«en av otaliga trottoarer. i Laholm |: "Fredagen den. 8, december 1967. FAHÖrMS Tphang Jag heter Elisabet Tycker ni inte -att- "fötogra- fen, plåtat. mej gulligt?: Barn: "och " familjefoto blir: en glad julklapp med var- aktigt värde, nr Atetje håller. E den 10 decembe Beställ: tid'-- : "FOTO | DATI- ILQVI ST Östertullsgatan ve LAHOLM ', "Teléfon 101 5 KS én: dam som. ramlade och slog sig ganska I da: Då ena benet och ena armbågen. Det inträffade på som var i totar avsäknad av grus. :-"Tre starar som satt på en tele- fontråd och frös. Ått de frös kun- de man gissa sig. till därför att de ”burrat” upp fe och såg tjoc-IT ka ut, i. att en "bilist ' "körde på "ake Erixons, på Idrottsgatan, staket. Föraren anmälde det skedda. Hal- kan torde ha varit - "orsaken till Plyckan.. ova = sufisket” ha- skett- innänför «den "aktiella" gränse Den" 'ankla: ; gade "sade "sig "inte kunna: lita tullarnas : rapport. Dom i "målet meddelas" den 29 decem- " ber, = En dam frå än Ränneslövs . kommun stod åtalad för snat- -téri på Skotten i Laholm; Den 9 juni "”smusslat undan: en : flaska 4 Stopp I, värd 5:50 ungefär. En '- butikskontrollant lade ' märke fynd, av - missprydånde" element: Strändernasg. vegetation. blir ned- sliten och ' fåglarna 'störs av, mor -torbåtarnas smatter”, < Vor Mö i: CEKONOME 'ocH SKÖNHET. N Här gäller det äver en annan » fråga, fortsätter Lorentz. Bolin, nämligen ”att möjliggöra för jord! - brukarna. i en -stor del av syd- . västra . Sverlge att få' sådana av- :sättningsmöjligheter för sina sko- -.gar att de kan:behålla sina: jord- brak (en viktig naturvårdsfråga), och att de nya skogar söm skall - "växa, upp Ii stället för de ;förbru: : kade, skall bli bättre och produk- tivare: än de gamla, som till stor del uppstått uri frön som hämtats frän: andra länder och under vå- ra "klimatiska. förhållanden ger en mindervärdig. produkt. - .I samma mån som våra skogars produktivitét ökas, så ökas också våra, möjligheter att hjälpa värl dens svältande och av sjukdomar drabbade folk. voor . Därför ställer jag "mig; hur hän. given natuirälskare jag än är, på , " Väröprojektets sida”, i ”- Lätt! oc HOMELITE vc SALA AY ökar: produktionen. ger möjlighet ' att jobba ' snabbare. nen "vikt: 6,7 kg- (folltankäd) a I Så nsHu LTS - - BILVERKSTAD : "Alvar Hansson” . | den, Ingrid; gift med inné dv till Fyllinge" Ken .] Jonasson, Hanna . tidningen Handelsnytt.” Han var "11954, Han "deltog " också i slut- i år" skulle hon haj: : dömdes tul Ox ov gg DÖDSFALL” ÖRE Anna Carlsson, I en ålder av 85 år har fru Anna Carlsson, Cäshjult avlidit på Ljungby fasa rett efter en längre tids sjukdom, I Hon var född i Gashult: och ma- ; ka till framlidne mönstérjordbru-. i karen Anders Carlsson; Här hade't Svenska — Vall "MossKulturföre: | ningen en lång" följd” a r sin! försöksgård ” nied årlig n åter: kommande ”jordbr Karédagar, och fru Carlsson ” var En” "gästfri vär dinna "vid de . Många besöken; som ägde rum” på gården, samt deltog i 'atg förekommande ar- beten ute. på fälten - soch i-ladu- gården. Hemmet tog även sin tid i anspråk då barriskaran. bestod av 10 stycken, Fru Carlsson har held" sitt liv. Varit utrustad med en god hälsa och én otrolig ar: betsförmåga. och skötte matlag- | ningen. i, hemmåt. ånda tills för: ett år sedan. Närmast sörjande är "barnen, ' kontfoltassistent ”Jo- hannes: Carlsson; : Knäred,;- hand- landen... Henrik.. Carlsson, Gashult, Elsa, gift: med Jantbrukare Erik Persson, Skärseryd, f. telefonföre- ståndarinnan Karin. Carlsson, :bo- ; hemmansägare. + ; delägare 1 för- äldragärden, förrädsförvaltare Nils Carlsson; Timsfors;- -hemmansägare |" Sven” Carlsson; delägare i fäder: negårdén, her fansägare Carl Carlsson, del i- -fädérnegår- satt. i: hemmet, stenogråf, och ; - gift ned ingenjören "Sven. Eric ;' Ejerhed,. Vargön.” 1: sorgen. delta- ger ' dessutom: barnbarn, övrigt släkt och ;en stor vänkrets. Arnold : "Sönnerdahl.” | "Direktör Arnold Sönnerdahl, "Malmö, . har avlidit + en ålder av. 57 år. Han var född i Malmö där han inne hade en firma i byggnadsmaterial branschen, ; Efter LO-skolan ''i Brunnsvik kom han som 'journa: list till dåvarande ' handelsarbe- tareförbundet som redaktör för med om att bilda hyresgästföre- ningen i Malmö och redigerade tidningen Bostaden. Inom Södra journalistföreningen var han bl a. verksam - som ordförande 1951— skedet av. tillkomsten av ”Journai Län ssoimfattände hälsokontroll f skall genomföras. under två år - På nyåret, - -närmare bestämt -: -den- 9 januari, . påbörjas en hela. länet omfattande hälso- kontroll, vilken béräknas ge- nomföras under loppet av två . år. Det är landstinget I saniär= bete med ; medicinalstyrelsens skärmbildscentral . som anord- när denna kontroll för aft spå- "ra i första hand tuberkulos och RA kersjuka, Undersökningarna riktar sig till alla som nästa år fyllét 25 år elter är äldröé. Mani - räknat méd att det i Halland ' > kömmér att omfatts i runt fal M "220.000 människor, :. > Den senaste all ” bildsundersöknétigen i Hallshd-äg- de rum 1951. "Enligt. en av stats- makterna godkänd plan: skall. minst två sådana 'göras inom varje län . under en. tidsintervall av 5 å' 10 är, Det. är alltjämt ; fö i envar en viktig” angelägenhet att i - möjligaste” mån skyddå sig mot tu- I. ” berkWlög, | som "långt ifrån ären i ' värt länd nedkämpad sjukdom. Vis- | VBerligén' här” dödligheten i denna sjukdom sjunkit avsevärt inen mer |" än: 3.000 nya fall upptäcks: årligen, -En'viss. tendens, till ökning: har åt- -minstone på sina håll. kunnat mär- > kas. Ett långt ifrån obetydligt an- tal "sjuka går omkring "utan kän- |. nédom om sin sjukdont ler med symptom sbm. är mindré .iögonen- fallande och därför lämnas obeaktä- de, "Dessa människors hälsorisker . är uppenbara, men de utgör. dess- utom en smittfara för hela sin om- ”Det z är av utomordentlig bejyder se att sjukdom, dä kän” im lea på ki ulos.” End ast. ge ter till tidig upptäckt a Halmstad, och övriga ledamöter är John Artur Andersson Faikenberg, Gösta Svensson, Kungsbacka, och åke Esskén, Halmstad. Till kom- mättén har dessutom 'adjingerats lärsläkären Paul Lindström, docent Håkan Ljunggren, Halmstad, och kgeretisläkare Birger Herner, Var- En "generalplan för undersöknin- | gen har gjorts upp. och enligt den- té för .unders kningens genomfö-- rande” "med "såvitt ” möpigt 100- procenitig - anslutning '- Kommittén skaffar sålunda undersökningslo- käler och medhjälpare. För de un dersökningsberättigade : 'finns' på förhand upplagda kort, som skall komma till användning vid under- | sökningen, men var och en skall vid personligt besök av lokalkommit- téns ombud erhålla kalle'se till un- na börjar man i Hal d den'9 januari och håller på ett stycke. in 1 maj "månad. Cirka 30.000 perso- ner berörs i: Hälmsted. Därefter fyttar man ”nörrut -öll. fyra kom- fuiier runt Varberg och efter se- mestern blir: det: den norra läns- delens tur. "Återstoden ' av lånet kommer att, omfattas av. unders : LOKALKOMMITTÉER "I KOMMUNERNA. varjé kommun svarar en dersökni .- Ombudet utdelar vid sitt besök dels. en upplysnings- skrift och, dels en -plastbehållare för det urinprov, som skall. .med- töras "till undersökningen. De kal- iade ges tillfälle till att. överlägga | med, ombödet om tid för under- söknifigen öch skall dessutom" ge vissa svar på kalle'sekortets frågor, . b! a om vikt och längd. För den, som .av ålder eller ohälsa har svårt tåt mfinhd sig ordras transport. Man är 'inte' minst avgelägen': att av kommunen utstdd Iokalkommit- äldre människor låter sig undersö- "att det tar så äktigas- ” te nation att få det lilla fattiga Vietnam, på knä. Enligt vanli- / ga begrep borde, detta tand för Emellertid ger” skärmbildsund; rr sökningen: möjligheter | till upptäckt också av andra lungsjukdomar; . gäribland lungcancer, som visat en stegrad utbredning, samt ändra för- mer av . tumörer, utvidgning” av luftrören. m m. Det inte minst, vik- tiga är att även "sjukliga föränd- ringar i hjärtat och de stora blod- kärlen m fl. organ i. . bröstregio- nen påträffas och sker. sådant. sid tidigt stadium, i. sjukdomens. -ut- veckling förbättras betydligt ulsik- det inte någon fred. Saigon 'och a general. ; Westmoreland ; måste . vara på, sin vakt även i fort- "Det förefaller sön om kriget te kan vinnas: av någondera parten. öppen. strid. Men” att de strider som! "utkämpas inte' är 'av den” art adt. de kan jave göra kriget, Det är samma sak som listernas hus. Malm Styrelsen för.: Svenska i: journalistförbundet har" ”hari” tillhört” och” här bl. ai deltagit i förbundets avtalsrörel- ser, . Mill ne i till def” héla och vittnade nu i målet. Den anklagade” vid- U att det inte: var tal om Bot snatteri. Dom förkän-| - En person hemmahörande i Knäreds kommun stod åtalad för grov olovlig körning. Då han un- der en tid varit utomlands och då haft. körkort , har . ham trots saknaden av svenskt körkort kört bil vid 'upprepade tillfällen, Han — En äldre man från Hasslarp stod åtalad, för ; rattfylleri. "och vårdslöshet i trafik, Den 1 augus- ti i år hade han. på vägen ,La- holm—Hishult-—-Hov—Ysby Upp: iträtt , vårdslöst och senare som det visade sig i: spritpåverkat tillstånd. Bilisten hade kört, myc ket. vingligt och utgjort - stor I trafikfara. Han stoppades och Ppo- lis - tillkallades varvid . blodprov togs, Det utvisade alkoholkoncen- tration, Domen blev 120x86. a — En Halmstadbo stod åtalad för vårdslöshet i trafik. Den 30 oktober 1966 färdades personen ifråga på vägen. Halmstad—La- holm och vid Tjärby körde bi lister: på en framförvarande; bil sqmn höll stilla i väntan på, att kunna svänga. Det blev en krock, :då den.bakomvarande bilen. inte kunde "stanna. Böter :20x10, : — En trafikolycka, inträffade den 21 maj 1966 i Génevads sam- hälle utanför Gulfmacken, En bi- list från södra Halland kom från .| Halmstadshållet och i: Genevads samhälle fick han syn på en:man ute i vägen, En olycka kunde in- fe, undvikas, ' Båda” stod ' åtalade för värdslöshet i trafik. Der, på- "körde skadades rätt svårt och: låg på lasarett länge för komplicerat »benbrott,. hjärnskakning och skär- sår, Den påkörde' var icke helt . nykter .vid tillfället. vilket .kanske giorde sitt till aft det brast en "aning" i uppmärksamheten, Fyra år tidigaré hade personen ifråga. varit med: om , em liknandg olycka, men, inte med så svåra följäer "söm "du. Döm. . avkunnas den 29: december. us — Dön 14 januari år tilltalade en -sydhallänning berlisat till stånd en, ordningsvakt ing med räder ”bonnjäver”. finge varit gräl der emellan och andra, Domen blev 15x15. "En man från Rätneslövå kommun stod åtalad för smitning; efter krock Då en gata i Laholm | den, fy splember. i år, En parke-j "rad -bil rammades helt lätt, Den påkörandeé avvåk från platsen. Domen blev 30 x12. - EE, Ira MUN 3 : : Annonsera. | LT sn Tel, 0430/400 26: 1, tålde” hélt. enkelt inte var-] terna till framgångsrik behandling; ÄVEN SOCKERSJUKA . KÖN STATERAS ' "I hälsokontrollen "i ingår, även en undersökning” av medförda urin-' att en Njord elefärvber inte segra en svärm "moskiter. en EN ellan 'militära styrkor. äv prov. Sockersjukan, ä är nämligen er " ejukdom söm nu' för tiden före.'' stör om: tning; betyd- Rp Hundrätusentals' av jukdömen och den” tordé. där - för närmast kunna betecknas som en folksjukdom. Också denna sjuk. dom förlöper" inte. så "sällan utar eller tried endast ”mindré '”fram- : trädande” symptom, men kan dä upptäckt och: behandling inte sätts ; in i tid. föranleda svåra komplika- | tioner. Testning för sådan sjukdom . är sålunda klart motiverad och kan t lävt" utföras genom, en undersök- "ning av' Mrinprov; - HELT KOSTNADSFRITT ' Den förestående ” hälsoundersök- ningen är således" för alla ”under- . sökningsberättigade. 25-åringar stor betydelse "att ingen enda” bi '.underlå delta i den, Den är helt” konst” nadsri,. går snabbt och ordförande, Tiksdagsman” Je ohannes Antonsson, s söm. Ordförande, ; . ställahde" ledamot i komittén ere” Jänar'. Restad, ; lika karaktär, Kampen står mellan olika störlek” utan mellan styrkor av vå olika militära system. Det ena entraliserad organisation, som ån- nder. de effektivaste vapen, det adra äv, oändliga svärmar av ge- Allakrigare och terrorister. : Det påstås att Nordvietnam vill 'öka få . klarhet, i om , ”nationella oefrielsekrig”. : kan” startas med' ut- sikt att lyckas, Påståendet är sant, Man ' vill veta j om, en gerilla, som bakom sig har en outtömlig massa av missnöjda” människor, kan slås ned av militära "styrkor, som är or- ganiserade och utbildade för strid mot en ungefär Kkvärdigt utrustad och utbildad fiende,” Vår mest be- tydelsefulla erfarenhet av kriget i Vietnam är att en krigsmakt av det slag," som slog Japan och Tysk- land, "inte kunnat segra över Ho Chi Minh'och Viétcong. Vi, kan ödelägga Hendéns jand "vi kan ändå inte vinna kriget. Därmed har > vi , ställts inför, något som inte förutsetts"” "via "USA:s = | krigsskolor i West Point och An- napolis. Vi slog Japan och segräde i. den meningen, , att, Japan. kunde resa sig på nytt och. blomstra och ätt vi kan hoppas att göra landet till vår allierade, Men även om vi kunde diktera freden, i Hanoi efter . HALMSTAD SKALL: x AX ren beslöt nämli, på: torsd. "BLI PRSINNAT: : . Halmstad," som hittills haft" den kanske: något tvivelaktiga att ha inofficiellt svenskt rekord i fråga "om ”frånvarg: "av: sinrie för PR för staden, skall nu sig bättra och omvända. Drätselkamma- ' äran ett aöslag 'bå' 10.000 ke för att att hos äktige begära Cverkliga” de förslag som fram- lagts av en utr dni " För snårt två år sedan" motfo-' nerade hrr Lars Svensson och Jan Andersson (båda s) att DR rhåtte , utreda frågan om en reklam--/och upplysningskampanj. Det gick emel- ; lertid nära nog ett, "år; innan" en - utredningskommittå ”imder, tordfö- H "randeskap av köpman Tuwe Jep- son började sitt arbete, Ni föreslår |” kommittén, : och DK tillstyrker, ”att DK anlitar lämplig person för vis- sa Konkréfa "uppgiffer "här det gäl- ler åtädéns PR-verksamhet. Man avser bl a. kontakter . med offentliga organ, örganisätlöner, fö- retåg och banker som, har infly-|, tande när det gäller fö yttringar . och nyetableringar av företag, Kon- "taktmannen skall lämna upplysnin-; gar om förhållandena i- Halmstad "och medverka till snabba beslut- Procsevl i de köusuubala orga- 2 I nen, "Han skall 'också hålla | intima kontakter med .informationsmedia riksplanet. Kommittén . understryker vikter av en föredömlig lokal PR-verk- bamhet och "har framkastat tanken en, regelbunden återkommande äg” för att stärka. stadens telationer red pressen. Man beto- nar att stadens:repr genom att Eörkmenterd åtgärder” och beslut Kan sätta dessa i derås rätta 'sam- inhang och förebygga .ofördelak- fig publicitel Huvudvikten läggs emellertid vid Industrilokaliseringen. Här fram- läggs sen utförlig redogörelse för de synpunkter" som framkom vid t Samråd med a Teppresentanter för In- på såväl det lokala planet som på |- Ho hi Minhs kapitulation skulle” det inte dröja länge förrän den an-' tikommunistiska och proamerikans- i ka regim som vi upprättat i Saigon skulle ” undermineras - och » smu- las sönder. i Den mest "betydelsefulla lärd ske i i längden, ått även den starkas-' te krigsmakten i'historieh inte kan ötnyttja sin överlägsna styrka för ått' påtvinga ett. avlägset” boende "folk. sin vilja. Eléfanterna' kan 'dö- da, varje ”moskit som de kan trampa . då, men ute i sumpmarkerna kläcks . det ständigt nya moskiter som de inte kan nå. na . Just därför att! vietnamesernas ka amerikanernas finns det inte ut- sikt för någondera parten att fram- tvinga . ett - avgörande.» DEt; mesta. « det amerikanska folket" kan hop” pas på är att fiendens motsjånds-, kraft nöts > ned . till den; grad att. + kanernå kan inte;hysa något, hopp. Öm att kunna dra bort i triumi och 7 bakom sig lämna en "oberoende, an-' tikommunistisk, proamerikansk sat i Sydvietnam, , Vi har. också varit. vittne till hur étt krig "som, förs” utan” hopp om étt militärt afeörande urartar till; grymheter och skändligheter. Kri-' gets gamla lagar har satts ur spel. tillakrigares ' terrordåd : och > för bombningar, "där flygarna inte skil- i jer: 'på" 'civila 'och : militära :mål. Hyggliga.. unga amerikaner. finner” sig” plötsligt beordrade att' utföra handlingar, ” som i "konventionella krig stämplas som grymheter, Och ' hemmafronten rättfärdigar dem på anvåR ma sätt, : "1: USA växer. "missnöjet med ' att kriget medför så stora förluster oc kostnader. och att syftet med föreligger ett omslag i de moralis- kä värderingarna och en växande att uppröras och skämmas över att ' där en stor, rik och till tähderna väphad jätte söker krama livet ur en dvärg. Det amerikanska samve- tet känner sig illa berört, Därför är också" kriget i Vietnam” det mest . .— Jag blir nog tvungen att ringa upp dej flera gånger under dagens lopp, Elsa — chefen har 'rationali= dustrins lokaliserinzsbyrå och AB ; Marknadslofskning, serat mina privatsamtal till tre- mi- . Pp auter i taget! men av kriget i i Vietnam, blir kan> sädt att förd kng är så radikalt oli- ' han till sist” ger. upp -Men? Smerina Vietnam har' blivit platsen" för ge-. . den mycket "svaga , grunden : att. motpartén handlar på samma grym. get syns "så föga” trovärdigt. Här. känsla av skuld. Vårt folk börjar se .sig självt engagerat 1 et ikrig, . » | Elgonoras "kallelse" till kyrkoherde - I " KLAPPTIPS LI 9:75 -18:— : neslts sasssasa Herr rparaply . Damparaply ' Hockeyklabba —:.: Hockeyhjäln' sera : i Kaffekoppar 1/2 däss 9:75 Lumaljus ute 16 ljus 64 Lumaljus inne 16 ljus 39:73 Plasttömte" ” Stortomte - ecsa 17:78, | FLÄSKKARRÉ LÄTT: ÄTT PARKERA - "875" Hugin Top vac Dammsugare ..i... 308:— Luma hårtork: ...v.. "Skärmaskin Br utus: Dockvagn ....s. Shoppingvagn :... Bilbana batteri Stor traktor ... Stor lastbil . Glättis 'shöpulka » Bob: kälke . 72— 48— I " Sk | 13:75 24:50. 32 sodsa er i— Julsransprydnader. — Papperstaror - -— Presentkort - -— i KÖTTFÄRS. kgé 8:90 CIRKELKAFFE Lila cirkeln Lala 2 kg 3, :95 > Fredagsöppet. till 20. Lördag 913, . — Y. ÄLKOMM . HÄSTBOK FöR DE UNGA : Mternationellt. , sett är Sverige ett stort hästland, ett av de allra största. Inget annat land har ge, nom tiderna ” lyckats vinna så' många medaljer i olympiska spel' gott försörjt för återväxten och att vi kan se fram mot komman- de' segrar. visar det enorma in- tresse för hästar och för häst | sport som dageng ungdom har. ' Det är just för denna ungdom som Ulla Stählberg givit ut årets upplaga ' av/”Hästkalendern” -Ah- lén & Åkerlunds Förlag, 8:95 med oms). Det är en årskalender 1. vilken .det är väl: sörjt. för alla "| hästintresserade, : vilket special- intresse de än har. över 70 vackra ; hästfoton illustrerar ett fyrtiotal korta men ' roliga och . lärorika texter, - För den som. tycker om att sköta hästar måste det vara vik- tigt - att .veta hur mycket foder hästen skall ha. Hur många tän-” ker på hästens vitaminbehov en . sträng vinter och .hur undviker man, bäst. de så vanliga hovska-. dorna? Ulla Ståhlberg svarar på detta, och mycket armat som har med hästens skötsel att göra och 1] ger. också en interiör, från ett | hästsjukhus. ' Den som är tävlingsintresserad får veta hut mani. dömer. i dres- syr eller" ridning: men också in 31] struktiva”'. redogörelser : fö ;' | man skall klara sig bra | hoppning. Det finng alltså” "my hämta, för den som vill: lära sig, ridning i ”Hästkalendern”; Skall mar använda sig av spö eller! inte? Viktigt för varje ryttare är: att veta var hästens tyngdpunkt är belägen och att. lära gig rida betyder egentligen" eamtidigt att lära hästen, En sak är dock. ge mensam för både häst och rytta- re.” Vill "man hå resultat måste bada parter ha roligt. 4 : Roligt” har - också läsaren: med denna ABC-bok för alla unga' och yngre hästintresserade. De JULHÄLSNINGAR TILL: FÖRSAMLINGARNA I Gö: £ 1 "har. utkommit. Såsom vanligen brukar vara fallet med denna pub- likation” har. vissa uppsatser. rent historiskt intresse. Der 'som har sinne" för "biografiska "uppgifter kan läsa om vad som tilldrog sig i stiftet för hundra år sedan. Man får veta vilka präster som "då be- fordrades. och deras data, vc. Två. av stiffets präster har do: kumenterat sig som' kunskapsri- "Ika" var och en på sitt område, komminister ; Bertil. Långström; Uadevälla "och kyrkoadjurikt Ber- til. Lundberg, Gamlestaden, Göte- borg. Den förre skriver om ”Bara . Iguld” Sthartau' öm Speners skrif- ter, den senare om 1695 års psalm- bok. Komminister, Låhgström .på- visar hur Spener var lärjuhge till 'iJohan Arndt. Vi får veta att Spe- nér predikade över ”Arndts san- i ridsport.som vårt. Att det är| "nar p pastorn. som sin mellanhand vid sin välgörenhet, Julhälsning- ars läsare känner igen kyrkoherde ' Medins stil från föregående upp. satser. Den är originell och på samma” gång fängslande. Prosten ! em, . Knut Johnson, Kungälv, skriver om den luthers- ka reformattonens förblivande be- .tydelse även för vår tid. Prosten jEnut Johnson är för många I vä- ra trakter både känd och väl Känd, Han har haft en del av sin barn- ' domstid och sin ungdomstid 1 His. ' hult, där fådern var kyrkoherde, : . Särskilt I Ränneslövs pastorat tor- 'de många känna till honom. En- kelt, klart och koncist skriver han om: reformationens - innebörd. ”Hjälpen kom först med reforma- tionen och det återvändande till Bibeln, som Luthers framträdan- de innebär. Då visade det sig vad som varit felet, nämligen att man i kyrkan satt å sido den verkliga livskällah och försökt att hålla kyrkan vid liv och bota. dess bris- : ter utan att taga hänsyn till Guts : ord och dess lära”. Vad betyder' det reformatoriska budskapet idag I vårt: land? Prosten Johnson ger en verklighetstrogen bild av.läget i svenska kyrkan. just nu. ”Kyr- ' kans förnyelse . kan. : icke vinnas utan, att Guds ord, Guds rena ord hålles" vid” makt inom densamma: Luthers princip: Bibeln allena, Ordet. allenå ' måste 'åter bliva . grunden. för vår kyrkas förkun-« elsé,' om den skall kunna bevisa g levande 'och kraftig Yin att | frälså människor”. Men hur är det” d dagens läge? ”Förkunnelsen har i mångenstädes ' icke blivit såsom Guds ord” föreskriver utan som: jden naturliga människan vill 'ha den”. Uppsatsen är så värdefull att Julhälsningar förtjänar att kö- pas och läsas bara för att ta del av vad 'prosten Johnson skriver , om "det aktuella ämnet, . ta' vara på särskilt här på Väst. kusten,', Prosten ' Fritz Helldén, Kungälv; skriver om Göteborgs stifts särprägel, och det vore syn. nerligen önskvärt, att de som fått förmånen 'att kömma '1 närmare' kontakt: "med den västsvenska kristendomstypen = utan att '&e ner på ändrå — väl tog vara på det goda. som de, blivit betrodda med. Och détta är syftet med Jäl- hälsningar, som oms, Inberäknad kostar. kr, 7: a 4 Yngve Adahl.” naå' kristendom”, en äv våra” mest kända uppbyggelseböcker. Anled- ningen härtill var väl att Spener ville" dela. med sig. av den behåll- ning han fått av' "denna bok. 'I [Tyskland planerar män; nu ”utgi- våndet av en 'stor utgåva av Spe- . nérs skrifter i 21: band. "Spéner förtjänar -att bli känd också här. ! Det kunde han ha: blivit” på ' ett "Janinat. sätt än som nu kan. ske, ora han antagit drottning Ulrika -]i den tyska församlingen i Stock- holm. | "En: annan "uppsats, som säkert kommer att tilldra sig stort in-| tresse är den” sor bär rubriken; ”Brev från: en prinsessa till 'en pästor på landet”. Prinsessan är: Oscar I:s enda dötter Eugénie, sys ”[tef' till Oscar II. Den fromma prin- seéssan var känd för sin välgöran- het, som hon visade också på som- . rärna, då hon vistades på Gott- land. Författarén till uppåatser är förutvarande kyrkoherden 1 Ablld: GV Medin; Pastorn, som, får brev ; från 'prinsessan/ är hans svärtar, mer behöver Ni inte: betala för Philips god- 'kändå och S-märkta . utegran-belysning. Stämningsfullt! å fel, 111.33 STORTORGET — - LAHOLM - som blev kyrkoherdé”1 Marteébö' SJ Nerrd Gottland. F "begag:; " Ett rikt, andligt 'arv har vå att | N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.