- LAHOLMS TIDNING ; ”Forsdägen den 30 november. 1967 Svagt hopp öm fred i i Mellersta IT. For sängen den 30 november 1967 : LT =- Östern : Efter" två decenniers krigslill- stånd mellan israel och dess ara- ” biska grannar skymtar nu ett svagt hopp om att fred skall kun- na skapas i deras del av världen, Förenta Nationernas säkerhetsråd har enhälligt zntagit en resolu- tion, vars syfte är att lägga en grundval för en uppgörelse mel- lan arabvärlden och Israel, som skall 'garantera 'en fredlig framtid ; för samtliga berörda stater. Tex- ten till resolutionen är, uttunnad - och innehåller inte mycket kon- kret att tå på, men detta har va- rit nödvändigt för att 2nighet skulle kunna uppnås mellan alla mi terna i säkerhetsrådet Just nu är denna enighet det vä- sentliga, samförstånd mellan För- enta Staterna och Sovjetunionen är! en förutsättning för stabilise- ring av'läget-i Mellersta Östern som ett första steg mot varaktig fred i området. Den viktigaste för- utsättningen för att FN-beslutet skall kunna leda till det. avsedda målet är dock att det accepteras av såväl Israel som de i konflik-. ten .med denna stat direkt enga- gerade arabstaterna; Tydligen har så skett. . På sovjetryskt initiativ' sam- manträdde som bekant efter ju- nikriget i somras FN:s general- N församling till en extra session. Den sovjetryska delegationen un- der ledning av ingen mindre' än regeringschefen Kosygin gav vid sessionen en uppvisning 3 hårdför . diplomåti till arabernas ; förmån "omen uppvisningen - misslycka- des. Generalförramlingen nekade blankt att fördöma Israels aggres- sion mot arabgrannarna, som rys- sarna hade yrkat på, och inte hel- ler vann de gehör för sitt förslag N teras rätt att leva I fred innanför - ”säkra och erkända” gränser, Vi- dare inskärpes nödvändigheten av att garantera fri passage genom områdets internationella vatten- vägar och att uppnå en rättvis lösning av flyktingfrågan. Till sist — och det är i nuläget det -vik- tigaste — skall generalsekrete: a | re.U Thant få rätt att utse. en ' personlig representaåt med upp, gift att ”bege” sig till Mellérsta. Östern och upprätthålla kontakt "med de berörda staterna i syfte att befrämja en överenskommelse "och hjälpa till i ansträngningarna alt åstadkomma en fredlig och all- mänt -accepterad ”överenskommelz ; se”, Det bör kraftigt” betonas; enigheten inom FN:s säkerhetsråd inte innebär någon ”garånti Tör att . stabila förhållanden och fred skall kunna ' åstadkommas i” Mellersta Östern, Enigheten "ger .bara som inledningsvis framhölls ett! hopp om' att. så skall kunna 'ske.” Bes slutet nu: är emellertid 'det mest” positiva och realistiska som FN- "organisationen på länge fattat i Mellersta Östern-frågan. Det sä-' ger kanske i och för sig inte så "mycket, ty FN:s handlande i den- na fråga kar aldrig utmärkts av "vare sig kraft eller klarhet, vilket. vi sin tur till stor del förklaras av” slormakismotsättningarna. man tolka enigheten' kring äen nu: antagna resolutionen 'som en strävun att söka överbygga dessa kan man bedöma utvecklingen” ir Mellersta mindre pessimism än tidigare. se Det är "också värt att notera med tillfredsställelse att säker- hetsrådet tagit mycket försiktigt på de uj d sonliga att Israel utan villkor. skulle ute: x rymma” de områden de erövrat, Sedan! | ryssarna nödgate konsta- tera. "sitt" diplomatiska ” nederlag trädde ' deras” 'delegation” bakom. kulisserha i. kontakt med USA:s FN- delegation för. att. söka. finna. en; ippslagsända till politisk sane- "ring i Mellersta :Östern; Denna kontakt: gav till resultat ett för- slag till'en gemensam r$sk-äme- rikansk resolution, : enligt. yiiken krigstillståndet i Mellersta' Östern skulle förklaras ha. upphört och samtliga stater i området garante- rag rätt att levå ifred. Vidare förutsågs en lösning, av Paleslina. flyktingarnas' problem, Detta re” solutionsförslag kom, emellertid aldrig att läggas: fram, Israel. och Egypten "sägs ha "varit, beredda att godkänna detsamma, men :det torpederades av: de mest militan- ta arabstaterna Syrien," Irak 'och Algeriet. ' NA. i "Sedan debatterna i den extra ge- neralförsamlingen mynhnat ut i in- genting gick. Mellersta 'Östern- frågan tillbaka till FN:s säker- hetsråd. Där har. den :debatte- rats i flera veckor och ett flertal . resolutiensförslag har ” framlagts. Möjligheterna att uppnå enighet kring något av den bedömdes in i det sista pessimistiskt, men den efter allt att: döma mycket livliga diplomatiska aktiviteten i FN-pa. , latsets korridorer och sammanträ- desrum gav till slut resultat, Ett av England lanserat förslag till resolutionslext " kunde - jämkas ihop med 'samltliga övriga råds- medlerhmars uppfattningar. Den- na nu antagna resolution synes vara upplagd efter ungefär samma riktlinjer som det i somras för- olyckade rysk-amerikanska' för- slaget. I resolutionen sägs, att Is- rael bör verkställa ”återtåg från ockuperade områden”, men den undviker att kräva återtåg från alla ockuperade områden, Vidare . skall | 'kelgstillståndet : upphävas och a la stater i området garan- NH ra söm medlare mellan Israel och arabstaterna utan som; | kontakt- ' man”för att söka" få dem”att-sa ling från vare sig FN. eller ? någon . enskild stat, dess; linj v : hahälingar' direkt med arabstäter= "nas regeringar, Häde FN. sökt på- "tvinga ' "Israel medling. hade dess fredsak : dödsdömd.; Egypten. och: flera and- "ra arabstater har' tidigare förkla- her tillsammans med : Israels re- . presentanter ' vid > ett: konferens bord, men däremot: inte" motsatt sig ' medlingsförsök utomstående "makt, ' Förmodligen 'har de: nu' också godkänt försla- get om en personlig representant för. U, Thant som kontaktman.'.I sännat' "fall torde enigheten kring et” inte ha kunnat uppnåg. SÅ ”" Uppdraget 'som U'Thants: per-' sonliga ' representant «i Mellersta .Östern. kan. nog utan överdrift: sägas vara något av; det svåraste, en. diplomat kän få: "De arabiska: : "och, de israeliska : ståndpunkterna är" vitt skilda" och de, tolkar. all- deles säkert ordalagén' i: FN:s: re-: solution - olika. Särskilt. gäller det frågan om tillbakadragandet av de israeliska .trupperna från ara= biskt territorium, Det blir 'oert' hört svårt att få parterna att bör- . "ja förhandlingar, men kan kon- taktmannen komma så, pass långt i sina” ”ansträngningar ' finns 'det trots allt hopp om att dessa slut- ligen skall ge acceptabla resultat; ' förutsatt att stormakterna öns- kar en . rredlig lösning. Och det gör de uppenbarligen — för när- varande åtminstone är det kanske säkrast att tillägga, nn äggningar' om /hur, des ra samlevnadsproblem "skall Ilan lösas. Israel har kon- sekvent vägrät att ac f NÅGOT MÄSTE GÖRAS! ” AV AXEL ' Det är väl ett.ganska" välkänt faktum, åtminstone för de insatta," att svårigheterna för. en person som äådömts ovillkorligt fängelse- straff inte börjar i fängelset vid avtjänandet av straffet som kan: ske folk i allmänhet: tror. Visser- ligen ,är själva frihetsberövandet psykiskt påfrestande i varje fall för de ovana, förstagångs-avtjä- : narna, Men människan har ju en "mycket stor anpassnings örmåga. fl gudskelov., Man kän: värja sig tämligen snabbt :om man tvingas av: omständigheterna, ----- - De största svårigheter] a upp vid frigivningen : och tiden närmast efter, Det är möjligt att någon av fängelsets kuratorer lyc- KA ; hånam, "righet kats ordna e lämpligt arbete åt Det är ingen: större :svå- «eftersom det . råder stor efterfrågan nå arbetskraft; Är den i frigivne" utlärd yrkesarbetare av något «lag är han så gott som . tillförsäkrad en anställning i och , mer at« han' sätter sin fot utän- för fängelsemur Men har han m gheter att ta arbetet som "bjuds "honom? Det beror "ofta "nå hang personliga :si- tuation” "Han -saknår "kanske. .bo- stad, endera' kan" han : vara ogift eller kan det' vara så att hustrun hegärt 'skilemässa I samband med hans straffavtjänande. T båda. fal- len. hav han infe tak över huvu- det. Detta är nog:i de. flesta fall det största. problemet för den fri- givne.. Hans vilja att ”börja om” kan vara aldrig så ärligt menad, haris avsikter de bästa. Men utan bostad är det omöjligt. Fängelse- s kuratorn kan inte: hi pa. honom rd lag. Fan är hänvisad till sig själv. I allmänhet lyckas han inte, Efter slant han. fått. vid. frigivningen; tilltalad. för återfall i brott, > Särekilt” när ”det: gäller” ungdö-' mat är detta, en trist cirkelgång. Och det är ofta :ungdomärna som drabbas av . böstadsbristen. « På" grund av omständigheterna vill? de inte 'vara. hemma. i, föräldra- kanske, «de: inte - heller gheter' att "vara; I turligtv Si ett 'generösare .. frigiv- . ningshelopp. åpass- stor "att. de kan; "klara & vutan ”antitande: äv. kvittera. första 'avlöning,. d. så till "mat: och "uppehälle. minst : genom sin allmänna miljö är den en "veckas ; hopplöst , heterna måste satsa:litet mera. för sökande ger han upp. Den lillalatt det: verkliga. behovet skall jär har. två veckor. framåt. sedan månads-.- hyran är. betald. "Det. är märkligt. SIREBORN "oc cc att myndigheterna inte i samband med -att man ändrade benämning- en” Kungliga Fångvårdsstyrelsen /' = Kungliga Kriminalvårdsstyrel- för några år sedan beslöt ett hägot generösarb —. frigivningsbi- drag. Detta av profylaktiska skäl, Förhållandena är "desamma som de som. rådde före ”namnbytet”, vård förekommer väl inte mer än i beteckningen ' ”Kriminalvård”, ' Vidare har det framgått att Kriminalvårdsstyrelsen umgås med planer på att bygga särskil- I da ”hotell” åt. de frigivna för att. på så sätt hjälva till med lösan- det .av bostadsproblemet, : Avsik- terna är naturligtvis goda, menh frågan är om :denna lösning är den ' riktiga, Jott sådant "hotell" blir .naturligtvis ganska snart 4 pekat av den fasta' befolkningen ! vilket” skulle kunna leda till en. |: r verse konflikter för båda Tägren . Skulle sinte en radikalare lös- ning kunna "åstadkommas genom ', att lämpliga familjer engagerades till att upplåta lediga rum åt en frigiven, familjer som är befria- de från gamla. fördomar? Krimi- nalvårdens: konsulenter och kura- torer skulle här kunna: göra en insatg. av preventiv. karaktär, sta: ten kunde, ju -bl.,a. garantera hy- ran för de första månaderna, Det skulle bl. a. ha det goda med sig: att de frigivna släpp 'uppsöka, ungkarlshotellen som väl knappast , allra. lämpligaste 'uppehållsorten i den svåra starten" för, den. unge frigivne, - Mu Hur som helst mäste friskare grepp till för att åstadkomma en förbättring . för de frigivna, Men det . kräver ju också att myndig- tillgodoses, Det karr bli en sats- "insatser . som. kommer” samhället tillgodo.” "Dessutom "får ” den” fri-” givne, som 'hitintil utanför. samhället; självkänsla och därmed sin, vilja att återfalla i brott.. Den avsedda -korrigeringen - har haft äv: edd verkan. ;Till bäåtnad:för. alla: -”Bakåtsträvarna : som” otvetydigt. finns ;i samhället bör. snarast eli! mineras., De röster som "åker upp, i" falsett . 'så' snart. ordet. Pkrimi- palvärde -uttalas—-från +-radikalt-- reduceras ';' till - minsta Å möjliga antal: —' om” man verkli-' : åstadkomma” allvarliga. i denna brännande frö gen vill ändringa Bars av dem som får hjälp genom Rädda Barnens höstkanr - utanför Lideta-) kliniken i Etiopien. Nödbrödet t tog slut - ” Rädda . -Barnens höstkampanj ”har gått in i sitt slutskede; De Bada: stora aktioner. som pågått i kampanjen har. Blivit, klara suc- céer, det gäller barkbrödsaktionen och ”fölkhögskoleelevernas aktion Folkhögskolan hjälper” till för mån för. Rädda” "Barnen," : Som en påminnelse ” om Sveri- ges sista .nödår 1867 och att vårt eget,” u-landsproblem inte - ligger börjar. ta. slut och — "plötsligt ning som; samhället: får. tillbaka i|Mer än 100 år tillbaka '1' tiden, står han framför 'skranket igen det låhga” "loppet i formjav arbets-' startade Rädda Barnen i. samband m - - säljning a ö kampanj. en för- -ett äkta barkbröd. bakades” i en” upplaga; av. 130.000 exemplar; ir Medelpadskommunen Rädda Barnens I förräd' av bärkbröd slut. och de inbetalnings- |! kort som” hbifogades” de: 'små”brö den började- strömma in Alla förråd av .bärkmjö har nu tömts. och ett. nytt. parti. har hbakats upp. Därmed :är:de totala upplagari barkBröd :uppe-i a 000. Det finns, alltså-: äter en - OPERATION DAGSVER- KEN FöR JULSTÖKET "Sveriges ' Folkhögskoleelevers I) Förbund (SFEF) har med anled: |" lans förestående 100-årsjubileum ning av. den :svenska 'folkhögsko- beslutat göra en insats bland an- nat -genom , dagsverken till :för- mån: för Rädda Barnen-kampan- jen ”Barn i nöd”, Flera folkhög- skolör har redan genomfört sina första dagsverken. På de- dist-. riktskonferenser som hittills -hål- lits inom elevorganisationen har aktionen ”Folkhögskolan hjälper”. haft ' en . framträdande . plats: på:t programmet. Nedre norrlandsdist- riktet har beslutat om. en gemen- sam dagsverksdag der 1 'decem- ber för folkhögskolorna i X Y, och Z-länen 'till vilken också ansluter sig västerbottens läns folkhögsko- la i Vindeln. Dagsverkedagen kom- mer att avslutas med diskussions- aftnar på de 11. at Soler det: ta 'dagsverke' omfattas av. s,. : = Från olika häll i landet medde- lär- folkhögskölorna på” likriande sätt ' sitt” intresse” för' ätt : genom- föra sina operation, dagsverke 0 och" Det. finns: alltså” stor utsikter att få, hjätp "av: :dagsverkare: med Ikhö skolan hjäl- 3: SIFO OCH ANSVARET , Er del av de siffror som Sifo i somras presenterade om för- svarsviljan var felåktiga, har-det avslöjats. Örsaken var av tek: nisk natur. Vestmanlands Läns Tidnin g (fp) observe- rar att socialdemokratiska tid- ningar nu ger galupinstitutet skopan full: "Under alla förhållanden finns det -anledning - att. ta försiktigt på " mätningar "av .öpinionerna, och felmarginaler bör alltid läg- gas tillsDet hindrar inte: att det ständigt kommer att finnas. in- tresse av och utrymme för un- dersökningar -av den -hä r typen i många för samhället avgöran- de frågor. Det är ju egentligen en folkomröstning i mycket be- gränsad skala! De krav .man har anledning ställa på dem som gör utfråg- ningarna och. räknar fram och tolkar "dem "är att metoderna |. görs så. tillförlitliga som förbätt- rade resurser borde medge, fört- N de i den allmänna bedörnningen "och tas som intäkt för :'stånd- Det bör väcka både Si- fo ' och ' andra undersökare till större ansvar. Vad som fnträffat är givetvis , Sydsvens punkter. beklagligt, ka Dagbladet men ett påfodra en socialisering av dessa gallupinstitut, att gå för långt menar man: Efter vad som i såtedes om det från politiskt häll :fram- ställs önskemål som, syftar till att upprätta ett officiellt opini- onsmätningsorgan. Krav i. den riktningen har ställts och torde nu ha större förutsättningar att bli tillfredsställda då det onekli- : gen föreligger behov av äsikts- pejlingar, genomförda under be- ” tryggande former, Att det sedan inte skadar med konkurrens ock- så på ett område söm' detta är självklart. Något officiellt mono- pol på opinionsmätningar får in- te etableras, det är sätter VLT. / Co. Eftersom resultaten gärna pre. senteras i känsliga lägen — för- svarstesten kom i samma må- nad som ÖB presenterade par- tiernas sparsamma . alternativ — kjälp i dag! RÄDDA BARNEN peer JOG 100, sSthim 5 N 7 till ÖB:3 egen plan — används . >: 3 Ja, kan ni få rent det här - : gamla badkaret, sa fru => y : Killander, Så har ni också fått entrogen kund. =, Det karet borde värden bytt. för många år sen. AO badkar med Jif.' rengöringsmedel trott att det skulle bio "Så tvättade vi fru Killanders . Fru Killandeér bara stirrade. ” Där hennes vanliga flytande ”hade Jif nu gjort karet rent och blankt. Och det utan att harepat! Kan. jag fåköpa =. agn en flaska, sa hon; det här har jag drömt-om men aldrig verklighet. Hon fick vår. gått bet ' i bli So ot. Cl skurar rent flytande utan att. Jif är ett flytande skurmedel. Det är skonsammare än skurpulver— det repar inte. Det är effektivare än vanliga flytande medel— t.o.m. besvär: «liga fläckar försvinner. Pröva på kakel, emalj, spis, badkar! Kan Ni tänka er - ett bättre medell: > c- | SEFFYTeTen Iblebbbideål N . AR MED. KUNGEN.” ->En katt har lov till:att'se 'på ETT en : kung”, säger, ett av de; där gamla goda svenska. ordspråken — det' varde uttytt: visst är det med all rätt som närmare 8 mil-: joner svenskar med beundran och Gustaf VI Adolfs utövning 'av sitt yrke, Hans vitalitet, noggrann- het, och "vi ghet har skapat en -anekdötflöra 'som är vänligare än den någon annan svensk kung kunnat" uppåmmå:' Visst är han då. en katternas” -kung”, » en for kets mant=v vs sou v os ”Om, kungen inte varit "kung, varit" enormt stimule- skulle des rande att” vettigt. om" Bernadott; en” ”(Anlé För 'familieliv och kungackap får inte' -blandas: ihop —" rojalistisk 1-fästd. fak kungens per- sonlighet. "Utan : .svassande: över- ord "har: dock ' svärdottern-journa- "Nilsson i :dehria' in- förmella «bilderbok: lyckats .fånga den vänlig, värdiga charmen -hos. vår främste Berhadotte. > helg som . söcken, ' Han promenerar ' bland i medborgarna : en .: vintrig stock iolmsdag, hans okrönta- ma- hermelinsklädda: platsen” Då drott-' ning Kristinas silvertron, hän. re- presenterar med glans. under; slöt- tets kandelabrar ett stenkast från vardagens intima vrår som;mést bästär av, bokklädda väggar, i Kungen: förskar i: somniarens ävligheter ” blånd! rododendrön, vallmo och orkidé;' han fiskär sin ' égen sena, middag i Tärnaåns, for-” sar. och' letar efter "historiens dol- da skatter. som Greven av" Grips- hölm”på- etruskisk -mark; . Intimare: närbilder :- «än... så: Här ser ..Inneha ett. ämbete. :som "är h över de flestas: — och. som därför följs med intensiv närsynt: het. av.:så många — kar, man inte rimligen. tänka sig. Så nä 0 i knäet på kungen ' sitter bara — men dessa skickliga bilder och denna ;följsamma text låter. oss ändå komma" kungen. närmare än alla. officiella kommunikéer, och: paradfotografier. I centrum för den här boken en vital äldre her- re, en'-människa och kung. som vägrar att, låta sig pensioneras och . därför : blivit Konungariket Sveriges främste .PR-man över hela världen, st . På VÄGEN | ' De borde! alltid” bedja” ”ätan att förtröttas, ' (Luk, 18: 1.) under alla förhållanden. En män- niska kan få munkavle. bå,.så, att hon inte kan. säga en. stavelse, mén det är. inte omöjligt för hen- ne att bedja. Han ' kan. kastas I händer och fötter, bli helt avsku- ren från eftervärlden, men detta kan inte hindra honom från att tala med Gud. sana sme Vad mera är: ingen kan hindra Gud. att : hjälpa .dem som älskar honom, - Ingen 'fängelsehåla "har någonsin, kunnat, konstruerats så, att den kan hålla Gud borta från sitt folk, Ingen fiende, har. het ' ler -någon sådan makt: : Abraham bad. för det. däraktiga Sodom, Moses. för det egensinni- ga,' knotande Israel, Samuel för det folk som ville ha nytt sty-' relsesätt och. Elia :;för änkan i Sarefat 1 henne; sorg och Paulus för de försam- lingar han grundade, > Då vi vet: att Herren, använde att. bli förebedjare, ' Låt. oss ge oss tid att gedja, och när. vi har tid,' verkligen" bedja. + Det är alltid möjligt" att! bedja, : fattigdom och | förbönen är det nog skäl för oss . förtjusning följer, den nu 85-årige NS -och-den - utmärkte fötogtä= ” | Zz As iestät 'öopnar. riksdagen från den ' ) av.en person, :som, så "många, an: , FBisei, drottningens vita pekingeser . en fängelsehåla, . kedjas - fast till
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.