"ten, ansett att ”om alla 1 dag : tämligen, säker, på att,.det, av. "LAHOLMS : TIDNING vo ee eo -Måhdagen den 11 december:1967 oo LT Måndagen den 11 dec ».Laboratorn oc Ibland finns det jordbrukaré som ställer frågan om det skall vara nödvändigt för att- nå kar- riär på lärostolarna i. Uppsala att säga någonting befängt ' I ” jordbruksfrågor. Att komma med någonting som "i dagens läge.. och .under.. överskådlig framtid inte. har någon aktuali- tet. Senast har” laborator" Nils Ivar” Isaksson 7 vid | Lantbruks- högskolan "aktualiserat denna frågeställning : genom ett .före- - drag: inför. Halmstadsortensg lant- brukareklubb. coon ' Laboratorn har eniigt refera- tillgängliga : mekaniska; medei användes så skullé Sverige fört sin nuvarande, produktion 'klara sig. med 13.400! jordbruk — stora stället för nuvaran- sådana -— 1 son Inte rört vid- den intressan- ta frågan I sammanhanget, näm- ligen rationallteten, "Att vi kån klara oss med 13.400, jordbruk är naturligtvis I och för sig' inte någon” omöjlighe "skulle t.o.m; kunna klara-oss med :500 fordbruk; om vi gör dem, till- räckligt,,. stora. , Och. om. vi. är beredda - acceptera den lägre, ef- Yektivitet och. de' högre Tivsme- delskostnader; soni då sannolikt uppstår! = Men en. annän fråga är:a vilket” är» mest: rationellt? Det '. hade” varit mycket. mera fruktbringande om herr I aks- son A-stället hade behandlat den frågan, oc: ? Antalet 13.400 jo - rdbruk säger ingenting. Vad som I stället skul- | Je :ha' gett ett-'uttryck” för: den ytterligare - rationålisering . som Had olika "vägar. kan. komma. ned | till: Och «vilken :kapitalinsats som krävs vid:de olika alternar tiven.".Detta "är, det: avgörande: Avtalet / enheter "är 1 ;sämman- hanget err:mera ovidkommande sr i Det angivna” antalet '13.400 en- motsvarar: Vid nuv; ärgalen.v omkring ' 205,4 " brukningsenhet. "TjIl -älsp står»: emellertid; dessutom-. Jord: brukarnas ..skogsmarker, som räcker tUll-525' hå" 'bej enhet: vid): det angivna antalet enheter, Det blir. inte precis några småbruk. : Som tur, var anförde? herr Isäksson' att siffran 13.400 grun: dade sig 'p&' hans egna suträk- ningar, "Han lär också Ha fört att talet var mycket osä kert:””Kän” vara" föl. på " hunära. procent”; MV ; Det” underliga, är Tsakssofy "enligt, . nef att. he evaten; , var honom" angivna antalet bruk: ningsenheter ! förr eller senare skall' uppnås, Likväl: hade han inget' egentligt råd att.ge jord-] brukarna I frågan vad de skall satsa på. Nu tycker man nog att det är en aning egendom: lgt'att. &' ena; sidan ' vara "så säker på att vi går mot mycket stora , företag och samtidigt inte kunna ge något praktiskt: för- släg' om vad en storjordbrukare skall kunna" ägna sig åt. Hur skall den ”antydda” utvecklingen åstadkommas «som spåmannen : kanden bör, enligt. riksskatte- " avdrag frikostigt beräknade, Det, 7 M ST Dagmammorna : "Den ersättning som' utgår till barndagmammor' är skatteplik. tig inkömst, "men rätt föreligger till avdrag för kostnader 1 sam- band, med. barnens vårä, Vid prövning av sådana avslagsyr- nimndens anvisningar kraven på bevisning inte ställas höga. Nämnden har också framhållit att vid bedömningen av om yr kade avdrag kan anses” skäliga bör "beaktas att kostnader upp- kommer' även för slitage i barn- dagmammans hem. ' ör Detta: meddelade - finansminis- ter Sträng i ett.Interpellations- svar, där han" också påpekade att barndagmammorna genom gällande anvisningar kan få sina var en värdefull upplysning med hänsyn till. att behovet av dag- mammor . är .mycket stort och då , många '"hemarbetande kvin- nop av naturliga skäl kan tän- kas 'dra sig för att ta hand om dagbarn om -:ersättningen på grund. av: skatt och oundvikliga extrakostnader blir plus minus f noll. Genom avdragsrätten kan "de dock räkna med viss netto- behållning för sin 'värdefulla "hade svårt "om hän "hade : " angivit vilken arbétöriumerär;1l].- " lantbruket han «tror »att--vi.- på ember 1967 . . h jordbruken | ifråga om : antalsutvecklingen inte: själv vet- vad som: kan "rekommenderas? Och hur vet han "att det kommer att gå så eller så, om han inte själv har ett klart ekonomiskt argument för den :'antydda "utvecklingen? "Ett. förbehållslöst - erkännande kom när kapitalfrågan berördes. . Här ' kapitulerade -+laboratorn fullständigt och medgav enligt referaten, äft "vi inte kan 'pres- tera en kalkyl för ett storjord- bruk som en' bank skulle vilja lägga till grund ' för ett' lån”. '- ... Nu frågar man sig hur: stånd: punkterna ,skall kunna. förenas; Å-ena sidan hävdar herr Isaks- son -med bestämdhet. att siffran 12.400 jordbruk kommer att nås. A andra sidan ser han sig inte god för att prestera en kalkyl som skall göra" det möjligt för till att finansiera en av enheter- "na 4. fråga. . Hur: 1 "all världen skall det då -bli. möjligt att ”ge- nomföra företagskoncentrationen — om detta nu skulle” visa sig vara ”att "föredra ur”. driftseko- fiömisk” syhpunkt” 10 07 "Det ”vöré ”bättré ”om” ekono- ägnade. sig åt att försöka hjälpå "till — efter ' bästa" förmåga . — att. lösa de svåra problem. jord- bruket "står. inför, 1. stället! för att som: flera' gånger" hänt. läg- Ba fram” mer eller "mindre fanta- sibetonade - påstående --och: - spå- r.. Grova. överdrifter. . som "kan. förefallå' vara presenterade i 'syfte:att skapa sensation ,gag- ia "-framåtskridandet;; Det ler” högskölans ar i "stället na ”Ästadkominel ter" och"-tunder” ij : bland. jördbrukarhat I; 3 LO-ekonomen : Clas Erik: ar; tidigare. talat om? 420.000 . "jordbruket : ällafåll "or; dentligt ; slågen ay «laborator , Isaksson... Var lägger: -Gulbrand- N sen; > bud. nästa gång? -.; Mittenpartierna ; kommer : - dominera. en. ny .regering,' Deri slutsatsen”: r'Ge »b lad "Pardlefn ng vad d dominerar, och. d säga att "vad som, i går presen- terades "Inte är "mindre "ambi- » tlöst ; och ”förpliktande än ett let är lätt att Stå "att ”prioriteringsfrågorna är fullt :löstay- långtgående” de- .-taljeringar hör: inte "heller. geringsprogram till: och varför skall kraven ställas härdare- på en. regering som .kan tillträda | först om drygt: tio månader när en jordbrukare 'att låna pengarj, merna . vid Lantbrukskögskolan |. så: Odh- 13; » Lindbeck" och "Odhner «sina |. garnla :hus. som från samlingarna ; att, 2V silver, k ställning om 1-—-50 e oms, och -porto; Vid: s ningar'sker fabattering.; Bildalma: | 7 nackan har blivit -en omtyckt 'jul gåva, Den: bör ir É : f sociala. frågor regeringsprogram. Ingen kan på-j, hjärtats-i nandömen;, (Ords,- 20:27) sserie ”Börja Årets bilder 19 Att .bläddra-1, Årets Bilder 1968 är, både Intressant och. roande. Redaktören; - Olof. Thaning, ' pre: KULTURENS B ILD- & Denj har, ; fått. "eft .m yttra H Utförandet. h s Im; E ler” ställas -på- 5. bilderna. som "färger 'kan äs som brev- (och vice 'ver- - i vrå I arkeologiska ;fynd: obh:- eramik, 'vapen. och t Priset för almanack kan är vid be XV I kr: re: beställ. 'inte saknas i något Anden-i människan" är en':Her. rens' lykta;; den: utrannsakar "alla " Allteftersom vi närmar : oss ju- len;: börjar vi tänka på alla vära traditioner, som gör julen vacker och." meningsfylld; för - oss. : den. sittande ännu inte tycks ha bestämt ' sig .t.' ex, om så livligt: diskuterade spörsmål:'som över-! " gång. till" mervärdesskatt eller; .. utformningen av : familjestödet: Socialdemokratin här makt: attj: ange .lösningar : också det: sista; året av ' innevarande riksdags- period och därmed påverkas bil den "av det.samhälle den nya: större osäkra faktorer! ligger i. konjunkturutveckling, utrikes. handelns fortsättning och SySs- selsättningsförändringar, Att hårt. binda gradering och lösningar : "redan nu' är inte möjligt eller; önskvärt. : sir - => Löften. vad gäller: u-hjälpen,; senast 72/73, är bindande anser tidningen: I - - Det betyder minst 220' miljo- ner kronor i genomsnittlig årlig. ökning (vid fyra procents pro duktionsökning och i. 19G6, års penningvärde). Så härd förplik- telse som mittenpartierna där- med givit — tv att hoppa.av ett sådant löfe i'en fråga. man själv gjort till en av de centra- laste blir närmast en omöjlighet — innebär att de i ännu högre grad än hittills blir främsta po- ' ltiska företrädare för ökad so- -lidaritet” med -de- fattiga - länder- na oc : DUGER. EJ: oc -Arbetet (s) tycker, att mittenresolutionen. inte ' duger som = regeringsprogram. .Man' måste kräva mer konkreta be- sked anser tidningen:. » 'm.« ” På flera punkter.gör mitten- Partierna dunkla uttalanden, De vill avskaffa omsen och ersätta” den med mervärdesskatt, 'Där- igenom skulte de svenska före de utländska, Företagen ska ock-! så. få bättre möjligheter” till" självfinanstering. Detta låter na-/ uppgift. turligtvis "bra, men mitten ber” [Yi placerar ljus i fönstren för regeringen får ta över. Ännu, Mörkret att utsläcka. Inte heller tagen bli mera jämställda med. "En”av de traditioner: som ja tycker bäst "om är att. tända, lju- sen — adventsljusen och de and- ra ljusen, 'som vi brukar tända. att. visa ”att' vi är. hemma och som en hälsning till. dem .som går förbi att de är välkomna in. ' Ett. ljus ' kan vara litet, men inte ens det minsta ljus förmår det inflytande. som: vårt liv ut- övar”kan utsläckas, Andan i vårt hjärta: kan ”vara sådan att den visar Kristus att han är välkom- men,” Julen. är ett lämpligt till- fälle att låta honom få veta att et: finns rum för honom i vårt hjärt, «sat No o- . 1ar "de också tala "om för väljarna hur dessa "löften skall: infrias. - Eftersom man inte gör det, mås- te "lösningens vara: att konsu- menterna. får bära den skatte börda, som man lyfter. av före- tagen. Det hade varit hederligt om detta sagts klart ut. : we t - oa ” RÄCKER ' TILL me i Skånska Dagbladet (cp) anser" att mittenprogrammet räcker” fullt och väl: x . Den. plan för politiska frågor ;och en prioritering av dem som , mittenpartierna nu lagt fram räcker gott som ett rTegerings- Program. Det är frågor som är aktuella för medborgarna och Som — om de kan lösas — utgör en samlad garanti för den enskildes trygghet Den samla- de. trygghetsfrågan spelar en mycket stor roll i framtiden. Om "centern och - folkpartiet i en - eventuellt kommande rege- ring, kan klara av de här nämn- da frågorna "har de också löst den” brännande frågan om större "ekonomisk .och social trygghet åt medborgarna. ot latt. få Me 3 amatörfotografens” forum, Ur "Yngve" Hell- ”skolan”- 3:e,- pris i: STF. :s. 'fototävlan 1967. mit ut senterar hå ilsammans” med fotografen. Pål-Nilg Nilsson. valda delar av materialet till STF's se- | naste 'fotopristävlan, I" spännan- e; skönd' eller "allmänt dokumen- tära: bildreportage' får vi en Ile- vande skildring av land. och folk i det moderna Sverige, lite slump- mässig -'öch " rapsodisk, men just därför: med så mycket mer charm. .- Det: är :svårt att:göra en bra bildberättelse konstaterar . redak- tören i sitt: företal till: Årets Bil- der.; Det , kräver: både” kunnighet, och ; planering”. Därfö STF's' ,fotopristävlar wv' de:svåraste; e esto "pris konkurrensen tävling pot svårighets- jämte "ett, urval. av'de: ta tävlingsbidrageni ;' == . t: Årets: Bilder: är. fortfarande den fina” presentboken, ,. även ;tilk:ut- ländska'' vänner! —-stexterna.. är tryckta. både på: engelska” och svehska;" För” alla /;fotointressera- det är.; den. glessutöm. en. använd- bag. bok;- där, bildernas foto ka:data: finns redovisade, förlag.: Pris 19:—' för . häftat för bundet: ex. ETS "BILDER : 1968: > STF:s | 'D et skall icke och kan icke för- kommit med anledning av en i dagspressen : och i jordbrukets egen fackpress , kraftigt tilltagen :- rubrik: ”Världens största serhinsta- klaringen att denna rubriksättning gjorts . av välvilliga. men bristfäl- ligt informerade journalister och att den sålunda skall betraktas som N olycksfall i arbetet. Men har man följt: propagandan kring den nya - därvid det' redan i fjol och bl a .i fackpressen (RLF-tidningen) ta- lats om "Europas största enligt den statistik vi har tillgång till” måste : journalisterna” fritagas, och ansva-, ret för uppgifterna läggas på upp giftslämnarna; Vill: man göra en rättvisande ' jämförelse på det om- rådet det här är fråga om för att . Sprida 'sanningen" därom till tid- . ningsläsare” och radiolyssnare, 'be- höver man ej gå ut i Europa eller : Över. till Amerika, det är tillräck- ligt stanna inom Norden. '. >. ” Enligt. årsredogörelsen 1986. för Svensk ”. Husdjursskötsel var - till » Skånes ' Seminförening . för : år 1966 anslutna 15.180 besättningar och ha- de 'seminbehandling samma år på- börjats hos 84.300 kor. Av samma ” der året verksamma fem skånska . Seminföreningarna innehade :sam- manlagt 152 egna tjurar. men: vid ; Hörbystationens - invigning för ett «par veckor sedan uppgavs enl J F ” att det då fanns 138 egna tjurar " och tre lånetjurar men att det fanns "plats för 172 tjurar i stallets boxar och bås, "Med hänsyn till behand- lat antal djur intog skåningarna det > förstnämnda. året .tätplatsen med i . runt tal 91.400 djur följda av Skara- . föreningen med ca 82.000 'och Mal- men-semin (Sörmland) med ' cirka «67, 090-" djur. : år: 1966: var : för- handlade djur, :Skåne låg å andra plats 'med .ca "84.300: djur och Malmen-semin på tredje med ca 200 djur. . Därvid" :bortser- 'man döck från att de, fyra. norrländska :”seminföreningar, ' vilka: gemensamt "land ;.CAngermanland) samma år re- + dövisade' ca" 79.300 behandlade: djur, Mer «än hundrafalet : egna > tjurar tjänstgjorde - vid” -Malmen-semin . (127): och "vid Norrlands” Tjurcen- tral (113). Det är dock ett komplett a döljas att vad nedan följer till-. ” tion”. Närmast till hands är.för-. skånska seminstationen i Hörby, ' . årsredogörelse framgår att de un-| 's driver Norrlands Tjurdentral'i Ny "Svensk och finsk semin <= <= "Ap agronom Erik L Larsson i vel lä i Finland, M Nordens största i ungtjurar är 'en förutsättning för en framgångsrik seminavel, : "Av de finska seminföreningarnas årsberättelse, för 1965, den se&- naste tillgängliga, framgår att i Finland finns 19 seminföreningar (i Sverige 1966: 20 st), därav dock endast 8 driver egna. tjurstationer medan de andra 11 köper tjursper- ma från stationsdrivande förenin- gar.” Rättvisligen bör en jämförel- se med våra svenska förhållanden endast” göras. med de sistnämnda, Den -:största är: seminföreningen i.den -centrala delen av Finland, kring Pieksämäki-Jyväskylä, till vilken "under år 1966 var anslutna 34.000 besättningar. Deras lagda koantal utgjorde 159.200. An- talet med > seminbehandling påbör- jade djur uppges vara ' 106.200 - och antalet egna tjurar i medeltal 123. Men för Sydvästra Finlands Se- minförening ' verksam . kring Åbo med :' 24.200 ' anslutna ' besättningar och ett koantal av 98.200 redovisas medelantalet tjurar "angivna" år till 188, vilket ur' denna:synpunkt ve- terligen bör', berättiga "till" beteck- "ningen -Nordens 'största tjurstation; | Ej långt -efter-'står. 'verksämheten »vid tjurstationen i: Sydsvenska Ös- "terbotten; förlagd till-Seinijoki, med étt.. koantal på' "ca '97,500 ”och' 134 tjurar” sämt/ Låthis-föreningen med! tresse ir att sedan denna” förening nyliget: uppfört" en" ny ':tjurstation på »Hannula, ;i Körpikylä, Hoilola skall + den - gamla" tjurstationen på Keinokarto . omändras till. galtsta- tion, Vidare” följer" härefter, den 'av > misstag" att med de'. urval: ; jurantalet vara ' bestämmande för seminavelns affektivitet, ÅA and- ra sidan "skall. fastslås att en större ++'som intills på sistone, tillämpats an-- grafis- |: en många. studieresande be- sökta; Nylands” Seminförerning, .som sammanlagt. båda? åren haft 12 113" tjurar i tjänstgöring. Qt som allt? fanns i. ;Finland 1965 :5' för- rekrytering med prövning av flera | eningår :med över hundratalet tju- fo är Vilka är Washingtöns:krigsmål? Johnson '"öch :Rusk::försäkrar: USA slåss enbart för'Sydvietnams rätt > att. .levä i frihet”. "> Detta är onekligen ett. begrän- sat "politiskt mål" Det" motsva- ras- av "ett likaledes :- begränsat strategiskt: :: icke ' militärt. besegras, : han "skall endast "tvingas' inställa : sin väp- nade aggression mot Sydvietnam, Bakom denna officiella målsätt- ning skymtar. man: emellertid: i | amerikansk debatt en .annan, med betydligt vidare : syftning. ' Den skulle sammanfattningsvis kunna uttryckas så -här: oso. 0 oc > Det gäller ej enbart att tryg- ga Sydvietnams' frihet... Om den strategiska barriären från Korea : över Vietnam till Thailand blir genombruten på "någon. enda punkt' blottställs "hela Sydöst- Asien, Då kommer 'även USA:s . Stilla havskust att ligga öppen. « Kinas framträngande måste där- . för hejdas — ej 'blott i Vietnam utan inom hela den sydöstasia- . tiska ' regionen, oo '- Inflytelserika ', politiker hävdar att detta är ett ”vitalt nationellt intresse” för USA, > sun. Till grund för-en sådan vidgad målsättning - ligger uppenbarligen föreställningen om Kina som den slumrande :jätten, "som nu har vaknat och i medvetande om si- na. väldiga . potentieHa. tillgångar förbereder sig att gå. till 'storms mot omvärlden; 'De våldsamma yttringarna av Maos kulturrevo- lutior ger onekligen näring ät dylika farhågor, Likaså det föga hoppingivande" framtidsperspekti- vet att ett fanatiskt, ' aggressivt Kina inom något decennium kom- mer att bestå av en miljard män- niskor och vara rustat med vä- tebombförande interkontinentala missiler. " > - Många bedömare anser emeller- tid att denna katastrofteori - illa rimmar med den faktiska politik som Peking för. Kina. har ju in- tervenerat med väpnade styrkor i det krig, som utkämpas ända inpå dess gräns. Peking talar vis- serligen hotfullt om krig och världsrevolution : men ' lämnar re- lativt liten hjälp åt Nordvietnam och FNL. Mao vill säkerligen tiM varje, pris undvika krig med USA. Vare sig Washingtons krigsmål i Vietnam.är ”begränsat” eller ej synes ' priset för . Sydvietnams "motståndaren « "skall; oberoende bli mycket högt: Nord- :vietnam "Öödeläggs, "det . en ' gång "spirande". samförståndet .” mellan | USA "och Sovjet: -förkvävs, anti- amerikanska ' stämningar .” ökar + våldsamt "i hela . världen, ameri- ,.kanska nationen splittras. A'and-]” ra sidan torde USA:s 'allierade i Sydöstasien ”uppskatta'' att :Was- hington: håller: sitt en gång givna löfte till" Saigon och: står fast i kampen. :; va > Amerikanska regeringen är. be- nägen att se Vietnamkriget som ett led-i kampen mot världskom- munismen, Den vill göra gällande att Ho Chi Minh och - FNI-ledar- na är Pekings marionetter, . att nordvietnameser ' och FNL-män kämpar för kommurismens sak — och inte för nationella värden, Åtskilliga . Vietnam-kännare' ä emellertid övertygade om att detr ta är en ödesdiger felbedömning. Må vara att huvuddelen av nord- vietnamesiska folket .och kanske även flertalet av FNL är kom- munister. Vietnameserna -— både de i norr och de:i söder — be- härskas dock sedan århundraden tilbaka av ett starkt nationellt medvetande, . De hyser traditio- nellt djup motvilja mot att kom- ma i beroende av Kina, den mäk- tige grannen i norr: Washington utgär vidare från att FNL helt dirigeras från Ha- noi, Vissa skäl talar dock för att FNL står relativt självständigt i. förhållande till Nordvietnam. I varje fall torde så ha varit fallet under krigets första år. I FNL-gerillan' lär det.-finnas åtskilliga patrioter och buddister, som inte än kommunister, Det är inte så säkert att FNL:s primära mål är ett förenat Vietnam. (Ett sådant är däremot Ho Chi Minhs stora 'dröm). =. - . Kritiker som ' William Full bright, Theodor Sorensen, James Reston, ' Walter Lippman - och många andra' menar att USA:s Vietnaminsats 'är ett enda ohygg- ligt misstag från början till slut. Ett misstag som kan få katastro- fala följder" — "krig med Sovjet och Kina. Lippman anklagar dess- utom Johnson för att ha förbru- tit sig mot'den strategiska grund- regel som säger att USA aldrig får engagera sig i ett landkrig på ' asiatiska "kontinenten. Lipp- man anvisar som alternativ .stra- tegl- ett amerikanskt - tillbakadra- "get ening i F "11 av" väran äki-Jyväsk rar men i vårt eget land som nämntsc endast 2. Kanske bör dessa : uppgifter ge oss anledning till, att använda små bokstäver om våra eg= na förhållanden. ;7+7 . c . J anslutning härtill bör det vara - lärorikt studera olikheter i den centrala” organisationen” åv' semin= aveln i Finland och Sverige, vilse ken senare ju är förlagd till Hållsta vid Eskilstuna, Envar intresserad finner uppgirter härom i SHS:s års- redogörelse - och beträffande den H finska semiraveln i årsberättelsen från' Seminföreningarnas Förbund i. Helsingfors, "däri även ingår en svensk.” översättning, Av denna framgår bl a att svininsemination bedrives inom nästan samtliga fin= ska seminföreningar. och” att anta- let ' seminbehandlade suggor. var 1965 nära 35.000. Förbudet "redo- visar" en respektingivande forsk- ningsverksamhet såväl betr” statis- " handling . av kontroll- och 'semin- material söra:. betr, bloderuppun= dersökningar,,. på vilket. högst 'i tressanta' ärbetsfältidet 4 å telsen fastslås! ott man på | i de” fall, då tförts under blodgrupper "fi meddelas vidare att födseln 7 av -onormala. kalvar började, sämnå; dan 1962, ett 20-tal | jämte - "stamboksnumre N Å nas med bokstavén ”E”' angivande att.”de' var "bärare . av: letalanlag (dödsbringande? arvsfaktorer).;.-Un= der "1965 ; ”prickadeg'? ytterligare tvenne tjurar med: bokstaven ””L”, "Må detta vara en - tankeställare för ledningen äv; den svenska” semin= avel i den: mån' man här. tar sig på en koncentration a minaveln - till, eft fåtal större. - stationer! Men” också" för :dem,' vila ka "satsar "på fortlöpande - importer i at utländskt avelsmaterial! Par stiska' uppgifter "bör i anslutning till. vad gvän”an- agnde::från "Sydvietnam > till, A stralien,. Från . denna . position skulle - USA: -bättre--kunna. trygga: -intressen +i:Stillahavsregio- ; siria rldens star. kåste. militärmakt - och: ett asia: tiskt ”uland. Hypermoderna, hög- mekånisérade stridskrafter insätts sedan ' åratal . tillbaka - mot : primi- tivt" beväpnade, ' Mot ' gerillan i Sydvienam”" "har "amerikanarna fullständigt - herravälde i "luften; Ur ' Nordvietnams 'och 'FNL:s synvinkel är, detta ett s.k. re- volutionärt krig, tillika ett na- tionellt " befrielsekrig, : Det förs huvudsakligen genom "gerillaope- rationer. För den vietnamesiska befolkningen ter sig förvisso kri- ”totalt”. Från Washingtons horisont . framstår. däremot kon- flikten 'i Vietnam som ett begränr- sat krig — såväl i geografiskt av- seende som beträffande” "maålsätt- ning och vapeninsats (kärnvapen används ej). Det förs övervägan- de ' ej). Det förs övervägande ge nom antigerilla operationer, kom- binerade med ”reguljära”. bomb- ningsföretag. . . es "Ett. avgörande : med militära maktmedel synes inte ligga inom räckhåll — trots de enorma ame- rikanska insatserna med främst flyg och artilleri ' USA skulle således inte kunna na sitt strate- giska mål — och. heller, sitt politiska; skulle kunna besegras nmam förefaller otänkbart (Att. USÅ y Viet- En 'politisk-diplomatisk uppgö.l relse synes f.n, vara mer avläg- sen än någonsin tidigare, : Ho: Chi Minh förklarade den 29/10 i Pravda att Vietnams folk är, fast beslutet att kämpa til dess de amerikanska ”inkräktar- na” besegrats, Den nordvietna- bygga ledaren synes vara över- fygad om seger. Han sä icke ha en tanke. Ende handla "med "USA:s regeri förr- än denna - villkorstöst "Instant bombningarna. Han torde räkna a et amerikansk. ”progresstran I a folkets om skall framtvinga en ä i USA:s Vietnam-politik. Har litar sig. på världens övriga kommunistlä är äl Här tvingas "han emellertia ut gå .en- svår balansgång mellan Peking ” och "Moskva, Till "varje På att:under- följaktligen eji' förts: vara av" intresse för svenska husdjursmän: > Det totala, medlems- antalet' i .verksamma 19: finska .se- minförepingar' var 1965 191.220 och antalet” 'l:a "gång 'seminerade ' djur var 748.900 eller 68,5 'proc av ko- antalet. Medelkoantalet "pr 'besätt- ning var 43 'och av de seminera=' de korna'var 65,7. proc av ayrshire och 34,3 av firisk boskap. De finska avelsmännens :halvsekellånga "ofor-. malistiska, - strängt : produktionsin- "på och bevarande av. äldre. avels- ”materiab (gamla kända och prövade kreatursstammar) 'och det förhål- landet -att. man icke” sneglat 'på vad skrivaren anser vara en bety- delsefull förklaring. till: den finska boskapens höga produktionsnivå. Härtill kommer 'att "de väsentligt sämre naturliga '- betingelserna i' Finland än i'vårt'eget-land 'ur avelsmässig synpunkt "icke, är en nackdel. men tvärtom. Dr Anders Elofsson, . vår . kände betesapostel, hade helt rätt. när han i ett: tack- tal vid'en N J F-kongress för nära 40 år sedan talade om ”de små för- hållandena” som, förklaringen . till” den - utveckling ' Finland. kunnat prestera på skilda: områden. Än Skrivaren har härtill denna bekän- nelse: Av intet annat land har hah lärt så mycket som Finland. Måtte till sist 'icke "våra "skånska vänner och avelsman förtörnas över detta tillrättaläggande!" : ES pris eftersträvar” bindelser också med Kina «= även om Sovjet levererar” huvudparten AV Vapnen.w. oc ken Johnson ' förklarade sig- vara säker på: slutlig "sexer för. de frvrikanska' vapnen då. han den 17/11:framtråade i. TV och: radio ARNE g' inför nationen; Rusk - förefaller - jlika beslutsam som, att gå ”to-the bitter. end” för att Nå det utstakade 'målet.-” Detta är Vietnamkrigets” tra- » gedi, Bägge -Parter är sin egen -fruktang fånge. "Washington ' be- farar kommunistiskt herravälde över hela Sydöstasten.' Manot och Peking å sin sida fruktar att amerikanarna för all. framtid skall behålla de- baser, varifrån Vietnam och Kina behärskas”. ena = -(James Reston) presidenten , riktade" avelsurval jämte tillgången . framtida avelsdjurexporter,. se där : mer gäller detta i dag som nu” är, - han. goda. för- ' H i U I X
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.