EA EA r . £ . —-" L Tisdagen den 12 december 1967 :" LT — : "Försök 'med hälsokontroll gav bristfälliga resultat. | Resullatet av -den försöksverk- samhet med allmän hälsokontroll, som genomfördes åren 1962—1965 1: Värmlands län, gedsenligt me- ”dicinaletyrelsen vid. handen" att hälsokontroller. av. denna, typ, i " dägens läge och i nuvarande ut- formning inte kan rekommende ras till allmänt bruk t i lands- tingsregi. En fortsatt försöksverk- ' samhet ter sig därför mycket an-" " gelägen. Sociolminister n redogjor- de för den s k Värmlandsunder- . sökningen i ett svar på er cen terinterpellätion i riksdagen här- om dagen, i vilken efterlysts stats- + rådets medverkan till genomfö- rande av en allmän hälsokontroll; 1 Resultaten från : Värmland är uppmuntrande” beträffande 'den tekniska” "precisionen - och "den praktiska genomförbarhéten ' av. den primära undersökningen. Svå- terna. att. | ligt - hålla, kvalificerad läkararbets! I för utförande . av efterundersök- ningarna har dock medfört alt dessa' I vissa fall kommit att ske avsevärd tid efter provtagningen, Det framgår vidare; att en be- tydlig” del av. alla personer” med. behov, äv "sluten vård, har” ham- | nat i den grupp som passerat häl- sokontrollen — utan” anmärkning. Den blodkemiska urvalsmetoden såsom den: utformades, kan inte-' ersätta — skärmbildsverksamheten för å de av 1 berku:-” los och" andra allvårliga: ”lung- sjukdomar: "Inte heller'är der sär= skilt affektiv för uppspårände” av. Beträffande .; sl skörmbildsunder- sökningar. har: -medicinalstyrelsen anfört att: en påtaglig” minskning under, senare" år: inträtt i”sjuk-> . vårdshuvudmännens. intresse: för - . ällning oc av, räksnnlig är dessa + undersökningar. , En : om- komsiunal sjukvårdshuvudmi nen- skall -kinna överta”. skärm": läggning av”de Kälsoundersökni gar. avskilda" slag, som företagits under senare; eller planeras, ; | De totala Kostnaderna” för-h sokontrollen Nppele ill”. AB” T Sr + KOMMUNBOKSLUTE : KLAS av. | N BÖR lingen av” den» modern, nans' klädsel: och fi visa: mycket och gö Allmänheten får alltså > en allt] bättre, Information :från . företa- gen, och, har tillgång till kvalifi- cerade; bedömningar, tolkningar översikter genom kunniga ibenter.:i dags- och fack- Bakom denna utveckling ligged:-ihaturligtvis främst: det N faktum; att antalet aktieägare blivit:.allt större. : Småspararna] har:,ryckt in på aktiemarknaden och de är .berättigade till lika fod insyn 1 företagen som den" lilla grupp av initierade som ti- digare, dominerade aktieägandet.] En" motsvarande grad av in-] syn I tKommunérnas verksam- het - borde vara minst lika själv-]. klar — +. Iitressenterna utgörs ju hä av. samtliga” skattebetalare, Tyvärr måste det konstateras att kommunernas bokslut är "syn nerligen "svår genomträngliga vil- Ket . författaren bevisar genom att göra en-analys av. Södertälje stads ' bokslut för 1966. Härvid har balansräkningen . uppställts enligt företagsmodell, > . Intrycket från arbetet blir att läsaren av ett kommunalt boök- slut, ställs utan svar på” en rad väsentliga frågor. "Till. 'en del har delta en rent teknisk för- klaring. Imte minst hopkoppling- en med anslag och. budget: gör kommunboksluten speciellt svår. tydbara, Trots. detta bör det gå att göra kommunboksluten minst lika : öppna och lättlästa som företagsboksluten, om man verk: ligen strävade efter detta. + Bo rås och Gävle är exempel på kommunér som: tagit ett första steg i den riktningen, Söder- tälje har i några' avseenden gått motsatt väg Soman: har 11966]: års bokslut utelämnat. väsent- » Uga uppgifter som funnits med tidigare, - + Denna kritik riktar sig själv- fallet inte bara mot. dem som upprättar boksluten utan främst mot politikerna "alla lägen Vad gör t. ex. oppositionen" för att påskynda öppenheten” ”och '-en- kelheten i redovisningen? Alla måste fås att. inses alt .det är nödvändigt att kommuner) a' ger ett bättre underlag: både för en kritik av fögderiet och för: en förståelse” a "åtgärder: som tt. ex, "skattehöjningar, ov P Mittensämvi "4 ' pår ternas” sc i . och. SEN kr, varav 4,2 milj faller på sta- ten och resten på. landstinget " "och -primärkora . Ki uppgår till ca 50 kr per under- . sökt person,” så : Det. utredningsmateri; ..dicinalstyrelsen "arbetar fram en- ligt regeringens uppdrag kommer ; att tjäna som underlag för en all-' ”sidig utredning; om hälsounde; ar WISTORISKT” I MITTEN; '' Eftersläpningen” av : opinionen bland medlemmarna är det stör- sta hindret. för, en 'sammanslag- ning" av mittenp rtierna, Det in- trycket var hirr Wedérr och: Hed: ; lund angelägna att. befästa” un- | der” "presskonferensen efter. båda' partistyrelseriias ” samma sammanträde på månda- gen. Hr Hedlund. kunde” inte fin: na; "något ' annat område. än. ra dio---och TV-frägan,” "där. uppfatt- de . ningarna ' skildes - ät. Det. läter : betryggande, för utbyggnaden. av samarbetet, ant "den : fortsatta rmen "för framträdandet. :den rsta politiska "nyheter, För första "gången i svensk: politik redovisar här "två partiers: be-r slutande. instänser-i”en resolu-k. tion sina gemensamma politiska målsättningar på det ekonomis- .ka och sociala fältet. Ett sådant | uppträdande 'ger besked: om att det ligger allvar bakom" de båda I partiernas: föresats" att fortsätta | och fördjupa den Politiska kraft-' samlingen i mitten, Några större man inte; -anledniäig a s Resolutionen i bygger I. nog? på” de: : politiska. handlings- kn linjer sor: partiernas. samarbets- . dov äde i: skriften : delegation menhsamma ett väst ntligt” "stycke av” mitten; ] "regerings På” "vitailteter och: optimismen i "De - båda par. är det: ingetr fel: 7 tierna: ser:det som: en- angelägen uppgift heter det. i resolutionen, a. i sociald mökråternas; + Inför : aletför? fyra” får sedan . skulle är 5 ke. väg: kvar, till detta. mål. Men' det ter sig nu mycket mind- Nrer orealistisk; vatt nä' det. En; manifestation av det slag vi nu| bevittnat leder odiskutabelt fram mot det.. : : med glädje” den" "kan" mellan. | anttenpartlerna, :'ma varandra närmare; Bevis därpå ges 1 ri dagen, och 'i uttalanden av. riks- . tidningar. Tydli- gen" närma. vi. osg' en pärtisam- manslagning! : Då. Aiberaler : ot "frisinnade 'nå sin tid återförena- des,” voro. både : de: personliga "politiska ' motsättningarna re än fallet är. mellan iet och centern) r 'dag.": "längt folkp; 1 måndags hölls ett” gemen: . samt, sammanträde”; med, partisty- ”relser na, Sammankomsten visa- sde, att. partierna 4 kommit ; var- ”andra' närmare och närmare och att hrr Sven Wedén och Gun: nar Hedlund” hade: svårt att fin- na ett svar på frågan "vad som skilde "de 'båda' partierna åt, "Det föreföll som;om-den enda fråga : där meningarna äro de- lade är inställningen "till kom- mersiell TV. Det svar som gavs på frågan om "hur man här ställ- de sig - efterlämnade -intrycket att både folkpartiet och centern, äro beredda 'att lägga denna frå- ga Då is. Detta är i överensstäm.- .melse med en taktik" som hrj Hedlund utvecklade i. regerings-1 samverkan "med socialdemokra-, terna och den enda möjliga om man skall skapa en arbetsdug- lig regeringskoalition, Efter den principen: lat-t Norge, Därifrån vittnas att metoden, är; bärig, Just nu gäller det. att” skapa förutsättningar för. ett. alterna- tiv. till den” ”socjaldemokratiska regerin; fen: .och en växling vid) makten, VÄRÖGBACKA PROJEKTET FÖRST. 1 INVESTERINGS- . BANKENS LANEKÖ, '. Investeringsbanken . har - mycket : stort" låneprojekt gång — skogsägarnas planerade » anläggning, i "Väröbacka — men har dessutom en rad andra spe-j i KÖR berättar han-" Kulanter”. gemen-; Tända” innebar: känske : "själva | sv efler” franskt Mm noter. Det kan inte 2 ingick i i "programmet, har man också hand-. Én. bild från Så niska Akad. äde i . Bergman. Hellström, Hedin, et är. inte D deckna Svens ; rande: Många: av' deltagarna är! inte längre i, "1950 då: nh Hallström, Hesselman, : Ahnlundy: Böök: och. H snarskjöld är ' bortgång "håller |; sa ens” :historia.: Men med: de 185 » Schick och Hallström "en gång i i Fakadémien' hade blivit' osams” om något. san "rörde den” al tade ' församlingen, ; Då” Schiäck? : ” Det skall” vara s in stora akademi va vid dennä i vältalighet” ”"skaldekonst allt förde" efter: franskt. mönster prög- landet" av' en "medalj: över «någon personlighet; ”éloge”. någon ledamot” äv aka förfarted demien; RIE Akademiens. hividuppelt - var dock språkvårdande: "Utarbetandet aven ordbok ; soch:' en "grammatik : Utseendet -av 'oirektör och- -kan: ler. sker ;:helt- enkelt. gi åste tolv: råed= rea Ä lemriar vara tillslädes, vise mänhen" menar. jag givet” Nn is” ska Aka-= .; "den 20 december sin årliga hög-' tidssammankomst med ljus: och vattenglas på bordet;..: Helge Colin har: rotat i :akademiens' historia 'och berättar här en del om". hur : akademien - kom '. till, vad den är och hur den under etthundrasjuttiofem år har ryk- | fat, sitt ofta grannlaga v värv. i ära att en: avide: "aderton”:; Likafullt finhs det" genom”, åren exempel: på berrar som avsagt sig äran, aldes 1849, men' täckade riej. Prot | fessor. KJ Schlyter 'i Lund gjorde detsamma 1860.” Och målaren Georg von Rosen”, "avstod att : 1903 inta ill de "speciellt. mörka” sidorna akademiens historia, hör att lan- ; I dets genom tiderna fyra största för- fattarnamn ”' Bellman, ' Strindberg, Fröding och: Moberg "icke: ens före- slegits till medlemskap. i « Varför? Om: Bellman; framhåller Schäck, att' Bellman otivivelaktigt var» sjutlonhundratalets ': störste skald," men .att. hans -storhet knap- past insågs -av.samtiden och att det först: var.: genom Kellgrens Bell- mans-essay 1790 som man fick upp bgonen för Bellman, : + Beträffande Strindberg var inval reden- från : begynnelsen otälkbart. Röda rummet passade: knappast « de styrande och" inte "heller. ;Giftaspro= cessen, STA : Fröding skulle kunnat komma i vet, Friv runt bordet sitter :H S Nyberg, Hjalmar Gull- igfrid. Siewertz,: Bo "Bergman, Birger .Ekeberg,' Gustaf , Hellström; Vid bordsändan Elias KS N v på bortre :bördssidan: Anders Österling, Sven Hedin, Per Hallström, Bengt ” Hesselman; Ahnlund; Einar Löfstedt och Harry: Martinsson. Pär" Lagerkvist," Fredrik - Böök ' och: Hjalmar "Hammar "skjöld: var-inte närvarande liksom Ingvar Andersson som då ännu. inte. : orton av "de 'adertén vär | närvas Nils inträtt .i- akademin, Gullberg, ms "monika men efter Stänk och Flikar soch" ; Morgondrörms- talet var. han: aa '-Uraktlåtenhet : att. ”invälja. några . - av. våra "största litterära personlig= heter är” :en svart flå äck på akad tare” suttit i församlingen. Såsom : Kellgren, Tegnér och Wallin. I vå= ra" dagar torde'man'nog med. un-=. är : fadäsen: Moberg" kunna flertalet mer betyd de något: som. kanske vo- an vill "räkna med. :huhgens Födelsedag befanns det den" ädle Rosentein låg under :bor= det. En -anran, ledamot" lutade" sig ner och sat 7. HN . TON dricker vi Gustafs 'skå Ge. mig bägaren, sa sekreteral ren. Den skålen: dricker. jag alltid K fyllde” 80' Vär uppvaktades, han, av.sina kolleger. — Varför s ser: vi: dig a 'emien numera, Henrik? Nej; sar Henrik, "då "Då : Albert: Engström invaldes-i: akademien" skrev" Index i Soc-De - 0, Kliö; på din koppartavla 5 :: "så 'att det:lyser i decembernatten: - : I går” "för första: gången I sitt Hiv, att. framför varje . ledamot ' ha eu. ljus. och e ett 4 vattenglas. = åtarka efter Gitarr och Draghar- 2” kens chef direk Arne Callans i'.senaste, numret av tidning en Vi..En Hel .del, lånsökare har, också fatt. nej på sin, an sökån,' rv MH Banken "par sedan I tält, bara sex anställda!) och me- ningen ' är att:'det 'aldrig: skall bli sriågon «större ;samling 'fast anställda utredare. I stället kom- inken” att anlita, konsulen- ch "revisorer för "att... klara de itredningar- som-blir nödvän- diga” då "man -skall "bedöma -ett projekts - lönsamhet, . «NV . or. - En fråga.som- direktör - Callans och ..styrelsen,.. ännu "inte: löst gäller hur banken "ska kunna följa vipp "lånen 'och" få! informa- tion on hur "låntagarens: affärer utvecklas... Både - muntlig. och skriftlig rapportering från lån- ett. på. -tagarna-företagen kan: tänkas — däremot” tror direktör ' Callans uppenbarligen" inte" på värdet av att. 'blacerä bankens representan- ter .i i styrelser. eller. ens. direk- tioner, Ne nligen tror” jag "inte att banken garanteras, den';in- syn sont: den behöver. enbart ge- Fä [rYaeriin åt dövas Sveriges Radio ämnar pröva åt gärder för att möjliggöra em vid- gad och förbättrad programservice sta de i. TV: åt” de "döva och. hörselska- cember fyra. utredningsmän. [CSE dade, . omtalade - "statsrådet "Sven Moberg på en fråga av. hr. Jo- hansson ” i" Skärstad : (cp). " Under radiohjälpsperioden' si7-: maärs—17 maj 1968 kommer man att bedriva en. försöksverksamhet'- innefattan- de” olika” slags program och ser: viceåtgärder. FRE I dessa program ingår. en. tea- terpjäs till" vilken. utarbetats” sär- skilt. texthäfte för döva, ett TV- 5 a H nom en sådan placering, säger direktör Callans; i " Banken räknar också med ätt i praktiskt taget alla: låneären- "den arbeta' ihop med de vanliga affärsbankerna och 'i:vissa' fall också med”till'exempel -Industri- "kredit :och-Företagskredit,- +=" der en veckas tid några" minuters daglig aktuell information på tec- kenspråk samt - : något i i sportpro- gram, ' där resultaten successivt textas: på.. särskilda ; skyltar. Un- der: perioden. skall” också sändas program som upplyser 'allmänhe- ten ”'om-' de. problem -som ..möter döva. och-.hörselskadade, behand- Jat. teckenspåkets,'' kommunikati- onsmöjligheter samt ger Informa- tion om tekniska hjälpmedel för personer : med. hörselrester. - . Det är "glädjande; att: man hos Sveriges Radio 'på allvar börjat uppmärksamma "dessa ': problem. Döva ' och hörselskadade; utgör en stor publikgrupp r vilken pro- gramservice: i form' av textrerisor ete” vore" ytterst. "värdefull, "Det kan inte stöta ” på. oöverstigliga hinder" satt” kontinuerligt :förse program, .som kan beräknas hå stor . tittarfrekvens, med text. Många sådana program står klara Kaka för Fru Bråttom,” Pastorns -Istår för. den' goda :kösten.. 1 ”Hus- -| moderns . Köksalmanack” - "Ida .och: andra. aptitretande 'rätter. JAllt som” allt: 800 recept: som -kan -|lösa alla det kommande årets. mat-- : ra »givände./—' ett' gott: skrovmål” "Isäker! Husmoderns- Köksälmanack '1ger också hundratals andra prak- | der årets alla växlande tider, från som sätter 1grejor, FÖR EVOR I ALLA ALDRAR Prostinnans . kaffekaka . eller ostfärs, Charlies” strämmingsrätt och Mariannes ' drömskinka" visst låter det som mat för-stor svensk. -man, -men: i..-det svenska köket är det alltjämt husmor som (Ahlén & Akerlund,. 11:50 inkl oms). häm-. tar. hon; 1968: som- många: föregå- ende år; inspiration till ovannämn- sedelsproblem > på -ett både -origi- träff skall "kunna Bära: örbättrar: konversationen, var .så tiska tips om-helg och vardag un- den piffiga heminredningsdetaljen ärg på tillvaron till små "praktiska. råd :som: hur man klarar. krukväxterna under semes- tern... Dagbok, kokbok "och. upp: ; slagsbok i ett — vad kan en ”prak- tisk, ansvarskännande (och varför. inte romantisk) husmor. mer öns- ka sig... - Men det" här med att vägen till ärs Evas vill vara | Vacker;; vill vara - ljuv men vill. samtidigt : chockera och vara djärv. Häret skall vara mjukast, läpparna :, rödast.: men samtidigt skall hon” vara” chicast och värdigast av -alla..;. Det, är uppbrottets tid: "från tonårsflicka till kvinna, — husmor :vid spisen minns 'dét "säkert" också "Kön." Ock hur. intensivt -önskar han inte" att ”Tonårs-Eva' kunde; få blirkvar där ännu en liten tial.. - För: de ären glömmer: hån aldrig.” : "PA "VART. BORD. Våra livsmedel” "genomgår F:på sin väg 'från bondens” åker till : könsumentens.- »bord många -olika processer och passerar en "rad kanaler ': som, sätter sin prägel på den "slutliga ” Produkten. Eftersom maten. svarar för: en relativt stor -landet av' våra" privata konsumti- onsutgifter är det naturligt. Sm denna 'livsmedlens . långa .' 'svåröverskådliga : väg ärar till: sig ett förhållandevi "stort" "allmänt intresse, - "UDen som v erblicka dessa frågor, möter "dock "ofta 'betydah- de hinder. Syftet med, denna. hök är att "översiktligt beskriva" hur den omfattande -produktions-. och distributionsapparat fungerar som svarar för "att vi ER TR "på vårt "bord kan 'ha : fär: hälso- samma och ”aptitliga livsmede Huvudrubrikerna -1 boken”är: -- Livsmedelsproduktion sen" ständig balansakt. Doe 0 mannens hjärta går genom magen, inte så' mycket prat om mat alltså i ”Evas Kalender 1968” (Ahlén &' Akerlund, 8:75. inkl. oms). Desto mer istället om fräscha, roliga och också nyttiga ting för Eva Junior, för henne själv, för vännerna och för det egna rummet; : "centrum tf tonärstillvaron, I .den åldern är” "Jromantiska byråer, spegelramar: i. papier-maché; -blommiga.:: kuddar och "söta :trasmattor ting som kan ting, å höstas föddes Nya: Veckojour glen och "därmed försvann :namnet: Idun ur vår, tidningstaxa. "Därför : in- nesutställningen.x + 5 "sIdun startades 1887 av den märk- lige sörmländske” publicisten Frit- hiof. Hellberg som redan från bör- jan 'gav tidningen ett starkt litterär prägel. -Bekant är väl att Selma Lagerlöf... med sitt. förstlingsverk ”Gösta Berlings Saga” vann första priset i en. av Idun anordnad ro- manpristävling och därigenori på en gång 'slog: genom "hos den: boklä- sande' allmänheten. Mindre bekant torde vara att den första” utgåvan av detta märkliga debutverk. bara omfattade : fyra "kapitel" och tryck- tes i en upplaga på 200 exemplar, avsedda för landets tidningsutgi- vare och litteraturanmälare.. Detta sällsynta tryck finns, i original på utställningen. Det. kan: i samman- hanget nämnas att; Selma var: sär- skilt glad över. jattilduns jury be- stod av 'tre "män, J Björklund, Georg : "Nordensvan . och ' Birger Schöldström, vilket, för henne 'var beviset för, att hon vann priset för' "sin' litterära ådra och inte för att hon vår" kvinna. "Äver ven” annan | känd författare slog igenom därför att han "erövrat: ett" idunpris.: Det da korrekturet framgår att : han själv” ville! kalla sin ”bok' ”Nord- svenska: öden”. Det: var: Frithiof Hellbérg' som ändrade denna något tungrodda titel till ”Den Stora Vre-. den”. : : "Många listiga arkivalier får man beskåda på utställningen! En -god- bit är en: korrespondens på "vers mellan dåvarande redaktören Bey>- ron Carlsson ' (”Celestin”) och sign Pewe (prins Wilhelm) i anledning av att den sistnämnde "under em medelhavsresa: sölat med utlovade manuskript. För den för samhälls- frågor " och kvinnorörelsa intresse- rade är det en upplevelse att se bilderna 'av: dem " som = tillhört ”Iduns akademi”, Till den första uppsättningen hörde sådana namn som Karolina Widerström (Sveriges första kvinnliga läkare), Selma La- gerlöf .och Sofia Gumaelius, myn- dig'hef för' den välkända annons- byrån, . - skäl. inte kan" åberopas för, att låfgtlinnan? de- sänds, varför. tids" från” annat språk; utesluta. denna” service,' Det tycks ju, gå. fort "att ordna 'textremsor jäven när” det gäller: t; ex, aktuella intervjuer som. mäste översättas an PRAT kan man inte-begära att Tonårs-- "] Eva. riktigt 'skall förstå: ännu '— få tillvaron” ätt bli mjuk och vän- De Jlig.. ö : var Olof Högberg. Av: det '-utställ= | livsmedel, :' - Den svenska . sorabrukspro uk- tion er, Från råvara till. färdiga Jivs- medel, SSå får könsurhénten "na Ive medel, a Priset för vad vi "fär mna "Äg Vi kan” äta. -förnuftigare. Författaren;';- redaktör Valter I konsumentupplysning och -'har:ti- livsmedelsbranschen. s akgrund har givit honom rut: ttriingar att' överblicka det- RA FRAN. :PRODU- s KÖNSÖMENT. nörska -Jaxälvarna, . att "han 'ätér- kömmer ' TIL NOR år: efter år för, "at+. sina: krafter. möt laxen. Med Bok; han”nu” "ger rska älvar: (LT:s är "inte "främst: en förlag, .26; bok. om--hans. "upplevelser "med laxen utan en handledning i Kolis- ten. att. fiska ”lax,, Balkenhohl be- handlar här” laxen” och dess 'vand- ringar, olika älvars, örutsättning- ar 'och hur man när de”goda" lax- vattnen, 'fisketider' "och fiskeme- toder, Han ger också" värdefulla tips 'om; redskap och" övrig ut rustning. I tur” och ” ordhiing- täs problemen upp; på ett” lättfattligt och . medryckande -'sätt..- Författa- med vilken uppfattning han har. Detlev.' Balkenhohl är väl in den : första. att servera, sina lär- domar åt fiskenoviserna och 'mer eller mindre "fullfjädrade, fiskar- kolleger, men få har gjort anrätt- ningen så matnyttig, så "aktuell och ' inspirerande. Han skildrår också med "inlevelse de tillfällen då han. själv upplevt "det 'stora drömfisket, : andlöst - spännande äventyr," som” slutat ibland med seger ' över” laxen ibland med ne derlag, : > <cLaxfiske i 'norska älvar re illu- strerade med 'fotografier och :in- struktionsteckningar samt sexton sidor kartor över, de bästa laxäl- varna! Den är 'en" idealisk -hand- ledning för den intresserade sport- fiskaren. : LAXFISKE I NORSKA : ÄLVAR. . Fiskebok,' LT:s förlag.” Häf- tad. 26:—, "inb. 32:—, 32 '8i- dor illustrationer varav 7 ;16 : sidor. kartor, . ve EF TT ORD. : PA VÄGEN vi äro ju ett den” lévande- Gu dens. tempel, ty: Gud,. har sagt: Jag skall bo i-dem: och vandra ibland. dem; jag skall vara deras Gud, och de skola: vara smitt folgt. (2 Kor. 6:16.) hela huset rent.och pyntat! . Nu kan jag fira jul! >. Hennes. utrop fick. mig” att tän- ka, Är vi verkligen beredda. för Jesusbarnets ankomst? - så måste' han komma in i våra hjärtan. Har. vi rensat .ut allt orent och -gjort oss bereddas, att ta emot den himmelska ' gästen, som vi har berett, vårå hem att ta emot jordiska gäster? Nod Låter vi oss inte.störas.av. så- dant som kan finnas i vårt” liv: hat, illvilja, avund, bitterhet,. vel och misströstan? För att. bli kvitt. detta, måste vi längta efter att Kristi kraft. skall få förändra oss' och - ita den plats som "han förtjänar, Då. blir" det onda: ut. ' bytt "mot: kärlek, ' glädje, : frid, harmoni, tacksamhet ' och ; osjälv- iskhet. ' -— : Om -vi har längtan éfter alt he das av Kristi ande,-kan vi.-säga: , Ersson; är chef för Jordbrukets : Om han skall komma till "oa, | Våra tillgångar . och behov, av varit. "verksam som - ren. redovisar -ofta kontroversiella frågor och 'sticker inte under sätol Min; väninna sade glatt: Nu är ; Jag är redo att fira jul, Det finns JT Trum för” Jesus” 1 mitt: hjärta, '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.