—— - V MILE " -"gOm att sitta vid havet en morgon ” - . vida. ! strandens « ödslighet, "+. tång. Ibland - då : floden: kommer N; Mattje är den döds » "ra omedveten, som gjorde det hen- en EN -— AA i. LAHOLMS TIDNING äts Ve Kara + 0 Yo pd a I "Måndagen" den 4-decermler:1987 drerskan a Av Ingvar. Wahlén kil | JA Så a son Ågatan sr nar, "det "virket s "gats får en båt i sällskap, - om skulle bär- + ” , ”VAtt läsa Anny. Marwig-Rubin är "och lyssna till dess dova sorl, inte - slag mot klippor och inte badstran- dens sommargästoväsen, utan 'den : dess . storhet, ' horisontlinjens uppgåen- de i havet och måsars skrin sjun- kande in i vågornas: eviga rytri- . E .;”. Så, upplevde .jag henne första gången, upplevde henne som den "vilken lärt känna något väsen som: lever fast det fnte har förmågan "att uttrycka 'sig” klart I tal,' men dock klart nog för den som älskar sorlet och ur havets stillhet och dån 'kan få svar på frågor kring de" människor, som lever sitt liv. £ 1. dess närhet, La I de första böckerna är' det sin frisiska - hembygd "hon skildrar, den: bygd där hon är. född och uppyäxt.. Man .kan .=-— utan att överdriva — kalla hennes novell- ”samling',””Mattje” (1952) för klas- sisk. Den borde utgivas I ny upp- "laga, helst som billighetsbok: Bo- ” ken är en av vårt sekels pärlor då. det, gäller. skärgärdsskildring, så nära har inte många kommit .havet, stranden, måsarna, männi- skorna. Den frisiska kusten'är i sig, själv! särpräglad, . formad ' ge- nom dammvallar och ebb och flod, ibland :-glittrande av. musselskal och .snäckor, i olika former och av olika--l$yster,. bärnsten och blåg- Artiska händelser 1 författarinnans 1 inoveller. Hon väjer inte för de hårda händelserna, och 'man. för- Ynimmer ofta ödets obeveklighet ;rina” finns fler sorgliga och hårt "resultatet, "Men 'där har de rena naturstyckena . lättat . upp" stäm- (dag, måsar' dch' tärnor slår efter byte, labben flyger tungt och. en- staka gånger kommer havsörnen "et roman i 'stockholmsmiljö, den : soffa "står" hos” huvudpersonen, => konstnärinnan Thérese, och ', den dock en bra roman, den” fångar | soffan 'sspelar 'sin' roll i den. bitvis byn "och. dess?” människor ”på' ett mycket ' uppsluppna ' berättelsen. fint sätt, Men man grips aldrig 'så ; hårt av människoödena som i'den |strama” novellsamlingen. överhu- vudtaget tycks. författarinnan ha | klarat sig bäst som novellförfat- tarinna, : dét tycks : vara ”.hennes rätta. form, «fö ia” 1 2, Anny" Marwig-Rubin "har 'varlt. bosatt 45 år i Sverige. Hon föddes i Garding på Nord-Friesland "189: 1 Stockholm "kunde hon "inte tri-/ vas-hela året om, visst är det'en' stad. där" vatten -finnsjimen "hon. kom att'bli en hängiven. vän av" "Stockhölms. "skärgård"; och ”i: två: böcker har, hon 'gett. sitia intryck; från den miljön. : "Att. gå: mot; vo - marina” - är" de. böckernas t och de: kom: 56, ; ,un förstnämnda är. en roman, fin'och "allt. det .som man kan'kräva av : fast i' formen; : präglad av" förfat-', en. god boky ja, kanske. ännu nå-' tarinnans förtrogenhet” me "mil: got mer, det- som skapar stor lit-: jön," hennes”z: Kä ill "havet." teratur, Därför skulle: man gärna - Överhuvudtagét 'spelaY! mi nh. se. att ännu några fler- av".de' be- landskapet ' stor ;roll:i'h ättelser som säkert: finns" Men” den :nårvinté”.upp "till: morna: räcktes ät 'alla:d jsamma” klass" .som ”Una'marina”' sig uppskatta hennes: förtjänster. är några "rena noveller' blandats |. Havet; :var mat möter! det, har pp med "skildringar. av årstider-' i sin, storhet, sin :kraftpsin skön- + nas ' växlingar, med" blomstér: och "het och sin'obeveklighet alltid fas- fåglar, allt' sammanvi « känslighet" som författarinnan. be-" itter då det. gäller skärgården; . Stärkast "slår: väl”.en:;berättels som: ”Virket” där en-mor:ger”se ångesten ”och lidelsen': huserar i den, bland de, bohemer .som, kom- mer till: konstnärinnan för att so- vå finns alla kategorier represen- terade, Romanen har” träffsäker- het.;o ituationskomiken , blom- mar. Men också om man. har, ro- ligt. .under' läsningen . glömmer man.;snårt : bokens. innehåll, ' den når inte upp till skärgårdsskild- ringarnas nivå, NN . sjunger vågorna dovt i grundvatt- net där det: händer 'drunknings- ” olyckor genom de hålor och strö mar som bildas, " författarinnan, klaratysig bra. ”My- två figurer som läst om... ca SEN Anny Marwig-Rubi Una . berättare som man gärn. itlar..”Mättje”” skulle "man. säkert många barn märkta /si ""skan; sveperskan - och-.likvakers- "kan som:1 'prutgässens'Jäte kan 'utläsa vem hon härnäst skall sve: " pa. Hon, går .där: liksom oböjlig, en 1 stig självt stolt, natur men : med den rätta stolthetens ödmjuk- het, "en .gång ska. hennes, plats "vara bland strandlik och fattig- " hjon; Men om detta tyckg hon. vä- &' läser om. inte : vilja . ney ingenting. . Novellen ;. formar "hennes öde. till, ällmängiltighet, men: grips och uppröres av: he; nes gång 1. byn:vid havet." . "”Syndaklockorna” ,är.'en annan ,lika stark novell, formad: som i ;den granit som frisiska kusten in- te: har.' Jörn Jacobs går: på fynd då havet drar sig tillbaka, då 'eb ben kommer, och måsårnas :'skrin , för honom" till 'en" drunknad-och Jut.för,att bärga. timmer, efter” en'Is han" begår; synden, , bestjäl ' den iskuta som gått «under. . Det. gäller | .'4 «döde; och 'jagas sedan.av-havet 'att:vara ute tid; ih de" bä; Kd ör. att . underlätta. de handi att aldrig mer finna frid.: > .CÉdö : ”Mattje”. var .. författarihnans "hårt: liv som' skärgårdsborna ; "tredje. bok.: "Debuten: skedde. 1949 "tvekhr: de två inte att trotsa sjön. ynelen, med ”Tldvatten”,; en roman lagd 1 Pojken” faller” i,5redlöst kastas" bå. för Mad Östen. "servo . sämma "miljö men utan novellsam- "ten av "ock'an 'då; modern: försö:, Styrning” på: Volvo. Ai lingens :rent . fantastiska. " ker: rädda! jden.: mat Mör"leverans tillsrö gens :rent . fantastiska. fasthet ker:-rädda' honom.,..Följden.: blir fade" köpare," Servoaggregatet ned- och: äkthetsprägel, ';Tidvatten' är fullständig katastrof, :båda drunk bringar styrkrafterna.: avsevärt — TNT Ta för: stillastående vagn! ända "ner till :17/8' av: "de.- norm målsättning har fram; latt" få” parkeringsma gå. så lätt som ' möjligt. i Även vid .:körning vå. ku v a sbolv P "Av Märta et--finns fon leds TN våra vägkanter: ochwinte. heller rvig äg får föraren "ytterligare hjälp att. styrkrafterna i bara "är: en fjärdedel "av "de" normala: "Antal ' |.rattvarv-är. oförändra+«-3,7. mellan fulla .rattutslag.. Med :Volyés :ser- NÅ " grindär, «+ Grindstolparna "rvar där | Å Hund ne Där pr överha ont så :före/ för "att ; bära upp "grindarna sig gent emot: fogdeväldet. och 2 ia t uten att. rattöns a > mén de var också den idens'”an- | på en” sådan lhöstiftring att'en fog-! gängstendens "minskar och tutan ""nonspelare 'där'det 'som' var, anger | de. ' eller generaldirektör vet ' hur' att föraren , förlorar :känslan : av läget yför bygden' stod skrivet... När ländsortens riksdagsmän reste till . riksdagen för nägra hundra år. sen kunde de läsa på grindstolparna: I herredagsmän, resen icke så fort. Det göras skall: är alla redan gjort; Det var i tider' av envälde och'fog- långt .han » kan « gå: i .självrådighet. Vi har många utmärkta tjänstemän både" ' som, . generaldirektörer " öch. lägre anställda,som vet sina platser ' och sköter dem med'ära, Men blir det så att en'endå trotsar så /kom- mer det snart att bli flera. Därom ij erfarenheten från andra läns po kontakt med, vägen, '' . ""Völvo :har ägnat "stort intresse åt:”de'? rörelsehindrates , speciella bilkörningsproblem' under- en lång följd av år. Volvo PV: 444 — ef- terkrigstidens , populära Volvo-mo- dell — var' ett av, de första bil- märken 'i' vårt land, som ' kunde lévereras: med "särskilda manöver- > Vis vill infe ha fogdeyälde : och korruption men kan vi'inte nu ac-, centuera , denna vår vilja i "nikedai! gen genom en lagstiftning, som 'bå- de år tillräcklig och blir tillräckligt: respekterad, så dröjer det inte län- ge innan vi är i,sainma kaos som, andra folk, som 'sovit de timmar när de bort: vaka över” sin! frihet. Nu står ingenting skrivet för riksdag: männen på' grindstolpar när de far till, riksdagen, "Men den ; svenska pressen är vaken och"den ger ut-- ryrame till debatt om aktuella ting. När folkets ; vilja " trampas "under, fötterna blir det hårda tider också för pressen. Nu finns det pressmän som "stöder ordning, rättvisa och: laglydnad för dess egen skull. Det gäller att vaka på-alla tecken till” självrådighet som inte har med de- mokrati att göra och se till. att.de stävjas medan det ännu finns, tid för det ar res ett wa "ten "att ;beskatta Noss, har vi kvar sen dess, till en del, Åtskilliga gån- ger i detta demokratiens tidevarv ; har det gjorts försök att nagga den . , rätten i kanten, formellt gäller den . än. Men den är nog mer än rimligt blåögd som 'ser. utvecklingen: och . tror, att ordet demokrati är att sta= - ten. skall äga allt och. att det är vi som är statena . ,: Y.. När staten, "Exempelvis, övertog järnvägsnätet sades 'det att nu. var det hela det svenska folkets järn- väg. Nu skulle: det' bli förstklassigt åt alla utan undantag, De som fort- farande tror. att ett förstatligande av näringslivet ' kommer att bli, att folket äger näringslivet, ser nu att . det är'l alla händelser varken re- iksdagen eller folket som - äger järnvägarna och bestämmer över. dem, Nu finns det en gene- raldirektör. där och av allt att döma är .det. han som ' äger järnvägen och vad folket säger är för. hans dek"”inte 'något att: fästa sig- vid, Detta är upptakten till ett allmänt förstatligande av näringslivet och vi lämnar ifrån oss jordbruk, verk- städer. och affärsverksamhet och ..att det är till staten och" oss sjäva,: Men i spetsen för allt -nä- ringsliv kommer det att finnas ge- neraldirektörer som själva stiftar si- Md 7 na lagar och gör som de vill. .. > ÅA "Istället för gemenskap blir det a nn ett fogdevälde som har makt att Min fö, Aras göra som det behagar. Så har det stämd vilje or hade rå dagbok varit förr, men den tiden vill vi Inte len hel vecka i förväg. = . <— ha åter. Vi drömde om frihet, jäm- ne ven . likhet och: broderskap. Det var enl De nyförälskade satt på en bänk dröm; Nu tycks det snart vara iliparken och svärmade. gång. Under -enväldets och fogde-]| — vad "OY kysser I ljuvligt, NN | väldets tid hett€ deta Detta rätter] sa hon. CX Nn . os ol volvo och. packer eder efter. Den tiden ..-— Tacka för det, sa.han. Jag är. |N infört se 7]. i "Det "är påfallande ofta ' drama: |” då man läser henne, I :”Una ma-, hållna histoier där undergång blir |' . "ningen,, man förnimmer Isolens |» 3 .glitter över havet en vacker vår. stolt seglande över vattånspegeln. | -1953'gav Anny Marwig-Rubin ut |- hade! namnet, ”Kinessoffan”. och i; i har: säkert. en hel del självupplevt |. : innehåll.' En gammal gustaviansk HN Ty”i'den sover olika existenser, | + Också som" sagoberätterska har NN sran. Betlina och Kalle Stensopp är |. : j böÖs: ledande bilmärke bland de rörelsehindrade — har nu. Tvostyrning på Volvo Amazon Automat « Barn gillar djur, elefanter i syn-. nerhet;' Det visar 12.000 teckning-. till: jordbrukskåssornas . barnteck- ningstävling 1967 som nu avgjorts: . Elefanten 'är.. ett tacksamt om skolningsdjur om man får "dömå av barnen. Den :dyker.' upp som polis, sjöman, akrobat, skogsarbe- tare,: flygarex:och "=: spargris, för att endast. nämna 'hågra exempel; +. Tävlingsuppgifter bestod. .t: rita. en "elefant, som" stått :modell- rdbrukskassornas.; hemspar- a. Många -skolof”och'lekskolor har. varit" engagerade” i: tävlingen. De flesta bidragen "har: dock; kom mit”från :enskilda' tävlande z <:.De; fyra. klassegrarna; från. 4, år Noch - uppåt;: har: varit:i. Stockholm "och. fätt sina" priser,:'en'guldmot- bok med '500 kronor, "Tant Anita” Lindman ;”och ' hennes Televinken förrättade prisutdelningen :tillzde fyra klassegrarna:Anna' Grönberg, 4 år, Vadstena, Anette” Björkman; 6 år, Stånga på Gotland, Charlotte Lindström, 8. år, Västra ) r, 1 Vingåker?”i är I Org . i för övrigt;det enda bilmärke 'som funder ”de"sthaste: förn: åren kun ; nat öka sin andel'hos:de röréelsé- > hindrade, och är helt naturligt det ledande: märket "bland ” d » tegori : bilägare, 4. scn > För Volvo: Amazon : ÅA finns! tidigare bland annat jande »tillbehör "avsedda !för "ri relsehindrade:..handreglerad : gas «| och. broms,' automatväxelväljare för vänster hand, -handbroms för montering - '; mellan :. framstolar, handmanövrerat' hel." och": halv- ljus, gasreglage för! vänster fot, ljus-.. och vindrutetorkarknappar samt. chockreglage. för -montering' på instrumentbrädan ' till höger om ratten; för att under: ar .som sänts in. från hela landet. "Karup; |: :| trichinosen var en. av flera. orsa- Ringarna. kommer att: ordnas hos. jordbrukskassorna' runt' om i lan- det. I samband med. dessa förrät- «tas prisutdelning för dem som till- delats. hederspriser i tävlingen. : fr SARA Anette: Björkman, 6 år, Stånga på Gotland, upplever. elefanten på det h Elefanten ett ack samt djur för 12.000 1, och'.1956.; Den" Undvarä I sin- bokhylla,: den. äger | tecknånde barn ig om" sammanlag [1 ”Stuvstä,- ”TV-Anita”' Lindman, : Li. Det rör : - |dingö, ingenjör 'Ola. Lundberg, En: 150 barn i olika åldrar, "Juryn, - som” fördelat ' priserna, består äv konstnär jUlf' Lövgren Lidingö, tecknare Ewert Karlsson rygt. för : potatisodling.: Om det är: de eller. andra orsaker som gjort det eller annari industri. med” sig vårt .. bedömande. . Hur, :som helst har ;de: halländska” potatis-; odlarna,” och" d r många,» helt måst: inrikta ..sig :på' produktion en "viss avsättning för potatis "till industriändarnål, även lä otatisodlarna: « år; har ten > levererat "'ganska ”åvsevärda kvantiteter." till, en.-nystartad. fa- brik "i Göteborg,: vilken: framstäl- ler” potatischips fo > Man, kan förutsätta, att sta det av'en ny fabrik har föregåtts av noggranna "'marknadsundersök- ningar, > Kafferepet : som 'umgäng- esform är på avskrivning, Y. stäl- let skall det vara partyl Vid ett party r den'. halländska tatisodlingen,. => vs pia «er . > Vi har 'talat med /'två ”av..de mera" kända. storodlarna i halm- stadstrakten nämligen Gösta Kris- tiansson och "Curt Spprlingsson i Gullbrandstorp. Den -förre har'i |år levererat cirka 350 ton och den senare 500 ton till:den nyåd fabri- villkor "för denna "odling, som "är helt ' kontraktsbundenj ss =-e- = 4 > myckenhet ; bra "potatisjord.! men”.sen . lagras. v-Vid-en:; temperatu: ; -ett . inte: alltid så "lämpligt: klimat ".som 7 inte--understiger...8 : grader. na. . mindre ; lyckade: kombination" än 'som sär « normalt. för. exempel- ” omöjligt 'att få en stärkelsefabrik' speciella lagerhus. med. k . potatis :krävande', ventilationsanläggring- som råvara till Halland undandrar ar. de" hal-7.20 procents. luftfuktighet .v [fem storodlare : i. halmåtadstrak: |: » || veranser hela' året och. därför kan'-fö ken; och"båda tror.på denna 'av-- hy Kristiansson som hr Sperlings- sättning." Men' det är: givetvis son hyser gott hopp om att. detta ganska stora krav: och speciella: skall | ej, dens första 2 fastän jag kål ning en € Baga, Det.-är cirka, 4 grader varmare. vis "matpotatis.: Alltså ; Gösta. Kristiansson . har ; för, det ändamålet byggt om en gåms' . mal... ekonomibyggnad; .:som.: inte ITIYSE 2 ec Å användes; för. sitt ursprungliga! Skall. en", dagboksförfattare skriva ländamål.. och. fått :-en ; lagerbygg- Omen. sådan: fattig. månad som "' nad, som" ryramer 400 ton, Ven. novembersJag skriver glöm: bört tilationsanläggningen -kan' byta ut denna grå, .trista. och. andefattiga 6 Ott kubikmeter? luft” persson + månad, det är nog.det bästa. Dock — ti; timman och. dessutom antecknar' jag : att det frös. både jfinns "anordningar för: att. hålla Märténs afton och: Andersdagen . så det lär betyda :en mild :jul Jag | temperatur” av åtta grader.:'./ åg även en del-fåglar i-növember' I "den temperaturen "och". luft-:Som :annars. ej: hör” vintern till i fuktigheten ”grör--potatig-lätt. och Värt karga klimat, såsori ängspip- därför:> måste ; kemikalier . tillsät- lärka, röahake; tas,-'som ' förhindrar. groning,' Fa- briken.; behöver" kontinåerliga ;1e-] ön” föll, den 27:..5'.4s ” Skall :vitippa att 'december. bli lik föregående .månad,.alltså mest ' laski ed «en . riktig potåtisen: = behöva + lagras sända fram" på -sommaren, :vilket 'ställer”, ”alldeles:"'särskilt .:stora , krav. på lagerutrymmena. else --Vad får-odltaren i utbyte för dessa ' investeringar? ' Hr: Kristi ansson "omtalar; att" han "hår ett långsiktigt hyreskontrakt-med fa- mild; och..s västkustjul. kontraktshunden: ”;. och även om priset vissa perioder kan ligga :under gällande notering: på matpotatis, är man dock 'säkrad Ja; med > ett fast pris för. hela året "och .är å skat” dig; - inte: beroende: av-' de :storå' fluk- r "Jäter.: jag min” nåd förbli- - tuationerna på :marknaden.. Såväl vå över dig”. (Jér. : Jag. var just, . studier," då. jag. började ”förlofa min. syn; Jag kunde inté känna igen mina vänner; Inte heller: ut- föra ; mitt "arbet, ller”, läsa: min > innebära "en "ljusning '-för alländska,-potatisodlingen. ” Ze den .h > För att lämpa ' sig” fi Triki FriKINe : Svinet.. betecknas i såväl Gam- la Testamentet som Koranen som ett orent djur, varav människan icke” skulle . äta.” Orsaken härtill lanses vara att man lärt, sig att förtärandet av fläsk. ofta , följdes av svåra insjuknanden eller döds- t i fall, -uppenbarligen till. följd av - trichinos eller:s. k. trikinsjuka. Detta. allvarliga lidande hos män, niska uppstår ” genom ' förtäring av trikinhaltigt fläsk. Symptomen feber, Många vilda djur uppvisar :| hög trikinförekomst; I förråd från Andrées - polarexpedition år 1897 'kunde man i björnkött påvisa tri- kiner och det har ifrågasatts, att dej var trikinerna, som var or- saken till expeditionens under- gång. Trikinförekomsten' hos räv i Sverige är ungefär 14 procent och hos grävling”2 procent, Des sa pälsdjur anses. vara våra främ- sta trikinreserviarer och gnägar- na av möss och rättsläktet för- medlar trikinerna till våra tam- svin, . Nödvändigheten 'att-. bekäm på ker till: genomförandet av' kött- besiktning av. våra slaktdjur. Un- dersökningen på trikinförekomst göres på ett litet muskelprov från mellangärdet, den s. k. njurtap- pen, i mikroskop, I Sverige har trikinförekomsten hos - tamsvin från år 1882 till 1960 mnmiinskat från 2,169 r framförallt svåra smärtor från "etc, har bidragit .' att. muskler, hjärta och ögon samt den i viss utsträckning... Livsme- | vill inte värt follÖ ha tillbaka, Vid trumpetare i orkestern där hemma, - i litta de handikappades bilkörning, od cent. procent til 0,0003..pro - . . ” 3. - + ser - = Ae = 0 a : IA 2 Ö - > « sn Ds . - ; : a - se «tr Oc | ” ” : ? i | Y 2 el " a . oo - ; s OM ann ba = 2 med gällande författ; bibel.' Ofta "var jag djupt déprimeé- . xad."Jag hade: studerat | lärare och nu kurde jag r [utföra det enklaste: hushållsar " "Vänner, kunde komma och säg: att. en. verklig 'kristen, skulle bli. . : hélbrägdagjord; ty Gud kunde in-- |te låta sina barn lida på” det" tet! Men” deras” ord” fånn:jag ing in "depression "väx- i je . NV För hela. landet "gäller : &. k. .köttbesiktningstväng; vilket:inne- bär besiktningstvång för alla slak. teriprodukter,- såväl för försälj- ning: som - gåva. "Enbart. för djur, som hemslaktasg' och :konsumeras inom. djurägarens eget "hushåll gäller icke' köttbesiktnihgstväng- är - själv et "utan vederbörande - f: ta ansvaret. Egendomligt. nog har -hemslakten' inte dött 'ut, Traditi- onsbundehhet, ' slaktdjursavgifter | I Ad konservera | Min” syn. blev;" sämre: under de :närrmasté' åren, kände : jag. mig stark"i Guds' hand, Jag Vilade , tryggt "I ”Konom,- som .ge- nom. ' profeten "fordömtima 'sadé: Ja, Med” evig kärlek” har sjag” älskat dig; ' därför" låter" jag 'min . nåd” förbliva över" dig”... 0 delshygieniska -; skäl -" talar./ emot hemslakten, men skall. julgrisen slutavsina dagar hemma på går- den, . bör : djurkroppven, - om . den icke föreg till en köttbesiktnings- byrå, åtminstone bli föremål för frikinundersökning. "-Muskelprov av ovannämnt slag mottages och undersöks för en låg Kostnad hos köttbesiktningsbyråerna. vid kon- trollslakterierna i Halmstad och Varberg, vid - Hushållningssällska- pets veterinärlaboratorium i Far kenberg . och, ' efter överenskom- melse, hol flertalet ' veterinärer. Uppmaningen att låta utföra tri- kinundersökning av hemslaktad gris, som alltid brukar utgå före julslakten, har i år särskild ak- tualitet 1 Halmstad, då 'helt ny- ligen från en halländsk svinbesätt. ning för första gången på flera är trikiner "påvisats wid. köttbe- siktning av grisar, PÅ gården i fråga var ."rättförekomsten stor och djurägaren utfodrade i strid ningar sina, med: "oKokt . matåvfall från | fan dnatservering.” Att "vi" beträf- | ande trikinsjukan inte får släppa i ter På vaksamhet: "och försik-- ghet visar bland: annat det för- hållandet: att. vi så sent" som 1961"; Karlskronatrakten: hade. en trikinepidemi, som förde"338 pår- soner. Hill sjukhus och "läkare, föttbesiktning, 'som .yerk- dalles vid vara. Kontrollslakterier a Som även 'omfåttar. levande- Jjursbesiktning före slakten; bäk- teriologiska ' undersökningar : etc, ”. är et mycket. viktigt led "i-en god livsmedelshygien och ' utgör | förutsättningen " för” en "effektiv GomP. mot. : yysmedelsburna” sjuk- Å + orsakade" av. d ler parasiter... av. bakterier; er Ät Li 1 4 H
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.