. Hon sökte det hos hans fru, medan det satt två dussin de kritik och publik, bl 'a som [ - ” I ; N (1566), - , a -|25piranter. på posten inne hos ho- » varit: främmande för "att gripa-in i : ) Reserve: Han ledde omkring 5 000 - män som Målar; Albert Luthuli tar emot nobelp Gunnar Jahn, ordförande sova sadeg titt - och dit helt "efter. na tionalisternas godtycke. En. liten minoritet. av 'vita ; bestämde. allt. Den svarte mannen skulle 'ku-, vas och .rsvältfödas, "Han hade. ingen talan; ingen rätt, Vad kun-] de .då Albert Luthuli göra åt” detta?.. Han var själv svart, han var älltså bunden till händer och ter; Men ' han vägrade ' tystna, vägrade låta nazisternd i Sydafri i- ka”få rätt utan 'vidare; Han”nitbildades till" lärare. Som sådan ' verkade han i sjutton år. Han fick. då. många kontakter och trivdes. väl, Detta trots att han tvingades. leva skild från sin faå- milj ' under "lågga tider ' av året. Vid denna” tiden. tycks han;'ha i de politiska händelserna. .:e. Då "kallades -han till hövding i sin hemby 'Groutville., Först sade »han nej, han. trivdes .som lärare och denna: syssla” gav. honom och ekonomisk trygghet! Han kså sin” hök; ”Släpp mitt folk. » att. Det. var: SG —Aret .: ministr: atör för. . människör-inom-sins provins:-Fö hållandet.. mellan der svarta: inföd; da "och: «dem; vita. kolonisatörerna: + a på Men först ö Smults,; ;öch ; Ver- wherd säg till :at blev” helt.: fö Eat som” medbörgäre och'"människor: ”'Verwoerd har kommit att fram; stå” ne den, rela Hva. frihet; in. av gått. till..rent »slaveriv ”Herrefolket ingen lön :alls. Visst”är' de 'sva ta :det''stora: flertalet, : cirka :11; miljoner - mot: 3 -' miljoner. vita... Men de "vita har, byggt "upp Åeen polisstat” som fungerar lika bra: som”: Hitlers : nazisttyskland.. Våld? och: mord: hör till: dagen i Syd- afrika. De - vita 'samlar- glödande - kpl på, sina huvuden, Hur. länge” ska den svarta : massan underku-. ig, tiga : och "se: hur deräs ördas på löpande band? : uli "kunde inte :tiga. Han ' "i den bok "som han gav: för något år: sedan om terrorn” kan. anta att nationalisterna. an- av lättnad, "De. visste. ätt ' inte" fruktade för'att.de-. sådan . världens I "dås us ja örhå and : | Kommunisterna "tycks: vana .vid y | Sydafrika fick "fortsätta. sitt smut- .den ' hårdaste" slavdriva-]: t i Oslo 1961, Utdelare norska nobelkommittén, är som bedrives, Han "kom. att bli en obehaglig 'person, Fängslades, läpptes, talade nå nytt, lät värl den veta' det som skedde, fick åter. fängelse och "till; sist : förvi- sadeg ' han: till sin hemby som han inte: fick lämna, Wästberg, Sydafrikakänna- har ' träffat Luthuli och han gav en ' "träffande karaktäristik över honom: ”-7 Han : ar ett självutplånande väsen, och han. står över sin tid, till synes utan fåfänga och am- bition, Varken vänner eller fi ender, - framgång " eller. fängelse får. honom" ätt vika från sina principer, . de kristna värden som är det enda 'som "han vägrar att kafopromissa om”. M Nu är denna . märkliga man "Det är en oerhörd förlust för 'de svarta i Sydafrika. Man Talt-sälja-sega. gubbar i hela Små- jande' att "denna .svenska :sago- skatt nu aktualiseras av den 60:e årgången av,”Bland tomtar och troll”- (Ahlén & Åkerlund, 6:75 hit, 7:73 inb inkl, oms), ' John Bauers fulsnygga troll och guldhårlga prinsessor, , illustrerar klassiska sagotexte 'som : ”Drott- ningens halsband” av Anna Wah- lenberg och ”Prinsen" utan skug- ga” av! Jeanna Oterdahl, för att ta ett par exempel. glädje” över äterseendet torde ind te vara minäre än de ungas . för- tjusning över dessa sagoväsen, som » förtrollat svenska barn över ett halvsekel. I ”Sagoprinsessan” Tanlén & Åkerlund, 2:95 inkl. oms) kan man i år bl a, läsa om ”Lilla Cikoria, flickan som lärde oss att ett troll skall vara-ett troll!” Det är Gits Olsson,' som berättar om trollflickan som fick monopot, på i lands Trqlleberg och hans saga har sällskap mög, en irländsk; ”Prinsen och den data | flickan”. in tredje saga är helsvensk och handlar om den bortrövade prin- Sessan, som bara var fem Ar, skrattade gärna' och ofta och som älskade att samla frimärken, Vem som rövade bort henne? — -Trol- len, förstås. oc ANSGARIUS " Svenska” Missionsförbundets ärs- bok, Ansgarlus, har utkommit méd 'sin 62:a årgång och innehål- lep intressanta glimtar och artik- De äldresq] pastorer . är .mycket givande;: De kviinliga: pastorerna är en gåva åt församlingen, ”Närmission lär av fjärrmission” heter' en "artikel av förbundets ordförande lektor Ansgar... Eeg-Olofsson. 'Artikeln ”Mission och :-brunnsborrning 1 Indien”. visar. hur "missionen ar- betar praktiskt. för att lindra och | förebygga nöd. Indiamissionär Ly- dia ' Svärd ger 'svår på frågan ”Varför söker vi omvända folk?” Om förbundets "mission i Östtur- kestan åren 1892—1928 skriver missionär John Andersson, Vidare förekommer artiklar från förbun- dets arbetsfält i Kongo och Japan och arbetet här: hemma, ” ANSGARIUS, Red: Gösta "Hed- berg "och”Arvid Stenström. Missionsförbundets , förlag. 8:75. SVENSKA MISSIUNSFÖRBUN- : DETS FICKKALENDER. Svenska Missionsförbundets ' fickkalender 1968 innehåller för- utorn fullständigt " "kalendarium uppgifter om förbundets omfat- tande arbete i hemland och. ute på missionsfälten," Vidare lämnas uppgifter iom lIsamtliga 'kristna samfund, " misstonsorganisationer och föreningar i vårt land samt uppgifter .om de olfka samfun- dens missionsfält. Därjämte -före-" kommer uppgifter :om samtliga städers ortgrupp, invånarantal och ' utdebiteringar . såväl kommunalt som totalt, Pris 5:50," 0 (Forts. ä sid. Mo Jar "från förbundets verksamhet | TLuthuli' kulle döda” "honom. En han dukade : "under för. Sjukdom! och "för tidigare: umbäranden” un- c fängelsevistelserna, H Luthuli "ville" förhindra. ett .bio- inbördeskrig; Han . trodde, got ,blåögt, att; om bara Iden fick ögonen på "vad som dde "nere" i” Sydafrika skulle makter träda . in och göra lidligare: u u för rjde Så skedde" inte,. snarare rycket "de .'senaste” åren "och" "världen tiger. Amerika" har” händerna: fulla "i" Vietnam. att” låta - förtrycket "råda. Ver- woerd 'och-alla' andra "politiker i siga.- hantverk; -Ja;YX också ' mordet på- honom.-stärkte' makten för”! de ita nationalisterna. : går ”allting gen. här: i livet. Råsförföljelserna 7 s K is Amerika En Rel värld. inflam- .merad äv: något > kli bigt, ' osunt. De ' söm vill ändring bland de vitaz är. för ; få; "de "röjs undan som: > Kennedy.” Massorna ' har ingenting "annat att göra än: att gripa till: våld. "Det tycks 'ound- vikligt 'med: våld::Ska' sedan 'des- &a: massor i t. :ex, Sydafrika: kun- na' bli rättvisa ledare? ' Eller bör- jar en ny:era:då den svarte” un: .derkuvar'- den. vite?: > > « Män som" Luthuli skulle kun- nat- skapa. en. rättvis och: vack- rare. värld.. Han. gjorde: vad "han kunde,:- Nu..har. han dukat under. : Må vi inte -glömma. honom och hans, verk. Och må vi inte glöm- '— Den uppfyller alla 'säkerhets-. gistreringsbesiktigat | något >> ovanligt som” en Renault” från 1017. Der. femtioåriga bilén "inköptes av Svenska . Renault från- Norge. för två år sedan och har: sedan” dess, varit "föremål, för omfattande och - 'pietetsfull Bland annat har man varit tvung- en” att. specialtillverka , findimen- sionerade kopparrör för att kun- na' utrusta bilen. med ' 'den ur sprungliga typen .rörkylare, som förstörts: och ersatts. med en cell- kylare under tiden i Norge. ; ”Renaultveteranen är en tredör- ma det som sker. idag i Sydafri- "kär. Rea et sat Na I Av: Professor "Alltsedan Piiofessor « Nils Hans; sön” gav ut sin handbok i utfod- ringslära år 1913 här vi i vårt land "huvudsakligast "använt - oss av den 's. kl, skandinaviska foder- enHKeter: jför: att ange" fodermed: lens ” eriergivärde och husdjurens eriergibehov.' Under senare: delen av 1930-talet påvisade professor Joel Axelsson flera brister hos dettå - värderingssystem. . Undan för. undan. här man. också börjat övergå . till. ett" nytt - värdetings- system,. som. grundar 'sig på fod- rets innehåll av s.k. omsättbar energi, Den nya fodermedelslagen som -trädde i kraft den 1 septem- ber: 1967 stadgar bl. a'vatt olika foderblandningars. energiinnehåll skall. angeg:! i .omsättbar .. energi. 1 KALORIER -— MEGA. : H KALORIER. v Vid ' förbränningen : an av't, ex. ved, olja och foder frigörs vär- me;; vilken mäts i kalorier, En kalori (cal) är den” värmemängd, som" går åt för att höja" tempe- raturen hos 1 g'vatten 12C. Detta är' emellertid 'en liten enhet; var- för men :' infört beteckningarna kilokalori" (1 keäl'= 1000 cal) och megakalori :' (a -Mcal 1000 000- cal). - [ ENERGI? Dkn värme. som bildas , vid: för- bränning av ett. foder ' utanför : VAD ÄR. OMSÄTTBAR nom, . X kroppen kallar man. bruttoenergi. Ny. fodervärde ring i i my STURE ERIKSSON, Bruttoenergin kan inte i sin hel het utnyttjas. av - djuren, " utan förluster sker med gödsel, tarm- gaser och urin; Den återstående delen kalläs omsättbar energi, och' används . för "fodrets.. uppta- gande, smältning, : omsättning samt till, underhåll och tillväxt. ; Enligt den nya fodermedelsla- gen" är: det mängden : omsättbar energi uttryckt i: megakalorier (Mcal), som skall anges på mark- nadens foderblandningar. Orsaker- na till övergången från foderen- heter (fe) ' till 'omsättbar energi är «flera. Det skulle dock föra alltför längt att. närmare 'gå. in på. dessa i detta sammanhang. Det skall endast nämnas att 1 fe motsvarar 2,7—4,0 Mcal, beroende på fodrets sammansättning, För kraftfoder kan! man: i runt tal räkna med att 3 Mcal omsättbar energi är lika med 1-fe' - RAPRÖTEIN + Våra husdjur behöver ständig tillförsel av råprotein för att de- rag hälsa .och produktion skall hållas på önskvärd nivå 'Det är därför viktigt att man känner till fodrets halt. av 'råprotein och dettas kvalitet. Särskilt ' grisar och andra-enmagade djur ställer stora krav. på, proteinets kvalitet, alltså på proteinets aminosyra: sammansättning och aminosyror: nas "smältbarhet, ” ' Enligt den nya. fodermedels- sv fodermedellag Tantbrukshögskolan, Uppsala 7 ningarna ang. . halten. råprotein, pepsinlösligt -råprotein och fisk- råproteini Tidigare" angavs mäng- den smältbart råprotein, men man använder numera detta uttryck huvudsakligast då "smältbarheten bestämts i djurförsök. Oftast .hbe- stämmer man emellertid råpro- teinets smältbarhet på kemisk väg genom att behandla ett. foder- prov med, pepsin-saltsyra, Den på detta sätt erhållna mängden smältbart råprotein kallas pepsin- lösligt räprotein, Räproteinet från: fisk: har i all mänhet ett högt biologiskt "värde, varför 'råproteinets kvalitet oftast stiger med ökad 'halt av' fiskrå- protein. Någon absolut garanti är det emellertid inte' och man kan också ha hög kvalitet" på råpro- teinet utan att fiskmjöl ingår Mi blandnin Ben. Tyvärr har vi. för närvarande inget bra och lättbe- stämbart mått för, proteinkvalite- ten. Fiskmjöl, kan ibland ge upp- hov till bismak hos produkterna och med ökad halt äv fiskräpro. tein stiger naturligtvis risken för bismak. . - as or RAFETT,. VÄXTRAD OCH VATTEN : . Råfett, växttråd och vatten är också viktiga kvalitetsmäått. på fodret och de skall även anges på foderblandningarna, Mjölkkor- na exempelvis behöver ha'en viss daglig mängd växttråd i fo- lagen skall :man därför på bland: derstaten för atg- man: skall få 'restaörering. : - rars,. | fömåttste" kabriolet och. thar krav med” god: marginal, 'var slut- ; den för. Renault Karsktäristiska betyget "från | stationschefen "hos , ”kolskyffelhuveh” Svensk : Bilprovning i.. Norrtälje, placerad bako Per Jonasson,' när” han” hade edre fö satt'i m ”med . kylaren motorn, det sena- igaste mån uhdvi- : > Ekipaget” väger. 1.420 kile” och har en fyrcylindrig r pä. 22 CV; 'och med 2,8: li ters "slagvolym Färdbromsen. sär " handmanövrerad. . och '. bilen. sär - dessutom . utrustad med. en fot- . : manövrerad ”nödbroms”, med stor. effekt. : Svenska Renault skall an inda bilen för utställningar. och avser också | "att. starta. i veteranbilåral. lyn: vy. PÅ VÄGEN | Israels barn hade syndat gruv- ligt, Moses utgöt, sitt hjärtas sorg inför Herren för detta, All tan- ke på sin eger frälsning glömde han; Han endast: bad .om förlåtel- se det" folk han älskade, Han sade: till Gud att han inte, sökte någonting för egen, del. Mosés bön , att” bli struken ur. Guds bok be- viljades" inte, men. den ' ändådes självförnekelse. Självförnekelse. är tecken på sann förbön, Jesus såde: ”Om någon vill / föl- ja mig, fårsake han sig själv.:. Bibeln visar oss att detta är lika nödvändigt ' i förbönstjänsten som i all annan "lydnad. nl H Att bära andrag behov på våra” hjärtan' kostar mycket. Dietrich Bonhoeffer sade att nåden är: fri men inte- billig, Vi vågar inte bedja för andra om Vi, inte över- låter vår:vilja åt Gud: Gud :kan- ske svarar på , vår "bön ..genom att be o5s att 'ge ut oss . själva för dem, - en' godtagbar fetthalt 1 mjölken. Det dagliga behovet ligger mellan 2. och 3,5 kg. Allt foder får inte - vara finmalet eller: härdpressat (briketter' eller pelletter). utan. en del foder måste ha grövre struk- tur, Vidare kan. växttrådens, ka- raktär och smältbarhet växla in- om rätt vida gränser, varför det vore önskvärt med ett annat;kva- litetsmått än växtträd. . Tyvårr finng det. ännu inte något sådant, . Tidigare angavs på analysga- rantierna ' foderblandningarnas maximi- och minimihalter, Enligt den nya.lagen skall man ange medelhalterna, vilket får. anses fördelaktigare än ...det . tidigare systemets" avtt oe lr ers es N 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.