4 ös - a , LAHOLMS TIDNING: I ” ” > Onsdagen den 6 :december 1967: LT. | Onsäagen den 6 december 1967 IT -— L a 8 b ec: BENGT SJöNELL: OR NS FO od —= ST =>| Landstinget ör utse alla Från min ; : fer r LU Vv g | | bef etagen möjlig heter balkong i ; Berii v med supermakten. på "andra si N ” pundet, trots att det vari: mo: . England får vänta Å ge för värdenedskrivning sedan många år tillbaka och hans väg- ran har till, stor, del "influerats av politiska hänsyn till Förenta Staterna. Någon har; sagt, att General de Gaulleg uttalanden vid hans presskonferens härom- dagen bekräftade än en” gång att de politiska skälen domine- rar över de ekonomiska ifråga om "Frankrikes motstånd mot Englands inträde i den gemen- samma marknaden, Därmed är dock inte sagt, att de ekonomis- ka motiven skulle sakna bety- delse. Man. har ju allmänt tor kat de Gaulles ord som 1 realt- teten ett nytt veto mot Eng- landg' medlemskap, Ser man sa- ken på inte alltför lång sikt finns heller ingenting att. in- vända "mot en sådan tolkning. » Hyser man däremot den åsikten, att Frankrike under de Gaulle de- finitivt vägrar att under några förhållanden släppa in England 1 de sex kontinentalstaternas ge menskap blir uttrycket . ”veto” mera diskutabelt. Det är säkert att göra de Gaulle orätt att an- se honom vara en ' principiell motståndaren till Englands med- lemskap av EEC och: överhu- vudtaget. engelskt" samarbete med staterna på den "europeiska " kontinenten. Men villkoret här- för är enligt 'de Gaulles: inställ- / ning att England skall” bli” én . ”europeisk” stat, Vad han menar med Englands” . omvandling till en .”europeisk” . stat har, de Gaulle 'många' gån- ger- förr, antytt men vid press konferensen uppehöll han, sig åter rätt utförligt vid denna fråga. Med sin böjelse för ro mantisk nationallsm talade" han om Englands nationella -person- lighet, som hade kommit F plsk- zonen, genom den världspolitis- ka utvecklingen, genom de till]. tågände: makter hos! bfiganterna, USA och "Sovjetunionen "ock "ute |. vecklingen | + Kina "England. mäs- : en vägbrytare för doMHarn och det är knappast någon överdrift. Efter .- punddevalveringen :' har vissa spekulationsattacker satts in. mot dollarn och även om någon- dollardevalvering inte” är trolig framträder dollarns' nu- varande värde, ingalunda: som grundmurat, Beslutet om deval- vering av pundet. innebär fak- .tiskt att England avlägsnat sig en bra big från sitt" politiska kompanjonskap -med ' Förenta Staterna och "borde därmed lig- ga helt i linje med de Gaulles krav på Englands. omvandling z till en ”europeisk”- makt, Den franske "statschefen är emeller- tid inte belåten - har skärper kraven på' Ergland 'trots: att EEC-länderna gemensamt skul- le kunna göra. 'stora insätser för att- hjälpa engelsmännen att få fason på sin. samhällsekonomi, "Motiven för de: Gaulles' håll ning är väl inte: entydiga, men eftersom han” är besatt av idén om Frankrikes storhet och dess mission. 1 'det euroneiska ”en- hetsverket får man” väl.söka de väsentligaste" skälen häri. Eng- land får lika litet som Västtygk- land tillåtas spela förstå" fiolen I den europeiska ' konserten, 'den rollen får endast Frankrike bära missar inte de Gaulle. De, öv- riga fem. staterria” i "EEC, vill ha- England: med "i marknaden så: fort som ”möjligt,. Frankrike sedan. England” undergätt omvandling a de. Gaulle; talar de: "Gäuile, och han, fann” det” tills fredsställande, att England ville am, - fransm n upp- riktigt att ' er dag få” ”udoftaga ” ett, nytt. England: 1 "vår krets, | "engelsmännen är ett stort. folk | och England" skule. kunna; bli empelare" "Prrett ” enat” "Europa: "Men "detta. förutsatte ' "enligt de . Gaulle, en total omvandling, D ”iskt -och ekonomiskt; av" T Jandt,' vilket "engelsmännen vå måste genomföra, Der tiska sidan av omvandiingarna. gick «de Gaulte inte in på den, na: gång: mer man vet gammiit, ;'att.: huvudvillkoret ken, på att vara USA:s "speciel. 18”. allierade. 1, Europa: och-från | ett Intimare politiskt: samarbete. "de" innebål a "risk d valvéringön enterledareri ”Guönnar”. :lunds "uttalande omm dev. vering- "eh! här "blivit ör : Ä + demokraterna gjorde omedelbart et stort, nummer, av detta och . menadev att centern ville pressa I ner! lönerna; Nu "har även några höger > och / folkpartitidningar blandat sig T leken” och”. hävdar att centerledåren uttalat sig mer som partiledar Dessa. bedömn gar och” reak- tioner. är rätt överraskande. Me- ningarna i" devalveringsfrågan dan ' Atlanten? , Ifråga, om, den ekonomiska. sidan :- framhöll, "de | Gaulle: att 'BEC:s Cekonomt: är oförenlig med ' Englands ”nuva- rande ek nomi, särskilt .under- strök han motsättningarna. mel- lan: jordbrukspolitiken 1: respek. tive” England och "REC-länderna. Vidare ansäg hån” att de lån and . erhälltt, efter, pundd . eringen vär oförenligt med | va EA om marknadens Det gäller bland "såväl industri I pe : ol folk” som "nationalekonomer, Att] ' » Då Gaulle Tar satt. som ”mål " näringslivets-folk är oroliga är Inte underligt. England" är vår största -exportmarknad oc ge nom att detta land skriver ner sin valuta” försvåras våra::ex- portmöjligheter. Vi. har redan idag en betydande arbetslöshet förutom". det, att' många. männi] skor sysselsätts i heredskapsar- för sin: utrikespottik” att "skapa ett "enat "Europa, vilket "skulle kunna, bli såväl en buffert mel- "Tar de båda supermäkterna USA och "Sovjetunionen som en med desså” 1 inflytande någorlunda tälld maktfaktor. Man kan med Rkäl ställa. den frågan, om de” Gaulles politik gent. emot England Yrämjar hans. försök |: att” åstadkomma ett-enat: Buro- pa, Om Europa skall kunna häv. da sig mot de båda världsmak- terna så som de Gaulle avser att det bör göra, behövs säkert England ”som en pelare” för att: nu "citera de Gaulle s De, krav. på Englands, anpass- ning till det. (europeiska samar hetet han uppställer : må te, sig logiska från hans senpunkt, men dessa krav: ger upphov till den risken" att "England tröttnar på försöken att komma med 1 kon: » tinentalstaternas ekonomiska ge- menskap' och 1 stället föredrär att åter. söka uppnå ett närmare samarbete med Förenta Stater- na och Kanada. Kanske Skan- dinavlen också kan komma att Inviteras' till ett sådant samar bete," om ' Jngland lägger - om kursen, ” Sår egeringen” Me" Millan som fegar! ingen Wilson har sat- sat hårt på engelskt samarbete med kontinentalstaterna och mr Wilson har gått. ett rätt långt fycke på -den 'omvandlingens väg de Gaulle talade om :. vid presskonferensen. Wilson har envetet : "vägrat att. devalvera Arbetslösheten är: till mycket] . stör, del en följd av vår export- Industris, svårigheter," dessa svårigheter bl det naturligt att man gör sina reflexioner om vilken väg son "är förnuftigast. ” Att inte hellér merna är ense, om vilken 'väg värt land borde ha valt 'i'de- framgått av den 'debatt som Bo Södersten — docent i inter- nationell ekonomi" vid . Lunds universitet — framhöll att vi är I ett läge "där valet, står ekonomi eller "Do- cent Södersten tvivlar vi under nuvarande förhållan-" den mäktar föra 'en politik son "garanterar full sysselsättning. , devalvering. göra politik av detta: mang är ute i ogjort väder i lika hög grad som de som vill Problemet är komplicerat. ör ”den” gemen: |" : samma marknadens; jopplösning rad "olika ” bedöm ingar, Social] som . skogsindustrichef änt. är "delade 1 'ällrä "högsta grad.k beten eller är under omskolning. k re genom punddevalveringen är|: nationalekono- : förts 1 Aftonbladet (s) där bl.a. |, pundet. "har fått tjänsgöra som | upp. På 'den..punkten. kompro: . valveringsfrågan har inte minst] mellan hårda ätstramning av vår: Då att. : ledamöter i i nya länsstyret «till ökad : Länsför Ake Sjöberg uppgjort. förlag äl yttrande av. stadsfullmäktige i Halmstad - kritiserat på en viktig punkt. Det gäller sättet att utse ” ledamöterna i den nya "'medborgarstyrda länsstyrelsen. Utredningen "föreslår att länsstyrelsen, utöver lä ligt utredningen bör fyra av des sex av landstinget, "1: occ> Enligt 'kanslichefens förslag kan stadsfullmäktige icke biträda. utred- ningen på denna punkt, utan an- sluter sig i stället till utredningens reservanter Cassel, Hanson, Ståhl och. Sännås Dessa anser att samt- |. liga ledamöter i länsstyrelsen, bort- sett från ordföranden, bör utses av landstinget. Reservanterna finner att man "endast genom en sådan ord- ning på ett acceptabelt sätt' tilläm- par principen om länsdemokrati, . De framhåller? : NT — Genom att valet sker i en po- litisk församling och efter politiska grunder;- kommer. det att avspegla den väljande' korpörationens sam- mansättning i politiskt avseende, . Den balans som därvid eftersträ- vas skall enligt vår mening icke varé sig före eller efter valet kun- na' rubbas från den styrande mak tens sida, : . "De understryker i sammanhanget hur viktigt. det är att de primär- kommunala intressena i tillfredsstäl- lande. grad" blir företrädda i den nya länsstyrelsen. I övrigt ansluter sig stadsfullmäk- tige, enlig: förslaget till. yttrande, till utredningens propåer. "Att så sker och att man biträder reserv: Åternas uppfattning beträf-; fande "sättet att utse, medborgar- representationen, innebär, emeller- fid inte, att man inte har förbehåll att göra. Vv o I yttrandet påpekas att "medbor- garrepresentationen medför ' vissa problem, som utredningen inte be: rört., Det gäller de risker för loja- litetskonflikter. som medborgarre- 'presentationen är förenad med, ' KOridara sf . Det heter i yttrandet. att. det. få and "blir. ledande: personer. , komrmiinala liv, pe soner / ; bland annat 'ä ljningen tror Uvsmedelsköpman”, i Hälsingbors En normal. julrush tippar er i försvinner n med:deval- veringen;: "Alltså" —" dansk ”skin- ka på »sskånskt:svenskt' julbord? + De 'svenskar "som reser:'övet | . sundetöch” handlar bör dock:ha | "klart för sig, skriver, Fri: Köpen- ' skap, att den danska julskinkan, "på: grund av 'Polyfosfatbehand- lingen, iz "ca 25—30 procent. De som talar om devalvering- en som endast en metod att, pressa ner lönerna och försöker: resone- : göra gällande att Hedlund bara” "tänker på sina skogsindustrier.” betydligt . mera. ning, d vs kokning, lättar mer än dån svenska. I Sverige är det i; enligt lag: förbjudet att: använ . da polyfosfat.: te 4 : Den" svenska > skinkan anses H Vara en mer” högvärdig produkt, . Polyfosfaten bidrar. till. att väts- "ka binds i köttet. Först när skin- kan kokats märker husmor, att hon fått betala för en hel del vätska. Bortsett från en”riske- "äv dansk skinka, kan påpe- "käs att den som regel inte puts- . behandlas" på samma sätt som den svenska. På den :rundskur- na svenska skinkan är putsning- en betydligt mer :omfattande. : "En svensk skinka" lättar vid "traditionell. anrättning, kokning; > De ' danska ”kollegan” om man. utgår från att 'den. är: : polvfosfatbesprutad; förlorar minst 10. procent mer i vikt, alltså 33—40 procent. "vid traditionell - bered: If större. viktminskning - vid I: kand blir, i ett av kanslichef Det - i: särklass viktigaste, när det gäller-att--bekämpa sysselsätt- ningskriser, temporära' eller mera seglivade, mäste vara att öka nä- -, |ringslivets egna reservkrafter och inneboende förmåga att utan. stöt- tor utifrån med -flexibilitet ned- kämpa ekonomiska sjukdomshär- dar. Till'detta mål leder -bara' en väg: den. ökade lönsamhetens, framhåller , Svensk : Industriföre- nings verkställande : >. direktör Bengt Sjönell. 1. senaste numret av för eningens organ : Svensk Indu- stritidning, . Vi måste I vårt land ffortsätter herr Sjönell, äntligen" få bukt med inflationen 'och med: den Vvidskep- liga; inställning” med grumliga av- undsjukemotiv i bakgrunden, som utmärkes av: tron. på : :förträfflig- heten av en. låg självfinansiering, ”Sänk. . för etagens ringsmöjlighet | mer "och "mer; hefe får tio Ied En-. sa utses av K Maj:t och de övriga Samtidigt skall alltså "dessa per- soner i länsstyrelsen verka för ge- nomförande "och : övervakning av riksstyrelsens beslut, och intentio- ner. 7 Fullmäktige anser sig icke kun- na underlåta att erinra om de ris- - ker för lojalitetskonflikter som de folkvalda ledamöterna i länsstyrel- sen kan komma att ställas inför, heter det i förslaget till yttrande, (ETT. ORD | PA VÄGEN! Profeterna såg med stor för- väntan fra; a Messias oäulle uppenbarade (få: riktning”, lyder» fältropet i- dag visar. de namn han fått: bla. i från .en hel hord, äv dirigerings- -ovanstående text. Dessa ord möts : fantomer. sp pkringsltvet behöver med stor vördnad även i vår tig, iicke' och täppar: bård sin livsnöd- Det 'kan "vara nyttigt för | oss vändiga "aktivitet géhom central- att än en gång tänka på Guds Styrning, vare.sig' 'denna utövas av kärleks gåva till världen, Jesus.! storbanker. eller. av centralbyrå- Kristus, och vad den betyder i: krati. Vad företagen behöver i dag vår tid. Hur förbereder vi Kristi som första förband är att slippa ankomst? ytterligare > kostnadsökningar- un- För flera: år 'sedan såg jag en |der några är framåt och erhålla rings- livet. i effektivitetsbeträmjande -irentierad ' självfinansiering åstadkommas genom skärpt ratio- nalisering, framförallt på inköps- och försäljningssidan, men; också av produktionen., Om” detta Program förverkligas skapas också förutsättningar för en "ökad innovationstakt inom vär industri, 'särskilt, från ”dess spe- ciella idéspruta, den mindre in- dustrin, något, som är nödvändigt för vårt industriella 'fortbeständ. Vi behöver i fortsättningen också som utomordentligt viktigt komp- lemeént en intensifierad ”och diff arbetsmarknäadspolitik. d Men när de styrande, som nu sker; börjar itala om att denna vutvidg- ning .av.,arbetsmarknadspolitiken skall finänsieras genom extra ar- betsgivaravgifter, då: tänker man i sanning söka driva ut djävulen med. Belzebub.. Den. onda, cirkeln slutes. Företagen. tappar "mer. och mer av sin lönsamhet och tvingas till nedläggningar, inskränkt drift eller — rekryteringsstopp, Denna oroande utveckling. vill, man stop- pa genom. att.göra fö étagen mera beroende-'av krediter -med: ökade Kostnader, för. bl -a' räntor som följd 'och. genom. en: med höjda arbetsgivaravgifter. finansierad skärpning av arbetsmarknadspoli- tiken. . Följden . blir "ytterligare sänkt - lönsamhet, flera. : fallisse- mang, minskad förmåga att satsa på nya lönande projekt, ökad ar: betslöshet, - ; Företagarna och i minst samma artikel. med iögonfallande rubrik höjd :självfinansieringsgrad, 'Den- i en 'av.våra tidningar: . Varför ; na kan under förutsättning av av-, är! Jesug 'så” underbar”. för dig? stannande =.;.., kostnadshöjningar ” omfattning löntagarna är vid. det : solen :stiger ==, cs "Morgondagens. sidenmoln. | d glansfull . natu = + med" hela sin grace '/ från, alpväggarnas: dunkel - ett rykande, ras, NN Én snöbomb kastande, trollet i fjället” . Det klingar som: dova sc pukor i, tället EN Iskristallernas hirmlakröpgar: S i den vilda" horisontens - Wallichers toppar - ijosid tång! över alisiö, I skimrande språng .. och: glänsande I raviner ndarna tar fart, : här. laget innerligt trötta på. den ständiga" inflationen; som gör in-.. N koinstökningar. "Aneningslösa: "och som likt -en smygande varhärd un- dergräver : :sysselsättningen. .” - Cd Den onda cirkeln måste snarast ” brytas, - men” härför. krävs. kraft och, mod '.—' mycket. mod, poäng- terar direktör Sjönell till sist, R Den återgav: en nyomvänd .män- niskas erfarenHet. Detta ' ären "viktig fråga också för oss att tänka på under -Ad- vent, så att undret; glädjen :och Guds kärlek får bli till: stor väl- signelse. för oss —; och genom oss för andra, . - - INTT TATIV Fök' "ASÉOCIERIN BEkonomiminister ! Dem 'svetiska! Yegerihgen” still- ade Ki ter "Wickman": å |. redd; att: göra, vad. som sankom- ruatts gagna; en ning: på: det7euro- Det är möjligt. satt. tolka; detta om "att. ett svenskt. utspel:kan Kona” i fråga. :Om. det;sker "ett "sådant utspel" finns"för det tyd- | ligen en stark" svensk majoritet, är nämligen för: "sin riksdagsgrupp; uttiyckt jr. Sva tahken (-påliett svehskt initiativ, somitar; tillvara de -möjligheter Hu en slösning; hen hans föratt återfin- inism är, en ; iockså ”han : kommer : nas bland majoriteter MOMS I SVERIGE? : : NS Enligt”! bestäm a. " uppgifter överväger regeringen att” före- slå en mervärdesskatt i Sveri- skriver Svenska Dig: i bladet (hele oc sn "Det finns många skäl för att finansminister: Sträng. i dag bör ; :Vvara mindre: tveksam inför en « mervärdesskatt, den s k momsen, än tidigare. Ett sådant skäl. är =. den devalvering som gjorts i H England, Danmark och Finland, " Denna har uppenbarligen”; för- svårat: läget. för en del av 'våra :. €Xportindustrier och kommer att minska lönsamheten : av : samma export. Redan första dagen ef- ter: devalveringen mottog -åtskil: liga svenska exportörer medde- landen. om att tidigare ingångna » leveransavtal. endast. skulle äga' giltighet om' priserna var Oför- - i ändrade” i pund! Även om de. flesta står emot sådana propåer är det klart att exporten kom- mer att möta ökade svårigheter både direkt och indirekt genom ökad: konkurrens måd exporten -—— från devalveringsländerna, . , f ge, SS Camp- filmveckan "på "Stads- Bio "har en underton av ju-,. tersom det i år år 40' år sedan. den första "ljudfilmen ' gjordes. ; Det ' var. den 6 okt. 1927 som .. filmhistoriens kanske märk- ” ligastelpremiär ägde rum i New : York. Man visade då ”Jazz- sångaren” med Al Jolson i hu- . vudrollen " och " därmed börjdv de en ny era inom: filmen, Det märkliga med ”Jazzsångaren”. var. att den delvis" var försedd sångnummer av. Al Jolson och "en. dialogsturnp, vilket moitogs med häpnad och e « biopubliken. ” «I och: med. att ju ». bileumsstämning över 'sig ef- ”" med ljud. Där | förekom . tre s "ett Iitet mästerverk” ”en" överdådigt rik krönika. . . till säll- sport gagn och nöje”. Gustav Horn i Sk.D. ”Hans journalistiska prestation är förnämlig och hans stil- konst står på toppen. Som naturiakttagare, som traditions- upptecknare, som: lyhörd förmedlare av röster ur gången och nuvarande. tid är han värd allt erkännande.” . | " Harald Sandahl i Östg. Corr. 31: >, inb, 37:—. 200 sidor, 80 fotoillustrationer, LTs förlag åstadkoms en revolution inom film- industrin. Alla” tidigare »begrepp ställdes på huvudet och det är ingen överdrift att påstå att Hollywood greps av panik. Visserligen tvivlade många producenter till att börja med på ljudets framtid, men fram- gången med ”Jazzsångaren” gjorde att alla fick klart för sig att ljud- filmen var det enda som var värt fatt satsa på. "Det dröjde länge innan filmin- dustrin repade sig efter den försia chocken, Många stjärnor miste näs- tan all sin lyskraft, när det. visade sig att deras röster inte lämpade sig för ljudupptagningar, Nya stjär- nor växte fram i deras ställe, hu- vudsakligen rekryterade från tea- terscenerna. ” Det tog tid innan ljudfimen kom över sina barnsjukdomar. Den stela och "konstlade tekniken gjorde att resultatet. i. början gav intryck av filmad teater, dålig teater dess- utom. Mikrofonerna var orörliga och fångade upp massor av störan- de sidoljud, t ex surret från film- &amerorna. Dessa måste byggas in t ljudfilmen: . barndom på "biograf "Ölirmpid i .. Eans fantasi:I Barnhard.. Johansson sköter förste älskarens repliker och har. et moatjé, medan. den senares fader, Per, står redo att Trycka. 1 ”Lidisolérade bås, vilket -gjordefe även dem orörliga, é Filmens” konstnärliga utväck- s . ling drabbades ; av tillfälligt ' stopp medan'man brottades med de rent tekniska problemen, men: så . småningom lärde sig. filmskaparna bemästra 'svårig- heterna och undan för undan steg , kvalitén på ljudfilmerna; Mikrofoner och kameror ' blev rörliga” och. snart nådde man fram lll det stadium då ljudet :Bav filmen den nya dimension !som :det var avsett att göra. or "En het 'ny genre. föddes, män- ligen musikfilmerna, Däribland en rad operettfilmer med. idolerna Jea- r.ette Mac Donald och Nelson Eddy, Bland de seriösa filmer som. drog nytta av ljudfilmstekniken i konst- närligt hänseende var Lewis Mile- stones ”På västfronten intet nytt”, i vilken ljudfilmen fick sitt verk liga elddop med en rad komplite- rade ljudeffekter, ' Bland de nya | amerikanska, stjär- nor som kom i ropet under ljud- filmens” genombrott i början av 30- talet märks Joan Crawford, Clau- dette Colbert, Ginger Rogers, Ka- therine Hepburn, Clark Gable, C' Cary Cooper, Fred ' Astarie . och Paull; Muni. ” Det "var naturligt att” Hollywood med sina enorma' resurser kom att dominera ljudfilmen men så små- ningom följde Europa efter med stora regissörer som tyskarna Fritz Kort- ner och Werner Krauss, fransmän- nen René Clair och' Jean Renoir, engelsmännen = Alexander Korda och Alfred Hitchcock samt ryssar. na Sergej Fisenstein - och Ekk. + TV SKAPADE BIOKRIS Etter ett par blomstrande decenni- in med. stridstrum; eten... " lersom Nikolai . , Palkénberg — i. tecknaren .. Carl- Martin Persson som er kom filmen in i en "allvarlig Kris i början av, 50-talet. När televisionen kom in i de amerikanska hemmen trodde mänga att filmens ' öde var. .| beseglat, Biografernas . publiksiffror” sjönk och den publik som alltjämt" gick på bio ställde större krav på vad de" ville se Hollywood att finna | nya vägar efs, "televisionen "övertog = fil- mens roll som .massunderhållåre och bjöd en bredare publik på pro-. gram som de gamla s k E- filmerna varit avsedda för, j. X : "Lösningen: låg: i" "mer större" filmdukar och stereofoniskt : ljud med sådana resultat som ”West Side Story” och ”Sound of Music”, ' Man har: också. mer eller Nergett' det" gamla: er Tändre Nya oavhängiga > regissörer "kar äppts fram” och "fått stor-konst- närlig frihet. Detta got av en ny våg i: film — den socialt men, nom amerikansk engagerade file. ” 1 dag kan man ” säga att f rorniin kommit över krisen, Siff- mn ma Over den totala biljettför- : : ngen i USA har stadigt ö sedan 1963, från något över 900 . Fre > par då Hl miljardstrecket n har börjat återfå grep- pet över publiken, Inte bara FOS n över hela världen... : Stöd aktionen för TALT STANINGAR at TG ndes Blinda 'GIRO: 200326 Dét gällde "för ' har skapat nå- ” me - — i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.