' romedel samt hur en. utbyggnäd ute på fältet. st » LAHOLMS TIDNING. «oo. son rena rr era . 'Torsdagen-den':7- december" 1967, Optimistisk 'mittensamling . Det manifest. centern och folk-" partiet utfärdade vid sitt gemen- samma partistyrelsesammanträde i , Stockholm på måndagen: slutar > terna, "förbi söcialdemokråterna i med följande ur oppositionssyn- punkt synnerligen förpliktigan- de ord; Centerpartiet- och - folk- - partiet vill deklarera sin beslut- " samhet att fortsätta och fördjupa den politiska kraftsamlingen kring den £framstegsvänliga. politik .-för frihet och trygghet som”de före” : träder, Därför ser de båda par- . "tierna det som en angelägen" upp- ' gift att tillsammans "uppnå en ' styrka i svensk politik som över- i träffar socialdemokraternas. : Den första satsen finns ingen" anledning ett närmare fördjupa ” sig i. Såväl centerledaren Gunnar : Hedlund som den nye folkparti- ; ledaren Sven Wedén har vid upp- " repade tillfällen understrukit, att”. mittenpolitiken måste utgöra al: ternativet till den nuvarande so-. cialdemokratiska regeringspoliti ken. Det finns inte förutsättnin« ! gar att lägga den alternativa kur= sen längre till höger, och det stri- > der även mot mittenpartiernas be- svimda uppfattning. . Den andra satsen är mer dis-: kutabel: Mittenpartierna ser det .som en angelägen uppgift att till. sammånsa uppnå en styrka som överträffar. socialdemokraternas.. "Självklart är detta en angelä- > gen uppgift, men är den” realis- =" tisk vid 1968 års riksdagsval? Svar. ret måste bli nej; I. den nuvaran- de ändra kammaren förfogar so- - cialdemokraterna över 113 man. Torsängen den 7 aecember 1 1967.” IT= = | 'DET'RINGER-TILL' HELG: = KLOCKORNA I FJÄLLSJÖ. NE dat, centern och folkpartiet över tillsammans 78, Ett politiskt jord-" skred 'som skulle föra mittenpar- i > ka en. "är otänkbart! Lägger man' emeller” tid- till högerns 33 mandat får den borgerliga . oppositionen tillsam- mans 111 mandat, eller två mind- , fe än regeringspartiet. ”En sådan - strömkantring att socialdemokra- terna skulle .-komma'-i mindretalj gentemot de tre borgerliga par- tierna i andra: kammaren är bå- de tänkbar och trolig. . : Socialdemokraterna” har 'emel-, lertid starkare ställning i första än i andra kammaren, Där finns 80 socialdemokrater och .70 bor- gerliga: Och senaten påverkas jn- terav, andrakammarvalet, - eta Alltså måste man ' räkna med en kraftig förskjutning i andra- kammärvalet till förmån för de borgerliga om majoriteten gent - emot socialdemokraterna skall er- hållas vid gemensamma” omröst- ningar, Därtill kommer att kom råunisterna har nio mandat i and ra kammaren och ett i första ka maren, ot sr i : Ett tegimskifte inom 'överskåd- ig tid "kräver, alltså. en. .styrkg- pärtierna rimligen kan uppnå själ-- va, Följaktligen måste man även - räkna- med - högerns- medverkan: Hur en regering sedan skali kom-. poneras är en annan sak, men för närvarande förefaller. en freparr. tiregering” tänkbar. Radio---infö advent, ko nordvästr | sjö SY Angermanhland, : UFjäl- - hat tre: klockor, av Ante följa England och Danmark . beslut om: 9:ans utformning fö- regäs" av försöksterksamhet söh visar tad som passar ung- DPEVALVERINGEN > > os Frågan. om vårt land handlade rätt eller ej när man. beslöt 'att vid devalveririgen nyligen disku-| terats, i pressen. 'd, Hudiks- Used gning. > (cp). : har "tapunkten förren SKE vering « "var: onekligen. samtidigt som. Englands. Vi skulle:;'då;ha vunnit 'en"förder på”utlandsmark: 1" naden" 1 förhållande”: enig våra frilmsta: - konkurrenter ;: Te SNUåE Sverige valt: ratt” Sehålla. vår i kronkurs, som' doc gas. vara, övervärderad,. också yara . beredda att frackdelarna:? "härav. "Arbets n Inte: har någon : ARTAS sökting, valla mindre företagare känsliga branscher: TE ex och konfektionsindustrin '. Nog kan man säga att't tiledare I den allmänna samman. hällningens nämn borde lålla in- ne med sina” uppfattnigar: och hära säga. det som: äv. faktiskt]: lämpligt. Men det är också orim- gt att en partiledare” skall. tala mot sin övertygels Hr Hedlund bley"stänld inför frågan. och han gav. ett svar: Sånnoltkt, varidet deta ärligasde "svaret - som . gavs N Stevalveringsfr ågan; 4 iDÉn- Svagaste punkten 4” (SÖ i menar att man med”, ng. dv erfarenheterna frå unmänhällna 7:otnå” och'S:orna an: slopa Ninjedelningen, 1. 9:an och) göra: (också .denna..årskurs samämbnhällen. Huruvida. detta är den "bästa lösningen bla för elevérfid' på de nuvärande: sk tvåbok&taviga linjerna kan. Sö Iite säga något bestämt om. En- mening hör” därför ett domarna I grundskolans avslut- ningsklass i fråga om lärdstofe, gruppering, arbetsformer och lä- väl funget ande - elevvård skall läggas . upp, Ett förslag grundat på sådan försöksverksamhet här större utsikter att bli realistiskt än ett 'som grundar sig enbart på teoretiska överväganden. Där- till kommer att ett förstag med £od förankring i praktiska erfa- rvenketer ; har större utsikter att vinna. gehör från dem somiskall förverk sa det, dv s Kirarna : RT I SKOGEN ee Prisförbhandlingarna mellan Sveriges riksförbund ” och Syd- svenska » virkesföreningen har spruckit, För norra Sverige är Ingenting. klart ännu men man kan befara att de förhandlingar na' går samma väg. Väster- norrlands "Allehanda (h) är pessimistisk: Skogsindustrin har för närvva- rande mycket låg lönsamhet, Det går att läsa ut ur varenda skogsindustris verksamhetsberät telse, Dess intresse att köpa är därför mycket måttligt i det nu py N . hos många att, ö H ”Kavé gifter; I genterdot grannländerna, ' es er s att förda skriftlig - "veckolnfor- å'sin syn-till- prispressningen | mation gm på vilka sätt de fett- jaktta "återhållsamhet 1 avverk- | "öst iga, vitaminerna som gär för- . hingarna, Uppmarlingen har vun- "Jorade ersätts L ; nit i styrka sedan. man inte. kun- nat: komma ' överens' om priset |. "Och hur .man gör "med" barn för” den”sydsvenska som inte-äterden: mat..som-ser- Och" domänverket, änker hål- "véras: NDen; nya berikade sk kan inte ersätta hel: | ingen n iden "och I NE inte stämmer: vad skolorna behöver: är den K ken: sont inriefäller: en tmerz fett. och > som "Bono: "De går IMte ätt e överlästa "ansvaret" på den" däm- pade"-västeuropeiskar kanjunktu-? ren; "Dét' "är "mycket .SONT: vlagats r ger enn, bestrålning. vi. fall av.iraki. I. de," än:'s rolativt fåtaliga illegala ”harko- -manerna. exempelvis: 1 Oslo hard hevisligen lärt sig ; hesök i"vårt land. Det. konstater € advokaten i Oslo, Elg Elgesen; "ett föredrag. "häromdägen"' i Den ”horske -kriminalistförening. Han underströk att dessa norska na komaner;- av vilka de' flesta ungdomar 1: åldern. 16-19, år, Sverlge .vanligen intagit narkoti- ka intravenöst; "alltså genom” in >, sprutning i «ådrorna, meh” vid > « ga” belägg för, skriver Dagens: Nyheter! (fp): "Enligt under; "sökningen svara der främtanksbilarna vid. 94 anskade trafikolyckor med bilk r 80-procent-av bränn: skadorna och 88 procent av.döds- |]. fallen på grund av brännskador: ; , Vilket innebär att" framtankspla: be "cer ingen dels. ökar risken för att "hilen fattår eld vid en trafikolyc-- a ”ka,' dels. i 'sädana: fall leder till kriminell. belastning. Men: de : allvarligare bränder med svåra- "drivs — även de gom ”bara” an-; "te skadov och fler dödsfall. Yvilnder hasch eller: marijuana — : + Bilbränderna svarar vwvisserli- i stor utsträckning in på brottets ' cen för H lati "lit d I bana föratt kunna finansiera si- Sen för en relativt liten ande nä av narkotika, Även : av” totala antalet trafikolyckor. mycket unga" flickor låter: pros- ' ' Men :bräntiskadorna är 'så' svåra NS SE Lyder "syftet. Stadsad- och "dödsfällsprocenten” så hög vokaten- fastslog, at a SAMA . dessa ungdomar Penalbt, går un: s vid: sådana” olyckor, att. speciellt der « För dem här i Svi erige som för- söker satt bagatellisera -använd- . ningen av hasch eller. marijuana ' och £toö m vill legalisera bruket däråv,. kan . det ;kanske «utgöra en tankeställare hatt erfara hur; allvarligt man inte minst i Nor. ' . ge bedömer detta - problem. De". svenska, statsmakterna - måste ; ofrånkomligt > se lika allvavligt- härpå, De måste besinna sitt an- svar inte bara gentemot våra eg. na ungdomar med benägenhet . för verklighetsflvkt utan också - återkomsten .till, Norge övergått till cannabis, hasch eller. sär? mar lättast:. att sannabisbru- "benägenhet över, gå till sta ”uavig, som "det" komma över: där ket: skapar: dock , > Bara en liten: del av de” unga : "illegala narkomanerna i Oslo har ' konstruktionerna är. väl motive: rade — om", Ponténs undersök- "ningsresultat kan ytterligare be- kräktas av en'större systematisk | "kartläggning eller; "omvänt, inte kan, vederläggas.. :" Propositionen. --om säkerhets- normer för bilar, som lades fram för ett par veckor sedan, upptar samma - krav på bränsletankens och bränsleledningarnas hållfast- het vid kollision som de ameri- kanska bestämmelserna. Och om det kravet — som föreslås gälla från 1 januari 1959 — inte räc- ker för att, reducera framtanks- bilarnas brandrisker, bör man inte tveka att gå ett gott stycke längre, Enligt propositionen är det också på längre sikt ”önsk- värt att genom mera omfattan- «de krav skapa garantier för bränslesv: temets brandsäkerhet vid öner”. Om man även på längre sikt tvekar inför ett förbud mot framtanksplacering — bl a på grund av vår svårig- het att påverka den internatio- nella bilmarknaden — bör kraf- tigt skärpta krav på bränslesys- ”"temets konstruktion och ordent- lig konsumentupplysning om ” placeringens risker hjälpa till att sanera bilmarknaden på den BARN BEHÖVER HELMIJÖLK 1' ”Skolhälsovården — ärsbe- fättelsé av. skollärare” heter det "att det är en förbättring att" skummjölk erbjuds de skolbarn som så önskar. Häremot vänder” sig hushållslärare- Birgitta Mon- i tan i Jordbrukarnas. Fö-. reningsblad: oa Barn och ungdom har ett myc- ket stort behov av kalorier,- pro: . portionsvis större än vuxna, Får : de verkligen vad de behöver? ” "Ens i skolan där maten bör ge tredjedelen av dagsbehovet? - I Tar man bort mjölkfettet från , sk trängda läget... Sk na har - punkten: . ör hårda ingrepp mot. framtanks- |. Sveriges” vilka storklockan, "den" Yngsta. är ii'från. 1886 medan..mellanklockan kyrkan i Fjälsjö är byggd 181 —L18 av en bondebyggmästare Jon Matision "från " Dofotea.” ben en, äldre: träkyrka och i den. hade märkligaste. av. vära.-äldsta. -kyrk- klockor, ' Exakt. hur. I gammal den ä Klockan; jär ver" Så » Allt medan nya miljonbelopp undan för undan pumpas. in för att matverka. eller bekämpa ”ar- betslöshet fortgår, den intensiva debatten: I frågan huruvida" vi i vårt land alltjämt skall ha frihet att - bestämma över vad vi vill syssla med. De-s.k. hemmafruar- na har under en längre tid. varit ett : kärt villebråd i synnerhet för. en ' grupp” skribenter tillhö- rande de ”ilskna” s.k. yrkeskvin- norna, > a , Nu är det naturligtvis” fullt i $in ordning att vi i vårt sam- hälle diskuterar denna liksom andra” frågor, Men diskussionen kan föras på olika sätt. I vissa sammanhang framställes hemma- -det'. torde ha funnits. en kyrka i, Fjällsjö redan 'på 1500-talet, en äldre träkyrka än den som revs . 1817. Historiska akter visar också att 'Fjällsjö till 'den s.k, Klocke- > skatten 1731 avstod från 'en an- nan, troligen ännu äldre" klocka. Det var den största klockan i "församlingen som" Gustav' Vasa” då tog i beslag. Också den' från 1500-talet bevarade lillklockan har församlingen en gång avstått från — den gången frivilligt. Den över- ” läts 1896 till Övra skolkapell i Junsele, "Ar 1944 återbördades den ärevördiga ' klockan ' till Fjällsjö — i utbyte mot att f rsamlingen ir, daterad 1791: ' Den nuvarande skänkte en ny klocka till Övra 7 Kapell. Nu, används 1500-talsKloc-] m ”själaringningsklocka”. "pjällejö "bevarar ' också” andra klenoder 'från medeltiden, ett al- tarskåp av. en lärjunge till. den medeltida ” hälsingemästaren Ha- kon Gulleson,:.en till : 1500-talet | daterad ljuskrona : och" slutligen den berömda -träskulptären' "Jung. " Samtidigt” med: det: bygget revs skulptur, som i" sin stil går :till- "man : Sinte, den fruarnas roll som om dessa: vore en grupp av lyxmänniskor, hög- färdiga, fjolliga, lata, till ingen- ting dugande, Det är mot dessa avarter: i diskussionen .som vi har all anledning att med skärpa vända oss. Vi har också: anled- ning vända oss mot de uttalan- den'i debatten, där man på ett ensidigt : och osakligt sätt söker belyså de, ekonomiska ' problemen i ärendet. "Alltför länge har myc- ket av den ekonomiska debatten i "Sverige kännetecknats av 'ett önskemål om att höja de s.k. bruttonationalproduktresultaten = även om detta skall ske på så sätt att vi byter arbete och gör. tjänster åt varandra. Det är dit- här man kommer om man skall mest aggressiva föreslåg i batten om arbetsmarknade och hemmafruarnas Toll i. denna. ” Nyligen 'har Monica Boethius givit uten bok med titeln ”Har vi råd med fruar?” I den boken frågar hon ungefär så här: ”Kan vi godta en" valfrihet. in absur- dum för en liten" priviligerad grupp människor?” "Hon slungar dessutom -ut. påståendet: ”Vi har iinte råd,. mänskligt och 'ekono- miskt, att en fjärdedel av den vuxna. kvinnliga befolkningen 1å- ter stora. delar av sin" förmåga ligga obrukad”. ' ; Tidskriften Veckans. affärer, som alltid har' god- näsa för den aktuella . diskussionen - och inte jp minst för den del av. denna som i äger Tum i ett upphetsat tempo, "Har tagit” upp frågan "och låtit tre. sk, experter ventilera, den sett 'rundabordssamtal.. I, detta samtal har kommit fram tämligen många” överdrifter. . Deltagarna - konstaterar ' sålunda att .valfrihe- ten ' ifråga - om -yrke kostar oss drygt -30 miljarder kr om. 'året, Vidare "har under debatten på- ståttg' att ' den .s. k. :könsdiskrimi- neringen, d.v.s. 'manssamhället”, ytterligare åtamkar oss en förlust p miljarder kr. per år. skulle. alltså ha 60 miljar- der: kr mer att göra av med. per . inte "hade dessa . baka på engelska, förebilde fränt en; den. har vå 0-tal i | norsksmästare. : Men Fj ka. :smyckas. också av me a. i derha: Koristverk = "altartävlån: änglahälsningén” efter; -uppstän: + däterad delsen” "är" e' 'verk från 1933 "av. NU sékreterare' I den 'sck; lågi Art sarmhälle. ' Vad "debat- yna « emellertid". inte? förklarat pen:'som : skulle." 'gå' åt' till att ber tala; den” "samhällsinsats” med. 'so hu, göres "Av I hemmafruarna 11. Per" Holmberg, tidigare,.i ninigen,.. "svarar ör de rda "| förstärka - "intrycket förklarar, fullfölja den linje som av del, de- hör överdrifterna i denna debatt, . diskussionens” ”avar- ” siffrorna; För” att--återvända--tilt Gud: hr kärlek; & Har vi råd med hemmafråar? | Holmberg att "hans kalkyler sna. rare är i underkant än i över. kant; Han sammanfattar med att ”Den sammarilagda kostnaden -för- de: outnyttjade arbetskrafts- resurserna och” kvinnodiskrimt- neringen blir då, eftersom man kan räkna med ränta på ränta, 55—60 procent av nationalpro- dukt - och levnadsnivå. oh Egentligen vill Per. Holmberg gå "lite längre. äm. så här; Han vill nämligen "Mägga. till den för. « lust som. vi nu gör genom att bedriva ett småföretagande i hus- hållsarbetet! Han -har även" ahd- ra saken han vill lägga till, Det finns inga gränser för hur: rika vi kunde bli, om vi. kunde jaga ut alla: kvinnorna från hemmen. Ideligen: -måste man, när man fråga sig vad vi människor egent- ligen arbetar för! "Arbetar vi för att. på papperet erhålla en hög bruttonationalprodukt, som vi kan : skryta med internationelt:' sett? Om detta" är huvudsyftet)” är na- turligtvis även: full: riktiga Om det däremöt skulle vara. så att vi arbetar för att nå den högsta graden av samlad tillfredsställelse sedan vi mot varandra «vägt ”de (Forts. ä sid.. 7) (ETT ORD | PA VÄ AÖEN ; Ja, hela, jag. vill: bevisa. dem kärlek av hjärtat. (Hos,-14: 4). . Hosea - förkunnåde Guds ' eviga nåd och. oföränderliga kärlek. I boken som bär hans namn: pre: senterar , han denna stora och grundläggande sanning: Guds kär- lek är starkare än" hans vrede; Den Helige lider .med syndarna. ; Förvatt. belysa detta gör Hosea jämförelser med sitt eget-: 'äkten- skap: . Han. berättar om sin kär- lek. till: sin hustru Gomer. och frolöshet mot: Gud. nn "Israel; hade” "behandlat: Gud på Sammi sätt :som en. nyckfull "hust- ru -benändlar > en "god och!” lighet "uppmanar Hosea I ERERG Då log fru | Killander:: ” Så tvättade vi frö badkar med lif.” . Ja, kan ni få rent det här "> > gamla badkaret, safru : | Killander, så har ni också , "fåtten trogen kund. "+: "> a Det karet borde värden bytt vo för många år sens. sn rengöringsmedel ha repat! Kan jag Fru Killander bara stirrade. Där hennes vanliga flytande” hade lif nu gjort karet rent. vis och blankt. Och det utan att en flaska, sa hon, det här har jag drömt om men aldrig trott att det skulle bli verklighet. Hon fick vår. Killanders gått bet. . få köpa Jif är ett flytande 'skurmedel. Det är skonsammare än skurpulver— det - repar inte. Det är effektivare än vanliga flytande medel liga fläckar försvinner. Pröva på kakel, emalj, Spis, badkar! ett bättré medell al) asabåbidhodåtlill, ay —t.o.m. besvär: riKan Ni tänka er het, Hosea diknar. : verdrifterna 1 deras : avfällighet vill: jag 2
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.