y LAHOLMS "TIDNING : ' misdagen den'5 december 1967 = vi Bundna r » Vid. ett' föredrag om utveck- lingen i det svenska jordbruket under en av lantbruksorganisa- tionernå anordnad Iinformations- ” konterens i. Kristlanstad den 23 november kom dr, Sven Holm- ström i sitt föredrag in på frå- gan om ” resursöverföringen i gamhället, exempelvis från jord- bryksnärlngen .. till andra när ringar, och den debatt som länge pågått 1' dessa! frågor, Hr Holmström underströk att det 1 princip. inte råder några dela- de meningar Hräga om den sam- hällsekonomiska synen på jord- bruket som en del I näringslivet. Alla näringar, hävdade han, mås- te på längre sikt betraktas ur samhällsekonomiska synpunkter. Vad som emellertid ibland irri- terat i debatten är, att man från vissa håll velat bedöma 'jord- brukets: ekonomiska roll i sam- rället efter dagens situation på världsmarknaden för jordbruks- produkter; Detta ansåg han vara direkt felaktigt; eftersom en när ringsgren med lång planerings-], tid inte kan krympas resp. €x- pandéras i förhållande till ut- vecklingen ». på en orealistisk] världsmarknad' av den: karaktär som” präglar ' den "internationella marknaden . - jordbrukspro: ” dukter . med Inget eller" ringa samband med ' produktionskost-]- naderna i olika , länder. "=: " Hr Holmström hävdade ' att när meningarna går isär detta mestadels "gäller: frågan -om -åt: gärder” skall - vidtagas för att forcera den utveckling som är på. gärig, . eller om "-:man "skall > acceptera en "förändringstakt som drivits fram av>den -ekonö- miska konkurrensen "och 'händ- landet från de. enskilda männi flera, gånger. kommit i förgrun-, den I den Jjordbrukspolitiska. och jördbruksekonomiska "debatten." Den Viktigaste . -produktlons- ” ra näringar: kan under,1960-tå- 1et'' beräknas dra "till ''sig "ca 1200 000"- yrkesverksamma från lertid med att' ca 80.000 Vv sa är manliga ungdomar” från | -lantbruksbefolkningen. som går över -till grund av en låg rekrytering. 1 lantbruket. Ca 70 000" skulle allt. IL vara överflyttning äv äldre!” arbetskraft, under tioårsperioden. Det "underströks att den: största delen av denna flyttning ; redan törde- ha ägt rum, +" SIN .sammanhanget belys den nuvarande : åldersstruktuneni bland, jordbrukarna, . Enligt. en nyligen” avslutad . undersökning tir Inte mindre än. 16,5 procent av, de” ca 173 000 brukarna' att finna inom äldrar över 65 år. Vidare &terfinné & a4 procent av brukarna 1. äldersklassen: 50-— 65 år. Mt AN När. man därtill beaktar att "mellan 25 000 och 30 000 -av de nuvarande” brukarna redan har sin huvudsysselsättning inom andra näringar än jordbruket, framstår det: klart att' några större resurser. ifråga om ar- betskraft eatt' överflytta till and- ra" näringar knappast finnes. Diskusslonen” "mom detta områ- de 'föres kring en yrkesgrupp som redan är mycket starkt de- cimerad. och dessutom har en för överflyttning ofördelaktig alderssammansättning, . under: . strök Holmström. Han anknöt " förklarigt nog även till de två senåste årens arbetsmarknad och den nuvarande situationen på detta område, men under- strök . samtidigt att frågor av denna. karaktär självfallet mås: te ses på längre sikt, Han be rörde även de andra resurserna 1 jordbrukat och konstaterade därvid att de resurser som fri- göres bl. a. gäller maskiner och ekonomibyggnader. De pefintli- ga tillgångarna av dessa slag saknar emellertid praktiskt ta- get alternativvärde I andra nä ringar. Ifråga om den tredje grup- pen av resurser, nämligen mar- ken, underströk talaren att al- ternativeg skogsplantering i da- gens läge inte ger någon mark» ränta, Till strövområden behövs inte några betydande delar av den svenska åkerjorden. Det verkliga alterntivvärde till jörd- bruk. föreligger. huvudsakligen är marken behövs för utbygg: nad äv industrier, samhällen, vägar, "flygfält, — fritidsanlägg- ningar och. dylikt. "När nu arbetskraften” i jord- bruket i deg närmaste är ut 6 Tisdagen den 5 december 1967 ' :]:; emellertia , ä endra .. näringar: på |: = = resurser... tömd, mister därför resursöver- föringen som argument i den Joräbrjukspolitiska debatten till stor” del sin skärpa, När frågan om att; forcera. eller inte for- cera den nu pågående struktur- omvandlingen i jordbruket de- batteras,. måste ytterligare fle- ra faktorer” komma med i bil- den, 'Det gäller de ökade -om- ställningsförlusterna . vid en for- cering. Det gäller vidare förlus- terna genom att ej utnyttja vå- "ra "grundläggande" resurser. En annan viktig fråga i samman- hanget är det stora. -kapitalbe- hovet för de' nya. arbetsplatser- mänskliga aspekterna kommer också självklart in i bilden! När . frågor av denna art diskuteras, "måste också tagas hänsyn till att ekonomiska fördelar 1 sam- hället - fär olika” näringsgrenar med hänsyn - till. konkurrensen | från andra: länder : ;inte-är.en-] hetliga. och "dessutom allra minst bestående; . De "växlar från tid till:annan. Detta är ett fullgott skäl till åt: planeringen för jord- bruket inte: kan grundas på när : ringens ' konkurrenskraft . gent-” . emot s.k.” dumpingpriser. "Ett!" ' rimligare" och på lång sikt mera hållbart utgångsläge måste vara effektiviteten inom svenskt jord- bruk jämförd med effektiviteten i jordbruket inom andra -jämför-' bara industriländer; FÅ En annan expert har vid un: gefär : samma tidpunkt], berört liknande" frågor, ehuru för skog&. häringen, "Det är. generaldirek- tör Per. Sköld br Kungl Dom styrelsen, 'som '+' en 'ertiker " Affärsvärlden” (nr: '46. 1967) un: der. rubriken ' Varför” sverisk ' skogsnäring' . | svårigheten" att. frigöra kapita- oket. Hr. Sköld - "belyser de utom" -just. vårt; Jan växande, skogen, . . skogsvägar | ösv”” Han ' konstaterar at; om Pproduktionsresurser skall "kunna i överföras från skögshäringen till andra :näringsgrena så ”kräved : kan "frigöras, Ty ” Skögsntärken,' 'saknar. c här, resonemanget", värde”; a "Detta" är samma slutsa' : den vartilr Holmström , kommer "ifråga: 'om, åkerjorden. och: an: . läggningar "resp. mäskiner inom: jordbröäk ker, i. fortsättningen '. att den växande skogen utgör en mye ket stor kapitaltillgårig ” som” r vara' till "skogsindustrin. 1 själ- va skogen" "ligger i så stora, vär- den att: dessa helt : enkelt inte kan: avvaras.: Vill man: inte in- ;.vestera i "skogsindustrier,; mäste det bli nödvändigt att istället I stor skala' exportera virke, Hr Sköld understryker vidare, att "eh realisation av fabriksanlägg. | ningar och maskiner frigör inte ' något större kapital, Däremot kommer en nedläggning 'av skogsbruket och skogsindustrin att friställa "arbetskraft som kan " utnyttjas” för produktion inom övrigt näringsliv”, . . Hr Sköld drar emellertid själv den slutsatseri att om en sådan resurserna skulle vära national-: ekonomiskt riktig, så mäste ; produktionsökningen inom det" kvarblivande näringslivet uppgå till," dels skogsnäringens. bidrag : till bruttonationalprodukten och” dels. dessutom täcka. omstä NRingskostnaderna, Till allt det- ta kommer, menar hr" Sköld; :' även nödvändigheten att ta hän-"' syn .. till bebyggelseproblemen'; vid "en eventuell nedläggning - av stora delar av skogsnärlng-1 en, Slutsatsen blir enligt , hr Sköld ”att det, för närvarande inte finns. några realistiska al- ternativ för utnyttjande av des- sa resurser inom näringsgren”. Det är värdefullt att gendir. Sköld har” gjort detta uttalande. "Det är också värdefullt att han 1 sin artikel har tagit klart av- stånd från de skriverier som i chefen för ”Träfackens -utred- ningsavdelning, "Tord Ekström,- presterat i Veckans affärer. Å huvudsakligen frågan om re. sursöverföringen vill vi gärna understryka ' att 'hr.'Sköld har uattalat, en' klar, optimism ifrå- ga om skogsnäringens och skogs-: företagens "förmåga ' att "med framgång konkurrera på världs- na. Bostadsfrågan. och 'de rent:. et, Hr Sköld understry-| ; omdisponering av produktions-]- Trots att vi här sysslat med. ' Astrid Petterssons n nya bok | frejdi igt inlägg i i idédebatten Något respektlöst formulerat skulle 'm -karlar och religion ett otyg. Mot ” dessa företeelser avfyrar hon gär- tendomen, lika medlidsam är hon då hon talar om och gör sig till tolk för de annorlunda människor- "na, de som har det svårt. Kvinnor- na i allmänhet frainstår för denna skrivande amazon som eni mycket nertryckt grupp. Man behöver. inte ha Jäst mer : än några få sidor i Astrid Petters- sons ' nyutkomna roman, : Livets :trappa, förrän. man erfar att det är en kvinnosakskvinna som svin- 2 gar - svärdet. Livets trappa är en fortsättning på de tidigare roma- nerna Kängorna och Galocherna. " Huvudpersonen i den nyutkom-= ' na volymen är den försupne, över- - erotiserade byslaktarens tonårigå” dotter Ulla, en levnadsglad väl- svarvad flicka,' men också en olyck- "lig människa. De gräsliga upple- velserna från de tillfällen. fadern kommit hem onykter och förvand- lat hemmet till ett pinorum liksom . farmod Gamla testamentet bar :åstadkom- mit djupa, oläkbara sår i hennes självsliv,. [4 . Ulla står inte ut med. underkas- ”telsen i hemmet, . och, med bybor- nas trångsynthet.. Hon rymmer från - sin nordhalländska hemsocken, blir »husa i en högre ståndsfamilj i Gö- . teborg. Till namnet är det en gud- fruktig: familj hon hamnat i, men , till gagnet är 'den något helt an- nat. Året är 1928, Ulla får slita som ett djur i överstehemmet. Hon mö- : ter . dubbelmoralen, Familjen um- ! gås med biskopen och andra socié- tetstoppar, "och en gång i veckan samlar. frun .,i huset, . - Friherrin- nan, ett halvt dussin'ö .mer. hemma hos sig för. att böja knä inför en Kristus-tavla. >. "; Allt detta sker jämsides "med 'att » familjen i 22 år har. hållit sin ef- ,terblivne: och. syfilislidande son 'in- 'nestängd i en pigkammare. I detta fängelse. har sonen 'varit inspärrad sedan barndomen,” endast husets pi- . gor har varit inne hos honom för, . att: passa; honom. Av den "övriga -barnskaran 'i huset, hars översten . flera tillsammans med f d. -husor i an kunna säga, att för för- oe fattarinnan Astrid Pettersson är 7 Astrid Pettersson. I I hennes nya ro-t man är temat, att man och hustrul. måste gå jämnbredds i livets trappa. sj älv ” "syfilis i förbindelser, hon drabbad Ulla möter flera pojkvänner. Erik från hembyn, som gjort sin bered-, skapstjänst på sjön, kommer hem. och söker upp henne. Förväntnin- garna hon ställt på mötet med ho- nom slås i spillror då hon -känner att han.doftar sprit." h - På ett "ungdomsmöte i "hemorten, möter hon den pojke, som.hon så småningom skall komma att gifta sig med. Manuel är distriktsordfö-- rande i ungdomsorganisationen, Ulla blir smått kär:i honom då -hon lyssnar på ett föredrag han håller. Hon kan sedan inte låta bli att ; tänka på vad:han sagt, bl a cita- tet av filosofen Hans Larsson: ”Ett sammansatt system kan "inte bli starkare än dess svagaste punkt” Hon får, anledning att senare åte komma till detta citat då hon bil. dat eget hem... F/ Ulla flyttade" efter - vett” år från, herrskapsfamilj en, blev biträde i Sa- Juhallen; Hon tillägnar sig allt mer:| en',samhällsuppfattning, ..samtidigt som - -hon binds allt: mer ; till Ma-, nuel '—' även :om”.hon' aldrig är riktigt kär i honom: Att uppleva: kärleken -' helt toch' naturligt "kan, I varken hon; eller "Manuel. Ulla >är; känslomässigt handikappad ' genom: upplevelserna '; is, barndomen, och Manuel ' ä bunden "av: det, gamla" familjen. Översten är nä ”in= fe att lita på”, han "våldtar sina pi- - gor om .de:-inte” passar sig, Ulla - och. hennes "medtjänare; - All, låser ; kväll : för "att! våga” sova” lugnt: på " nätternä. Fru ' Friherrinnan : måste finna: tig i att:maken' har : tillfälliga på längre i sikt" Det "må. endast tilläggas: att rbeklag- i ligt: "vore" det för: "det :-svenska " Närlngsllvet" om hr: "Sköld" inte fe Järvsö och” "Dockered - ir spet- sen om åtgärder för. att tillgö- :dose lastbilstrafikbranschens : ka- 'pitälförsörjning. Det" var! femte året i följd” som "man från cen- terhäll motionerat i "ärendet, Ti I gare. motioner har. konsekvent : avslagits av: riksdagen. I år led- de motionen till ett positivt: och enhälligt. utskottsutlåtande, vil- : ket” antogs ' av: riksdagen," Där- : med "hade centern rönt en vac: ker framgång för sina framstö- tara fen ns : Beslutet innebär att riksdagen ”finner det angeläget” att re- gringen beaktår frågan om last- bilstrafikbranschens kapitalför- sörjning; ; när den inom kort "skall behandla inriktningen. och utformningen av företagareföre- "ringarnas . verksamhet: Detta sker på grundval av 1962 ärs företagareföreningsutrednings be- tänkande, som. nyligen avläm- "nats, i Näringsgrensavgränsningen av det: statliga kreditstödet > till mindre” företag kommer då att omprövas, och" i det samman- hanget , bör.. lastbilstrafikbran- schen enligt piksdagsbeslutet tas ”med.: Denna bransch omfattas inte nu av det statliga kredit- stödet och i ovannämnda betän- kande har inte heller förslag i den riktningen framförts. . Nu blir det emellertid — ef- ter riksdagens bifall till: center- motionen — regeringens sak se till att, kreditstöd i form av lån "ur : statens hantverks- och industrilånefond eller på annat "sätt 'utgår även till åkerinä- ringen, ' I MITTENPOLITIKEN SPELAR I DAG - , en. framträdande 'roll i den "svenska inrikespolitiska debat- ten säger Centerns Studentför- bundsstyrelse i ett uttalande. - För at: ytterligare stärka mit- tenalternativets slagkraft krävs "en ”intensifierad "utbyggnad av samarbetet. Den gemensamma | sa, se på problemen med- Humor. för kvinnösaken. är: djupt, omöjligt -sig-inte' i att bara vara kaffeko- ; mer än en: hägring.' Det; som är lets Ulla kräver jämlikhet med sin. hi vande man. Båda: håller på "sitt, de har inte förmågan. att kompromis- Det är. knappast av kärlek de gif-" ter sig; Äktenskapet blir; däreft Det grälas ' ofta, ingen' ger, efté; Es de har'låst fast sina positioher;på var. sitt håll,-och-ingen vill ge. ef. ter. innan det ä . mellan :gammalt och nytt tänkar nde i bondesamhället som återspeglas i dialogen mellan : Manuel och Ulla." Astrid. Pettersson framställer Ull som den mest sym- "patiska av de två makarna., Det är Ulla som är 4 skvinnan," på samma sätt som Astrid ' Pettersson . är det, I förlagets reklam för”boken frainskymtar odkså att Lövertt trap- "pa är ett självbiografiskt ver » Ulla» kämpar 'frejdigt, ollycklig, för likställdhet med sin "make, och för: kvinnornas likställig- "het i'stort." Hennes . engagemang att” kompromissa om, Hon finner kerska' på RLF-mötena, utan krä- ver: fullt medlemskap, i "likhet med sin man, '; 0, i " Ä Naturligtvis måste vi - kämpar glada : agitatorer i samhället, män- niskor med förmåga att sätta färg på idédebatten, Astrid Pettersson är en sådan. Sedan är det ju en helt an= nan sak :att av! dets” k-mansö' samhälle hon drar till härnad emot, "numera kanske inte återstår stort kvar av manssamhället. är: 1 varje fall "på -göd väg att. raseras, Det är följaktligen svårt. att tänka, sig att Astrid. Pettersson kan' agitera upp' en kvinnostorm” på: landsbyg- den för t ex kravet på att husmöd- rarna skall få tillträde till RLF,;' vid sidan om sinä män. Nu är det så, att endera av makarna står för medlemskapef; en ordnihg' som för- modligen kvinnornå i gemen — och även männen — är nöjda med, Det är mest praktiskt. även om. det inte är millimeterrättvist. - En .recension bör självfallet in- nehålla både ris och ros. När det gäller Astrid Petterssons senaste bok "har det inte vårit svårt att finna anledning till bådadera, Där- med är också sagt, att: den enga- gerar läsaren, Ytterligare en biom- ma vill jag komma med som av- slutning. Livets: trappa är visserli- gen ingen. söndagsskolebok, Men -den är välgörande fri från den upp-' sjö på s k runda ord, som många .av dagens författare tycks ha fått ta till för att bli av med sina alster. Astrid Pettersson är en allt för är- lig kämpe för sina idéer för: att göra dem till föremål för kassa- spekulationer. Det bör man hålla henne räkning £ för. oc "Arvid Johansson programskrivningen på rikspla- - nej bör följas av och - vidareut- vecklas' i gemensamma” hand- lingsprogram i landsting och. . primärkommuner, ' - . Gemensamma arrangemang, ar-. betsgrupper och gemensamma: styrelsesammanträden kan vara: en lämplig väg att gå för att öka samförståndet mellan med- lemmarna i de båda partierna. Partiernas riksorganisationer skulle vidare kunna tänkas eko- . nomiskt stödja gemensamma distriktskonferenser mm: förj att påskynda samarbetet. P Målet bör vara att snarast :I mörker här är "större. : 2 HALOGENLIUS —, I HALVLJUS KONVENTIONELLT > Effekt . Max räckvidd "75 meter WT "150 meter "SSW 6 lux/50 meter "6 lux/75 meter Md 12 fux/50 meter, I Korventionelte Matvijan med vit Konventionellt Aa meO gul färg + + Halögen harju Atskilliga har ställt den frågan tidigare, och- kan$ke ännu oftare i höst, 'då hel och halvljus med jodlampor blivit tillåtna. Många har frågat, men få lekmän i) har kunnat ge-svar, Tidskriften Tek- .nik för alla: har för den skull .grundligt provat det nya ljussys- temet ocKMöljt upp den allra se- I naste utvecklingen ' på: området. "För er egen säkerhets skull bör ni ta del av Teknik för allas prov- resultat, som , redovisas i tidskrif- "tens just utkomna nummer 24. "HUR BRA FAR DEN ” VARA : - Lampfabrikanterna kan! göra be- tydligt kraftigare lampor, men då vär! riskerna för bländning så sto- ra att de blir praktiskt taget: oan- ,vändbara i normal trafik. De nor- "mer som har utarbetats: för att "tillvekarna ska' ha något att rätta ' llemet. finns, En är att man har fjärrljuseffext med en långt gå- ende mycket smal ljuskägla god- känns alltsä inte för helljuset: vv ECKLINGEN: GÅR 7 VIDARE | För. att få jodlampor i strälkas- tarna krävs nu alltså fyrpstrål- kastare,. två. för halvljus och två för helljus, men: arbetet. går vi-, dare med att konstruera en in-: Flera olika lösningar på det prob- två glödlampor i samma insats, något. som redan nu är praktiskt genomförbart, men. inte : tillåtet, eftersom det inte finns några nor: mer för detta slag av ljus. - En annån. lösning är att man har en lampa med en glödträd vars ljus maskas av med en skärm under lampan, så att man. vid 'sig, efter ger nu mycket klara be- sked om hur: lampan. får vara, "varför" det knappast går att säga vatt fabrikat A är bättre än fabri- kat B.: i I Bestämmelserna — som FN:s ar- -betsgrupp ECE har tagit fram — -gör det möjligt att direkt i siff- op se: skillnaden 'mot: en "konven- : tionell bilbelysning.. För att börja med effekten så var dén tidigare för halvljuset 40 watt, med varia- tioner. uppåt och nedåt med.5. - watt, medan den nu anges med 155 watt. för jödlampan .och sam- ma siffra gäller för helljuset. Hel- ljus med en vanlig lampa” får ba- ra ha effekten 45 watt. Cu orun, ”Ljusflödet,. som” betecknas med enheten: lumen; ;ska' med «en kon- ventionell . lampa. :vara 450: Im I (+ 10: procent) medan man för. Utså gott. och .väl en fördubbling, i 'ör helljuset krävdes tidigare. 700 : (+ 10 procent) medan siffran jodhelljus: är : densamma. som för halvljuset, :1:150 Im, 1: -. Belysningens: styrka mäter man på en rä 1 framför bilen, men - mest -intres- sant är ett'par kallade 50R res- pektive 75R. De ligger på den hög- fNÄEkanter 50. respektive. 475 er framför fordonet; alltså. där man kan räkna med att fotgänga- re dyker upp ur. mörkret, :Med en' vanlig lampå måste ljuset där ha styrkan 6 lux, medan man för jodljuset.. stadgar det. dubbla, 12 "Trots att halvljuset 3 betydligt kraftigare med: jodlamporna får det inte ha högre värden ovanför det avgränsade fältet än en kon- ventionell : lampa, vilket i' prakti- ken : betyder. att" jodlampan inte bländar mer än ett konventionellt halvljus. Skulle. bilen ha halvlju- set för högt ställt, eller bakvag- nen nedlastad, blir... dock" bländ- ningen. större: Det iär alltså, spe- ciellt noga att se till ljusinställ' ningen med jodlampor i halvlju- set då skillnaden mellan ljus och OY: SE UPP MED ASEM: " METRIN . AA Den 'första tiden kanske inte alla verkstäder hunnit bli. infor- merade. om hur ljusbilden från en jodlampa ser ut, och kunden som bett att få sina jodljus.mon- terade kanske får veta att det är fel på insatserna, då mar inte lyc- kats få fram någon högerasym- metri mot mätskärmen, hur man än skruvat. Nu är det så, att alla strälkastare ska ififte ha den ka- rakteristiska länkningen uppåt på mörker-ljusgränsen på den högra sidan av. strålkastaren. I ”några fall har man samma utseende på ljusbilden mot en mätskärm som om ljuset vore summetriskt, men då man kör ut på vägen har man i alla fall asymmetriskt ljus. Kon- trollera alltså strålkastarna genom att köra ut på en mörk väg och titta efter halvljusets ”finger” ef- ter den högra vägkanten, om verk- staden förklarar, att det är något fel så att man inte kan få ljuset asymmetriskt. . Helljuset är även det betydligt bättre med jodlampor i strålkas- tarna. Enligt det system som nu godkänts får man inte ha strål- kastare av konventionell typ för- sedda med jodlampor, d v s två glödtrådar i varje glödlarnpa. Man har i stället de ordinarie strälkas- tarnas utbytta mot speciella in- satser som ger halvljus och sedan ett par fjärrljusliknande extraljus för helljuset. Dessa kan man då ställa in helt oberoende av halv- ljuset, varför man kan få dem att stå något högre än ett vanligt helljus med en längre räckvidd som följd. Normerna tar även upp belysnängsstyrkan för halvljuset och i den ljusaste fläcken av ljus- -fältet på 25 meters häll, ska man mäta upp 32 lux med konventio- nellt helljus. Med jodlampor krävs det dubbla värdet, samtidigt som man kräver "ett kraftigare sprid- ningsljus av jodlamporna. Någon ] : . ” skapa politiska förutsättningar över hela landet för ett: gemen-| : samt framträdande vid riksdags- och kommunalval och för att på sikt möjliggöra ett samgående mellan de båda partierna, -lektorn.- Jämför: med den. konven- strådsjodlampor. som vi får anvä halvljus bara får ljusstrålarna att reflekteras genom en del av ref- :tionella : lampans avmasknings- .skärm under:. halvljustråden, Vid helljus dras skärmen undan av en 'elektromagnet,; för att fällas till- båka, då man åter. slår på' halv- ljus: "Lösningen , är. fullt :använd- bar; men relativt komplicerad med elektromagnetsystemet i strålkas- -tarinsatserna, ; Betydligt ' större intresse ; fästs då vid de experiment som görs ' med två glödtrådar i samma lam- pa och de största problemen här : -tvcks' nu vara lösta. Trots detta ”dröjer det ännu ett' par år innan det kommer fullt användbara två- da, Redän nu .har dock: en fransk tillverkare 'en"sådan i produktion, » en. jodbelysning kräver .:1.150: Im,'- men för -att den -ska' få: användas måste''den "vara godkänd, vilket ” den .inte''kan 'vara,: dådet inte finns nägra specificerade fordring- " 288. tenskap upplöstes fjol 'genom + äktensk; psskillnad "skilsmässa 'som- det i dagligt 'tal kallas), "omtalar. statistiska central= byrån ' i sin nu: föreliggande års= statistik" ö : befolkningens. stor- lek och förändringar under 1986, Siffran innebär ett nytt rekord — året innan var skilsmässornas ar- tal endast 9.563 och 1964 £.i69. [- Centralbyrån» «har .-"räkpat' "ut hur "' länge. : de"- pplösta > - äk= tenskapen bestått, räknat mellan vigselåret ; ". och upplösningsåret. Det har därvid" visat sig att 786 var tre år gamla,” 780, fyra år, 725 två år, 691:fem år, 579 sex år, 523 sju år samt de övriga under två år eller över sju år. : Dessa siffror, jämförda med motsvararide för ti- digare år, ger vid handen att man numera skiljer sig på ett betydligt tidigare stadium än förr, Det gamla talet om att äktenskapen skulle va= ra skörast efter sju år håller ej längre streck, : Av de under 1966 frånskilda män- nen:var 1.789 i åldern 25—29 år, 1.737 i åldern 30—34 år, 1.634 i åldern 35—39 år, 1.476 i åldern 40— 44 år, 1.241 i åldern 45—49 år me- dan de återstående var under 25 eller över 49 år. Bland kvinnorna var 1.986 i åldern 25—29 år, 1,590 i åldern 30—34 år, 1.575 i åldern 20—24 'år, 1.512 i åldern 35—39 år, 1.371 i åldern 40—44 år 'och 1.035 i. åldern 45—49" år — återstoden var under 20 eller över 49 år. För såväl män som kvinnor synes allt- så åren strax före de 30 vara den ”farhga åldern”. Som en kuriosi- tet kan nämnas att bland de skil- da var 46 tonåringar, 2 pojkar och 4 flickor: : Ungefär 40 procent. eller 4.008, av de upplösta 10.288 ”äktenskapen var utan barn under 15 år. 3.428 hade ett barn, 2.051 två barn, 606 tre barn, 146 fyra barn, 43 fem barn, 7 sex barn och 1 sju barn. I 8.298 av skilsmässorna kom upplösningen — efter = föregående hemskillnadsår. I 1.424 fall hade endera kontrahenten ”brutit äkten= skapet med hor”, d v s begått äk- brott — denna skilsmä anledning uppvisar en kurva som stiger brantare än skilsmässofrek- vensen. I 424 fall hade särlevnad under minst tre år på grund av söndring konstaterats. I 82 fall var endera kontrahenten 'hemfallen åt alkoholmissbruk Y — ” siffran = är uppenbarligen för liten men torde kunna förklaras av att sådana äkten. skap ofta upplöses efter hemskill. nadsår varför den verkliga orsaken inte kan spåras i statistiken, I 26. fall hade endera kontrahenten in= manats å straffanstalt. Övriga fall utdömdes efter varierande paragra= fer, " Y Av. de 10.288 skilsmässodomarna avkunnades 167 i Hallands län och ” börjat (eller | ease «ar I lagens- mening att ställa på en sådan lampa. STADSLJUS NÖDVÄNDIGT. " Allt eftersom jodljuset — eller halogenljuset som det" egentligen bör kallas — kommer finner allt fler att det blir för starkt att an- "vända i stadstrafik i mörker, Ris- kerna för bländning är inte stör-' re än för ett vanligt ljus -— om inställningen "är korrekt.' Trots kraftiga blåvita ljuset irriterande , i städernas täta trafik och tanken på ett speciellt stadsljus har där- för kommit fram, Ett sådant ljus-ska vara svaga- re än halvljuset, men kraftigare än - park 'keringsljuset. Meningen med det är ju inte att man ska se, utan att man ska synas, var- för det är motiverat med ett gult sken, som faktiskt. :uppmärksam- mas mer än ett vitt. - På försök försåg Teknik för alla en Saab med. sådant ”stadsljus”, helt enkelt två dim-kurvljus med relativt” svaga 35- watts- -låmpor. : Effekten blev: förbluffande. Bilen blev, betydligt. lättare att upptäc- ka i regndis och . mörker, än med "det konventionella halvljuset tänt, "för att-nu inte tala om parkerings- . ljuset, som ofta inte alls var syn: ' ligt. Mercedes-förare har uppmärk- ca mat problemet och kör nu öf- rd-dimljus vtända '.i stället för halvljuset; och vi skulle gärna se att alla billster hade den typen av stadsbelysning. : ” "En' annan lösning” på "staäsljus-” problemet "ä att 'montera in ett "motstånd i halvljuskretsen, så att man.dämpar ljuset genom ått' sän- ka spänningen, men "efterso "logenlampan - inte tål. låga ”spän- ningar, är ”det' omöjligt att ingri-' på. problemet. deff: >vägen "med en modern jodbelysning "monterad på biten.” ;i"Stadsbelysningen” kan” kopplas startat motorn och '" generatorn "laddningsström,. Därige- nom ' behöver man: aldrig -.bekym- rå: sig”bm att tända. eller. släcka ljuset; "då Man 'startar. eller pärke- kera"ett urladdat batteri på grund av en bortglömd belysning. ..,- de var: försedda med: vanliga vita Jampor,' men för att ge den önska- de:.effekten av gul la- sen, Vi.-placerade:så en. .b a vit. belysning "invid: den med gul och noterade "att. det gula .skenet inte, bara' var behagligare mindre bländande, . uta sammades lättare, Gult ljus är ju avsétt. som: värningsfärg just. av den anledningen, i; "< :Det gula glaset här en filferver- kan som dämpar en del-av. ljuset = Ca 20. procent -—-'och för "att få ett begrepp om detta, satte: vi samma 'cellofanskiva framför de ordinarie -'strålkastarna: varpå” vi mätte upp siktsträckan. Med gult ljus såg vi en vit pappkartong på femtio meters håll, : och" Kanske några meter till om vi ansträngde ögonen ordentligt, medan vi sedan tagit : bort de "gula skivorna såg betydligt bättre, över" 75" meter, Detta. bevisar mycket väl att gula körsträlkastare (bör undvikas, me-- dan däremot gula 'stadsljus' är de lärbpligaste. ” ur långt ser man” Im - logenhalvljuset?' " me ha Teknik för alla' körde ut en vagn med sådan utrustning på en : mörk rak landsväg, där vi place- rat ut-:-vita kartonger : längs -väg- : kanten :på' uppmätta distanser, Med halogenljuset såg. vi utan .vi- » (Forts, ä:sid. 7): "Och : jag 'skan "själv för kvarlevån av jä vo föra dem till mina. får. marken” " Profetei den mör storia, H; Portatfonen ' av lonten. och Jeru: + och ” baka till deras betes-- (Jer. 23:3), Nn Jeremia : levde” "änder kaste tiden. i. Israels hi- an fick se den första de- "Judar till" Baby- är är som Själv var han en Pgypten. tvingades. fly till Jeremia 1 ed med det försking- rande folket; han grät med dem. Under denna han inte att fasta kärlek säkrat att ha da nationen, Sin synd och om. och hur Herren för. 1 en dag skulle räd- om" folket "ångrade återvände Hin ho ”Den och Guds gråtande profet 3 budskap . påminn ens" Ke el oföränderliga, .- er; joss. 386 i Älvsborgs län, | fö r sats för både hel-' och halvljus. t detta kanske. många finner det Ax "stadstrafik. med, bilens stan-"" "ha" så” att-”den. tänds” så snart .man , rar, ' och man behöver "aldrig. ris- ' De ”stads'-strälkastare vi prova. salems förstöring. . svåra tid upphörd förkunna Gil Ad : liv 7 Lan N 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.